Stockholms hyrcyklar vad har hänt på 5 år? Trafiknät Stockholm KTH 2011-12-19 1
EU-projektet OBIS Optimering av lånecykelsystem i europeiska städer Tre år, t.o.m. augusti 2011 51 system i 10 länder, varav tre förnyade Framgångsfaktorer Finansiellt upplägg Slag av operatör Kontraktsfrågor, lagar och regler för t.ex. upphandling Stadens roll Befolkning, infrastruktur och transportvanor Systemets design och teknologi http://obisproject.com Två följd-/systerprojekt från Vinnova: Framtidens personresor: Stockholm City Bikes/ OBIS WP4 (med Trafikverket) Miljöinnovationer: nyutveckling i Örebro 2
Fem år efter start Sep 2006, försenat Startade med 40 stationer och ca 250 cyklar (planerat 50/500) målet var 80/1000 Kontraktet gällde till 2014 Konsekvenser för utbyggnaden minst 5 års avskrivning på stationer Option på ytterligare 80 stationer/1500 cykelplatser utlöstes inför 2009 2009: Kontraktet förlängt till 2017 för att möjliggöra utbyggnad Koncentration på innerstaden Målsättning 2012: ytterligare 50/500 i ytterstaden + angränsande kommuner (Lidingö, Sundbyberg, Solna, Nacka) 3
Många hinder P-platslöfte 2006: 300 nya gatuparkeringsplatser i city (resultat över 400!) kunde blivit 150 stationer! Infrastruktur: Citybanan, ersättningstrafik (2009) måste riva stationer vid Centralen, Birger Jarlsgatan, etc Prinsessbröllopet 2009: Spårvagnen prioriterades Snöiga vintrar har aktualiserat framkomlighetsproblem SÄPO! 4
Utbyggnad, stationer 180 160 140 120 100 80 60 40 20 planerat faktiskt kontrakt 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 5
Utbyggnad, cykelplatser 3000 2500 2000 1500 1000 planerat faktiskt kontrakt 500 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 6
7
Lånefrekvens Lån/dag totalt *) Registrerade användare 31/10 Dagar/ (lån/re g.anv.) Utan 3- dagars **) 2008 850(?) 13 093 15 8 2009 1 028 19 440 19 9 2010 1 580 25 000(?) 16 7 2011 3 300 31 163 9 4 Ökning, årligt genomsnitt 57% 33% -16% -21% *) säsongen är 214 dagar, 1 apr-31 okt **) Antagande: 6 lån per 3-dagarskort 8
Cykelresor i Stockholm Antal cykelresor i Stockholms stad *) Andel med lånecykel (%) 2008 98 000 0,9 2009 106 000 1,1 2010 114 000 1,3 2011 123 000 2,5 *) RES05/06: 83 908 delresor m. cykel, start- och målpunkt i Stockholms stad, per mätdag Antagande: ca 8% tillväxt av antalet cykelresor varje år Obs. att innerstaden endast är ca 20 % av stadens yta (men genererar proportionellt fler resor). Lånecykelandelen är kanske dubbelt så hög där 9
Vem använder lånecyklarna? Resultat från användarenkät 2008 2009 2010 Stockholmsmedel 2007 Män 64 % 58 % 64 % 49 % Ålder 40 år 40 år 40 år 40 år >30 000/mån 53 % 51 % 57 % 20 % Eftergymnasial utbildning > 3 års högskola Svar (frekvens) 84 % 82 % 83 % 52 % (65 % i innerstaden) 62 % 59 % 62 % 1 514 (67 %) 1 868 (53 %) 3 211 (45 %) 10
Vem använder lånecyklarna? Boende (2008): 58% Stockholms innerstad 35% Stockholms län utanför innerstaden 5% utanför Stockholms län (av dessa är hälften dagligen i Stockholm, och 1/5 varje vecka) Webb-enkät internet-bias för ålder knappt 4 år yngre än kontrollgrupp men ingen skillnad för kön, utbildning eller inkomst Enkäten på svenska, utesluter utländska användare 11
Resestatistik Användare, självrapporterat 2008-10 RES0506, alla färdmedel Reslängd 13-14 km 21 km 3 km Restid till arbete/studier RES0506, cykel i Sthlms län 30-34 min 30 min 16 min 12
Ersatt färdmedel 100% 90% 4,6% 9,6% 5,4% 4,9% 9,4% 9,0% 80% 26,1% 70% 26% 27% 25% 60% 4,9% 50% 40% 30% 20% 10% 58% 56% 60% 25% 41% annat bil egen cykel gång kollektivtrafik 0% 13
Ersatt biltrafik vs. servicetrafik 2008 2009 2010 2011 Ersatt bil 4,6 % 5,4 % 4,9 % (5 %?) Antal per säsong Antal per dag 1) Breakeven 2) 9 000(?) 12 000 17 000 32 500 42-58 56-78 79-110 152-211 5-6 km 4-5 km 3-4 km 1-2 km 1) den högre siffran om helgerna räknas bort 2) den sträcka bilresorna måste ha gjort i genomsnitt för att kompensera för servicebilarnas utsläpp Antagande: bilersättarna använder lånecyklarna lika ofta som genomsnittet 14
Några fler resultat Frekventa lånecykelanvändare är även flitigast i att kombinera lånecyklar med övrig kollektivtrafik Lånecykelanvändare som uppger att de ersätter övrig kollektivtrafik är även flitigast användare av lånecyklar Lånecykelanvändare som uppger att de ersätter bil, gång eller egen cykel använder lånecyklarna mer sällan 15
Slutsatser I - användning Lånecykelanvändare rekryteras främst från kollektivresenärer och fotgängare, men till viss del även från mindre frekventa bilister Det finns både en komplementaritet (långa resor) och en substitution (korta resor) med övriga kollektivresor Trots den ringa trafikvolymen kan en viss utsläppsminskning skönjas, även med hänsyn tagen till omfördelningstrafiken 16
Slutsatser II - utbyggnad Lånecykelsystem är utrymmesekonomiska jämfört med bilar 12 cykelplatser ryms på 2 gatuparkeringsplatser för bil Griper dock in i stadsrummet på olika sätt och kräver därför stöd från högsta stadsledningen Håkan Carlboms 13 punkter SÄPO Jf Paris, Barcelona, London 17
18
Slutsatser III - effekter Användningen i antal uthyrningar är inte det enda måttet på framgång Lånecykelsystem kan gynna den allmänna cykelkulturen i en stad Höjer statusen på cykling och bidrar till bättre villkor för cyklister 19
2011-12-21 DN 12/1 2010 20