HEJ! Mentor och klassens representanter från elevråd/trygghetsgrupp presenterar tillsammans

Transkript

1 HEJ! Mentor och klassens representanter från elevråd/trygghetsgrupp presenterar tillsammans Innehåll i denna presentation anpassas utifrån åldersgrupp

2 JP:s TRYGGHETSPLAN (Årlig plan) Trygghet & trivsel - Stoppa oschysst beteendekränkningar & diskriminering! Vad betyder orden ovan..? Försök förklara tillsammans, närmare förklaringar kommer även längre fram i presentationen.

3 Din rätt att ha det bra & känna dig trygg i skolan! KLICKA FÖR KORT FILM! Dina Rättigheter är kopplade till Dina skyldigheter!

4 Du har rätt att känna dig trygg! Alla elever har rätt att känna sig trygga i skolan. Om du ändå blir dåligt behandlad eller mobbad måste skolan hjälpa dig! Mobbning/kränkningar kan vara många olika saker Mobbning kan vara elaka SMS eller bilder på nätet. Det kan också vara förnedrande ord och ryktesspridning. Det kan vara att bli retad, bortvald eller utfryst. Självklart räknas också hot, knuffar eller slag som mobbning. Det kan vara under skoldagen eller på kvällen, det kan vara i skolan eller på nätet. Alla på skolan måste behandla varandra med respekt Du kan känna dig illa behandlad eller mobbad av andra elever, en lärare eller någon annan vuxen på skolan. Även om ni tycker olika får ingen vara elak, slå, mobba eller frysa ut dig. Det gäller både vuxna och elever. En gång är en gång för mycket Om du blir illa behandlad eller mobbad ska du prata med någon vuxen på skolan. Om det känns svårt kan du prata med dina föräldrar eller någon annan vuxen, så att de pratar med skolan. Skolan måste göra allt den kan för att hjälpa dig direkt. Det spelar ingen roll om det bara har hänt en enda gång. Det är jätteviktigt att du känner dig trygg och mår bra i skolan.

5 Skolan måste hjälpa dig Alla former av mobbning som har koppling till skolan måste utredas. Det spelar ingen roll om det har hänt på skolan eller på fritiden. Det är alltid skolans jobb att se till att det slutar. Om du ändå inte får hjälp Om skolan inte hjälper dig kan du göra en anmälan till oss. Om du vill göra en anmälan till Skolinspektionen och Barn- och elevombudet kan det vara bra att be en vuxen om hjälp. Om vi tycker att skolan har brutit mot reglerna kan vi kräva att skolan agerar, så att mobbningen inte fortsätter. Kom ihåg! Ingen ska behöva bli dåligt behandlad i skolan! Det är din rätt att känna dig trygg. Tänk på att! Prata med en vuxen hemma eller i skolan skolan måste hjälpa dig.

6 Du har även rätt till din kropp i och utanför skolan! Du får alltid säga nej om någon rör din kropp på ett sätt som du inte vill. Det är du som bestämmer vad som är okej eller inte - ingen annan! Ingen får ta på dig eller sprida nakenbilder på dig! Porrbilder på barn är förbjudna. Det är ett brott att hota och tvinga (skapa hemlighet) någon att göra något som inte känns bra i magen. Det är bra om du berättar! Vuxen du litar på, kurator eller BRIS (anonyma & kostandsfria samtal eller chatt med kurator på BRIS)

7 TRYGGHET & TRIVSEL PÅ JP! NOLLTOLERANS MOT KRÄNKNINGAR & DISKRIMINERING! På Johannes Petri skola ska alla känna sig trygga och sedda! Ingen ska bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. ÄVEN ENLIGT FN- BARNKONVENTION - SVENSK LAG - SKOLLAG! STOPP - NEJ!

8 DIN RÄTT ATT KÄNNA DIG TRYGG I SKOLAN! SKOLAN SKA FÖREBYGGA, SKYDDA & STOPPA KRÄNKNINGAR, MOBBNING, DISKRIMINERING och SEXUELLA TRAKASSERIER (verbala/fysiska) INNEBÄR ÄVEN SKYLDIGHETER ATT BEHANDLA ALLA (personal-elever-vårdnadshavare-besökare) DU MÖTER PÅ SKOLAN VÄL! KLICKA - MER OM DINA RÄTTIGHETER SOM ELEV & BARN!

9 Samma rättigheter & skyldigheter gäller på nätet/digitalt! Digitala mötesplatser: Nätet, sms, chattgrupper, sociala forum, spel m.m #Nätrespekt Vad säger lagen om digitala kränkningar? - Brottsligt- polisanmälas! Skolan skyldig att stoppa och utreda som andra kränkningar Värt att tänka på: - Ett påstående är inte sant bara för att det gör mig arg! - Ett påstående är inte sant bara för att det väcker avsky. - Även om det är sant, och gör mig arg betyder det inte att det är rätt att sprida det!

10 Så gör du för att inte kränka digitalt! Respektera andras livsval och integritet. Sprid inte vidare bilder eller rykten som är pinsamma. Stanna upp och ifrågasätt när du hör något som gör dig arg eller upprörd. Utgå från att det du hör inte är sant, oavsett vem som berättar. Kolla med personen det gäller. Respektera att vi människor är olika och lever på olika sätt Tips! Skapa ett filter i huvudet - vad delar jag i skrift, film, bild om mig och andra? VÄLJ hellre att sprida uppmuntrande, positivt och kärleksfullt bemötande på digitalt så får du troligen ngt liknande tillbaka!

11 Vad ska du göra om du eller någon du känner blir kränkt digitalt? Samla bevis! Ta skärmdumpar av kränkningar - visa vuxen hemma eller i skolan! Be en vän eller vuxen att vara vittne Anmäl till webbsidan Polisanmäl Läs mer på surfa lugnt.se

12 Vad betyder nu egentligen diskriminering? En lag som skyddar människor - elever! Skolan får inte diskriminera elever! Diskriminering är när någon behandlas sämre än andra. Ibland kan man känna sig orättvist behandlad utan att det är diskriminering. Diskriminering kan ske utifrån kön, ålder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet etc. Kom på konkreta exempel tillsammans i skolans vardag! Ex. Bara tjejerna får..

13 Fördjupning kring vad diskriminering är följer nu i presentationen, kan presenteras och anpassas från åk 5-9 (görs vid senare mentorstid). Fortsätt vidare till bild nr. 18 nu i denna presentation.

14 De 7 diskrimineringsgrunderna Diskriminering är förbjudet om det beror på: 1. kön Kvinnor, män och transsexuella kan bli diskriminerade på grund av kön. En person som är transsexuell kan vara någon som vill ändra kön eller som har ändrat kön. 2. könsöverskridande identitet eller uttryck Min identitet är min bild av mig själv. Jag som skriver den här texten är kvinna. Den som inte känner sig som kvinna och inte heller känner sig som en man har en identitetsom är könsöverskridande. Vi har en könsindentitet. En transperson har en könsidentitet som överbrygger de vanliga gränserna. Det är förbjudet att diskriminera en transperson. En man som klär sig som en kvinna ska inte behandlas annorlunda. En kvinna som klär sig som en man ska inte heller behandlas annorlunda. Det kan vara diskriminering. 3. etnisk tillhörighet Jordklotet är fullt av människor. Vi kommer från olika länder, olika nationer. Vi har olika nationaliteter till exempel finländare, svenskar och polacker. Alla människor har olika hudfärg. Vi kommer från olika kulturer. Vi kan tillhöra olika folkoch bo i samma land. Det kan kallas att vi har olika etniska bakgrunder. Om du behandlar en människa annorlunda för att du tycker att hon är annorlunda kan det vara diskriminering.

15 4. religion eller annan trosuppfattning Det är förbjudet att diskriminera på grund av religion eller tro. Kristendom och islam är exempel på religioner. En annan trosuppfattning kan vara ateism. Den som är ateist tror inte på någon Gud alls. 5. funktionsnedsättning En människa kan ha en funktionsnedsättning. Nedsatt syn eller nedsatt hörsel är exempel på det. Den som har en allergi mot jordnötter eller har svårt att gå har också en funktionsnedsättning. Ibland gör det saker krångligare. Ibland spelar det ingen roll om man är allergisk mot jordnötter eller inte. Det beror på var man är och hur miljön där ser ut. Det går inte att se alla funktionsnedsättningar. Några är osynliga. Du kan inte se att en person har problem inne i magen, har oro eller ångest. Du kan heller inte se om någon behöver extra hjälp för att kunna förstå, koncentrera sig eller sitta still.

16 6. sexuell läggning Med sexuell läggning menas om en människa blir kär i män, kvinnor eller både män och kvinnor. Den som blir kär i en person av samma kön kallas homosexuell. Den som blir kär i en person av motsatt kön kallas heterosexuell. Den som blir kär i både män och kvinnor kallas bisexuell. Du får inte behandla en människa annorlunda på grund av vem hon blir kär i. 7. ålder Ålder berättar hur gammal en människa är, hur många födelsedagar man haft. Du får inte behandla en människa annorlunda på grund av hennes ålder. Det kan vara diskriminering.

17 Diskriminering kan också vara: bristande tillgänglighet Bristande tillgänglighet kan vara när en person med funktionsnedsättning inte kan göra något som andra kan göra för att det finns hinder i en verksamhet. trakasserier Att trakassera är att behandla någon illa. Att trakassera kan vara att kalla dig för något du inte tycker om eller att skämta på ett obehagligt sätt. Trakasserier är förbjudna om de beror på någon av de 7 diskrimineringsgrunderna. sexuella trakasserier (verbala och fysiska) Trakasserier kan också vara sexuella. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan vara att någon tar på din kropp, fast du inte vill, eller att någon säger att hon eller han vill ligga med dig, fast du inte vill. Det kan vara att visa dig sexuella bilder, som du inte vill se. Det kan också vara att skämta om sex på ett sätt du inte tycker om. Det är olika vad människor tycker är trakasserier. Det är du som blir trakasserad som bestämmer om det är okej eller inte. Det är viktigt att du berättar för den som trakasserar att han eller hon ska sluta. Säg stopp! Ibland beter sig människor så illa att lagen inte kräver att den som trakasseras behöver säga stopp.

18 Vad gör JP för tryggheten? Personalens trygghetsgrupp - Öka trygghet skolan! Elevernas trygghetsgrupp/elevråd - Förslag på hur vi gör JP bättre, ökar trygghet på skolan, förslag åtgärder för att få bort otrygghet, klassens röst, filmer, hemsida m.m. Exempel på vad elevernas trygghetsgrupp arbetat med: JPT Klicka här JP Trygghet (hemsida elevernas trygghetsgrupp, filmer, poddar m.m) SVT-inslag REA (Barnprogram) vt 2016 Klicka JP Trygghetsarbete

19 Ni elever svarar på enskild enkät varje år! Via Friends kartläggning Frågor om trygghet, trivsel och otrygghet - Resultaten visar på stor upplevelse av trygghet och trivsel på JP! - Elevråd/trygghetsgrupp har kommit med förslag till åtgärder i trygghetsplanen på det som upplevs otryggt. Vad tycker ni elever skapar trygghet på JP idag? Eleverna kartläggning åk 3-9 (utdrag): Pålitliga vuxna som är närvarande, många vuxna, bra stämning, snälla, schyssta/strängare lärare, arbetsro, trygghetsgrupperna elever/personal, lärare i korridoren, kompisar, trevliga och glada kompisar, personal (personliga), viktiga är hur man bemöter varandra. Klassresor, skämt och skratt. Pratas mycket om trygghet. Hur blir JP tryggare enligt er elever? Eleverna kartläggning åk 3-9 (utdrag): Behövs mer av samarbetsövningar/lekar/samtal, aktiviteter över klassgränserna, aktiviteter utanför skolan, klassresor m.m.

20 JP:s Ordningsregler - Rättigheter & Skyldigheter KLICKA här för JP:s ORDNINGSREGLER 16/17

21 Vad händer om du blir utsatt eller utsätter för kränkning? JP:s Handlingsplan - stoppa och hjälpa den utsatte och den som utsätter 1) Enskilda samtal på skolan (först med den eller de elever som uppfattar sig utsatta) 2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. 3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av berörd personal/mentor. 4) Uppföljning kontinuerligt med utsatt elev 5) Om problemet kvarstår efter en vecka, lyfts vidare till trygghetsgrupp och elevhälsa. 6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas en skriftlig varning till utsättande elev-/er. Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är allvarliga!

22 Tala om för en vuxen du litar på -hemma (föräldrar, syskon) eller någon i skolan (ex. mentor) Berätta under Elevhälsosamtal med skolsköterska Vänd dig till kuratorn (Brevlådan utanför rummet kan lämna meddelanden (även anonyma), alternativt via mejl, telefon (sms). Det går även att vända sig till mentor/lärare/vårdnadshavare som i sin tur tar kontakt med kurator. BRIS - ringa anonymt & kostnadsfritt, chatta (kuratorer som svarar) Det allra bästa är om du pratar med någon i din närhet! Om du som elev inte vågar eller vill prata med dina föräldrar finns det kanske någon annan som du känner dig trygg med? Skolkuratorn eller skolsköterskan, båda dessa har tystnadsplikt, dock är all personal om arbetar i skolan skyldig att agera vid kännedom om att en elev utsätts för någon form av kränkning. Man kan också ta med sig en kompis och berätta om något känns svårt att göra ensam. Kuratorn och skolsköterskan har en brevlåda utanför sina rum där man kan lämna meddelanden. Det är alltså viktigt att någon vuxen på skolan får veta hur du har det.

23 Glöm inte! Du har rätt att må bra och känna dig trygg i skolan och att hur du bemöter andra har betydelse! Handlar om dina Dina Rättigheter & Din Skyldigheter. TILLSAMMANS GÖR VI SKILLNAD VARJE DAG! TA HAND OM DIG & TA HAND OM VARANDRA!

24