Fjäderns utvärdering 2017 TRÄD Man känner sig fri när man tittar på träden. Att känna sig fri är när man kan springa omkring jättesnabbt och känna sig glad!
Fokus under året Förskolan ska sträva efter att varje barn: utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. Utdrag ur förskolans läroplan Bakgrund Naturrummet har även i år varit en viktig plats för barnen. Ett rum där upptäckter, reflektion och möten med natur skett. Ett rum där förra årets Frö-projekt lever vidare tillsammans med årets Träd-projekt. Här kunden barnen göra upptäckter och arbeta självständigt under hela dagarna. De kunde samla in och spara upptäckter från naturen och förändrade naturrummets innehåll under tiden. För att få nya dimensioner tillförde vi pedagoger ljus och skuggor, papper och pennor, mikroskåp och förstoringsglas. När barnen varmed och planterade nya buskar och träd på gården började barnen fundera kring trädets liv. Vad kommer att hända med trädet? När kan man börja klättra i det nya trädet? Hur ska vi få trädet att må bra? Hur känns det för det nya trädet och buskarna att flytta hit till oss? Vi pedagoger börjad fundera: Kan vi genom att fördjupa oss kring träd, nå större pedagogiska mål? Kan träd bli vårt nya projekt?
Årets projekt TRÄD Ett projekt där vi undersökte träd på många olika sätt. För ju mer man lär känna ett träd, ju mer bryr man sig om det. Syfte och mål med projektet Att få större medvetenhet om, ökad empati för, djupare relation till vår planet jorden. Under klätterträdet I smågrupper inventerade vi och tog vi reda på vad träd betyder för barnen. Vad väcker träd för frågor och känslor? Vad har barnen för erfarenheter/ kunskaper av träd? Vad väljer barnen att ta kort på? Vad på trädet väljer de att rita av? Vi transkriberade samtalen, tittade på deras foton och teckningar och reflekterade över vilka frågor vi kunde utmana barnen vidare i.
Utmaningar barnen mött under projektet: Rita en tanke: Barnen har vid flera tillfällen funderat och samtalat om trädens liv. Några av dessa tankar bad vi barnen att fördjupa genom att rita. När de förde över sina tankar på papper fick de fatt i sin tanke på ett nytt sätt och ställdes samtidigt inför nya utmaningar. Rötter är nästan som fötter. Men det finns många flera rötter, tusen tror jag. Vi har ju bara två. Våra fötter är på jorden men rötterna är under jorden. När maskarna kryper, då kittlas det på rötterna så trädet skakar lite. Dom skakar, för så skrattar träden! (Strecken runt trädet är skakningarna) Skapa träd i olika material: Genom att skapa med färg, lera, ståltråd och olika sorters papper och pennor får barnen fördjupa sina erfarenheter av träd. Här möts estetiska och naturvetenskapliga utmaningar. Vilken nyans behövs för att få fram känslan av ett träd en kall vinterdag? Förutom finmotorik ger leran utmaningar i tyngdlag, hållbarhet.. Trädet har 13 armar jag har bara 2. Clara 3 år Olika material har olika egenskaper. Ståltråd går att förändra och forma om och om igen.
Nya ord och begrepp I små bokcirklar (ca 3-5 barn) läste och samtalade vi om olika slags trädböcker. Sagor, fakta och poesi/dikter. I Sagorna fick barnen fantisera om hur det är att vara träd. Exempel: Löven är kanske trädens fingrejer. Fingrejer ska man vara försiktig med! Träden försöker att inte tappa bladen. Men sen på hösten så glömmer de bort att vara försiktiga, för de tänker på annat. Så då tappar de bladen i alla fall och då blir de ledsna. Faktaböcker erbjuder ett annat språk och andra begrepp. Trädet har också rör inne i sig, som vi. Fast i deras rör rinner det vatten När vi läste och lät barnen tolka dikter, kretsade samtalen ofta kring känslor. Träd kan vara smala och tjocka Och höga och korta Några är gamla, nästan tusen år Vinden gör trädens musik När vinden blåser så rör sig kvistarna De dansar med vinden Som ett par Dikt skriven av Jouna Under projektets gång upptäckte vi hur många nya ord barnen lärde sig. Vi bad de samla alla trädord på en lista. De äldsta barnen skrev ner alla nya ord vi mötte under projektets gång. Listan blev en mötesplats, där både de yngre och äldre barnen ofta stod och räknade hur många ord de samlat. Med hjälp av varandra kan även barnen läsa alla orden på listan.
En utmaning i flera steg, där barnen inspirerades och lärde av varandra 1. De äldsta barnen gick iväg för att undersöka trädens skuggor. 2. Barnen fick i uppgift att ritar av en björk. 3. Barnen fortsatte på teckningen och ritade även trädets skugga. 4. Vi samlades kring barnens teckningar. Barnen visade och berättade för varandra hur de ritat och vilka upptäckter de gjort. Genom att ta del av varandras teckningar, inspirerades och lärde barnen av varandra. 5. Därefter bad vi barnen fortsätta sin egen teckning. Nu med de nya lärdomarna de fått av varandra. Ursprungliga teckningen Efter reflektion. Drama, dans och motoriska utmaningar Ljuset och skuggorna inspirerade till rörelse och drama. Genom lek kan barnen leva sig in och bli ett med träden. Kan du dansa trädens rörelser? Trädet sitter ju fast med sina fötter så den kan bara dansa med armarna. De dansar jättefint och vinglar med sina grenar. Kan du klättra upp vårt klätterträd? När man klättrar så får man mycket mera muskler, då blir man stark i armarna
Vad betyder träd för dig? I slutet av projektet frågade vi återigen barnen vad de tänker om träd. Varför är det bra med träd? Vad betyder träd för dig idag? Det blev en slags utvärdering. Träden är bra att ha för annars skulle inte fåglarna bygga bo. Och då skulle inte vi kunna se hur fina fåglarna är och inte höra deras jättefina sång. Man kan plantera träd som man får frukt av. Mitt favoritträd är äppelträd, för jag gillar äpple. Det är skönt med träd för man kan klättra och då känns det som man är jättestor för man är så långt upp. Jag tänker på granarna och julgranarna. Och på barken och löven och på färgerna som är så vackra. Träden gör så man blir glad Klättra i träd gillar jag för jag blir jätteglad när jag klättrar Vad menar föräldrarna? Under Fjäderns föräldramöte ställde vi samma fråga till föräldrarna, som vi ställt till barnen. Vad betyder träd för dig? Barnen fick sedan som uppgift att tolka dessa svar. Barnen ställdes inför flera utmaningar. Dels att förstå hur andra människor tänker och att man kan tycka olika. Dels att försöka förstå de nya ord som föräldrarna använde som tex. livsnyckel, avkoppling och regnskog Vad menar föräldrarna när de säger regnskog? - De kanske vill gå på regnpromenad i skogen med regnkläder och paraply! och hoppa i vattenpölar! Vad menar föräldrarna när de säger avkoppling? - De kanske vill vila och koppla av. - Men vi (barnen) vilar oss inte i skogen. Vi bara klättrar och så! - Jag kan också sitta och vila på en stubbe. Jag brukar tänka att det är ganska skönt. det tycker nog mammorna och papporna också!
Analys Lärande miljö I samband med förra årets utvärdering gjorde vi ett aktivt val att behålla naturrummet (som vi i gjorde i ordning i förra årets fröprojekt). Vi ser fortfarande en stor vinning med rummet. Här kan barnen välja naturstudier på samma sätt som de kan välja att bygga i byggrummet, måla i ateljén eller leka i båtrummet. Under hela året har förra årets fröprojekt funnits kvar och har blivit sammanflätat med årets trädprojekt. Vi pedagoger tycker att vi har en viktigt uppdrag att få barnen medvetna om och att få en relation till planeten jorden. Vi vill att denna omtanke och förhållningssätt ska bli något bestående, en kultur, som Fjäderns värdegrund vilar på. Därför kommer naturrummet även fortsättningsvis vara en del av Fjädern, även om vi nästa år inte har ett projekt med fokus på natur. Att vi väljer att lämna spår av Fjäderns tidigare projekt blir en sammanhållande faktor på avdelningen. Nya Fjädernbarn kan ta del av andra barns erfarenheter och bli delaktiga i projekt de själva inte deltagit i. Vi lär av varandra. Detta skapar en samhörighet och en vi-känsla på Fjädern. Ett exempel på detta är förra årets fröprojekt som lever vidare. Även de barn som inte gick på Fjädern förra året visar i år ett stort intresse för och förstår värdet av frön. Vi har sett hur de gamla barnen berättat för de hur bra det är med frön och förklarat sambanden på vår frökarta som fortfarande finns kvar på avdelningen. Även de ännu äldre projekten finns kvar på avdelningen, (Roboten, Bokcirklar, Blomtavlan, Hästprojektet m.fl) och sammanflätar gamla lärdomar med nya. Det relationella lärandet För att barnen skulle tycka att träd är viktiga och något man bryr sig om, såg vi till att barnen fick möta träd på många olika sätt. Genom skapande med olika material, fantasi, fakta, drama, dans, trädspaningar, ljus och skuggor och samtal i olika former fördjupades projektet och det skapades en relation till och en förståelse för träd. Tillsammans med vår pedagogiska Kristina Mansfeldt har vi pedagoger haft fokus på vad de olika språken ställer för olika frågor och vad de ger för utmaningar. Vi har blivit ännu mer medvetna om hur stor betydelse pedagogernas val av utmaningar och verktyg har, för vilka upptäckter som görs och vilka lärande vi får. Om vi erbjuder papper och penna får barnen en sorts utmaning men om de erbjuds lera, dans m.m ställs de inför helt andra frågor. Exempel: Med det digitala mikroskåpet och förstoringsglas möter barnen detaljer. När de filmar med Ipaden möter de rörelser och med diktafon står ljud i fokus. Lera frågar om hållfasthet/ tyngdlag, ljus och skuggor om dimensioner och konturer, osv.
Meningsfullt lärande Några exempel: Barnens lista med trädord blir ett meningsfullt sätt att närma sig skrivspråket. Att gå in i ateljén blir ett sätt att reflektera. Upptäckter kan bearbetas, förkroppsligas och befästas. Inget är rätt eller fel, vad som är vackert/fult är det bara du själv som bestämmer. Vad tilltalar mig? Vad tilltalar dig? Det finns inga lagar för hur det kan se ut. Här får kreativiteten flöda. Här får man njuta och ge sig hän i det estetiska skapandet. När de äldsta barnen, i flera steg, ritade trädet och dess skugga och tog del av varandras teckningar, inspirerades och lärde barnen mycket av varandra. Vi upplever inte att barnen tog det som kritik när kompisarna reflekterade över hur de ritat, utan det blev en positiv aha-upplevelse för barnen. När vi sen bad dem fortsätta utveckla sin egen teckning, med de nya lärdomarna de fått av varandra, kastade de sig glatt över uppgiften. Vi pedagoger lärde mycket av att titta på hur olika strategier barnen använde sig av vid den här uppgiften. Vi såg även vinsten av att våga utmana barnen vidare. Att vi inte stannar vid det första resultatet utan uppmuntrar dem att ta ytterligare ett steg i sin ritutveckling. I bokcirklar valde vi i år att även ta med faktaböcker. Tidigare har vi varit lite rädda för att ge de rätta svaren och trott att barnens fantasi skulle begränsas av faktan. Vår erfarenhet av detta är att så är inte blev fallet utan att det snarare kompletterade och berikade varandra. Föräldramedverkan För att få föräldrarna mer delaktiga i årets Trädprojekt, fick de under föräldramötet svara på samma fråga som vi ställt till barnen. Vad betyder träd för dig? Vi vuxna tolkar ofta vad barnen menar men nu vände vi på det och lät barnen tolka sina föräldrar. Det blev mycket uppskattat och roligt för oss alla.