Fritidshemmens rikskonferens Språket på fritids Petra Magnusson

Relevanta dokument
Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola

Carina Norberg, rektor Hjälmstaskolan, Vallentuna kommun. Lärande i fritidshem

Språk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation. Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018

Fritidshemmens nya läroplan. Varmt välkommen!

A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E

Kurslitteratur Att undervisa nyanlända elever

Nu sätter vi ord på det, ryggraden har flyttat till huvudet

Lindesbergs kommuns Språkplan. från förskolan till skolår 3

Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

Systematiskt kvalitetsarbete

Pedagogik GR (A), Grundläggande läs- och skrivutveckling för grundlärare i fritidshem, 7,5 hp

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag

Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem

LÄSLYFTET I FÖRSKOLAN. Planera och organisera för kollegialt lärande

Studiehandledning. Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Workshop Integrera och interagera- språkutvecklande metoder med eleven i centrum

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem

Flerspråkighet en möjlighet!

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Hulanskolans Fritidshem. Vi är och lär för framtiden.

Välkomna till utbildningen Att leda kollegialt lärande i fritidshemmet

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Fritidshem Verksamhetsplan

Introduktion Få syn på språket

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Uppdrag till Statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan

Läsdelegationens betänkande Barn och ungas läsning ett ansvar för hela samhället. Remissvar från Östersunds kommun

Lärande. Värdegrund. Mitt namn: Min födelsedag: Reflektion. Min familj: Mina intressen: Mina kamrater: Övrigt: Vad tycker jag om fritids?

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp

Muntlighet som resurs i elevens lärande. Anne Palmér Växjö den 5 september 2014

Är alla lärare språklärare?

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Handledarutbildning Matematiklyftet. Ett språkutvecklande förhållningssätt

Verksamhetsplan för Väsby skolas fritidshem

SPRÅKDAG 18 april 2012 Ruc, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Kompetensprofil fritidspedagog-lärare i fritidshem

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Språkplan. Skolområde Vivalla Lundby

Tid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Läslyftet - fortbildning i läs- och skrivutveckling

Förstelärare på fritidshem. Vi utvecklar för framtiden!

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare. Stockholm den 9 och 10 maj 2017

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem

Matematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik

Centrala faktorer för flerspråkiga förskolebarns språk- och kunskapsutveckling

Modell för planering SYFTE BEDÖMNING SPRÅKLIGA MÅL UNDER- VISNINGENS INNEHÅLL ELEVERNA. Pedagogisk inspiration Linn Johansson & Lisa Bolin

I den här foldern kan du som vårdnadshavare läsa om vilket uppdrag förskoleklassen har och vad som präglar förskoleklass i Habo kommun.

Dokumentation för dig som deltagit i kursen: Förskoleklassens uppdrag - hur utformar vi förskoleklassens verksamhet?

2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN

Beslut för fritidshem

Textsamtal utifrån skönlitteratur

Nyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen

Fritidshem Verksamhetsplan

Ektorpsskolans lokala arbetsplan

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

EN OBEROENDE KRAFT. Malin Fransson

Lokal arbetsplan läsår 2017/2018

Välkomna till Toftaskolan

Undervisning i förskoleklass En kvalitetsgranskning

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

Planera och organisera. Kollegialt lärande i fritidshemmet

Dagens program Inledning Vägar in i skriftspråket Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Utmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!

Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht Högskolan Dalarna

Vad händer när tid och struktur ges till reflektion och förbättring av verksamheten?

Språket människans främsta verktyg

Skolplan Med blick för lärande

Helhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor

Kursbeskrivning för kurs inom LLII VT16

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

Bilaga 1. Bilaga till "Stöd för nulägesanalys" (5)

Fritidshemmet Tian. Arbetsplan för verksamhetsår Mikaela Hedström

Nya styrdokument för fritidshemmet

Analys av ett strukturerande och synliggörande av bedömning på fritidshemmet.

INFORMATION KIVIKS FRITIDSHEM

Nyanländas lärande 12/ Flerspråkighet och lärande i den svenska skolan II

Elevsamtal med eleverna kring deras lärande

Lärarens guide till cirkelmodellen

Reviderad Riktlinjer för fritidshemsverksamhet i Bjuvs kommun

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Fritidshem. Handlingsplan. för fritidshemmen vid. Björklinge & Skuttunge skola

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal

Stöd för att utveckla kvaliteten i fritidshem

Transkript:

Fritidshemmens rikskonferens 2017 Språket på fritids Petra Magnusson

Rektor med ambitioner, fritidspersonal med lust och nyfikenhet Kommunens lektor: kunskaper om/i språkutv och kollegialt lärande Skolenhet i Läslyftet Fritidsverksamhetens prioriterade mål 2 Petra Magnusson

Ett utvecklingsarbete! Möjligheter för ett språkutvecklande förhållningssätt i fritidsverksamheten Skollagen: vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Ett vetenskapligt förhållningssätt: allmänt accepterad forskning om fritidshemsverksamhet, kollegialt lärande och språkutvecklande undervisning, kritiskt förhållningssätt till den egna verksamheten. Ambition att bidra till beprövad erfarenhet för fritidshemsverksamheten. 3 Petra Magnusson

Fritidshemsverksamheten enligt Lgr11 del 1+2, del 4: stödja elevens utveckling i linje med läroplanens mål: likvärdig utbildning språk lärande identitetsutveckling: använda [ ] språket rikt och nyanserat Läraren ska: ge stöd i språk- och kommunikationsutveckling erbjuda en meningsfull fritid: gruppen leken olika språkliga uttrycksformer 4 Petra Magnusson

Cykel för kollegialt lärande i skolan Vilka kunskaper och färdigheter behöver våra elever för att uppnå målen? Vilka kunskaper och färdigheter behöver vi som lärare för att tillgodose våra elevers behov? Hur har våra insatser påverkat elevernas möjligheter att nå målen? Utveckla och fördjupa kunskaperna och den professionella förmågan. Låta eleverna uppleva lärande på nya sätt. 5 Undersökande och kunskapsbildande cykel (Timperley, 2013)

Vad är typiskt för barns språkutveckling under skolåren F-5? Input diskussion slutsatser för våra syften? Vad kännetecknar fritidshemsverksamheten (fokus språkutveckling)? Observation i verksamheten analys diskussion Vad kan det innebära att arbeta medvetet med språkutveckling på fritids? Pröva visa diskutera reflektera (verksamheten på fritids, den egna yrkesrollen) 6 Petra Magnusson

Läsning av artiklar av Caroline Liberg och efterföljande samtal. Vi la märke till: samspelet med andra aktörer, socialisation i en vana som deltagare och medskapare skillnad flickor pojkar lekens betydelse i den tidiga skrivutvecklingen miljöns betydelse i byggandet av ordförråd samtalets betydelse för förståelse 7 Petra Magnusson

Observationer: utelek, planerade aktiviteter inomhus, mellanmål Det informella lärandet: leken som utgångspunkt hela barnet kropp, känslor, språk Närvaro Associativt byggande i flera parallella spår Socialiseringsprocesser 8 Petra Magnusson

Ett språkutvecklande förhållningssätt i fritidshemsverksamheten lärande byggs utifrån barnens erfarenheter verksamheten främjar hög grad av språklig aktivitet verksamheten erbjuder språklig stöttning 9 Petra Magnusson

Fritidshemsverksamhetens utvecklingsarbete sett i Timperleys (2013) cykliska modell. 10 Petra Magnusson

bekräftelse i yrkesrollen insikt i yrkesrollens komplexitet ökad förståelse för andras perspektiv och lösningar känsla av kontroll bekräftelse utvecklingslust 11 Petra Magnusson

Framgångsfaktorer kollegiala lärandet: den gemensamma reflektionstiden speciellt fokus, forskningsbaserat, kritiska förhållningssättet input utifrån utmana 12 Petra Magnusson

nu sätter vi ord på det, ryggraden har flyttat till huvudet Fritidsverksamhetens särskilda karaktär kan stärkas när verksamhetens särskilda villkor och förutsättningar synliggörs 13 Petra Magnusson

Referenser och rekommenderad läsning Magnusson, Petra, Albin, Åse, Bengtsson, Sofie, Bondesson, Liselott, Cronert, Eva & Nilsson, Jessica (2016). "Nu sätter vi ord på det, ryggraden har flyttat till huvudet" kollegialt lärande och ett språkutvecklande förhållningssätt som beprövad erfarenhet i fritidshemsverksamheten. Skolportens nättidskrift Undervisning & Lärande. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-15771 Bjar, Louise & Liberg, Caroline (red.) (2003). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. Gibbons, Pauline (2010). Lyft språket, lyft tänkandet: språk och lärande. 1. uppl. Uppsala: Hallgren & Fallgren. Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2014). Språkinriktad undervisning: en handbok. 2 uppl. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Jensen, Mikael (2011). Informellt lärande i fritidshemmet. I Klerfeldt, Anna & Haglund, Björn (red.) Fritidspedagogik fritidshemmets teorier och praktiker. Stockholm: Liber. Johansson, Inge (2011). Fritidshemspedagogik: idé, ideal, realitet. 1. uppl. Stockholm: Liber. Lgr 11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2016). Stockholm: Skolverket. Pihlgren, Ann S. (red.) (2013). Fritidshemmets didaktik. Lund: Studentlitteratur. Rohlin, Malin (red.) (2013). Meningsskapande fritidshem. Studio som arena för multimodalt lärande. Lund: Studentlitteratur. Saar, Thomas m.fl. (2012). Kunskapsmöjligheter i svenska fritidshem. I Nordisk barnehageforskning, vol. 5, nr. 3, s. 1-13. Skolverket (2014). Allmänna råd för fritidshem. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3301 Timperley, Helen (2013). Det professionella lärandets inneboende kraft. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. 14 Petra Magnusson