Projektarbete 2011: Dysfagiverksamheten vid Karolinska Universitetssjukhuset: kartläggning av åtgärder Therese Engström Helen Giger Johansson Kerstin Johansson Ellika Schalling Lina Flank Sanna Jansson Åsa Karlsson Karin Wier
2009 Förbättrad kvalitet och patientsäkerhet i varje led Ett av tre övergripande mål för Logopedklinikens verksamhet 2009 Bred satsning på evidensvärdering som en del i patientsäkerhetsarbetet inom varje verksamhetsområde (VO) Litteraturgenomgång Evidensgradering av metoder Översatte gradering till stoppljuslista
Trafikljusmarkeringar
Evidensgrad (interventionsmetoder) NIVÅER 1. Stora, randomiserade studier, metaanalyser 2. Små, randomiserade studier 3. Icke-randomiserade prospektiva studier 4. Icke-randomiserade historiska jämförelser 5. Fallbeskrivningar utan kontroller 6. Beprövad erfarenhet
Reliabilitetsgrad (undersökningsmetoder) NIVÅER 1. Validerade och standardiserade metoder. Svensktalande referensgrupp Publicerade i internationella tidskrifter 2. Standardiserade metoder Svensktalande referensgrupp Publicerade i internationella tidskrifter 3. Standardiserade metoder Svensktalande referensgrupp Ej krav på publicering i internationell tidskrift 4. Systematiska observationer 5. Observationer, tolkningar, endast beprövad erfarenhet
Resultat av kartläggningen? + Utredningsinstrument (funktion och struktur) - Intervention och bedömning (aktivitets- och delaktighet) Generellt tycks verksamheten ha högre evidens när det gäller undersökning än intervention
2010 Varje VO identifierar utvecklingsprojekt Fortsatt evidensarbete: Läsa och värdera Utvärdera eget arbete Se över och ensa dokumentation i journaler! Identifiera förbättringsområden inom varje VO (utifrån stoppljus ) Formulera utvecklingsprojekt
2011: Utvecklingsprojekt VO dysfagi/dysartri Syfte Att utvärdera effekten av supraglottisk manöver på graden av aspiration och penetration Inklusions- och exklusionskriterier formulerades Projektplan och studieprotokoll sammanställdes
Resultat Inga patienter inkluderades pga för snäva inklusionskriterier Inte vanligt att supraglottisk sväljning rekommenderades Svårt sjuka patienter Akutvård, oftast enbart tid för bedömning Rehabilitering - relativt liten del av vår nuvarande verksamhet Tillbaka till GÅ!
Reviderad projektplan Diskussioner, identifiera problem Nytt projekt: Syfte: Kartläggning av rekommenderade åtgärder inom dysfagiverksamheten Att inventera vilka åtgärder våra dysfagibedömningar mynnar ut i Identifiera intressanta områden/frågeställningar för fortsatt forskning
Frågeställningar 1. Antal patienter som rekommenderas åtgärd(er)? 2. Antal patienter inom sluten- respektive öppenvård (SV resp. ÖV) som rekommenderas åtgärd(er)? 3. Antal patienter som behöver assistans för att följa våra rekommendationer? 4. Vilka åtgärder rekommenderar vi? 5. Vad grundar vi våra rekommendationer på?
Metod Projektprotokoll konstruerades Varje logoped samlade in uppgifter för 30 konsekutiva dysfagipatienter
Ingen åtgärd aktuell Orsak Datum/Logoped.. Behöver assistans att utföra åtgärd Åtgärd Vad grundar jag min rekommendation på? A. Sittställning/kroppspositionering B. Sväljmanöver/huvudpositionering C. Konsistensanpassning D. Bolusanpassning E. Ätbeteende. F. Övningar G. Ätverktyg H. Annat Grunddiagnos.. Slutenvård Öppenvård
Metod (forts.) Analys av grad av evidens av de vanligast förekommande åtgärderna ( stoppljusmetoden )
Resultat
Antal patienter Frågeställning 1 och 2 Antal patienter inom SV/ÖV som rekommenderades någon åtgärd Information om 163 patienter 53% slutenvård, SV (n=86) 0 logopedisk åtgärd: 4% (n=6) 1 inom SV, 5 patienter inom ÖV 47% öppenvård, ÖV (n=77) 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Demens, ALS, HD CVS MS, PD Huvud/halsca Övrigt Sjukdomsgrupp SV ÖV
Frågeställning 3 Behov av assistans 44 % (n=72) hade behov av assistans för att utföra åtgärd 72% av dessa (n=52) var patienter inom SV Inom ÖV behövde 26% (n=20) hjälp Inom SV behövde 58% (n=52) hjälp
Frågeställning 4 Vilka åtgärder rekommenderar vi? 120 100 80 Antal 60 40 20 0
Sittställning 68 patienter (42%) gavs rekommendationer om sittställning Upprätt (n=67) Sitta upp efter måltid (n=14)
Konsistensanpassning 106 patienter (65%) rekommenderades konsistensanpassning Dryck (n=66) Fast föda (n=96)
Bolusanpassning 55 patienter (34%) gavs rekommendation(er) om anpassning av bolus Mindre bolus (n=51) Noll per os (n=8) Smakportioner (n=15)
Ätbeteende 74 patienter (45%) gavs rekommendationer om ändrat ätbeteende Varva dryck/vätska (n=30) Tillsyn (n=24) Eftersvälj mellan tuggor (n=17) Ät långsamt (n=16) Tugga noga (n=13) Hosta/harkla viljemässigt (n=7) Varva inte dryck/vätska (n=1)
Ätverktyg 14 patienter (9%) gavs rekommendationer Sked (n=10) Sugrör (n=3) Ej pipmugg (n=4)
Sväljmanövrar/huvudpositionering 56 patienter (34%) rekommenderades huvudpositionering eller sväljmanöver Chintuck (n=28) Effortful (n=3) Huvudvridning (n=3) Supraglottisk (n=1) Dessa tekniker rekommenderades endast om de hade effekt vid undersökning
Sväljövningar 27 patienter (17%) rekommenderades sväljövning(ar) Shakers huvudlyftningar (n=11) Mendelsons manöver (n=6) Oralmotoriska övningar (n=16)
Övrigt 81 patienter (50%) gavs andra rekommendationer Munvård (n=56) Vidare utredning (n=13) Råd mot muntorrhet (n=20) Dietist (n=9)
Skillnad i antal åtgärder i SV och ÖV? *) *) p<0.001
Vilka åtgärder var vanligast? 4b. Mängdanpass ning 4% 7. Ätverktyg 3% 4b. Mängdanpass ning 3% 7. Ätverktyg 0% 1. Sittställning 5% 6. Övningar 10% 4a. Bolusanpassn ing 12% 2. Sväljmanöver och huvudposition ering 13% 3. Konsistensan passning 20% 8. ÖVRIGT 16% 5. Ätbeteende 17% 6. Övningar 9% 4a. Bolusanpassn ing 10% 1. Sittställning 8% 2. Sväljmanöver och huvudposition ering 13% 8. ÖVRIGT 17% 3. Konsistensan passning 22% 5. Ätbeteende 18% SV-patienter (N=86) ÖV-patienter (N=77)
Sammanfattning 1. Sväljundersökningarna resulterade i M=2 åtgärder/pat (ÖV) och M=4 (SV), (p<0.001) 2. Ingen större skillnad mellan fördelningen över typ av åtgärder inom SV/ÖV 3. Återspeglar den ringa omfattningen av sväljträning (<20%) brist på resurser för att ge sväljträning? att patienter med grav dysfagi uppmärksammas i större utsträckning inom vården? att patienterna som kan tillgodogöra sig sväljrehabilitering får hjälp på andra vårdinstanser/nivåer? 4. Vanligare med sväljträning om vi lärde oss t ex MDTP?
Fortsatta arbetet inom VO-gruppen Vad mynnade vårt projekt ut i? Behov av utvärdering av behandlingsinsatser Olika verksamheter, olika patientgrupper Önskemål om att individuellt projekt kan väljas istället för grupprojekt F n ett master-projekt samt ett doktorandprojekt på gång