Öva med FIA. Utveckling av övningsverksamhet med förstainsatsaktörer. Rebecca Stenberg. Emergency Response, Linköping University



Relevanta dokument
Det sociala trygghetskapitalet

Blåljus bortom Latteland. Trygghetsskapande åtgärder på landsbygden TÅLA-projektet

Hållbar trygghet i landet Bortom

Betraktelse över tredje uppgiften. Rebecca Stenberg

Samverkansformer i svensk räddningstjänst - samverkan före, på och efter skadeplatsen

Utvärdering av samarbete mellan räddningstjänst och väktare.

Rapport från isövning Greger den 13 mars 2011

Samverkansbarhet nu och framöver på framtidens skadeplats Rebecca Stenberg

Alarmering, larm och larmkedjor

Efterforskning av försvunna personer

Det går inte att värdera äpplen med hjälp av päron erfarenheter från utvärdering av samverkansövningar för regional sjöräddningssamverkan

Riskbeteende ur olika perspektiv Individ kontra organisation

Effektiva räddningsinsatser för framtidens skadeplats

CARER. Center for advanced research in emergency response. Tobias Andersson Granberg

Brandskyddsföreningen Jönköpings län

Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm

Kan man räkna på lönsamhet? - metoder och underlag för kostnadsnytto-analyser. Stockholm 11 november, 2014 Björn Sund

Isräddningsövning i samverkan

Strategi för förstärkningsresurser

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Planering av Räddningssystem. TNSL13 Fö 1: Introduktion. Tobias Andersson Granberg

Utvärdering Samverkansövning SAM 2

Vägledning. Vägledning till guidade turer med snöskoter. Förebyggande säkerhetsarbete

Nya samverkansformer i svensk räddningstjänst - samverkan före, på och efter skadeplatsen

SOS Alarms remissvar angående En effektivare kommunal räddningstjänst (SOU 2018:54).

Räddningstjänsten Väst. ett kommunalförbund för skydd mot oönskade händelser

Regional plan för krisstöd till drabbade

Fjällräddning. Peter Borg, Fjällräddningssamordnare, Polisområde Jämtland

Regionalt samrådsmöte sjöräddning Vättern

Räddningstjänsten Väst

Nya sätt att organisera räddning och respons. Åsa Weinholt Avdelningen för Kommunikations- och transportsystem (KTS)

Att digitalisera frivillighet - i spåren av skogsbränderna. Framtidens skadeplats 5 Februari 2019 Maria Murphy CARER

Generell krishanteringsförmåga. Jan Alsander Utbildningschef Civilförsvarsförbundet

Sjöfartsverket. Sjö- och flygräddningstjänsten i Sverige Projekt Sjöräddningshund. Noomi Eriksson, CSAR

Vägledning. Vägledning till guidade turer i fjällen. Förebyggande säkerhetsarbete

Rutin för befäl inom RäddSam F

Centrum för forskning inom responsoch räddningssystem (CARER)

NÖDNUMRET 112 FÖR ÄLDRE. Nödnumret 112 för äldre

Hur används insatsstatistiken

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel version 2.0

Samuel Koelega. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering.

Inbjudan till RSK Operativ 2014

Cirkulärnr: 15:20 Diarienr: 15/3509 Nyckelord:

Ansvar, samverkan och handling

REGEL FÖR KRISHANTERING

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Samverkan mellan kommunal räddningstjänst och Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar

Räddningstjänsten Väst. ett kommunalförbund för skydd mot oönskade händelser

Regional samverkansövning Yrkurs

Stora pågående arbeten

Nöd & Karantänshamn Statligt V/S Kommunalt vatten Specifika fartygskompetenser Nödhamn

SJÖRÄDDNINGSÖVNING 2000

Ännu bättre skydd mot olyckor. Redovisning av två regeringsuppdrag. Anders Axelsson och Björn Johansson, MSB

Katastrofmedicinskt centrum KMC

Utredning om förvaltning av ambulansverksamheten

Utvärdering av övning för utveckling av samverkan vid olyckor på Hjälmaren

SAMVERKAN UNDER RÄDDNINGSINSATSER. Ett gränsöverskridande möte

Säkerhet i tunnlar för energi- och kommunikationsdistribution

10 säsongers erfarenhet av säkerhet i SSSK. Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

TUNG RÄDDNING. Har Svensk Räddningstjänst tillräcklig kompetens för att utföra effektiva och säkra räddningsinsatser med tunga fordon?

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid

Handlingsprogram för skydd mot olyckor Efter remissrunda Antaget av kommunfullmäktige , 98 Diarienummer 382/12-015

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning ambulanssjukvård

Yttrande avseende betänkandet Reformerad räddningstjänstlagstiftning

MSB:s arbete med naturolyckor

Utbildningsmaterial inför införandet av RAKEL i sjukvården Skåne Etapp

Svenska Brukshundklubben. Räddningshund

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Betänkande av Utveckling av lokal service i samverkan: Se medborgarna för bättre service för medborgarna (SOU 2009:92)

Krissamverkan Gotland

Säkerhetsrelaterade händelser säsongen 2014/2015. Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012

Sveriges Kommuner och Landsting. Andreas Kvarnängen SKL Trygghet & säkerhet

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Hur används insatsstatistiken? Hur utvärderar ni enskilda insatser?

Gränsräddningsrådet i Mittskandinavien

Bara skog som brinner?

Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

POSOM. Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande. Fastställd i Omsorgsnämnden

Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_020

SJÖFARTSVERKET. CSSF nr 113 PROTOKOLL. Deltagarförteckning sist. Tid Polisen, Polhemsgatan 30, Stockholm

Samverkan i lokalsamhället- Det goda samarbetet

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ansvar, samverkan, handling åtgärder för stärkt krisberedskap

Kommunal krisberedskap under kommande mandatperiod

Generaldirektör. Överdirektör. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap. Karlstad. Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering

Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern

Kompetens för teamarbete i palliativ vård

UB-Övn - Övningsenheten Från SAMÖ 2011 till ökad förmåga

Räddningsinsatser vid händelser med. Farliga ämnen

Krishanteringsplan. Svenska Frisbeesportförbundet

MSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till

Handlingsplan. Reviderad

Läs Skydd mot olyckor. och arbeta med räddning och säkerhet

Katastrofmedicinsk beredskap i Sverige

Justitiedepartementet Stockholm Ert diarienr: Ju2018/03485/L4

Transkript:

Öva med FIA Utveckling av övningsverksamhet med förstainsatsaktörer Rebecca Stenberg CARER - Center for Advanced Research in Emergency Response, Linköping University CARER, www.liu.se/forskning/carer 1

Rebecca Stenberg Långfärdsskridskoledare i Friluftsfrämjandet Arbetat på nationell nivå med skridskosäkerhet och olycksuppföljning för internationella Skridskonätet FD i Psykologi, avhandling om samverkan mellan myndigheter Lektor i företagsekonomi, undervisar i organisation, ledarskap, ledarskap i kris, vid Linköpings universitet Styrelseledamot i CARER (Center for Advanced Research in Emergency Response ). Forskning om nya aktörer inom räddning Forskning om samhällsentreprenörskap CARER, www.liu.se/forskning/carer 2

Bakgrunden till mitt bidrag är förändringar inom responssystemen MSB:s förslag för stärkt trygghet och säkerhet i samhället både zeitgeist och exempel på omtänkande Samutnyttja samhällets beredskapsfunktioner Utveckling och samordning av samhällets räddningstjänst Lean responssystem på väg in i stor skala Intresse för Förstainsatspersoner vilka är det? (FIA) Respons i glesbygd driver fram nya sätt att organisera CARER, www.liu.se/forskning/carer 3

Vad jag vill komma fram till Förstainsatsaktörer är en viktig resurs för trygghet och räddning som inte utnyttjas vilket alla förlorar på. För att samverka med FIA är det centralt för effektiviteten att var och en ser sin roll och var man komma in med bidrag i räddningsprocessen. Samövande bidrar till att tydliggöra hur och med vad FIA kan komma in i räddningsprocessen för att effektivisera densamma. CARER, www.liu.se/forskning/carer 4

Lean produktion av räddningstjänst Ökat fokus på kostnadseffektivitet Lean ökar kostnadseffektivitet genom att maximera resursutnyttjande Överkapacitet och flexibilitet minskar. Bra för högfrekventa standardolyckor men sämre för ovanliga kosmologiska olyckor som kräver improvisation. Viktigt att hitta en balans som man är överens om genom hela organisationen. CARER, www.liu.se/forskning/carer 5

Var börjar och slutar responssystemet? Vem gör vad för vem? Sektor Kommersiell Offentlig Idéell Privatperson Kommersiell Offentlig Väktare Bevakning Kontroll av brandvägar Falcks IVPR Rtj, Polis Akutsjukvård m.fl Idéell SSRS Röda Korset SSRS CSR-projekt Brandskyddsföreningen Säkerhetskrav Certifieringar i och mellan klubbar Privatperson Lavinsök Volontär Jourer Trygghetslarm Sotning Rörmokare Hemtjänst SLS Civ.försv.förb. Hjärtstart Grannsamverkan CARER, www.liu.se/forskning/carer 6

Förstainsatsaktörer en brokig skara Typ av FIA Inom räddningssystemet I avtal med räddningssystemet Insats Fristående organiserad självhjälp Bergsguider LFS-ledare Säker skog Assisterar utifrån egen verksamhet Utför annans verksamhet Räddning/ respons som kärnverksamhet Falcks IVPA Rtj, Polis Akutsjukvård SSRS m.fl Brandflyg Jägare Bygg/El/VVS Bergsguider Orienterings klubbar IVPR IVPP Ski Patrol Volontärsorg. Jourer Fjällräddningen SLS Röda Korset VAPEPA Fristående oorganiserad Hjärtstart Lavinsök Grannsamverkan. Lekmannaingripanden CARER, www.liu.se/forskning/carer CARER, www.liu.se/forskning/carer 7 7

Respons i glesbygd - Från funktionell specialisering till sektorsöverskridande multifunktionalitet Profession Specialist Generalist Funktionsspecialisering Multifunktionalitet Endast en person kan göra en specialiserad funktion Flera olika personer kan utföra funktionen En person kan utföra flera olika funktioner Flera olika personer kan utföra flera olika funktioner CARER, www.liu.se/forskning/carer 8

Övning GREGER Sjöfartsverket, SSRS, KBV, JRCC, privata operatörer, Friluftsfrämjandet Massplurr skridskoåkare på havsis utanför Dalarö Öva flaskhals: Att tillräckligt snabbt få upp PIW ur vaken för vidare transport/sjukvård genom samverkan mellan hkp och svävare via livräddn.flotte, m.m. CARER, www.liu.se/forskning/carer 9

LSF-statistik Ett bra år 30.000 åk 1% av alla åk slutar i plurr eller skada Flertalet klarar man upp själva. Massplurr är farligt eftersom det dels kan vara för få att dra upp de plurrade, dels tar för lång tid att dra upp dem. Nedkylning: Efter fem min har man svårt att använda fingrarna, efter 15 min kan man inte ta sig upp själv, efter 30 min är risken för dödsfall stor CARER, www.liu.se/forskning/carer 10

Genomförande Larm om 20 LFS-åkare i vattnet (markerad is) med dålig is runt om (typ Ridöolyckan) Hkp med ytbärgare kastar ut flotte på isen, Hkp drar upp PIW och avlämnar vid flotte där svävare från KBV, SSRS o privat hämtar och för iland PIW Observatörer Sjöfartsverket, LFS-klubbar Ad hoc utvärdering och fika i land med Sjöfartsverket Forts i höst Fortsatt diskussion om vad vi kan förbättra inom FF och LFS-klubbar nationellt CARER, www.liu.se/forskning/carer 11

Ad hoc resultat Synkronisering mellan hkp och svävare fungerade bra men det dröjde för lång tid innan OSC utsågs (Dryga 5 min på plats. Jfr Ridöolyckan) För lång tid innan den sista lyfts ur vattnet (46 min från larm) Väntan som blöt skadad i flotten blir för lång trots tre svävare i skytteltrafik, trångt i flotten och mycket utrustning som är i vägen för tex första hjälpen, ombyte,. Spännande, belysande och motiverande att delta som figurant. Mycket aha-upplevelser och tankar för oss lfs-åkare under utvärderingssnacket. CARER, www.liu.se/forskning/carer 12

Processen/flödet - vad kan FIA bidra med? Anspänning från larm till insats Snabbare larmning. Larma närbelägna lfs-grupper som kan förbereda klädbyte, hitta säker is för sortering, uppsamlig av utrustning etc? Förbereda och inventera skadeplats, påbörja evakuering, första hjälpen. Pågående räddning Få undan linor för svävarinsatser. Oskadade kan räddas till direkt till andra lfs-grupper för att spara tid. Efter viss tidrymd bör räddade föras direkt till sjukvård i stället för att tas till flotten. Efterarbete Avlastningssamtal kan i stor utsträckning skötas av lfs-klubbarna själva. Få in erfarenheterna i klubbarnas egen utbildning, påverka SOS räddningsindex. CARER, www.liu.se/forskning/carer 13

Preliminära slutsatser och eftertankar Samövningen skapade stort intresse och motivation för att utveckla lfs-klubbarnas säkerhetsarbete Uppdelning av räddning i olika delprocesser eller flöden gav möjlighet att identifiera: Insatsbehov, möjligheter och alternativ där FIA kan vara av betydelse Utbildningsbehov Kompetens o resurser hos den andre Behov av kommunikation såväl mellan räddningssystem och lfsledare som med SOS-alarm och varandra. CARER, www.liu.se/forskning/carer 14

Samövning med FIA - SWOT- analys Strength Motiverar, ger delaktighet, nya infallsvinklar Weaknesses Prestige bland lekmän, ingen förberedd utvärdering för att få med synpunkter från FIA Opportunities Identifiera alternativa möjligheter för FIA-medverkan, kompetens- kunskaps- och kommunikationsbehov. Spara tid o spara pengar. Threats Blåljusaktörer litar inte på civilas medverkan. FIA-aktörers synpunkter tas inte med, FIA-resurser och kompetenser underskattas. Säkerhetsmedvetande hos FIA varierar och kan sällan tvingas/krävas fram CARER, www.liu.se/forskning/carer 15

CARER - Center for Advanced Research in Emergency Response Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem. Initierat och sponsrat av (SRV) MSB Tvär- och mångvetenskaplig forskning om samhällets förmåga att svara på olyckor och andra relaterade händelser Tre fakulteter: Filosofisk, medicinsk och teknisk http://www.liu.se/forskning/carer Övning GREGER rapporten http://www.skridsko.net/skridskonet/fardrapport/fardr apport-v.asp?id=31561 CARER, www.liu.se/forskning/carer 16