6:1
6:2
6:3
6:4
6:5 Beslutad: Gäller fr o m: Myndighet: Diarienummer: Ersätter: - Ansvarig: Kommunfullmäktige 217-mm-dd xx 217-mm-dd Kommunstyrelsen KS/217:561-61 Ekonomiavdelningen Årsplan 218 med budget 219-22 Dnr KS/217:561-61 217-1-18
6:6 Innehållsförteckning Helhet med ambition att ta långsiktigt ansvar... 3 Majoritetsförklaring... 4 Styrmodell... 6 Omvärldsanalys... 9 Befolkningsutveckling... 12 Kommunfullmäktiges mål... 14 Kommunala bolag... 18 Ekonomisk plan 218-22 med budgetramar... 19 Nämndernas ramar... 21 Finansiell analys av budget 218-22... 23 Ekonomisk sammanställning... 3 BILAGA 1 - Driftbudgetram per nämnd... 31 BILAGA 2 - Investeringsbudget per nämnd 218-22... 32 BILAGA 3 - Nämndernas mål 218... 33 2
6:7 Helhet med ambition att ta långsiktigt ansvar Strängnäs kommun växer! Intresset för att bygga i vår kommun är stort och vi konstaterar att många projekt står i startgroparna, många pågår och att några nu är färdiga. Vi tänker till exempel på Resecentrum. Vi har fortsatt att ta ansvar för ekonomin under 217 och det är oerhört viktigt att kommunstyrelsen under 218 fortsätter att ta ett långsiktigt ansvar för den ekonomiska utvecklingen. Under 217 har vi genomfört utredningar kopplade till vårt arbete med den långsiktiga ekonomiska planen. Kommunstyrelsen tar nu ytterligare grepp om hela kommunkoncernens möjligheter och förmåga att bidra till att nå kommunfullmäktiges övergripande mål det är ett prioriterat område för kommunstyrelsen 218. Vi har under 217 sett positiva effekter av hur vi hanterat våra gästhamnar, vi har investerat i hamnområdena och lagt ut verksamheten till positiva lokala aktörer. De har gjort ett bra arbete med att utveckla vårt erbjudande till kommunens båtgäster. För 218 gäller det att tillsammans med företagarna formera vårt näringslivsarbete. Vi ska stärka vårt företagsklimat genom att tydliggöra de åtgärder vi nu genomför med kontaktcenter, ökad takt i fiberutbyggnaden samt färdigställandet av dubbelspåret och resecentrum. Även den nya Movingotaxan i kollektivtrafiken bidrar till detta. Under 218 ska vi fokusera särskilt på följande områden: digitalisering, vårt arbetsgivarvarumärke, tidiga insatser och verksamhetslokaler. Vi ska tillsammans göra verklighet av vår digitala strategi. Vi ska tänka digitalt först i allt vi gör för att stärka kvaliteten och effektiviteten i vår verksamhet 218 är det "just do it" som gäller! Sjuktalen är för höga i Strängnäs kommun. Vi ska metodiskt verka för en ökad frisknärvaro i hela organisationen, bland annat genom att arbeta brett med förebyggande åtgärder och aktivt lyfta fram goda exempel och därmed gemensamt stärka vårt arbetsgivarvarumärke. Detta är fortsatt en av våra viktigaste uppgifter under 218. Vi har ett ungdomsråd som vi ska vara stolta över och vi ska ta hjälp av våra unga i arbetet med tidiga insatser. Vi ska ta vara på de ungas idéer och synpunkter i frågor som engagerar unga idag och är viktiga för Strängnäs kommun. Kommunkoncernen har stora lokalfrågor att hantera och vi ser lokaloptimering och lokalfinansiering som ett särskilt viktigt område starkt kopplat till kommunens framtida finansiella situation och möjlighet att fokusera våra resurser på våra medarbetare istället för på lokaler. Vi ser många utmaningar men ser fram emot att tillsammans i kommunstyrelsen arbeta med att möta utmaningarna och gemensamt förvalta möjligheterna! Strängnäs kommun växer, företag vill investera här och vi ska med en ambition om att ta ett långsiktigt ansvar för hela kommunkoncernen fortsätta arbeta med alla aktörer som vill bidra till en positiv utveckling! Jacob Högfeldt Monica Lindell Rylén Cecilia Vikström Kommunstyrelsens ordf (M) 1:e vice ordf kommunstyrelsen (S) Kommundirektör 3
6:8 Majoritetsförklaring Moderaterna och Socialdemokraterna tar gemensamt ansvar för Strängnäs kommuns bästa, med medborgarens behov i centrum. Hållbart över tiden ska vi ha ett tydligt fokus på kärnverksamheten skola, vård och omsorg. Strängnäs kommun har gynnsamma förutsättningar i praktiskt taget alla avseenden och kommunen ska vara framgångsrik och ett mönster för andra. Vi ska vara en sammanhållen kommun där alla kommundelar ska utvecklas. Politisk organisation M och S bildar majoritet. Vi minskar den politiska organisationen, bland annat genom att slå samman planoch byggnämnden och nämnden för hållbart samhälle till en samhällsbyggnadsnämnd. Vi avvecklar kommundelsberedningen och ser över områdesstyrelsernas form. Vi minskar antalet ledamöter i nämnder och styrelser. Vi kommer att ha två kommunalråd och ett oppositionsråd. Förtroende och inflytande Vi vill vitalisera kommunfullmäktige genom att se över mötesformerna och bjuda in medborgarna till information och dialog om vad som händer i hela vår kommun. Nämnderna ska vara aktiva och verka nära medborgarna i hela kommunen. Vi ska utreda införande av en mottagandefunktion i kommundelarna som är en fysisk del av den digitala dialogportalen. Kommunens ekonomi Vår målsättning är att koncernens totala skuldsättning per invånare ska minska. Oförändrad skattesats. Vi vill säkerställa en god ekonomisk hushållning med månatlig uppföljning av kostnad och likviditet. Vi ska pröva möjligheterna att realisera tillgångar i kommunen och därmed frigöra kapital som kan användas för att hantera den stora skuldbördan. Den ekonomiska medvetenheten ska genomsyra hela organisationen, både den politiska organisationen och förvaltningen. Kommunens avtal med externa parter ska ses över i syfte att ge kommunen större handlingsfrihet, till exempel avtalen gällande Campus och Thomasgården. Vi ska fortsätta effektivisera kommunens inköpsprocess. Lokalt näringsliv och ökad sysselsättning Vi ska skapa ett gott företagsklimat som gör att företag vill etablera sig, utvecklas och stanna kvar i kommunen. Vi ska ta fram strategier för både tillväxt och marknadsföring av kommunen. Vi ska utveckla stadskärnorna och övriga kommundelars centra. Jobbtorg Strängnäs ska vidareutvecklas i samarbete med det lokala näringslivet och andra aktörer. Vi ska ta fram en strategi för markförsäljning. Vi vill utveckla kommunen till ett allt mer attraktivt besöksmål i Mälardalen och därigenom utöka besöksnäringen i hela kommunen. Satsning på skolan och utbildning Vi strävar efter en mångfald av förskolor och skolor där god kvalitet ska vara i fokus. Vi ska utveckla elevpengen och ge rektorerna ökad frihet i en platt organisation.
6:9 Alla skolor i kommunen ska ha förutsättningar att ge elever särskilt stöd, undervisning och elevhälsa utifrån gällande lagar och förordningar. Därför måste bland annat landsbygdsskolornas framtid utredas. Vi ska arbeta för en kommunal gymnasieskola med stabil organisation och med hållbarhet i både programutbud och lokalanvändning. Thomasgymnasiets utveckling i ett längre perspektiv ska utredas. Vi vill organisera våra förskolor så att alla barn får goda möjligheter till utveckling och lärande i mindre grupperingar. Möjligheten att utöka vistelsetiden för de barn i förskolan som i dag har rätt till 15 timmar ska utredas. Vi vill skapa större likvärdighet mellan fristående och kommunal verksamhet. Därför vill vi ha ett utökat samarbete med de olika huvudmännen. Skolan ska vara organiserad på ett sätt som överensstämmer med att eleven är i fokus från förskolan vidare till grundskolan och genom gymnasiet. Varje barn ska kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar. Vi ska utreda införandet av en läs- och räknegaranti för alla åttaåringar för att genom den säkerställa att tidiga insatser sätts in efter behov. Vi ska säkra trafikmiljön kring våra skolor. Vård, omsorg och sociala tjänster med lokal närvaro och ökad effektivitet Vi vill att alla ska åldras i trygghet med självbestämmande. Personaltätheten ska ökas, primärt inom demensvården. Vi vill skapa förutsättningar för trygghetsboende i Strängnäs, Stallarholmen, Mariefred och Åker under mandatperioden. Vi ska verka för en hemtjänst med geografisk närhet till brukaren och där brukaren har frihet att välja utförare. Vi ska verka för att personer med funktionsnedsättning ska få boende och sysselsättning i kommunen. Vi vill avskaffa delade turer, heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet, vilket förutsätter införande av årsarbetstid. Boende och kommunikationer Kommunen som helhet ska utvecklas i enlighet med Översiktsplan 214. Våra stadskärnor och övriga kommundelars centra ska vara välskötta och attraktiva. Vi ska pröva och utvärdera anropsstyrd kollektivtrafik på landsbygden. Vi vill möjliggöra kultur- och fritidsaktiviteter för alla barn och unga genom att utreda möjligheten till fria bussresor. Vi vill utveckla och modernisera Läggesta stationsområde och utreda ett namnbyte. Vi ska möjliggöra och utveckla olika boendeformer. Vi vill effektivisera planprocessen i syfte att korta ledtiderna. Kultur och turism Vi ska fortsätta utveckla Visholmen till ett attraktivt besöksmål. Vi ska aktivt arbeta för en återuppbyggnad av Kungsladugården i Mariefred. Vi ska arbeta för att det ska finnas mötesplatser i alla kommundelar. Vi ska skapa fler elevplatser på Kulturskolan och verka för låga avgifter. Miljö och hälsa Vi ska värna om Mälarens vattenkvalitet. 5
6:1 Det ska vara lätt att göra rätt för medborgare och företagare i det vardagliga miljöarbetet. Vi ska säkerställa möjligheterna till närlagad mat i kommunens verksamheter. Kommunens miljöarbete ska visualiseras så att medborgarna lätt kan få en ögonblicksbild av läget. Vi ska aktualisera och fördjupa utredningen om behov av idrottshallar och möjligheter till samfinansiering mellan kommun och externa intressenter. De kommunala bolagen Vi ska ha effektiva styrelser med färre ledamöter. Nuvarande koncernstruktur bibehålls medan frågan om koncernstyrning utreds vidare. Ägardirektiven ska utvecklas i syfte att tydliggöra ägarens behov, krav och önskemål. Effektiv politisk och förvaltningsorganisation Vi skapar en tydlig politisk ledningsgrupp som samordnar och förbereder investeringsbeslut samt säkerställer en ökad ekonomisk medvetenhet i hela organisationen. Ett annat syfte med ledningsgruppen är att minimera stuprörstänkandet genom att skapa ett helhetstänkande och insikt i kommunens samlade verksamhet. Gruppen utgörs av ordföranden i KF 1, KS 2, BUN 3, SN 4, TSN 5, SBN 6, KFN 7 och de kommunala bolagen 8. Vi ska utveckla kommunfullmäktiges och nämndernas styrning. Vi ska utveckla nämndernas arbetsordningar och införa ekonomiska, miljö-, jämställdhets-, tillgänglighets- och barnkonsekvenser i alla tjänsteutlåtanden för att tydliggöra vikten av att beakta de här frågorna innan beslut. Strängnäs kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Vi ska arbeta med systematiskt arbetsmiljöarbete och nära chefskap med fokus på ökad frisknärvaro. IT funktionen ska tillhöra ledningsgruppen. Demografiska analyser ska utvecklas mot bakgrund av att kommunen är en tillväxtkommun. Strängnäs kommun ska vara en viktig aktör i det regionala samarbetet, inte minst inom ramen för samarbetet i 4 Mälarstäder (Eskilstuna, Enköping, Strängnäs och Västerås). Styrmodell Styrningen utgår från kommunens vision och kommunfullmäktige anger inriktningen för all kommunal verksamhet genom målsättningar på kort och lång sikt. Kommunens mål- och resultatstyrning syftar till att alla ska kraftsamla kring det som är kommunens huvuduppdrag och stärka målkedjan från kommunfullmäktige till varje medarbetare. Kommunfullmäktige Kommunstyrelse 3 Barn- och utbildningsnämnden 4 Socialnämnden 5 Teknik- och servicenämnden 6 Samhällsbyggnadsnämnden 7 Kultur- och fritidsnämnden 8 SEVAB Strängnäs Energi AB, Strängnäs Fastighets AB (SFAB) 1 2 6
6:11 Den kommunala verksamheten styrs av lagar och förordningar. Tillsammans med kommunens övergripande strategier och planer anger dessa vad verksamheterna behöver förhålla sig till. Men allt kan inte bli synligt i kommunens årsplan, kommunstyrelsens och nämndernas verksamhetsplaner. I årsplanen beskrivs kommunfullmäktiges övergripande målsättningar genom att politiken prioriterat vad som är viktigast att åstadkomma på ett till tre års sikt. Mål- och resultatstyrning i Strängnäs kommun Vision Resultat Kommunfullmäktige Mål VAD? Politiken Majoritetsförklaring Nämnder och styrelser Enheter Uppföljning Medarbetare HUR? Förvaltningen Förbättringsgrupper Visionen anger färdriktningen i ett längre perspektiv. Tillsammans med majoritetsförklaringen formulerar kommunfullmäktige övergripande mål med utgångspunkt från fem gemensamma områden: Samhälle, Utbildning, Vård och omsorg, Medarbetare och Ekonomi. Kommunstyrelsen och nämnderna ska formulera hur de tänker bidra till fullmäktiges övergripande mål. Kommunstyrelsen och nämndernas mål blir sedan styrande för förvaltningens arbete. Enheter har uppdraget att formulera sina viktigaste mål och aktiviteter i sin arbetsplan tillsammans med medarbetarna. Alla medarbetare har ett uppdrag att aktivt delta i utvecklingen av verksamheten. Beskrivningen synliggör den röda tråden och betydelsen av att länka ihop delarna. Uppföljningen ska säkerställa framför allt två saker. För det första att vi fullföljer färdriktningen på såväl kort som lång sikt och för det andra att få återkommande lägesbeskrivningar om hur vi ligger till för att kunna vidta ytterligare åtgärder när det behövs. Vision Visionen är vår gemensamma ledstjärna och beskriver ett önskvärt framtida tillstånd. Den ska inspirera och utmana oss både i det dagliga arbetet och när vi planerar för framtiden. Visionen är grunden för arbetet med mål- och resultatstyrning i Strängnäs kommun. Visionen är inte definierad i mätbara termer. Strängnäs kommuns vision lyder: Tillsammans och med invånarnyttan i fokus, skapar vi framtidens hållbara kommun i hjärtat av Mälardalen I Strängnäs kommun skapar vi vår framtid tillsammans. En positiv utveckling möjliggörs genom samspel mellan invånare, politiker, kommunanställda, näringsliv, ideella verksam7
6:12 heter och föreningsliv. Genom att ta vara på allas erfarenheter och kunskap kan vi oavsett vilken roll vi har bidra till att göra vår kommun till en bra plats att bo och leva i. Att alltid ha invånarnyttan i fokus innebär att utifrån tillgängliga resurser balansera invånarnas olika behov och önskemål. Tillsammans utvecklar vi en av landets mest eftertraktade kommuner. Vi skapar en hållbar kommun med hög livskvalitet och stor omsorg om invånarna, genom att erbjuda attraktiva boendeformer för alla, en skola i toppklass, företagande och arbetstillfällen, natur- och kulturupplevelser samt effektiva kommunikationer. För att hela tiden ligga i framkant arbetar vi tillsammans med ständiga förbättringar inom alla områden. Alltid med invånarnyttan i fokus. Vårt läge i hjärtat av Mälardalen ger goda förutsättningar för hållbar utveckling och tillväxt. Våra fyra huvudorter och den till stora delar Mälarnära landsbygden skapar en enastående miljö. Varje del av kommunen är i sig stark men tillsammans skapar vi en starkare helhet en möjligheternas kommun. Brobygget För att möta dagens och morgondagens utmaningar samt uppnå goda resultat för medborgarna och brukarna krävs en tydlig stark färdriktning och styrning av verksamheterna. Det är med utgångspunkt från detta viktigt att ta ett helhetsgrepp om hur de framtida utmaningarna ska mötas. Brobygget skapades för att beskriva och samla det som är viktigt för oss att ha med på vår utvecklingsresa. Värderingarna, principerna ger oss tillsammans med visionen ett gemensamt språk och ett synsätt som blir ett stöd inför de beslut som behöver tas både i det dagliga arbetet som mer långsiktigt. Principerna ska vara ett stöd för förvaltningen i utformningen av nya arbets- och förhållningssätt i syfte att förbättra resultat. Principerna kan fungera både som kompassriktning och checklista. Länkande ledarskap Medarbetarnas engagemang Mål- och resultatorientering Enkelt och synligt lätt att göra rätt Våga pröva nytt Medborgarnas behov i centrum hållbart över tiden Strängnäs kommuns värdegrund beskriver och lyfter fram det förhållningssätt som ska prägla mötena och samspelet både internt inom organisationen som i möten och kontakten med medborgare och brukare. Hur medborgarna och brukarna upplever bemötandet har en avgörande roll i bedömningen av kvalitén på tjänsterna. Värdegrunden utgår från ledorden utveckling, respekt, tydlighet och öppenhet och står för: 8
6:13 Vi utvecklar individen, verksamheten och samhället Vi bemöter alla med respekt och värdighet Vi är tydliga i vårt agerande, i vårt förhållningssätt och i våra roller En fri och öppen diskussion är grunden för vårt förhållningssätt Årshjul Arbetet med kommunens mål- och resultatstyrning kan visualiseras i ett årshjul där det finns parallella årscykler som rullar över året. Det första hjulet avser planeringen för mål och budget, år 1, och det andra hjulet illustrerar uppföljningstillfällen under året, år 2. Omvärldsanalys Behovet av att göra omvärldsanalyser växer då kraven är stora på kommuner när det gäller anpassning till en föränderlig omvärld. Förutsättningarna för kontakter förändras på grund av digitaliseringens transformerande kraft. Fler ska kunna vara delaktiga i att både skapa och dra nytta av framtida lösningar. Delaktigheten i den demokratiska processen påverkas i hög grad av den digitala utvecklingen. Detta gäller även vikten av att skapa jämlika villkor i samhällets insatser inom vård- och omsorg samt skola. I dag byggs för få nya bostäder. De stora städerna växer stadigt och kan fungera som ekonomiska och kulturella motorer för sina respektive regioner, som också hjälper mindre orter att växa och utvecklas. Om städerna och regionerna ska kunna utvecklas måste det vara lätt att förflytta sig i och mellan storstäderna och de omgivande mindre samhällena. Kollektivtrafiken måste utvecklas för att vara både attraktiv och lättillgänglig, så att människor enkelt kan pendla även över läns- och landsgränser. En sådan utveckling kortar även restiderna och minskar trycket på centralt belägna bostäder. Byggandet behöver anpassas till såväl behoven på bostadsmarknaden som kommande klimatförändringar och nya regler för återvinning och kemikalieanvändning. Befolkningen växer, särskilt i yngre och äldre åldrar, vilket ökar kommunsektorns kostnader om alla ska få samma välfärd, såsom barnomsorg, skola, äldreomsorg och sjukvård som i 9
6:14 dag. Den främsta orsaken till befolkningsökningen är nettomigration, men även födelseöverskott bidrar till ökningen. Framtida nettomigration är svår att prognostisera och beror på en rad faktorer, inte minst förhållanden i omvärlden. Födelseöverskottet beror främst på att generationen från slutet av 198- och början av 199-talet kommit upp i barnafödande åldrar, men också på att en relativt stor andel av den invandrade befolkningen är i barnafödande åldrar. Samtidigt som vi har en snabb ökning av barn och unga blir kostnaderna för den stora fyrtiotalistgenerationen allt mer märkbara inom hälso- och sjukvården och så småningom även i äldreomsorgen. Om vi inte hade haft någon invandring skulle antalet personer i yrkesverksam ålder, 2 64 år, till och med minska fram till år 22. Ökningen av gruppen i yrkesverksam ålder är ett resultat av vår nettoinvandring. Kostnaderna ökar också av andra skäl än demografiska. Framförallt som en följd av höjd ambitionsnivå på nationell och lokal nivå. Men kostnadsökningar kan även komma av omställningskostnader, engångshändelser, ökade pensionskostnader etc. Ytterligare ett skäl till att kostnaderna ökar är bristen på arbetskraft. Som en följd av den kraftiga befolkningsökningen har antalet anställda lärare, socialsekreterare med flera ökat kraftigt. Det är idag svårt att rekrytera utbildad personal inom många områden och bristen på arbetskraft pressar upp kostnaderna för hyrpersonal och andra lösningar. Det gäller till exempel lärare, socionomer och sjuksköterskor. Som en följd av det blir behovet av att arbeta på nya sätt stort, vilket till exempel kan innebär att arbetsuppgifterna behöver renodlas så att kringuppgifter som inte kräver specialistkompetens kan utföras av andra yrkesgrupper. Efter några års stark tillväxt råder högkonjunktur i svensk ekonomi. Nivån på BNP, bruttonationalprodukt, och arbetade timmar är högre än i en neutral konjunktur. Det finns tydliga tecken på att det är svårare än normalt för arbetsgivarna att besätta lediga platser. Arbetslösheten uppgår till cirka 6,5 procent, vilket kan tyckas högt i en högkonjunktur, men det döljer den tydliga uppdelningen på arbetsmarknaden som finns. Under andra kvartalet 217 hade drygt 69 procent av den inrikes födda befolkningen i åldern 15 74 arbete och endast drygt 4 procent av arbetskraften var arbetslös. Motsvarande siffror för utrikes födda var drygt 62 respektive knappt 15 procent. I praktiken torde det innebära att det råder full sysselsättning för inrikes födda och delar av de utrikes födda, medan det däremot råder hög arbetslöshet bland stora delar av de utrikes födda. SKL bedömer (september 217) att ekonomin fortsätter att växa det närmaste året för att därefter återgår till ett konjunkturellt normalläge under 219. Det innebär att tillväxttalen blir betydligt lägre efter 218. De globala konjunkturutsikterna är fortfarande positiva. BNP utvecklades relativt starkt i såväl USA som Kina och euroområdet det andra kvartalet 217. Den globala konjunkturåterhämtningen har medfört att exportorderingången i den svenska industrin har ökat snabbt under 217. Den inhemska utvecklingen rymmer stor osäkerhet. Bostadsbyggandet har bidragit stark till tillväxten men kan knappast öka nämnvärt från nuvarande nivåer. Hushållens höga belåning innebär en stor risk om priserna på bostäder av något skäl faller. Trots ett alltmer ansträngt arbetsmarknadsläge beräknas löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. Resursutnyttjandet i svensk ekonomi beräknas stabiliseras på en hög nivå nästa år. Under 219 och 22 förutsätts konjunkturläget normaliseras. BNP, sysselsättning och skatteunderlag utvecklas dessa år därför svagare än normalt. BNP-ökningarna begränsas till runt 1,5 procent samtidigt som antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin stagnerar. Situationen för kommunsek- 1
6:15 torns del blir särskilt problematisk av att befolkningen och behoven av skola, vård och omsorg fortsätter växa i snabb takt. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 216 217 218 219 22 221 BNP* 3,4 3,4 2,8 1,6 1,3 1,6 Sysselsättning, timmar* 2,1 1,2,9,2,4,4 Relativ arbetslöshet, nivå 7, 6,6 6,4 6,5 6,5 6,5 Timlön, nationalräkenskaperna 2,3 3,1 3,1 3,4 3,4 3,4 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,4 2,5 3,1 3,4 3,4 3,4 Konsumentpris, KPIF-KS 1,3 2, 1,8 1,9 2, 2, Konsumentpris, KPI 1, 1,9 1,8 2,3 2,8 2,6 Realt skatteunderlag 2,6 1,6 1,,8,5,9 Befolkning 1,3 1,4 1,1 1, 1, 1,1 *Kalenderkorrigerad utveckling. Källa: SKL Regeringens prognos har snabbare tillväxt av skatteunderlaget i år och mot slutet av prognosperioden än SKL:s. Regeringen baserar sin prognos på större ökning av arbetade timmar än SKL:s samtliga år, framförallt 217 och 219. Till en mindre del motverkas detta av att SKL räknar med snabbare lönehöjningar. Åren 218 och 219 räknar SKL även med större beskattningsbara sociala ersättningar till hushållen, delvis till följd av att SKL utgår från högre arbetslöshet. Ekonomistyrningsverkets och SKL:s prognos för 218 visar nästan lika stor ökning av skatteunderlaget trots att SKL men inte ESV beaktat förslaget om höjt grundavdrag för personer som fyllt 65 år. Förklaringen är att ESV räknar med svagare utveckling av såväl arbetade timmar som timlön. Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring SKL, sep Reg, sep ESV, sep* SKL, aug 216 217 218 219 22 221 216 22 5, 4,4 3,4 3,5 3,8 3,9 21,7 4,9 4,8 3,4 4, 3,9 22,8 5,3 4,5 3,5 3,4 3,4 3,5 21,8 5, 4,3 4,1 3,6 3,5 22,3 *ESV:s prognos gjordes innan Budgetpropositionen för 218 var publicerad, vilket betyder att förslaget om höjt grundavdrag 218 för personer som fyllt 65 år inte var känt. Källa: Ekonomistyrningsverket, Regeringen, SKL. Välfärdsmiljarderna I samband med Budgetpropositionen för 217 beslutade riksdagen om ett tillskott till kommunsektorn om 1 miljarder fr o m. 217 för att kommuner och landsting ska ha långsiktiga planeringsförutsättningar. Från år 221 är tanken att hela tillskottet ska ligga i anslaget för den kommunalekonomiska utjämningen som generellt statsbidrag. I Budgetpropositionen för 218 föreslår regeringen att kommuner och landsting tillförs 5 miljarder år 219 (3,5 till kommuner och 1,5 till landsting) och ytterligare 5 miljarder 22. Detta tillskott görs utöver de redan beslutade välfärdsmiljarderna enligt Budgetpropositionen för 217. Dessa nya tillskott förs till det generella statsbidraget och fördelas således lika i kronor per invånare till kommunerna respektive landstingen. 11
6:16 Befolkningsutveckling Befolkningen i Strängnäs kommun har i snitt ökat med knappt 3 invånare per år sedan 197. Befolkningsökningen innebär en genomsnittlig årlig tillväxt på 1,12 procentenheter för perioden 197-216. Den senaste femårsperioden har befolkningen i Strängnäs kommun vuxit med i snitt 1,15 procentenheter och den senaste tioårsperioden med 1,6 procentenheter. Diagrammet nedan visar att det är relativt stor variation för befolkningsförändringen. År 216 var ökningen 478 personer, vilket motsvarar en relativ ökning om 1,49 procentenheter. Relativ befolkningstillväxt 1968-216, Strängnäs kommun i jämförelse med riket Befolkningsstrukturen i Strängnäs kommun skiljer sig i vissa mått från rikets. Se diagrammet nedan. Andelen av de allra yngsta individerna är något lägre i Strängnäs än i riket, medan andelen i skolåldern är något högre i Strängnäs. Gymnasieåldern väger jämt. Strängnäs har färre personer i yngre medelålder, runt 3 år, relativt rikets nivå. Andelen över 65 år har i Strängnäs ökat från drygt 15 procent (riket 13,8 procent) år 197 till dagens 22,2 procent (riket 19,8 procent). 6, relativ fördelning 5, 4, Strängnäs 216 3, Str 226 2, riket 216 riket 226 1,, år 1-5 6-15 16-18 19-24 25-64 65-79 8-w ålder 12
6:17 Den prognostiserade fördelningsutvecklingen per åldersgrupp framgår även av diagrammet. (Notera att flyktingprognosen inte är inkluderad, då den enbart sträcker sig till år 221, se vidare nedan.) En befolkningsprognos görs utifrån den verklighet och den kunskap som finns då prognosen tas fram. Förändringar i omvärlden är svåra att förutse och därför finns alltid viss osäkerhet i prognoser. Det omfattande flyktingmottagandet i Sverige under de senaste åren är ytterligare en osäkerhetsfaktor. Stora svängningar i ålderskullarnas storlek, på grund av historiska variationer av födelsetalen, har stor påverkan på utvecklingen för specifika åldersgrupper. Befolkningsprognosen görs av samhällsbyggnadskontoret och baseras bland annat på befolkningsunderlag från Statistiska centralbyrån samt på den prognos som socialkontoret tar fram varje år över hur många nyanlända kommunen förväntas ta emot kommande år. Prognosen på nyanlända bygger till stor del på de anvisningstal över hur många kommunen ska ta emot per år samt tillgång till bostäder, tidigare erfarenhet och information från Migrationsverket. Befolkningsprognosen nedan är förutsättningar för Årsplan 218 med budget 219-22. Utfall 21-216 är per 31 december. Uppgifterna för 217-22 är prognoser. Befolkningsprognos 218-22 Åldersgrupper 1-5 6-9 1-12 13-15 16-18 19-24 25-39 4-64 65-79 8-89 9-w Summa Årlig ökning Ökning i % Utfall 21 379 2 25 1 565 1 114 1 16 1 415 2 181 5 222 11 91 4 75 1 33 268 32 419 395 1,2% Utfall 211 314 2 69 1 658 1 16 1 119 1 315 2 231 5 255 11 69 4 956 1 321 274 32 687 268,8% Utfall 212 374 1 983 1 747 1 164 1 16 1 233 2 277 5 22 11 96 5 279 1 316 277 33 72 385 1,2% Utfall 213 33 2 9 1 773 1 242 1 162 1 135 2 258 5 276 11 15 5 465 1 341 293 33 389 317 1,% Utfall 214 355 2 8 1 79 1 298 1 167 1 133 2 251 5 291 11 28 5 74 1 36 313 33 878 489 1,5% Utfall 215 334 1 966 1 825 1 322 1 223 1 142 2 135 5 317 11 34 5 824 1 42 38 34 12 224,7% Utfall 216 348 1 929 1 821 1 43 1 3 1 24 2 54 5 541 11 32 5 951 1 431 37 34 69 57 1,5% Prognos 217 357 1 983 1 793 1 454 1 355 1 213 2 35 5 74 11 441 6 92 1 442 3 35 168 559 1,6% Prognos 218 393 1 999 1 833 1 45 1 397 1 271 2 61 5 868 11 574 6 184 1 496 32 35 828 66 1,9% Prognos 219 42 2 77 1 788 1 424 1 465 1 325 2 64 5 955 11 67 6 232 1 574 31 36 276 448 1,3% Prognos 22 41 2 111 1 764 1 462 1 56 1 362 2 69 6 43 11 738 6 288 1 635 318 36 75 429 1,2% Befolkningsutveckling för åldersgrupper inom förskola, grundskola och gymnasium Åldersgrupper 1-5 6-15 16-18 Summa 1-18 år Årlig ökning Ökning i % 21 2 25 3 785 1 415 7 225 211 2 69 3 883 1 315 7 267 42,6% 212 1 983 4 17 1 233 7 233-34 -,5% 213 2 9 4 177 1 135 7 321 88 1,2% 214 2 8 4 255 1 133 7 396 75 1,% 215 1 966 4 37 1 142 7 478 82 1,1% 216 1 929 4 524 1 24 7 657 179 2,4% P217 1 983 4 61 1 213 7 796 139 1,8% P218 1 999 4 681 1 271 7 95 154 2,% P219 2 77 4 676 1 325 8 79 128 1,6% P22 2 111 4 731 1 362 8 25 126 1,6% 216 5 951 1 431 37 7 689 155 2,1% P217 6 92 1 442 3 7 834 145 1,9% P218 6 184 1 496 32 7 982 148 1,9% P219 6 232 1 574 31 8 17 125 1,6% P22 6 288 1 635 318 8 241 134 1,7% Befolkningsutveckling för åldersgruppen 65 år och äldre Åldersgrupper 65-79 8-89 9-w Summa 65 år Årlig ökning Ökning i % 21 4 75 1 33 268 6 321 211 4 956 1 321 274 6 551 23 3,6% 212 5 279 1 316 277 6 872 321 4,9% 213 5 465 1 341 293 7 99 227 3,3% 214 5 74 1 36 313 7 377 278 3,9% 215 5 824 1 42 38 7 534 157 2,1% 13
6:18 Mål för God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning innebär att kommunens finansiella och verksamhetsmässiga mål uppnås, att verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamålsenligt och effektivt för att uppnå hållbar utveckling. Hållbar utveckling tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbar utveckling rymmer en ekologisk, social och ekonomisk dimension. Den ekonomiska dimensionen väger tungt vid bedömning av god ekonomisk hushållning. Styrdokumentet Riktlinjer för god ekonomisk hushållning stipulerar att kommunen ska ha en stabil ekonomi för att kunna möta nedgångar och kriser i samhällsekonomin. Långsiktigt ska resultatmålet i förhållande till skattenetto uppgå till lägst 2 procent. Genom detta kan kommunen öka sitt finansiella handlingsutrymme för framtiden. Låneskulden per kommuninvånare minskar och soliditeten ökar. Bedömning: Budgeten för Strängnäs kommun är upprättad i enlighet med de riktlinjer som antagits för god ekonomisk hushållning. Kommunen beräknas under planperioden uppfylla det resultatkrav på två procent som kommunen har beslutat i sina riktlinjer. Även övriga två finansiella mål för god ekonomisk hushållning är utifrån förutsättningarna i den upprättade budgeten möjliga att uppnå. För att kunna uppfylla de finansiella målen för Strängnäs krävs en god verksamhets- och ekonomistyrning med fokus på en aktiv uppföljning för att kunna parera förändringar i budgetförutsättningarna. Viktiga områden att analysera och bevaka är skatteintäkter, investeringsvolymer och volymtillväxt inom verksamheten. Fokus kommer också under planperioden läggas på att följa upp nämndernas prognoser och budgetföljsamhet för att säkerställa en god ekonomistyrning i verksamheten. Kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktiges övergripande inriktning och mål baseras på visionen och politikens majoritetsförklaring för mandatperioden 215-218. Kommunfullmäktiges mål kraftsamlar kring områdena samhälle, utbildning, vård- och omsorg, medarbetare och ekonomi. Fem övergripande mål beskriver den gemensamma inriktningen för att nå kommunens vision. Kommunstyrelsen och nämnderna ska beskriva sitt bidrag till måluppfyllelsen genom konkreta mål i sina verksamhetsplaner. Tillsammans med kommunfullmäktiges mål ska verksamhetens utvecklingsarbete bedrivas med särskilt fokus på tre viktiga frågor för att skapa en attraktivare kommun. Det första handlar om arbetet med tidiga insatser för barn och elever. Genom bättre samverkan mellan förskola, skola och socialtjänst och utveckling av metoder för tidig upptäckt av barn i behov av stöd stärka individen och dess omgivning samt skolors resultat. Den andra frågan är digital utveckling där kommunen på ett smartare sätt behöver nyttja digitaliseringens möjligheter genom att erbjuda effektiva digitala tjänster till invånarna och effektivt IT-stöd i verksamheten. Och för det tredje, attraktiv arbetsplats som innebär att attrahera, rekrytera och behålla goda medarbetare. Bra arbetsplatser där ett ständigt förbättringsarbete sker genom dialog om mål och uppdrag och med invånarnyttan i fokus. Frågorna kommer att följas upp inom ramen för den löpande verksamhetsmässiga som ekonomiska uppföljningen. Måluppfyllelse kommer att utvärderas utifrån utfallet för de indikatorer som tillhör målen från kommunfullmäktige och nämndernas måluppfyllelse. Mål och resultat utgör underlag 14
6:19 för den samlade bedömningen om god ekonomisk hushållning för Strängnäs kommun vid årets slut. Samhälle Kommunens roll som samhällsbyggare fortsätter att stärkas. Det geografiska läget med goda pendlingsmöjligheter till Stockholm och andra större orter i Mälardalen gör Strängnäs kommun till en attraktiv plats att bo, leva och verka i. Samarbetet med civilsamhällets föreningsliv och övriga frivilligkrafter behöver fortsätta att utvecklas. Kommunfullmäktiges mål Indikatorer A. SAMHÄLLE Kommunen arbetar tillsammans med andra aktörer för ett hållbart samhälle som är attraktivt att bo, leva och verka i där ett bra företagsklimat råder och vi tar vara på vårt läge vid vattnet. Nöjd Region Index, NRI. Trygghet, del av Nöjd Region Index. Företagsklimatet enligt Svenskt Näringslivs ranking. Miljöranking enligt Aktuell Hållbarhet. Resultat Resultat 216 217 Mål 218 Mål 219 Mål 22 Riket 58 * 6 62 64 6 57 * 64 66 67 56 78 15 5 3 2-97 92 85 7 5 - *) Resultat publiceras i december 217. Strategier Arbetsmarknadsstrategin syftar till att öka anställningsbarheten för de som är utanför arbetsmarknaden, minska antalet arbetslösa och minska kommunens kostnader för ekonomiskt bistånd. Centrumutvecklingsstrategin beskriver kommunens förhållningssätt till varje tätortscentras utveckling. Digital strategi för digitala tjänster som ska vara ett förstahandsval när det är möjligt och relevant, i kommunens kontakter med invånare, företagare och organisationer såväl som i kommunens egna verksamheter. Jämställdhetsstrategin en strategi för jämställdhet och likvärdig medborgarservice. Miljöstrategin har ett tydligt utvecklingsperspektiv och anger sju fokusområden för kommunens miljöarbete; vatten, transporter, hållbara måltider, natur och biologisk mångfald, energi och klimat, kretslopp och giftfri miljö samt bygg och planering. Näringslivsstrategin fastställer kommunens viljeinriktning och övergripande förhållningssätt till näringslivsarbetet. Trafikstrategin anger riktningen mot ett hållbart och attraktivt transportsystem för Strängnäs kommun. Strategi för geografiskt informationssystem, GIS. Geografisk information ska ingå som en naturlig del i kommunens besluts- och arbetsprocesser och på ett kostnadseffektivt och informationssäkert sätt stärka medborgarnyttan, främja invånardialog och e-service. Strategi för regional samordning och inriktning av krishantering och räddningstjänst i Södermanlands län. Översiktsplan 214 beskriver utvecklingsstrategin för den fysiska planeringen fram till år 24. 15
6:2 Utbildning Skolorna i Strängnäs ska vara likvärdiga. Genom att enas om skolans långsiktiga mål, ha bra ledare, lyfta fram kompetenta lärare, kontinuerligt följ upp hur det går och fånga upp elever med svårigheter ökar förutsättningarna att lyckas. Förbättringsarbetet behöver ständigt pågå, vara långsiktigt och hållbart. Alla kan lära av de förskolor och skolor som arbetar framgångsrikt. Kommunfullmäktiges mål Indikator B. UTBILDNING I kommunen erbjuds bra utbildningsmöjligheter. Tidiga insatser i förskolan och skolan ger alla barn likvärdiga möjligheter till att utveckla kunskaper, nå målen och få en livslång lust att lära. Elever i årskurs 3 som klarat alla delprov för ämnesproven i Svenska, Svenska 2 och Matematik, andel (%). Meritvärde i årskurs 9, lägeskommun, 16 ämnen. Resultat Resultat 216 217 Mål 218 Mål 219 Mål 22 Riket 75 * 1 1 1 7 219 224 23 235 24 212 *) Resultat publiceras i december 217. Strategier Skolutvecklingsprogram 223 syftar till att ge verksamheterna förutsättningar att bygga upp långsiktiga och hållbara strukturer för att nå läroplanernas mål. Vård och omsorg Äldre och personer med funktionsnedsättning ska uppleva en trygg och meningsfull tillvaro. Socialtjänstens samverkan med skola och hälso- och sjukvård är av stor vikt för att barnets behov ska tillgodoses. Samverkansformerna behöver vidareutvecklas och förstärkas. Genom samordnade insatser från olika samhällsaktörer kan alla barns möjligheter till goda uppväxtvillkor förbättras. Risker för utanförskap ska förebyggas genom insatser som stärker individens förmåga till egen försörjning. Kommunfullmäktiges mål Indikator C. VÅRD OCH OMSORG Vården och omsorgen utvecklar och stärker individens välbefinnande och självbestämmande. Brukarbedömning hemtjänst, andel (%) nöjda brukare. Ungdomar som inte kommit tillbaka till socialtjänsten inom ett år efter avslutad insats/utredning, andel (%). Resultat 216 Resultat Mål 217 218 Mål 219 Mål 22 Riket 9 * 92 94 96 91 64 ** 78 8 82 78 *) Resultat publicera i oktober 217. **) Resultat publiceras i december 217. Strategier Tillgänglighetsstrategi är en strategi för arbetet med funktionshinderfrågor. Strukturplan för äldreomsorgen fram till år 225 med strategier för en effektiv och ändamålsenlig äldreomsorg i Strängnäs kommun. 16
6:21 Medarbetare Motivation, hälsa, ledarskap och styrning är viktiga faktorer som påverkar medarbetarengagemanget och kommunens förmåga att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. En god hälsa i arbetslivet främjas genom förebyggande, hälsofrämjande och rehabiliterande insatser mot arbetsskador och arbetssjukdomar. Företagshälsovården och kommunens HR-specialister är viktigt chefstöd för att förbättra arbetshälsa. Genom att alla medarbetare är med i en förbättringsgrupp ökar möjligheterna till att driva utvecklingsarbetet nära brukarna och kunderna. Kommunfullmäktiges mål Indikator D. MEDARBETARE Strängnäs kommun är en lärande organisation med engagerade medarbetare som ständigt utvecklar sig själva och verksamheten. Hållbart medarbetarengagemang, HME, index. Sjukfrånvaro totalt, andel (%). Resultat 216 Resultat 217 Mål 218 Mål 219 Mål 22 Riket 77 78 8 81 82 79 1,2 9,9 9, 8, 6,9 6,9 (tom 31 juli) Ekonomi God ekonomisk hushållning innebär att kommunens finansiella och verksamhetsmässiga mål uppnås, att verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamålsenligt och effektivt för att uppnå hållbar utveckling. Kommunen behöver årliga överskott för att kunna investera i framtida tillväxt och för att låneskulden inte ska öka. I ett längre perspektiv behövs resultat på minst 2 procent av skatteintäkterna för att kunna minska låneskulden per invånare och som buffert för att klara snabba förändringar i konjunkturen. Kommunfullmäktiges mål Indikator E. EKONOMI Kommunen har god ekonomisk hushållning som finansierar framtida tillväxt och kvalitets höjande åtgärder. Resultat av skatteintäkter, andel (%). 1 Låneskuld, kronor per invånare. Resultat Resultat 216 217 3,8 26 64 3,4 Prognos Mål 218 Mål 219 Mål 22 Riket 2, 2, 2, 2, 25 364 24 575 24 56 24 55 Prognos Ej jämförbar 2 Soliditet inkl pensionsåtag. Strängnäs kommunkoncern, 4,9 6,8 Prognos 8,4 9,5 1,5 25,6 (%). 3 1) Enligt tillägg till riktlinjer för god ekonomisk hushållning, KF 1 mars 217, 33 ska avstämning av resultatmålet om 2 % av förväntade skatteintäkter och generella statsbidrag göras mot resultatet efter balanskravet och synnerliga skäl. 2) Låneskuld för skattefinansierad verksamhet i kommunen och Strängnäs Fastighets AB. 3) Soliditet inklusive pensionsåtagande. kommunkoncern, (%) (N334). Eget kapital minskat med det pensionsåtaganden som är intjänade före 1998 och som anges som en ansvarsförbindelse kommunkoncernen, dividerat med tillgångar kommunkoncernen. Källa: SCB. Strategier Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Tillägg till riktlinjer för god ekonomisk hushållning 17
6:22 Kommunala bolag SEVAB Strängnäs Energi AB SEVAB Strängnäs Energi AB, SEVAB, är en viktig aktör i syfte att göra Strängnäs kommun till en ännu attraktivare plats att bo, etablera och driva verksamhet i. SEVAB producerar och distribuerar el, värme, stadsnät, vatten och renhållning. Tillsammans med Eskilstuna Energi och Miljö AB har SEVAB ett samägt driftsbolag, Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB, ESEM, för alla anläggningar och ett samägt elförsäljningsbolag, Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB. SEVAB ska arbeta för jämförbarhet i kommunens uppföljning och tillse att bolaget arbetar för att kommunens vision, mål och värdegrund genomsyrar verksamheten. SEVAB ska beskriva sitt bidrag till måluppfyllelsen genom konkreta mål i sin planering och i uppföljningen ska SEVAB ha en återkoppling till målen. Med beaktande av verksamhetens underhållsbehov ska marknads- och affärsmässiga taxor och avgifter tillämpas. Ekonomiska direktiv Resultat Resultat Prognos Mål 215 216 217 218 SEVAB ska bedriva verksamhet på ett sådant sätt att kostnaderna för verksamheten täcks av taxor och avgifter. Därutöver ska konkurrensmässiga pris- och taxenivåer eftersträvas med beaktande av gällande lagstiftning inom respektive verksamhet. All finansiering i SEVAB ska samordnas med Strängnäs kommun. Vid intern finansiering ska villkoren vara affärsmässiga och en marknadsmässig låneavgift utgå. Vid extern finansiering kan borgen lämnas mot en marknadsmässig borgensavgift. SEVAB ska långsiktigt arbeta för att konsolidera bolaget för att minimera kommunens risktagande. För att stärka SEVAB långsiktiga betalningsförmåga ska SEVAB ha en soliditet på minst 1 % per 31 december 218. 8,1 8,8 SEVAB ska ha en självfinansieringsgrad på 1 % för investeringar, exklusive VA-verksamheten. Undantag vid större strategiska investeringar kan göras efter beslut i kommunfullmäktige.* 1 1 1,4 1 1, 1 *) Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital/investeringar. Strängnäs Fastighets AB Strängnäs Fastighets AB, SFAB, är en viktig aktör i syfte att göra Strängnäs kommun till en ännu attraktivare plats att bo, etablera och driva verksamhet i. SFAB ska skapa möjligheter för kommunens verksamheter att arbeta i effektiva lokaler genom att förvärva, äga, förvalta, hyra, förädla, avyttra och optimera fastigheter. Bolaget ska genom sitt dotterbolag, Strängnäs Bostads AB, SBAB, främja bostadsförsörjningen genom att bygga och förvalta bostäder. SFAB ska arbeta för jämförbarhet i kommunens uppföljning och tillse att bolaget arbetar för att kommunens vision, mål och värdegrund genomsyrar verksamheten. SFAB ska beskriva sitt bidrag till måluppfyllelsen genom konkreta mål i sin planering och i uppföljningen ska SFAB ha en återkoppling till målen. Med beaktande av fastigheternas underhållsbehov samt gällande lagstiftning ska marknadsoch affärsmässiga hyror tillämpas. 18
6:23 Ekonomiska direktiv Resultat Resultat Prognos Mål 215 216 217 218 SFAB ska bedriva verksamheten på ett sådant sätt att kostnaderna för verksamheten täcks av hyresintäkter. All finansiering i SFAB ska samordnas med Strängnäs kommun. Vid intern finansiering ska villkoren vara affärsmässiga och en marknadsmässig låneavgift utgå. Vid extern finansiering kan borgen lämnas mot en marknadsmässig borgensavgift. SFAB ska arbeta för att konsolidera SFAB för att minimera kommunens risktagande. För verksamhetslokaler ska SFAB uppnå en självfinansieringsgrad på minst 6 % för investeringar.* 85,2 1 1 6 För att stärka SFAB:s betalningsförmåga ska SFAB ha en soliditet på minst 16 % år 217, 17 % år 218 för att nå en soliditet på 18 % till år 22. 12,6 14,7 17 17 SFAB ska ha ett rörelseresultat exklusive avskrivningar i förhållande till omsättning om minst 27 %. 31,7 31,2 28,3 27 SFAB ska vid nybyggnation av offentliga verksamhetslokaler avsätta 1 % av entreprenadpriset för konstnärlig utsmyckning. De avsatta medlen ska tillställas kultur- och fritidsnämnden för nämndens disposition och medlen öronmärks för aktuellt projekt. Ja Ja Ja Ja *) Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital/investeringar. Ekonomisk plan 218-22 med budgetramar En långsiktig finansiell analys för perioden 215-23, visar att kommunen står inför stora verksamhets- och ekonomiska utmaningar. För att kunna klara av att uppfylla kommunens ekonomiska mål för god ekonomisk hushållning, det vill säga ett resultat på 2 procent av skatteintäkterna, sänkt låneskuld per invånare och ökad soliditet samt en bibehållen kommunalskatt krävs en mycket aktiv ekonomistyrning Övergripande förutsättningar Skatteintäkter baseras på en oförändrad kommunal skattesats om 21,73 kronor. Skatteprognosen bygger på SKL:s bedömning av skatteunderlagets utveckling per 217-9-28. Befolkningsökning med 1,5 procent årligen. Kommunens investeringar ska vara självfinansierade. Resultat efter balanskravet och synnerliga skäl ska uppgå till minst 2 procent. Låneskulden 9 per invånare ska minska. Den skatteprognos som SKL presenterade i september 217 innebär något lägre skatteintäkter för 218 medan skatteintäkterna för 219 och 22 är högre jämfört med den skatteprognos som publicerades i april 217 som låg till grund för junibeslut av preliminära ramar. Ändringarna förklaras i huvudsak av utvecklingen av arbetade timmar. Kommunfullmäktiges resursfördelning - Demografibaserad volymfördelning - bygger på en kommungemensam befolkningsprognos som uppdateras och stäms av årligen. De kommunala tjänsterna har, utifrån ett konsumentperspektiv, delats in i kollektiva och individuella tjänster. De kollektiva tjänsterna återfinns främst inom verksamhetsområdena fysisk- och 9 Låneskuld för skattefinansierad verksamhet i kommunen och Strängnäs Fastighets AB. 19
6:24 teknisk planering, infrastruktur, samhällsskydd, kultur och fritid medan de individuella tjänsterna finns inom pedagogisk verksamhet och inom vård och omsorg. Fördelningen till nämnderna sker genom en politiskt viktad procentuell fördelning av tillgängliga resurser. + Skatteintäkter och generella statsbidrag +/- Finansförvaltningen - Avskrivningar +/- Finansnetto - Budget volymavstämning - Politiska prioriteringar - centrala - KS buffert oförutsett - Resultatmål 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag = Tillgängligt utrymme - Effektiviseringskrav enligt långsiktig ekonomisk analys = Utrymma att %-fördela, inkl hyreskostnader för verksamhetslokaler Demografisk volymavstämning för individuella tjänster, barn- och utbildningsnämnden och för socialnämnden sker två gånger per år. Som underlag för volymavstämningen används SCB:s födelseårsbaserade statistik per 3 juni i samband med kommunens delårsrapport per 31 augusti samt slutavstämning i samband med bokslut enligt SCB:s födelseårsbaserade statistik per 1 november. Avräkning görs mot centralt budgeterat belopp för demografisk volymjustering. Belopp mindre än 1, miljon kronor per nämnd justeras inte. Demografisk volymavstämning + Budgeterad volym +/- Utfall invånarantal 21x-6-3 respektive 21x-11-1 = Underlag för volymjustering x %-fördelning av kostnadsutjämningsbelopp för aktuell åldersgrupp +/- Belopp att justera Nämndernas budgetförutsättningar Respektive nämnd fördelar sin budgetram inom nämndens verksamhetsområden. I anvisningarna till nämnderna ges antaganden för budgetperioden avseende löneökningar, personalomkostnadspålägg, hyreshöjning, prisökning för varor och tjänster samt krav på intäktsökningar. Budgetförutsättningar för nämndernas beräkningar, % 218 219 22 Generell löneutveckling, fr o m april respektive år, 2, 2, 2, kommunals avtalsområde gäller fr o m maj 218. Personalomkostnadspålägg 38,33 38,33 38,33 Prisökning för varor och tjänster 2, 2,5 2,5 Prisökning för köp av verksamhet inkl interna tjänster 2,48 2,63 2,63 Hyreshöjning SFAB, slutförd förhandling,75,75,75 Intäktsutveckling 2, 2,5 2,5 Utöver ovanstående generella löneutveckling kommer,5 procent avsättas centralt för löneprioriteringar under 218, vilket motsvarar ca 5, miljoner kronor. Nämnderna tilldelas budget efter avslutade förhandlingar. 2
6:25 Centralt budgeterade medel Centralt, inom finansförvaltningen, budgeteras resurser för; avskrivningar pensionskostnader medel för löneprioriteringar, nämnderna tilldelas budget efter avslutade förhandlingar ökade hyreskostnader för ny-, till och ombyggda lokaler, nämnderna tilldelas budget när lokalerna tas i bruk nya kapitalkostnader, nämnderna ersätts för kapitalkostnader när investeringar tas i bruk tomhyror finansiella kostnader i form av ränteintäkter och räntekostnader borgensavgifter exploateringsvinster budget demografisk volymjustering, buffert oförutsett Budgetreserv och kommunövergripande satsningar I en föränderlig värld är det omöjligt att förutse alla händelser. En reserv för handlingsberedskap för väntade och oväntade händelser har därför budgeterats. I samband med att kommunfullmäktige behandlade Årsredovisning 216 fattades beslut om engångsavsättningar omfattande 11, miljoner kronor för digitalisering, 4, miljoner kronor för projektet attraktiv arbetsplats, 1, miljoner kronor för tidiga insatser till barn och elever samt 2, miljoner kronor för långsiktig ekonomisk planering. Medlen ska disponeras av kommunstyrelsen. Gällande planeringen för digitalisering så beräknas kostnaderna för utveckling av digitala kanaler (inklusive webb), digitaliseringen av kontaktcenter inklusive ärendehanteringssystem, e-arkiv samt trygg och effektiv hemgång finansieras av centrala medel. Likaså licenskostnader för Ledningsinformationssystem Hypergene och konsultkostnader kring bredbandsfrågor och informationssäkerhet. De medel som avsätts centralt för projektet attraktiv arbetsplats ska koordineras med kontorens aktiviteter för att attrahera, rekrytera och behålla goda medarbetare och för en ökad frisknärvaro. Nämndernas ramar Drift- och investeringsramar utgör de ekonomiska förutsättningarna för nämndernas planering av verksamheten. Kommunfullmäktiges fördelning av budgetramar tillsammans med övergripande mål ska skapa riktning för prioriteringar i nämndernas arbete med verksamhetsplaner för 218. 21