Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel version 2.0

Transkript

1 Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel version 2.0

2 Vilka har tagit fram riktlinjerna? Projekt Samverkan i Rakel Styrgrupp MSB (ordförande Per-Åke Mårtensson, Håkan Axelsson, Kurt Andersson) Socialstyrelsen (Kristina Norberg) Rikspolisstyrelsen (Jörgen Berggren) SOS Alarm (Nils-Erik Norin) Sveriges Kommuner och Landsting (Greta Berg) Projektgrupp MSB (projektledare Anett Niemi, Robert Danelius, Leif Zetterberg, Daniel Medina) Socialstyrelsen (Mikael Abbemo) Landstinget Uppsala län (Jonas Häll) Rikspolisstyrelsen (Ola Siljedahl) SOS Alarm (Göran Bertilsson) Värends räddningstjänst (Joakim Karlsson) Teknisk referensgrupp Samarbete: -berörda myndigheter -införande projekt hos aktörerna

3 Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel version 2.0 Del 1 Grunder Alla Del 2 Blåljus, RAPS, SAR, RITS Del 3 Ledning och samverkan Fristående del - Hur man pratar i radio!

4 Anvisningar hur Räddningstjänster skall nummersättas och programmera Ansvar MSB- finns också på MSB webb Anvisningar för hur Hälso och sjukvården skall nummersättas och programmera Ansvar Socialstyrelsen- finns på Socialstyrelsens webbsida MSB:s anvisningar för operativkommunikationsplanering Finns på MSB webb

5 Vart hittar jag riktlinjer, anvisningar och rapporter?

6 ADMINISTRATIV GRUNDSTRUKTUR Sverige är indelat i 6 administrativa Rakelregioner. Regionindelning: Rakelregion 1 Region Nord Rakelregion 2 Region Mitt Rakelregion 3 Region Stockholm Rakelregion 4 Region Öst Rakelregion 5 Region Väst Rakelregion 6 Region Syd Rakelregion 7 Nationell region Rakelregion 8 Internationell region - gränser

7 Rakelregionerna är indelade i ett antal Rakelzoner. Förutom de tre storlänen Stockholms län, Västra Götalands län och Skåne län, motsvarar varje Rakelzon ett län enligt nuvarande länsindelning Rakelzon 54 Rakelzon 53 2 Områdesnummer 1

8 Del 1 Grunder Alla omfattar grunder för samverkan och talgrupper som ska användas och programmeras avalla organisationer Exempel: Skån Alla-1, Kron Alla-2, Sthl Alla-2 mfl Talgrupper i DMO-läge: Alla DMO-1, Alla DMO-2 Talgrupper i Fallback-1, Fallback-2 och Fallback-3 Talgrupperna finns listade i bilaga 2: Samverkanstalgrupper ALLA version 2.0

9 Del 2 Blåljus, RAPS, SAR, RITS Beskriver samverkan och de samverkanstalgrupper som skall programmeras för: Blåljus organisationer: Polis, kommunal räddningstjänst, hälso- och sjukvård, SOS Alarm, larmopertör, Trafikverkets krisberedskap, Tullen, KBV, Sjöfartsverket, SSRS, FM, länsstyrelsens kris- och räddningsledning Exempel: Skån Blå-1, Kron Blå-2, Sthl Blå-9, RegR Blå-1 mfl Även regionala samverkans talgrupper för aktörer som verkar nationellt

10 Del 2 Blåljus, RAPS, SAR, RITS kan användas vid spontan samverkan mellan blåljusaktörer som inte har tillgång till andra samverkanstalgrupper Talgrupper i DMO-läge: Blå DMO-1, Blå DMO-2 Talgrupperna finns listade i bilaga 3: Samverkanstalgrupper BLÅ version 2.0

11 Del 2 Blåljus, RAPS, SAR, RITS omfattar samverkanstalgrupper för RAPS-insatser inom Räddningstjänst, Ambulanssjukvård, Polisen och SOS eller annan larmoperatör och även enheter inom FM som leder och utför räddningstjänst. Används för att möjliggöra rutinmässig samverkan och gemensam insatssamverkan Exempel: Gotl RAPS-1, Kron RAPS-2, Jönk RAPS-9, Nobo RAPSLed mfl - Hur dessa ska användas inom länet samordnas av länsstyrelsen med berörda aktörer - Se även regionala samverkans talgrupper för aktörer som verkar nationellt. Ex RegR RAPS-1.

12 Del 2 Blåljus, RAPS, SAR, RITS För samverkan mellan polis och ambulans används speciella RAPS-talgrupper Exempel: Dala RAPS-91, Nobo RAPS-95 mfl Talgrupperna finns listade i bilaga 4: Samverkanstalgrupper RAPS version 2.01

13 Del 2 Blåljus, RAPS, SAR, RITS RAPS-enheter och räddningsenheter för statlig räddningstjänst Möjliggör rutinmässig samverkan vid statlig räddningstjänst i form av sjöräddnings- och flygräddningstjänst samt miljöräddningstjänst till havs och fjällräddning. Exempel: Nord SjöAnr, Öst FlygAnr, Nat SAR-21, Nat SAR-31mfl Talgrupperna finns listade i bilaga 5: Samverkanstalgrupper SAR version 2.0.

14 Del 2 Blåljus, RAPS, SAR, RITS Omfattar de särskilda insatsstyrkorna för RITS som finns vid räddningstjänsterna i Göteborg, Helsingborg, Karlskrona, Visby, Stockholm och Härnösand samt KBV:s räddningsdykare Möjliggör rutinmässig samverkan vid räddningsinsatser till sjöss, syftar till att användas vid insatser ombord på fartyg Exempel: RITS-1, RITS-2, RITS-8 mfl Talgrupperna finns listade i bilaga 5: Samverkanstalgrupper SAR version 2.0

15 Del 3 Ledning och samverkan innehåller riktlinjer för krisledningsfunktioner på lokal, regional och nationell nivå. Omfattar även planerad samverkan mellan två eller flera organisationer. Bilaga 6: Samverkanstalgrupper Ledning version 2.0 Zzzz LednBlå För organisationer blåljus Zzzz LednSam För Polis, Rtj, SOS, Sjv, länsstyrelse, kommuner Zzzz LednOmr För Länsstyrelse, Kommuner Zzzz LednTIB För Polis, Rtj, SOS, Sjv, Länsstyrelse Zzzz LednRC För Rtj, SOS, Länsstyrelse

16 Projektgruppen för samverkan har dessutom skapat och publicerat Samverkanstalgrupper mellan Polis och Försvarsmakten Samverkanstalgrupper mellan KBV och Försvarsmakten Upplagt i nät men inte publicerat på webben Talgrupper för Trafikverkets färjeleder med talrättigheter för RAPS organisationer samt länstrafikbolagen- Trafikverket skriver förutsättning för användande innan publicering. Talgrupper för kärnkraftsberedskap samt mötesplats 1-4 för myndigheter med TIB- funktioner, försöksverksamhet sker under 2011, Rakelterminaler utlånats under försöksperioden. I nationella riktlinjer för samverkan i Rakel bilaga 3 kapitel 9 och 10 listas ett antal samverkansområden som ytterligare behöver utvecklas!

17 Kärnkraftsberedskapen- talgrupper prov! KK HöjdBeredskap KK Haverilarm KK SamvTIB MSB SamvMöt1 MSB SamvMöt2 MSB SamvMöt3 MSB SamvMöt4 Förslag från F&G angående TIB kommunikation nationell/regional MSB LstSamv MSB LstSamSy MSB LstSamMi MSB LstSamNo

18 Projektet samverkan i Rakel har i sin slutrapport pekat på nedan fortsatt inriktningsbehov! Nationellt/sektor -Ledning och samverkan vid en kärnkraftsolycka. Syftet med samverkansplattformen är att den ska kunna användas även för andra typer av olyckor. -Samverkan på den nationella nivån mellan myndigheter som har blivit utsedda av regeringen att ha en tjänsteman i beredskap (TiB) och en ledningsfunktion. -Fortsatt arbetet med den operativa verksamheten inom blåljus exempelvis Polis, Tull, Försvarsmakten, KBV m.fl. -Kriminalvårdens behov av samverkan -Energibranschen med Svenska kraftnät som främjandemydighet och drivande aktör för elbranschen -Trafikverkets behov av samverkan -Brådskande skogsbrandflyget- FFK / Lsty / Trafikverket/ FM m.fl.

19 Regionalt Länsstyrelsens möjlighet att samverka med berörda aktörer. - Vilka behöver man samverka med i vardag och kris? - Samverkan inom länet med berörda aktörer, -Samverkan över länsgränser och nationell samverkan med exempelvis MSB. -Landstingens ledningsplatser

20 Lokalt - Samverkan på den lokala nivån inom en kommun ex med elbolagen och med angränsande kommuner samt länsstyrelsen. Kommunens krisledningsfunktion och kommunala ledningsplatser. - Det finns behov av att ta fram riktlinjer för kommunernas övriga verksamhet förutom räddningstjänst. Vem samordnar det?

21 Kommuner Belys följande frågeställningar. OBS! Avser EJ ledning. Behovet av tvärsamverkan mellan kommunförvaltningar och räddningstjänster i olika kommuner. Behovet av samverkan mellan kommunförvaltning och egen räddningstjänst eller räddningstjänst från annan kommun. Behovet av samverkan mellan Länsstyrelsernas operativa verksamhet (djurskydd, rovdjur eller miljö) och kommunal förvaltning.

22 Elbranschen Arbete med el-samverkan pågår internt i branschen under ledning av Svenska Kraftnät och Svensk Energi. Återstår elbranschens samverkan med externa samverkanspartner, t.ex. Blåljus, Länsstyrelser, Krisledningsorganisationer m.fl.

23 Uppkomna behov av samverkan att beakta. Brandflygets samverkan med Länsstyrelser och Räddningstjänster. Trafikverkets samverkan med t.ex. övriga väghållare, Räddningstjänst och Polisen. Kriminalvårdens samverkan. Värdetransporternas samverkan främst med polisen. Samverkan med media främst Sveriges Radio. Länstrafikbolagens samverkansbehov.