Trygghetsarbete på JP 2017/2018 med bla en kortare version av Planen mot Diskriminering & Kränkande Behandling
Innehåll: Del 1: Dina rättigheter ( år 1-9) Del 2: Trygghetsarbete på JP ( år 1-9) Del 3: Nya trygghetsplanen ( år 1-9) Del 4: Trygghet på nätet ( år 4-9) Del 4: Arbete mot diskriminering på JP( år 6-9)
Dina rättigheter
Du har rätt att känna dig trygg! Alla elever har rätt att känna sig trygga i skolan. Om du ändå blir dåligt behandlad eller mobbad måste skolan hjälpa dig. Det gäller även om mobbningen händer utanför skolan, till exempel på nätet. Mobbning/kränkningar kan vara många olika saker Alla på skolan måste behandla varandra med respekt En gång är en gång för mycket enligt FN- BARNKONVENTION - SVENSK LAG - SKOLLAG! Läs mer om dina rättigheter i skolan här
Du har rätt till din kropp i och utanför skolan! Du får alltid säga nej om någon rör din kropp på ett sätt som du inte vill. Det är du som bestämmer vad som är okej eller inte - ingen annan! Ingen får ta på dig eller sprida nakenbilder på dig! Porrbilder på barn är förbjudna. Det är ett brott att hota och tvinga (skapa hemlighet) någon att göra något som inte känns bra i magen.
Om något har hänt- Berätta!!...För en vuxen du litar på (ex lärare, annan pedagog, skolsköterska)...kurator på JP...eller BRIS: anonyma & kostnadsfria samtal 116 11 eller chatt med kurator på BRIS.se
Trygghetsarbete på JP
Engagemang, Glädje och Lärande i en Trygg Miljö På Johannes Petri skola ska alla känna sig trygga och sedda. Ingen ska bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling.
Hur skapar vi trygghet på JP? Tillsammans kan vi göra skillnad! Alla som jobbar på skolan, elever och vårdnadshavare ska arbeta tillsammans för att skapa trygghet på JP. Vi har en trygghetsplan för hur vi ska arbeta med trygghetsfrågor! Personal, elever och vårdnadshavare medverkar i att ta fram och arbeta efter planen! Planen görs om varje år och utgår ifrån hur vi har det på JP och vad vi behöver förbättra. Vi har kontakt och samarbetar med vårdnadshavare - ex genom skolråd, klassmöten, enskilda samtal, hemsida, SchoolSoft, föreläsningar m.m. Vi har trygghetsgrupper som består av både personal och elever. Trygghetsgrupperna träffas regelbundet och arbetar med olika trygghetsfrågor
Personalens trygghetsgrupp 17/18
Elever och personal svarar på enskild enkät varje år! Vi samarbetar med Friends! Alla svarar på frågor om trygghet, trivsel och otrygghet - Resultaten visar på stor upplevelse av trygghet och trivsel på JP! -Elevråd/trygghetsgrupp i år 7-9 fick träffa Friends efter kartläggningen och ta del av resultatet. De har bla kommit med förslag till åtgärder i trygghetsplanen på det som upplevs otryggt.
Resultat av Friends kartläggning läsåret 16/17
F-2 - Trygga och nöjda elever - Relativt små skillnader i jämförelse med tidigare år - Stort förtroende för vuxna på skolan Otrygga platser: Toaletter, omklädningsrum och matsal. På rasterna finns det elever som är rädda för att bli ensamma/känna sig utanför.
3-6 -Många trygga och nöjda elever, men fler känner sig ensamma och otrygga än tidigare år. Framförallt åk 6 läsåret 16/17. -Många upplever stämningen på skolan som god, men det finns stora skillnader mellan klasserna i hur man upplever kontakten med de vuxna på skolan. - Antalet upplevda kränkningar är ungefär detsamma som tidigare år. Eleverna på JP menar att kränkningar framförallt är verbala eller handlar om att man känner sig utanför eller inte får vara med. Det finns också elever som upplever att kränkningarna har med kön, etnicitet eller funktionsnedsättningar att göra.
7-9 - Eleverna i åk 7-9 känner fortsatt hög trygghet på JP och resultaten fortsätter att förbättras - Färre elever känner sig ensamma - En stor del av eleverna vet vem de ska prata med om något händer, men vi har en bit kvar till 100%. Det finns en god spridning kring vem eleverna väljer att prata med på skolan, vilket är mkt bra. - Platser som var otrygga 2016 är mer trygga 2017. - Något färre elever vet vem de ska vända sig till vid kränkningar på nätet och få skulle prata med en vuxen på skolan - Färre elever uppger att de har blivit kränkta och antalet mobbade har minskat sedan 2016. De kränkningar som sker är framförallt verbala/psykiska - Något fler elever upplever att de blivit kränkta av personalen och något fler än 2016 har valt att inte berätta det för någon. - Elevernas upplevelse och kännedom om likabehandlingsplanen är fortsatt god och överensstämmer med föregående år.
Era förslag för att öka tryggheten på JP finns med i den årliga planen! Mer samarbetsövningar/lekar/samtal, aktiviteter över klassgränserna, aktiviteter utanför skolan, klassresor, fadderskap etc. Fler frågor från personal - hur mår du?, mer involverad personal i vissa konfliktsituationer, ännu aktivare personal under raster. Tydligare arbete mot nätkränkningar Tryggare raster, omklädningsrum och toaletter.
Nya trygghetsplanen 17/18 Planen mot diskriminering och kränkande behandling
Den nya trygghetsplanen innehåller: FRÄMJANDE INSATSER - Riktas till alla på skolan. Främjande arbete handlar om att förstärka det positiva förutsättningarna för att alla ska ha det bra på skolan, oavsett kön, etnicitet, ålder eller sexuell läggning ect. Främjande insatser finns och genomförs för att förhindra att problem ska uppstå. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER - Förebyggande åtgärder har som mål att rätta till de trygghetsproblem som finns på skolan. Vilka dessa problem är har vi tillsammans kartlagt genom Friends enkätundersökning. ÅTGÄRDANDE RUTINER - Här står det vad vi ska göra om någon blir kränkt, utsatt för trakasserier eller diskriminering.
Exempel på Främjande insatser i trygghetsplanen Alla elever har bestämda platser eller bord i matsalen Pedagogerna delar in elever vid grupparbeten och bestämmer klassrumsplaceringar. På alla raster finns det rastvärdar med reflexvästar, som står vid olika platser både inomhus och utomhus. Skolan samarbetar med vårdnadshavarna vid ex skolråd och externa kanaler som hemsida med mera. Alla klasser har klassråd. Vid klassrådet är det viktigt att man pratar om hur stämningen är i klassen och vad man kan göra för att det ska bli bättre eller förbli bra.
Exempel på Förebyggande arbete i trygghetsplanen Bemötande, agerande och tillgänglighet Trygghetsgruppen och kurator presenterar sig i alla årskurser Uppmärksamma och se varandra, elev som personal. Säg hej och hälsa, ta sig tid att stanna upp och bygga relationer. Skapa en plats på skolgården dit man kan gå om man känner sig ensam, ex med formen av en sol. Circonova arbetar med forumspel mot diskriminering i år 4-9 Otrygga platser: Omklädningsrum Undersöka om dörrarna kan justeras så att man inte ser rakt in, alt att ett draperi hängs för. Ansvar:Kommunen. Rektor kontaktar dem för att se över möjligheter till förändring. Otrygga platser: Toaletter Tydliggör om toaletten är en sitt eller stå toalett. Ansvar: arbetslag år 6/ Därefter kan vaktmästare sätta upp skyltarna. Prata om toalettvett: att inte rycka i handtagen, sitta ner ( om sitt-toalett), inte stå precis utanför och vänta, spola, slänga papper i soptunna, torka ringen osv. Ansvar: Mentor tar upp frågan vid klassråd
Åtgärdande rutiner vid kränkande behandling 1. Samtal med de elever som är inblandade. Först den som känner sig utsatt, sedan de som utsatt. 2. Mentor informeras om det som hänt. Händelsen rapporteras till rektor. 3. Den vuxna som pratat med eleverna kontaktar alla inblandade elevers vårdnadshavare 4. De vuxna på skolan pratar med eleven som känner sig utsatt för att försäkra sig om att kränkningarna upphört. 5. Om problemen finns kvar kan trygghetsgruppen och elevhälsoteamet kopplas in och en handlingsplan skapas. 6. I de fall där kränkningar trots insatser inte upphör, kan det bli aktuellt med skriftlig varning från rektor samt polisanmälan, orosanmälan till socialtjänst osv.
Förväntningar, regler och konsekvenstrappa Visar vad vi förväntar oss av dig som elev, dina vårdnadshavare och vad som kan förväntas att vi som skola ska göra. Visar vad man får göra och vad som händer om man bryter mot skolans regler. Nya dokument för höst-terminen 17. Konsekvenstrappan ska sitta uppe i klassrummet så att alla ser den
Länk till förväntansdokument, regler och konsekvenstrappa
Trygghet på nätet
Digitala mötesplatser: Nätet, sms, chattgrupper, sociala forum, spel m.m Vad säger lagen om digitala kränkningar? - Brottsligt- polisanmälas! Skolan skyldig att stoppa och utreda som andra kränkningar Värt att tänka på: Ett påstående är inte sant bara för att det gör mig arg! Ett påstående är inte sant bara för att det väcker avsky. Även om det är sant, och gör mig arg betyder det inte att det är rätt att sprida det!
Kränkningar på nätet år 7-9 (vt-17) -ca 50% upplever att de inte har blivit kränkta på nätet Topp 3 1. Någon har laddat upp eller skickat vidare bild/film mot elevens vilja (22%) 2. Någon har skickat taskiga sms/meddelanden (19%) 3. Någon har skrivit ngt taskigt på nätet/ Du har känt dig utanför (13%) 68% vet vem de skulle vända sig till om ngn kränker dem på nätet. Framförallt är den personen en vuxen hemma (75%) eller en kompis( 60%). Enbart 33% skulle prata med en vuxen på skolan.
Vad ska du göra om du eller någon du känner blir kränkt digitalt? Samla bevis! Ta skärmdumpar av kränkningar - visa vuxen hemma eller i skolan! På JP handlar den vuxna som får kännedom om nätkränkningar efter vår handlingsplan och konsekvenstrappa. Om kränkningarna är grova kan polisanmälan bli aktuellt.
Så gör du för att inte kränka digitalt! Respektera andras livsval och integritet. Sprid inte vidare bilder eller rykten som är pinsamma. Stanna upp och ifrågasätt när du hör något som gör dig arg eller upprörd. Utgå från att det du hör inte är sant, oavsett vem som berättar. Kolla med personen det gäller. Respektera att vi människor är olika och lever på olika sätt Tips! Skapa ett filter i huvudet - vad delar jag i skrift, film, bild om mig och andra? VÄLJ hellre att sprida uppmuntrande, positivt och kärleksfullt bemötande på digitalt så får du troligen ngt liknande tillbaka!
Arbetet mot Diskriminering på JP 17/18
Vad betyder diskriminering? En lag som skyddar människor - elever! Skolan får inte diskriminera elever! Diskriminering är när någon behandlas sämre än andra. Ibland kan man känna sig orättvist behandlad utan att det är diskriminering. Diskriminering kan ske utifrån kön, ålder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet etc. Kom på konkreta exempel tillsammans i skolans vardag! Ex. Bara tjejerna får..
Arbete mot diskriminering på JP ht-17 Friends kartläggning visar att det finns elever på JP som upplever att de är diskriminerade pga etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning eller kön. Utifrån det har skolan bla lagt in följande förebyggande åtgärder: Samarbete med Circonova! Alla elever och pedagoger i år 4-9 har sett och arbetat med forumteatern Gör nått då! Skolan har uppmärksammat FN-dagen och lyft frågan om mänskliga rättigheter i samtliga klasser F-9. År 5 har besökt forum för levande historia. Elevråd/trygghetsgrupp arbetar kontinuerligt med kartläggning och gruppsamtal kring diskriminering på JP.
De 7 diskrimineringsgrunderna Diskriminering är förbjudet om det beror på: 1. kön Kvinnor, män och transsexuella kan bli diskriminerade på grund av kön. En person som är transsexuell kan vara någon som vill ändra kön eller som har ändrat kön. 2. könsöverskridande identitet eller uttryck Min identitet är min bild av mig själv. Jag som skriver den här texten är kvinna. Den som inte känner sig som kvinna och inte heller känner sig som en man har en identitet som är könsöverskridande. Vi har en könsindentitet. En transperson har en könsidentitet som överbrygger de vanliga gränserna. Det är förbjudet att diskriminera en transperson. En man som klär sig som en kvinna ska inte behandlas annorlunda. En kvinna som klär sig som en man ska inte heller behandlas annorlunda. Det kan vara diskriminering. 3. etnisk tillhörighet Jordklotet är fullt av människor. Vi kommer från olika länder, olika nationer. Vi har olika nationaliteter till exempel finländare, svenskar och polacker. Alla människor har olika hudfärg. Vi kommer från olika kulturer. Vi kan tillhöra olika folk och bo i samma land. Det kan kallas att vi har olika etniska bakgrunder. Om du behandlar en människa annorlunda för att du tycker att hon är annorlunda kan det vara diskriminering.
4. religion eller annan trosuppfattning Det är förbjudet att diskriminera på grund av religion eller tro. Kristendom och islam är exempel på religioner. En annan trosuppfattning kan vara ateism. Den som är ateist tror inte på någon Gud alls. 5. funktionsnedsättning En människa kan ha en funktionsnedsättning. Nedsatt syn eller nedsatt hörsel är exempel på det. Den som har en allergi mot jordnötter eller har svårt att gå har också en funktionsnedsättning. Ibland gör det saker krångligare. Ibland spelar det ingen roll om man är allergisk mot jordnötter eller inte. Det beror på var man är och hur miljön där ser ut. Det går inte att se alla funktionsnedsättningar. Några är osynliga. Du kan inte se att en person har problem inne i magen, har oro eller ångest. Du kan heller inte se om någon behöver extra hjälp för att kunna förstå, koncentrera sig eller sitta still.
6. sexuell läggning Med sexuell läggning menas om en människa blir kär i män, kvinnor eller både män och kvinnor. Den som blir kär i en person av samma kön kallas homosexuell. Den som blir kär i en person av motsatt kön kallas heterosexuell. Den som blir kär i både män och kvinnor kallas bisexuell. Du får inte behandla en människa annorlunda på grund av vem hon blir kär i. 7. ålder Ålder berättar hur gammal en människa är, hur många födelsedagar man haft. Du får inte behandla en människa annorlunda på grund av hennes ålder. Det kan vara diskriminering.
Diskriminering kan också vara: bristande tillgänglighet Bristande tillgänglighet kan vara när en person med funktionsnedsättning inte kan göra något som andra kan göra för att det finns hinder i en verksamhet. trakasserier Att trakassera är att behandla någon illa. Att trakassera kan vara att kalla dig för något du inte tycker om eller att skämta på ett obehagligt sätt. Trakasserier är förbjudna om de beror på någon av de 7 diskrimineringsgrunderna. sexuella trakasserier (verbala och fysiska) Trakasserier kan också vara sexuella. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan vara att någon tar på din kropp, fast du inte vill, eller att någon säger att hon eller han vill ligga med dig, fast du inte vill. Det kan vara att visa dig sexuella bilder, som du inte vill se. Det kan också vara att skämta om sex på ett sätt du inte tycker om. Det är olika vad människor tycker är trakasserier. Det är du som blir trakasserad som bestämmer om det är okej eller inte. Det är viktigt att du berättar för den som trakasserar att han eller hon ska sluta. Säg stopp! Ibland beter sig människor så illa att lagen inte kräver att den som trakasseras behöver säga stopp.