Samverkansbarhet nu och framöver på framtidens skadeplats Rebecca Stenberg

Transkript

1 Samverkansbarhet nu och framöver på framtidens skadeplats Rebecca Stenberg

2 2 Rebecca Stenberg, tel FD Psykologi, lektor i företagsekonomi Linköpings universitet Styrelseledamot Centrum för forskning inom respons och räddningssystem CARER Linköpings universitet. Forskningsprojekt Rapporter på CARERS hemsida Effektiv räddning på framtidens skadeplats Lärande utvärdering för samverkansövningar och insatser Utredning av isolyckan i Vålarö Alarmering, larm och larmkedjor Samverkansformer i räddning och respons Issäkerhetsrådet RSS-grupper för Skridskonätet 2 rebecca.stenberg@liu.se, CARER 2

3 3 Innehåll Samverkanskravet Ett iskallt exempel Effektiv samverkan på framtidens skadeplats Utmaningar Förslag: Kommunikatörer en outnyttjad resurs Stötta nyckelfunktioner i räddningskedjan Skapa samverkansbarhet hos fler

4 4 FSO 2003:789 Kap 3:3 De handlingsprogram skall innehålla uppgifter om samverkan med andra kommuner och med statliga myndigheter och enskilda Kap 4:1,4, 10, 11, 14 Polismyndigheten/Sjöfartsverket/Kustbevakningen. ska upprätta ett program. 2. uppgifter om samverkan med kommuner, landsting, andra statliga myndigheter och berörda organisationer. Framåtriktade, proaktiva? Hur tillämpas de? Levande verktyg eller delar av stenhusen? Korrespondens med verklig samverkan? Hur behöver samverkan utvecklas och förändras för effektiv räddning nu och i framtiden?

5 5 Ett iskallt exempel Isolycka vid Nyköping kl?? Gick 2 män i 70- årsåldern genom isen vid skridskotur utan fungerade telefoner Anhörigas larm till SOS Alarm hamnade hos polisen istället för att gå direkt till Sjöräddningen Sjöräddning larmas. Omedelbar sjöräddningsinsats med hkp, svävare. KBV sjögående enhet Polisen intervjuat anhöriga, försökt spåra mobil. Inleder ledstångssök. Rtj:s hjälp som avböjs Männen hittas av hkp efter tips från skridskoåkare via Skridskonätet. Foto: Rebecca Stenberg

6 6 Samverkan och samverkansbehov nu? Larmet borde gått direkt till Sjöräddningen nu tog det 1,5 timme. Landsöket sattes igång efter 3,45 tim Profil och strategi för is-eftersök saknas hos Polisen. Helt separata insatser och olika sökstrategier land-sjö. Inget program för samverkan Polis - Sjöräddning i Svealand Mycket glesa resurser i skärgårdarna utanför storstäder, i praktiken en hkp. Många uppgifter från polisen saknas pga utredning. Polis MLSO Sjöräddning MSO

7 7 Dagens samverkansutmaningar Allt mer glesa resurser utanför storstäderna. Strategi/metodik för koordinering saknas. Ledningsstöd för samverkan saknas. Stöd i lag- och föreskrifter saknas samtidigt med krav på samverkan. Svagaste länken i räddningskedjan ligger först kvalitetsproblem. Möjliga resurser utanför blåljus kan för lite, används för lite. Professions-, perspektiv- och kulturskillnader. Foto: Rebecca Stenberg

8 Behov av samverkan på framtidens skadeplats om: Trafikolyckor Bränder Drunkning Fallolyckor Suicid, Hjärtstopp Flyktingmottagande Försvunna Mer? Mer Bio/digital/ teknisk utv Samhällstrender Åldrande Migration Klimat Urbanisering???????????? 8

9 Framtidens skadeplats Vem och vad skadas vem räddar och hur? Vårt nya forskningsprogram och utmaning: 9 Att bygga upp en tvärvetenskaplig forskningsmiljö för forskning om framtidens skadeplats finansierad av MSB Dialog och samarbete med både professionella, forskare och medborgare För effektiv räddning (kunskaper, organisering, tekniker, metoder och ekonomi effektiv samverkan) CENTRUM FÖR FORSKNING OM RÄDDNING OCH RESPONSSYSTEM

10 10 Morgondagens samverkansutmaningar Samma som dagens fast mer (och ev. fler) Komplexitet och täthet - kaskadeffekter Samverkan mellan fler sektorer och aktörer. Vilka utmaningar? Vilka möjligheter?

11 1. Vi ser olika saker: Vad, när och hur länge är en skadeplats? Vilka av dessa är synonymer? 1. Plats för livsfara 2. Olycksplats 3. Brottsplats 4. Sökområde 5. Spår av händelse 6. Geografisk plats 7. Definition av händelse 8. Uppsamlingsplats 9. Ilandsättningsplats 10. Ilandtagningsplats 11. Brytpunkt 12. Organisatorisk förtätning Krisperspektiv Mobilisera koordinera resurser Räddnings-perspektiv Skydd, skadebekämpning, livräddning Brottsförebyggande o utredande Kontroll, säkerhet, ansvar Folkhälsoperspektiv Självskydd, trygghet 11

12 2. Vi kan inte börja om varje gång någon byter jobb 12 Att samverka är att bygga upp gemensamt socialt kapital och tyst kunskap, dvs erfarenhetskunskap och goda relationer, att integrera kunskaper och ha gemensamma intressen och situationsförståelse. MEN det är personberoende och tar lång tid att bygga upp. Därför är kodifierad kunskap - lagstiftning, regler, föreskrifter och nedskrivna avtal viktiga. De gör att man inte förlorar hela det sociala kapitalet vid organisationsförändringar. Därför ska ni se över era program för räddningstjänstuppgiften. De ska ge stöd för att praktisera samverkan och att utveckla samverkan.

13 13 3. Tillsyn och utveckling av ideella Dagens föreningsliv ibland viktigare vem man är än vad man kan. Ideella plockar russinen ur kakan. Svårt hantera ständiga in- och utflöden av aktiva men viktigt för framtiden tex MPS. Ska man legitimera vad som helst eller får man ställa krav på ideella? Ingen lagstiftning idag som medger tillsyn eller insyn (utom viss tillämpning av produktsäkerhetslagen) Isfiske i samband med Klassdraget där barn tagits ut på is utan flytvästar. Bild Sportfiskarnas hemsida

14

15 15 Outnyttjade resurser att utveckla: 1. Kommunikatörer Kommunikatörer är hårdvaluta och rollen bör utvecklas. Kärnkompetensen gäller informationsreduktion och översättning. Både utåt, inåt, lateralt samt till dem som inte ingår i sambandet. Skapar gemensam mening som kan påverka hela insatsen både positivt och negativt. Källa: Johan Ahlstömmer, Västerås stad

16 16 2. Omvärdera och utveckla övningar Övningar övar förmåga och tyst kunskap Övningar är ansikte utåt För allmänhet är övningar spännande och lärande. Övningar ger möjlighet till vardagsinnovation

17 17 3. Två nyckelfunktioner i samverkan om räddning: Larmoperatören och räddningsledaren Den bakvända logiken i larmkedjor: Larmoperatören är första länken i kedjan. Går det snett där går det snett hela vägen. Larmoperatören har i regel lägst kompetens behöver utvecklas mot profession och nationell utbildning! Räddningsledarens mandat och verksamhetsfält är olika beroende på vilken räddningstjänst det gäller. I samverkan måste man: 1. Kunna de andras uppdrag och mandat 2. Veta vilka förväntningar olika aktörer har på räddningsledaren 3. Hantera det 4. På sikt förändra lagstiftningen så att samverkan möjliggörs.

18 18 Slutsatser Behov av samverkan kommer att öka både inom räddningssystemet men också med andra aktörer och sektorer. Samverkansresurser och behov ska inventeras och ska stå med i handlingsprogrammen som ett stöttande ramverk men samverkan är en aktiv relation och kunskapsintegration som leder till handling. Utmaningar gäller skillnader man inte är medveten om eller förstår grunden för, brist på styrning (tillsyn) inom ideell sektor Möjligheter är tex att använda kommunikatörer klokare, att omvärdera och exploatera övningar och att identifiera och utveckla nyckelfunktioner sör effektiv samverkan om räddning. Gemensamt bidrar det till samverkansbarhet

19 19 Tack! Och ha en fin sommar!

20 CARER Satsning av Linköpings universitet och Myndigheten för stöd och beredskap i syfte att konsolidera och stärka forskning inom risk-, respons- och räddningsområdet forskning och utbildning som behandlar samhällets responsförmåga vid frekventa olyckor, extraordinära händelser och katastrofer Centrumbildning vid LiU från 2011 placering vid Informatik, IEI men spänner över medicinsk fakultet, filosofisk fakultet, teknisk fakultet och 6 institutioner Framtidens räddningssystem ett komplext samhällsproblem som kräver tvärvetenskap