Övergripande mål och preliminära budgetramar

Transkript

1 10:1

2 10:2

3 10:3

4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 10:4 Ekonomiavdelningen Dnr KS/2017: Budget & Uppföljning /3 Handläggare Siv Jansson Övergripande mål och preliminära budgetramar Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. anta ekonomisk plan med preliminära ramar och förslag till kommunfullmäktiges övergripande mål, daterad , 2. den kommunala skattesatsen för år 2018 är oförändrad, 21,73 kronor. Beskrivning av ärendet Kommunen ska enligt kommunallagen varje år upprätta en budget för nästa kalenderår. Budgeten ska innehålla en plan för verksamheten och ekonomin. Av planen ska det framgå hur verksamheten ska finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut. För verksamheten ska även anges mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Dokumentet Förslag till övergripande mål och preliminära budgetramar beskriver inriktningen för kommunens verksamhet och ekonomi. Styrningen utgår från kommunens vision och kommunfullmäktige anger inriktningen för all kommunal verksamhet genom målsättningar på kort och lång sikt. Kommunens mål- och resultatstyrning syftar till att alla ska kraftsamla kring det som är kommunens huvuduppdrag och stärka målkedjan från kommunfullmäktige ut till varje medarbetare. Kommunfullmäktiges fem övergripande mål är: A. Samhälle: Kommunen arbetar tillsammans med andra aktörer för ett hållbart samhälle som är attraktivt att bo, leva och verka i där ett bra företagsklimat råder och vi tar vara på vårt läge vid vattnet. B. Utbildning: I kommunen erbjuds bra utbildningsmöjligheter. Tidiga insatser i förskolan och skolan ger alla barn likvärdiga möjligheter till att utveckla kunskaper, nå målen och få en livslång lust att lära. Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax Bankgiro

5 10:5 2/3 C. Vård och omsorg: Vården och omsorgen utvecklar och stärker individens välbefinnande och självbestämmande. D. Medarbetare: Strängnäs kommun är en lärande organisation med engagerade medarbetare som ständigt utvecklar sig själva och verksamheten. E. Ekonomi: Kommunen har god ekonomisk hushållning som finansierar framtida tillväxt och kvalitetshöjande åtgärder. Den ekonomiska planen för beskriver inriktningen för kommunens ekonomi det kommande åren. Drift- och investeringsramar utgör de ekonomiska förutsättningarna för nämndernas planering av verksamheten. Kommunfullmäktiges preliminära fördelning av budgetramar tillsammans med övergripande mål ska skapa riktning för prioriteringar i nämndernas arbete med verksamhetsplaner för För att kunna klara av att uppfylla kommunens ekonomiska mål för god ekonomisk hushållning, det vill säga ett resultat på 2 procent av skatteintäkterna, sänkt låneskuld per invånare och ökad soliditet samt en bibehållen kommunalskatt krävs en mycket aktiv ekonomistyrning Ett syfte med årliga överskott är att kunna finansiera investeringar med egna medel utan att kommunen behöver ta nya externa lån. Investeringsutrymmet är begränsat. Kommunen måste stärka resultatet och sänka investeringstakten. Investeringsutrymmet i anläggningar, maskiner och inventarier är i genomsnitt 63,3 miljoner kronor per år under planperioden. För att investeringar i verksamhetsfastigheter ska bli långsiktigt ekonomiskt hållbara budgeteras investeringsnivån till i genomsnitt 50,0 miljoner kronor årligen under planperioden. Strängnäs kommun är en tillväxtkommun med behov av framförallt fler förskolor, gruppboenden och tekniska anläggningar. I relation till detta är det en utmaning att nå målet om att minska låneskulden per invånare under mandatperioden. En förutsättning för att uppnå målet är att alla investeringar för den skattefinansierade verksamheten självfinansieras och att utrymme skapas för amortering. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Resultatet budgeteras till 2 procent av skatteintäkterna respektive år vilket innebär 39,6 miljoner kronor för 2018, 41,0 miljoner kronor för 2019 och 42,4 miljoner kronor för Kommunens investeringar budgeteras till 77,7 miljoner kronor för 2018, 55,7 miljoner kronor 2019 och till 56,4 miljoner kronor Investeringar i verksamhetsfastigheter i Strängnäs Fastighets AB budgeteras till 50,0 miljoner kronor per år under planperioden. Budgeterad resultatnivå och investe-

6 10:6 3/3 ringsnivå ger förutsättningar för en årlig minskning av låneskulden per invånare under planperioden. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Årsplan 2018 med budget fastställs i november Beslutsunderlag Förslag till övergripande mål och preliminära budgetramar , Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Kultur- och fritidsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Teknik- och servicenämnden Kommunrevision Överförmyndarnämnden SEVAB Strängnäs Energi AB Strängnäs Fastighets AB Fackliga företrädare Josefin Winnfors T.f. kommunchef Per Malmquist Ekonomichef

7 10:7 Beslutad när: Beslutad av Diarienummer: åååå-mm-dd xx Kommunfullmäktige KS/2017: Ersätter: Dokumentnamn beslutad av x-nämnden åååå-mm-dd Gäller för: Gäller fr o m: Gäller t o m: Dokumentansvarig: Uppföljning: Alla nämnder och förvaltningen åååå-mm-dd Åååå-mm-dd Funktion/Befattning Åååå-mm-dd/vid behov/årligen Förslag till övergripande mål och preliminära budgetramar Dnr KS/2017:

8 10:8 Innehållsförteckning Majoritetsförklaring... 3 Styrmodell... 5 Vision... 6 Brobygget... 7 Årshjul... 8 Mål- och budgetprocess... 9 Omvärldsanalys Befolkningsutveckling Kommunfullmäktiges mål Samhälle Utbildning Vård och omsorg Medarbetare Ekonomi Ekonomisk plan med preliminära budgetramar Övergripande förutsättningar och budgetprocess Nämndernas budgetförutsättningar Centralt budgeterade medel Budgetreserv och kommunövergripande satsningar Nämndernas ramar Driftbudget Investeringsbudget per nämnd Exploateringar Finansiell analys av budget Mål för God ekonomisk hushållning Resultat Kapacitet Risk Kontroll BILAGA 1. Investeringsbudget per nämnd

9 10:9 Majoritetsförklaring Moderaterna och Socialdemokraterna tar gemensamt ansvar för Strängnäs kommuns bästa, med medborgarens behov i centrum. Hållbart över tiden ska vi ha ett tydligt fokus på kärnverksamheten skola, vård och omsorg. Strängnäs kommun har gynnsamma förutsättningar i praktiskt taget alla avseenden och kommunen ska vara framgångsrik och ett mönster för andra. Vi ska vara en sammanhållen kommun där alla kommundelar ska utvecklas. Politisk organisation M och S bildar majoritet. Vi minskar den politiska organisationen, bland annat genom att slå samman planoch byggnämnden och nämnden för hållbart samhälle till en samhällsbyggnadsnämnd. Vi avvecklar kommundelsberedningen och ser över områdesstyrelsernas form. Vi minskar antalet ledamöter i nämnder och styrelser. Vi kommer att ha två kommunalråd och ett oppositionsråd. Förtroende och inflytande Vi vill vitalisera kommunfullmäktige genom att se över mötesformerna och bjuda in medborgarna till information och dialog om vad som händer i hela vår kommun. Nämnderna ska vara aktiva och verka nära medborgarna i hela kommunen. Vi ska utreda införande av en mottagandefunktion i kommundelarna som är en fysisk del av den digitala dialogportalen. Kommunens ekonomi Vår målsättning är att koncernens totala skuldsättning per invånare ska minska. Oförändrad skattesats. Vi vill säkerställa en god ekonomisk hushållning med månatlig uppföljning av kostnad och likviditet. Vi ska pröva möjligheterna att realisera tillgångar i kommunen och därmed frigöra kapital som kan användas för att hantera den stora skuldbördan. Den ekonomiska medvetenheten ska genomsyra hela organisationen, både den politiska organisationen och förvaltningen. Kommunens avtal med externa parter ska ses över i syfte att ge kommunen större handlingsfrihet, till exempel avtalen gällande Campus och Thomasgården. Vi ska fortsätta effektivisera kommunens inköpsprocess. Lokalt näringsliv och ökad sysselsättning Vi ska skapa ett gott företagsklimat som gör att företag vill etablera sig, utvecklas och stanna kvar i kommunen. Vi ska ta fram strategier för både tillväxt och marknadsföring av kommunen. Vi ska utveckla stadskärnorna och övriga kommundelars centra. Jobbtorg Strängnäs ska vidareutvecklas i samarbete med det lokala näringslivet och andra aktörer. Vi ska ta fram en strategi för markförsäljning. Vi vill utveckla kommunen till ett allt mer attraktivt besöksmål i Mälardalen och därigenom utöka besöksnäringen i hela kommunen. Satsning på skolan och utbildning Vi strävar efter en mångfald av förskolor och skolor där god kvalitet ska vara i fokus. Vi ska utveckla elevpengen och ge rektorerna ökad frihet i en platt organisation. 3

10 10:10 Alla skolor i kommunen ska ha förutsättningar att ge elever särskilt stöd, undervisning och elevhälsa utifrån gällande lagar och förordningar. Därför måste bland annat landsbygdsskolornas framtid utredas. Vi ska arbeta för en kommunal gymnasieskola med stabil organisation och med hållbarhet i både programutbud och lokalanvändning. Thomasgymnasiets utveckling i ett längre perspektiv ska utredas. Vi vill organisera våra förskolor så att alla barn får goda möjligheter till utveckling och lärande i mindre grupperingar. Möjligheten att utöka vistelsetiden för de barn i förskolan som i dag har rätt till 15 timmar ska utredas. Vi vill skapa större likvärdighet mellan fristående och kommunal verksamhet. Därför vill vi ha ett utökat samarbete med de olika huvudmännen. Skolan ska vara organiserad på ett sätt som överensstämmer med att eleven är i fokus från förskolan vidare till grundskolan och genom gymnasiet. Varje barn ska kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar. Vi ska utreda införandet av en läs- och räknegaranti för alla åttaåringar för att genom den säkerställa att tidiga insatser sätts in efter behov. Vi ska säkra trafikmiljön kring våra skolor. Vård, omsorg och sociala tjänster med lokal närvaro och ökad effektivitet Vi vill att alla ska åldras i trygghet med självbestämmande. Personaltätheten ska ökas, primärt inom demensvården. Vi vill skapa förutsättningar för trygghetsboende i Strängnäs, Stallarholmen, Mariefred och Åker under mandatperioden. Vi ska verka för en hemtjänst med geografisk närhet till brukaren och där brukaren har frihet att välja utförare. Vi ska verka för att personer med funktionsnedsättning ska få boende och sysselsättning i kommunen. Vi vill avskaffa delade turer, heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet, vilket förutsätter införande av årsarbetstid. Boende och kommunikationer Kommunen som helhet ska utvecklas i enlighet med Översiktsplan Våra stadskärnor och övriga kommundelars centra ska vara välskötta och attraktiva. Vi ska pröva och utvärdera anropsstyrd kollektivtrafik på landsbygden. Vi vill möjliggöra kultur- och fritidsaktiviteter för alla barn och unga genom att utreda möjligheten till fria bussresor. Vi vill utveckla och modernisera Läggesta stationsområde och utreda ett namnbyte. Vi ska möjliggöra och utveckla olika boendeformer. Vi vill effektivisera planprocessen i syfte att korta ledtiderna. Kultur och turism Vi ska fortsätta utveckla Visholmen till ett attraktivt besöksmål. Vi ska aktivt arbeta för en återuppbyggnad av Kungsladugården i Mariefred. Vi ska arbeta för att det ska finnas mötesplatser i alla kommundelar. Vi ska skapa fler elevplatser på Kulturskolan och verka för låga avgifter. Miljö och hälsa Vi ska värna om Mälarens vattenkvalitet. 4

11 10:11 Det ska vara lätt att göra rätt för medborgare och företagare i det vardagliga miljöarbetet. Vi ska säkerställa möjligheterna till närlagad mat i kommunens verksamheter. Kommunens miljöarbete ska visualiseras så att medborgarna lätt kan få en ögonblicksbild av läget. Vi ska aktualisera och fördjupa utredningen om behov av idrottshallar och möjligheter till samfinansiering mellan kommun och externa intressenter. De kommunala bolagen Vi ska ha effektiva styrelser med färre ledamöter. Nuvarande koncernstruktur bibehålls medan frågan om koncernstyrning utreds vidare. Ägardirektiven ska utvecklas i syfte att tydliggöra ägarens behov, krav och önskemål. Effektiv politisk och förvaltningsorganisation Vi skapar en tydlig politisk ledningsgrupp som samordnar och förbereder investeringsbeslut samt säkerställer en ökad ekonomisk medvetenhet i hela organisationen. Ett annat syfte med ledningsgruppen är att minimera stuprörstänkandet genom att skapa ett helhetstänkande och insikt i kommunens samlade verksamhet. Gruppen utgörs av ordföranden i KF 1, KS 2, BUN 3, SN 4, TSN 5, SBN 6, KFN 7 och de kommunala bolagen 8. Vi ska utveckla kommunfullmäktiges och nämndernas styrning. Vi ska utveckla nämndernas arbetsordningar och införa ekonomiska, miljö-, jämställdhets-, tillgänglighets- och barnkonsekvenser i alla tjänsteutlåtanden för att tydliggöra vikten av att beakta de här frågorna innan beslut. Strängnäs kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Vi ska arbeta med systematiskt arbetsmiljöarbete och nära chefskap med fokus på ökad frisknärvaro. IT funktionen ska tillhöra ledningsgruppen. Demografiska analyser ska utvecklas mot bakgrund av att kommunen är en tillväxtkommun. Strängnäs kommun ska vara en viktig aktör i det regionala samarbetet, inte minst inom ramen för samarbetet i 4 Mälarstäder (Eskilstuna, Enköping, Strängnäs och Västerås). Styrmodell Styrningen utgår från kommunens vision och kommunfullmäktige anger inriktningen för all kommunal verksamhet genom målsättningar på kort och lång sikt. Kommunens mål- och resultatstyrning syftar till att alla ska kraftsamla kring det som är kommunens huvuduppdrag och stärka målkedjan från kommunfullmäktige till varje medarbetare. 1 Kommunfullmäktige 2 Kommunstyrelse 3 Barn- och utbildningsnämnden 4 Socialnämnden 5 Teknik- och servicenämnden 6 Samhällsbyggnadsnämnden 7 Kultur- och fritidsnämnden 8 SEVAB Strängnäs Energi AB, Strängnäs Fastighets AB (SFAB) 5

12 10:12 Den kommunala verksamheten styrs av lagar och förordningar. Tillsammans med kommunens övergripande strategier och planer anger dessa vad verksamheterna behöver förhålla sig till. Men allt kan inte bli synligt i kommunens årsplan, kommunstyrelsens och nämndernas verksamhetsplaner. I årsplanen beskrivs kommunfullmäktiges övergripande målsättningar genom att politiken prioriterat vad som är viktigast att åstadkomma på ett till tre års sikt. Mål- och resultatstyrning i Strängnäs kommun Visionen anger färdriktningen i ett längre perspektiv. Tillsammans med majoritetsförklaringen formulerar kommunfullmäktige övergripande mål med utgångspunkt från fem gemensamma områden: Samhälle, Utbildning, Vård och omsorg, Medarbetare och Ekonomi. Kommunstyrelsen och nämnderna ska formulera hur de tänker bidra till fullmäktiges övergripande mål. Kommunstyrelsen och nämndernas mål blir sedan styrande för förvaltningens arbete. Enheter har uppdraget att formulera sina viktigaste mål och aktiviteter i sin arbetsplan tillsammans med medarbetarna. Alla medarbetare har ett uppdrag att aktivt delta i utvecklingen av verksamheten. Beskrivningen synliggör den röda tråden och betydelsen av att länka ihop delarna. Uppföljningen ska säkerställa framför allt två saker. För det första att vi fullföljer färdriktningen på såväl kort som lång sikt och för det andra att få återkommande lägesbeskrivningar om hur vi ligger till för att kunna vidta ytterligare åtgärder när det behövs. Vision Visionen är vår gemensamma ledstjärna och beskriver ett önskvärt framtida tillstånd. Den ska inspirera och utmana oss både i det dagliga arbetet och när vi planerar för framtiden. Visionen är grunden för arbetet med mål- och resultatstyrning i Strängnäs kommun. Visionen är inte definierad i mätbara termer. Strängnäs kommuns vision lyder: Tillsammans och med invånarnyttan i fokus, skapar vi framtidens hållbara kommun i hjärtat av Mälardalen 6

13 10:13 I Strängnäs kommun skapar vi vår framtid tillsammans. En positiv utveckling möjliggörs genom samspel mellan invånare, politiker, kommunanställda, näringsliv, ideella verksamheter och föreningsliv. Genom att ta vara på allas erfarenheter och kunskap kan vi oavsett vilken roll vi har bidra till att göra vår kommun till en bra plats att bo och leva i. Att alltid ha invånarnyttan i fokus innebär att utifrån tillgängliga resurser balansera invånarnas olika behov och önskemål. Tillsammans utvecklar vi en av landets mest eftertraktade kommuner. Vi skapar en hållbar kommun med hög livskvalitet och stor omsorg om invånarna, genom att erbjuda attraktiva boendeformer för alla, en skola i toppklass, företagande och arbetstillfällen, natur- och kulturupplevelser samt effektiva kommunikationer. För att hela tiden ligga i framkant arbetar vi tillsammans med ständiga förbättringar inom alla områden. Alltid med invånarnyttan i fokus. Vårt läge i hjärtat av Mälardalen ger goda förutsättningar för hållbar utveckling och tillväxt. Våra fyra huvudorter och den till stora delar Mälarnära landsbygden skapar en enastående miljö. Varje del av kommunen är i sig stark men tillsammans skapar vi en starkare helhet en möjligheternas kommun. Brobygget För att uppnå goda resultat för kommuninvånarna krävs en tydlig och stark styrning av verksamheterna. Det behövs gemensamma mål, strukturer och arbetssätt för uppföljning och utveckling för att säkerställa att resurser används så effektivt som möjligt. Verksamhetsstrategin, Brobygget, är en beskrivning av de vägval och den riktning som vi valt och som organisationen lutar sig mot när vi utvecklar verksamheter och Strängnäs kommun. Värderingarna, principerna och visionen ger oss ett gemensamt språk och ett synsätt som blir ett stöd inför de beslut som behöver tas både i det dagliga arbetet som mer långsiktigt. Brobygget Strängnäs kommuns verksamhetsstrategi. Genom att skapa en tydlig målkedja kan alla medarbetare se kopplingen mellan arbetet med ständiga förbättringar och organisationens förflyttningar i riktning mot visionen. Principerna ska vara ett stöd för förvaltningen i utformningen av nya arbets- och förhållningssätt i syfte att förbättra resultat. Principerna kan fungera både som kompassriktning och checklista. Medborgarnas behov i centrum Hållbart över tiden Mål- och resultatorientering Var är vi? Vart ska vi? Hur tar vi oss dit? Hur gick det? Enkelt och synligt Lätt att göra rätt alla kan göra rätt och lika. Våga pröva nytt Vi lär av varandra och vår omvärld. 7

14 10:14 Länkande ledarskap Är den princip vi lutar oss mot i ledarskapets avgörande roll för att skapa riktning, koppla ihop helheten med delarna och ge energi i vårt förändringsarbete. Medarbetarnas engagemang Medarbetarna har mandat och eget ansvar att planera, genomföra och följa upp arbetsgruppen förbättringar. Strängnäs kommuns värdegrund beskriver och lyfter fram det förhållningssätt som ska prägla möten och samspel både internt inom organisationen och i kontakten med medborgare och brukare. Hur medborgarna och brukarna upplever bemötandet har en avgörande roll i bedömningen av kvalitén på tjänsterna. Värdegrunden utgår från ledorden utveckling, respekt, öppenhet och tydlighet står för: Årshjul Vi utvecklar individen, verksamheten och samhället Vi bemöter alla med respekt och värdighet En fri och öppen diskussion är grunden för vårt förhållningssätt Vi är tydliga i vårt agerande, i vårt förhållningssätt och i våra roller Arbetet med kommunens mål- och resultatstyrning kan visualiseras i ett årshjul där det finns parallella årscykler som rullar över året. Det första hjulet avser planeringen för mål och budget, år 1, och det andra hjulet illustrerar uppföljningstillfällen under året, år 2. Under 2018 görs ingen månadsuppföljning för februari, en tillfällig lösning i avvaktan på nytt HR-system. För att samordna alla delar krävs att alla som finns inom processerna har kunskaper om vad som förväntas uppnås, vem som förväntas göra vad och när det förväntade ska vara klart. 8

15 10:15 Mål- och budgetprocess Januari Februari/mars April Maj Juni Augusti/sep. September Oktober November December Arbetet med budgetramar för nästkommande år inleds. Målarbetet startar med resultat- och omvärldsseminarium. Genom analys av året som gick skapas förutsättningar för att spana mot omvärlden och framtiden. När analysen och lärdomarna om föregående års resultat är synliggjorda finns det en grunden för att blicka framåt mot fullmäktiges mål för nästkommande år. De övergripande målen från kommunfullmäktige är kända, det är nu dags för styrelser och nämnder att påbörja sitt målarbete. Under tiden pågår budgetberedningar inom politiken som bland annat ska utmynna i förslag till budgetramar för nämnderna. Förslag till övergripande mål och budgetramar behandlas av kommunstyrelsen och överlämnas till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige beslutar om preliminära mål och budgetramar för kommande tre års period. Nämnderna beslutar om inriktningen för målarbetet till nästa års verksamhetsplan. Nämndernas mål är synliggjorda och förvaltningens arbete med arbetsplaner kan starta i september. Parallellt pågår nämndens budgetarbete med att fördela resurser per verksamhetsområde. Nämnderna beslutar om verksamhetsplan med mål och budget för nästa år. Alla planeringsförutsättningar är nu kända för att enheterna ska kunna arbeta vidare med arbetsplanerna. Kommunfullmäktige fastställer kommunens årsplan med mål och budget för kommande tre åren. Enheternas arbetsplaner och detaljbudgetar för nästa år färdigställs. 9

16 10:16 Omvärldsanalys Kraven är stora på kommunerna när det gäller anpassningen till en föränderlig omvärld. Behovet av att göra omvärldsanalyser växer. Förutsättningarna för kontakter förändras på grund av digitaliseringens transformerande kraft. Fler ska kunna vara delaktiga i att både skapa och dra nytta av framtida lösningar. Delaktigheten i den demokratiska processen påverkas i hög grad av den digitala utvecklingen. Detta gäller även vikten av att skapa jämlika villkor i samhällets insatser inom vård- och omsorg samt skola. I dag byggs för få nya bostäder. De stora städerna växer stadigt och kan fungera som ekonomiska och kulturella motorer för sina respektive regioner, som också hjälper mindre orter att växa och utvecklas. Om städerna och regionerna ska kunna utvecklas måste det vara lätt att förflytta sig i och mellan storstäderna och de omgivande mindre samhällena. Kollektivtrafiken måste utvecklas för att vara både attraktiv och lättillgänglig, så att människor enkelt kan pendla även över läns- och landsgränser. En sådan utveckling kortar även restiderna och minskar trycket på centralt belägna bostäder. Byggandet behöver anpassas till såväl behoven på bostadsmarknaden som kommande klimatförändringar och nya regler för återvinning och kemikalieanvändning. Företag med Sverige som sin främsta marknad är fortsatt nöjda med utvecklingen. Handeln och tjänstesektorn rapporterar om konsumenter med god köpkraft samtidigt som byggandet går på högvarv. Enligt de svenska industriföretagen har efterfrågan i omvärlden utvecklats överraskande starkt och det ekonomiska läget har därför fortsatt att stärkas sedan i höstas. Det är framför allt exportindustrin som blivit alltmer optimistisk i takt med att produktionen ökat och orderingången stärkts. Det kommande halvåret tror man på en oförändrat god konjunkturutveckling, även om det finns en del oro för den politiska utvecklingen i omvärlden. Befolkningen växer, särskilt i yngre och äldre åldrar, vilket ökar kommunsektorns kostnader om alla ska få samma välfärd som i dag. Den främsta orsaken till befolkningsökningen är nettomigration, men även födelseöverskott bidrar till ökningen. Framtida nettomigration är svår att prognostisera och beror på en rad faktorer, inte minst förhållanden i omvärlden. Födelseöverskottet beror främst på att generationen från slutet av och början av talet kommit upp i barnafödande åldrar, men också på att en relativt stor andel av den invandrade befolkningen är i barnafödande åldrar. Samtidigt som vi har en snabb ökning av barn och unga blir kostnaderna för den stora fyrtiotalistgenerationen allt mer märkbara inom hälso- och sjuk vården och så småningom även i äldreomsorgen. De personer som föranleder de högsta kostnaderna är barn, unga och gamla, då välfärdens verksamheter, såsom äldreomsorg, barnomsorg, skola och sjukvård, främst riktar sig mot dessa grupper. Dilemmat är att ökningen av de personer som står för det mesta av skatteintäkterna, personer i yrkesverksam ålder, är betydligt blygsammare. Om vi inte hade haft någon invandring skulle antalet personer i åldern år till och med minska fram till år Ökningen av gruppen i yrkesverksam ålder är ett resultat av vår nettoinvandring. Åren räknar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) med att tillväxten i skatteunderlaget sjunker medan demografiskt betingade kostnader fortsätter öka i snabb takt. Kostnaderna ökar också av andra skäl än demografiska. Framförallt som en följd av höjd ambitionsnivå på nationell och/eller lokal nivå. Men kostnadsökningar kan även komma av omställningskostnader, engångshändelser, ökade pensionskostnader etc. Ytterligare ett skäl till att kostnaderna ökar är bristen på arbetskraft. Som en följd av den kraftiga befolkningsökningen har antalet anställda lärare, socialsekreterare med flera ökat 10

17 10:17 kraftigt. Det är idag svårt att rekrytera utbildad personal inom många områden och bristen på arbetskraft pressar upp kostnaderna för hyrpersonal och andra lösningar. Det gäller till exempel lärare, socionomer och sjuksköterskor. Som en följd av det blir behovet av att arbeta på nya sätt stort, vilket till exempel kan innebär att arbetsuppgifterna behöver renodlas så att kringuppgifter som inte kräver specialistkompetens kan utföras av andra yrkesgrupper. Kommunsektorn står inför stora verksamhetsmässiga och ekonomiska utmaningar. Kostnadsökningar kommer att tillta, samtidigt som intäkterna ökar långsammare. Det är därför viktigt att redan nu fokusera på åtgärder som kan bromsa kostnadsutvecklingen. Det krävs avsevärda effektiviseringar främst genom införande av ny teknik och nya lösningar när det gäller välfärdstjänster. SKL gör prognoser av skatteunderlagets utveckling fem gånger per år. Jämfört med prognosen som presenterades i februari har skatteunderlagets ökningstakt justerats ner för år Underlaget beräknas samtidigt bli något större under 2018 än tidigare beräknat till följd av ny information om sysselsättningsutvecklingen. Totalt sett innebär det en marginell uppjustering av skatteintäkterna fram till och med år Från och med 2019 och perioden därefter räknas tillväxten av skatteunderlaget bli något långsammare än den genomsnittliga ökningen de senaste 19 åren. Det beror på att återhämtningen av ekonomin planar ut efter Högkonjunkturen väntas kulminera under För åren därefter, , antas ekonomin successivt återgå till ett konjunkturellt normaltillstånd vilket innebär att sysselsättningen stagnerar och att skatteunderlaget utvecklas svagare. Regeringens prognos visar snabbare tillväxt av skatteunderlaget än SKL:s samtliga år från och med 2017, framförallt mot slutet av perioden. Det beror främst på att regeringen förutsätter större ökning av arbetade timmar samt, 2017 och 2018, även snabbare lönehöjningar. Ekonomistyrningsverkets (ESV) prognos visar större ökning av skatteunderlaget än SKL:s samtliga år utom Skillnaden avseende 2016 beror på att pensionsinkomsterna blir större och grundavdragen mindre enligt ESV:s bedömning än enligt SKL:s. Huvudförklaringen till den snabbare ökningen i ESV-prognosen 2017 och är att ESV utgår från en snabbare tillväxt av lönesumman. Arbetade timmar tilltar klart mer enligt ESV:s än SKL:s prognos. De båda sista åren motverkas effekten delvis av att SKL räknar med större sociala ersättningar. Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring SKL, apr 5,0 4,4 4,0 3,5 3,6 22,2 Reg, apr 4,9 4,8 4,1 4,2 3,9 24,0 ESV, apr 5,4 4,6 3,8 3,8 3,8 23,3 SKL, feb 4,9 4,6 3,7 3,5 3,6 22,0 Källa: Ekonomistyrningsverket, Regeringen, SKL. Det gap som uppstår fram till 2020 i kalkylen stannar inte där utan det fortsätter att växa under lång tid framöver. Det gäller därför att hitta långsiktiga lösningar. Detta kan vara möjligt med hjälp av digitalisering och ändrade arbetssätt. Ökade behov behöver inte bara mötas med fler anställda utan även med arbetsbesparande lösningar som möjliggörs av ny teknik. Det är dock inte troligt att sådana effektiviseringar kommer på plats tillräckligt snabbt, varför andra åtgärder behövs på kort sikt. En viktig förutsättning är att insikten ökar om att sämre tider väntar och att det därför krävs ett ökat fokus på effektiviseringar för att klara välfärdsuppdragen. Historiskt har stora förbättringar i effektivitet och produktivitet i sam- 11

18 10:18 hället främst haft med ny teknik att göra. Nu finns stora, och välgrundade, förhoppningar kring de senaste årens landvinningar kopplade till digitalisering vittnar om en teknisk revolution med potential att automatisera många arbetsuppgifter som idag sköts av människor. Detta innebär också stora möjligheter för kommuner och landsting där processer och arbetsuppgifter inom stora områden som vården och skolan kan lösas med andra arbetsmetoder. Befolkningsutveckling Befolkningen i Strängnäs kommun har i snitt ökat med knappt 300 invånare per år sedan Befolkningsökningen innebär en genomsnittlig årlig tillväxt på 1,12 procentenheter för perioden Den senaste femårsperioden har befolkningen i Strängnäs kommun vuxit med i snitt 1,15 procentenheter och den senaste tioårsperioden med 1,06 procentenheter. Diagrammet nedan visar att det är relativt stor variation för befolkningsförändringen. År 2016 var ökningen 478 personer, vilket motsvarar en relativ ökning om 1,49 procentenheter. Relativ befolkningstillväxt , Strängnäs kommun i jämförelse med riket Befolkningsstrukturen i Strängnäs kommun skiljer sig i vissa mått från rikets. Se diagrammet nedan. Andelen av de allra yngsta individerna är något lägre i Strängnäs än i riket, medan andelen i skolåldern är något högre i Strängnäs. Gymnasieåldern väger jämt. Strängnäs har färre personer i yngre medelålder, runt 30 år, relativt rikets nivå. Andelen över 65 år har i Strängnäs ökat från drygt 15 procent (riket 13,8 procent) år 1970 till dagens 22,2 procent (riket 19,8 procent). 12

19 10:19 relativ fördelning 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 Strängnäs 2016 Str 2026 riket 2016 riket ,0 0 år w ålder Den prognostiserade fördelningsutvecklingen per åldersgrupp framgår även av diagrammet. (Notera att flyktingprognosen inte är inkluderad, då den enbart sträcker sig till år 2021, se vidare nedan.) Befolkningsprognosen nedan utgår från befolkningen per Utfall är per 31 december. Uppgifterna för är förutsättningar för Årsplan 2018 med budget En befolkningsprognos görs utifrån den verklighet och den kunskap som finns då prognosen tas fram. Förändringar i omvärlden är svåra att förutse och därför finns alltid viss osäkerhet i prognoser. Stora svängningar i ålderskullarnas storlek, på grund av historiska variationer av födelsetalen, har stor påverkan på utvecklingen för specifika åldersgrupper. Det omfattande flyktingmottagandet i Sverige under de senaste åren är ytterligare en osäkerhet i befolkningsprognosen. Befolkningsprognosen görs av samhällsbyggnadskontoret och baseras bland annat på befolkningsunderlag från Statistiska centralbyrån samt på den prognos som socialkontoret tar fram varje år över hur många nyanlända kommunen förväntas ta emot kommande år. Prognosen på nyanlända bygger till stor del på de anvisningstal över hur många kommunen ska ta emot per år samt tillgång till bostäder, tidigare erfarenhet och information från Migrationsverket. Befolkningsprognos Åldersgrupper Utfall Utfall Utfall Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Prognos 2019 Prognos w Summa Årlig ökning Ökning i % 1,2% 0,8% 1,2% 1,0% 1,5% 0,7% 1,5% 1,6% 1,9% 1,3% 1,2% 13

20 10:20 Kommunens roll som samhällsbyggare fortsätter att stärkas. Strategierna för samhällsbyggnad, miljö, arbetsmarknad och näringsliv skapar riktning och stöd i den utvecklingen. Samarbetet med civilsamhällets föreningsliv och övriga frivilligkrafter behöver fortsätta att utvecklas. Befolkningsutveckling för åldersgrupper inom förskola, grundskola och gymnasium Åldersgrupper P2017 P2018 P2019 P Summa 1-18 år Årlig ökning Ökning i % 0,6% -0,5% 1,2% 1,0% 1,1% 2,4% 1,8% 2,0% 1,6% 1,6% Befolkningsutveckling för åldersgruppen 65 år och äldre Åldersgrupper P2017 P2018 P2019 P w Summa 65 år Årlig ökning Ökning i % 3,6% 4,9% 3,3% 3,9% 2,1% 2,1% 1,9% 1,9% 1,6% 1,7% Kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktiges övergripande inriktning och mål baseras på visionen och politikens majoritetsförklaring för mandatperioden Kommunfullmäktiges mål kraftsamlar kring områdena samhälle, utbildning, vård- och omsorg, medarbetare och ekonomi. Fem övergripande mål beskriver den gemensamma inriktningen för att nå kommunens vision. Kommunstyrelsen och nämnderna ska beskriva sitt bidrag till måluppfyllelsen genom konkreta mål i sina verksamhetsplaner. Tillsammans med kommunfullmäktiges mål ska verksamhetens utvecklingsarbete bedrivas med särskilt fokus på tre viktiga frågor för att skapa en attraktivare kommun. Det första handlar om arbetet med tidiga insatser för barn och elever. Genom bättre samverkan mellan förskola, skola och socialtjänst och utveckling av metoder för tidig upptäckt av barn i behov av stöd stärka individen och dess omgivning samt skolors resultat. Den andra frågan är digital utveckling där kommunen på ett smartare sätt behöver nyttja digitaliseringens möjligheter genom att erbjuda effektiva digitala tjänster till invånarna och effektivt IT-stöd i verksamheten. Och för det tredje, attraktiv arbetsgivare som innebär att attrahera, rekrytera och behålla goda medarbetare. Bra arbetsplatser där ett ständigt förbättringsarbete sker genom dialog om mål och uppdrag och med invånarnyttan i fokus. Frågorna kommer att följas upp inom ramen för den löpande verksamhetsmässiga som ekonomiska uppföljningen. Måluppfyllelse kommer att utvärderas utifrån utfallet för de indikatorer som tillhör målen från kommunfullmäktige och nämndernas måluppfyllelse. Mål och resultat utgör underlag för den samlade bedömningen om god ekonomisk hushållning för Strängnäs kommun vid årets slut. Samhälle 14

21 10:21 Kommunfullmäktiges övergripande mål Indikatorer Resultat 2015 Resultat 2016 Mål 2017 Inriktning SAMHÄLLE Kommunen arbetar tillsammans med andra aktörer för ett hållbart samhälle som är attraktivt att bo, leva och verka i där ett bra företagsklimat råder och vi tar vara på vårt läge vid vattnet. Nöjd Region Index, NRI. Trygghet, del av Nöjd Region Index. Företagsklimatet enligt Svenskt Näringslivs ranking. Miljöranking enligt Miljöaktuellts ranking av kommuner. * Resultat avser år 2014, ingen mätning genomfördes år Utbildning 62* Förbättra index jämfört föregående års resultat 64* Förbättra index jämfört med föregående års resultat Fortsätta klättra i kommunranking Fortsätta klättra i kommunranking Skolorna i Strängnäs ska vara likvärdiga. Genom att enas om skolans långsiktiga mål, ha bra ledare, lyfta fram kompetenta lärare, kontinuerligt följ upp hur det går och fånga upp elever med svårigheter ökar förutsättningarna att lyckas. Förbättringsarbetet behöver ständigt pågå, vara långsiktigt och hållbart. Alla kan lära av de förskolor och skolor som arbetar framgångsrikt. Kommunfullmäktiges övergripande mål Indikator Resultat 2015 Resultat 2016 Mål 2017 Inriktning UTBILDNING I kommunen erbjuds bra utbildningsmöjligheter. Tidiga insatser i förskolan och skolan ger alla barn likvärdiga möjligheter till att utveckla kunskaper, nå målen och få en livslång lust att lära. Elever i årskurs 3 som klarat alla delprov för ämnesproven i Svenska, Svenska 2 och Matematik, andel (%). Meritvärde i årskurs 9, lägeskommun, 16 ämnen Öka andelen jämfört med föregående års resultat Öka värdet jämfört med föregående års resultat Vård och omsorg Äldre och personer med funktionsnedsättning ska uppleva en trygg och meningsfull tillvaro. Socialtjänstens samverka med skola och hälso- och sjukvård är av stor vikt för att barnets behov ska tillgodoses. Samverkansformerna behöver vidareutvecklas och förstärkas. Genom samordnade insatser från olika samhällsaktörer kan alla barns möjligheter till goda uppväxtvillkor förbättras. Risker för utanförskap ska förebyggas genom insatser som stärker individens förmåga till egen försörjning. 15

22 10:22 Kommunfullmäktiges övergripande mål Indikator Resultat 2015 Resultat 2016 Mål 2017 Inriktning VÅRD OCH OMSORG Vården och omsorgen utvecklar och stärker individens välbefinnande och självbestämmande. Brukarbedömning hemtjänst, andel (%) nöjda brukare. Ungdomar som inte kommit tillbaka till socialtjänsten inom ett år efter avslutad insats/utredning, andel (%) Öka andelen jämfört med föregående års resultat Öka andelen jämfört föregående års resultat Medarbetare Motivation, hälsa, ledarskap och styrning är viktiga faktorer som påverkar medarbetarengagemanget och kommunens förmåga att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. En god hälsa i arbetslivet främjas genom förebyggande, hälsofrämjande och rehabiliterande insatser mot arbetsskador och arbetssjukdomar. Företagshälsovården och kommunens HR-specialister är viktigt chefstöd för att förbättra arbetshälsa. Genom att alla medarbetare är med i en förbättringsgrupp ökar möjligheterna till att driva utvecklingsarbetet nära brukarna och kunderna. Kommunfullmäktiges övergripande mål Indikator Resultat 2015 Resultat 2016 Mål 2017 Inriktning MEDARBETARE Strängnäs kommun är en lärande organisation med engagerade medarbetare som ständigt utvecklar sig själva och verksamheten. Hållbart medarbetarengagemang, HME, index. Sjukfrånvaro totalt, andel (%) Öka index jämfört med föregående års resultat 9,6 10,2 6,5 Minska andelen jämfört med föregående års resultat Ekonomi God ekonomisk hushållning innebär att kommunens finansiella och verksamhetsmässiga mål uppnås, att verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamålsenligt och effektivt för att uppnå hållbar utveckling. Kommunen behöver årliga överskott för att kunna investera i framtida tillväxt och för att låneskulden inte ska öka. I ett längre perspektiv behövs resultat på minst 2 procent av skatteintäkterna för att kunna minska låneskulden och som buffert för att klara snabba förändringar i konjunkturen. Kommunfullmäktiges övergripande mål Indikator Resultat 2015 Resultat 2016 Mål 2017 Inriktning EKONOMI Kommunen har god ekonomisk hushållning som finansierar framtida tillväxt och kvalitetshöjande åtgärder. Resultat av skatteintäkter, andel (%). 1 Låneskuld, kronor per invånare. 2 Soliditet exkl. förmedlade lån, andel (%). 2,1 3,8 2,0 Minst 2 % Minska jämfört med föregående år Utvecklas i positiv riktning 16

23 10:23 1) Årets resultat dividerat med summan av skatteintäkter och generella statsbidrag, kommun. (N03102) Källa: SCB. 2) Låneskuld för skattefinansierad verksamhet i kommunen och Strängnäs Fastighets AB. Ekonomisk plan med preliminära budgetramar Drift- och investeringsramar utgör de ekonomiska förutsättningarna för nämndernas planering av verksamheten. Kommunfullmäktiges preliminära fördelning av budgetramar tillsammans med övergripande mål ska skapa riktning för prioriteringar i nämndernas arbete med verksamhetsplaner för Övergripande förutsättningar och budgetprocess För att kunna klara av att uppfylla kommunens ekonomiska mål för god ekonomisk hushållning, det vill säga ett resultat på 2 procent av skatteintäkterna, sänkt låneskuld per invånare och ökad soliditet samt en bibehållen kommunalskatt krävs en mycket aktiv ekonomistyrning Skatteintäkter baseras på en oförändrad kommunal skattesats om 21,73 kronor. Skatteprognosen bygger på SKL:s bedömning av skatteunderlagets utveckling per Befolkningsökning med 1,5 procent årligen. Kommunens investeringar ska vara självfinansierade. Resultat ska uppgå till minst 2 procent. Låneskulden 9 per invånare ska minska. Den skatteprognos som SKL presenterade i april 2017 innebär något högre skatteintäkter jämfört med den prognos som publicerades i februari Ändringarna förklaras i huvudsak av utvecklingen av arbetade timmar. Kommunfullmäktiges resursfördelning - Demografibaserad volymfördelning - bygger på en kommungemensam befolkningsprognos som uppdateras och stäms av årligen. De kommunala tjänsterna har, utifrån ett konsumentperspektiv, delats in i kollektiva och individuella tjänster. De kollektiva tjänsterna återfinns främst inom verksamhetsområdena fysisk- och teknisk planering, infrastruktur, samhällsskydd, kultur och fritid medan de individuella tjänsterna finns inom pedagogisk verksamhet och inom vård och omsorg. Fördelningen till nämnderna sker genom en politiskt viktad procentuell fördelning av tillgängliga resurser. + Skatteintäkter och generella statsbidrag +/- Finansförvaltningen - Avskrivningar +/- Finansnetto - Budget volymavstämning - Politiska prioriteringar - centrala - KS buffert oförutsett - Resultatmål 2% av skatteintäkter och generella statsbidrag = Tillgängligt utrymme - Effektiviseringskrav enligt långsiktig ekonomisk analys = Utrymma att %-fördela, inkl hyreskostnader för verksamhetslokaler 9 Låneskuld för skattefinansierad verksamhet i kommunen och Strängnäs Fastighets AB. 17

24 10:24 Demografisk volymavstämning för individuella tjänster, barn- och utbildningsnämnden och för socialnämnden sker två gånger per år. Som underlag för volymavstämningen används SCB:s födelseårsbaserade statistik per 30 juni i samband med kommunens delårsrapport per 31 augusti samt slutavstämning i samband med bokslut enligt SCB:s födelseårsbaserade statistik per 1 november. Avräkning görs mot centralt budgeterat belopp för demografisk volymjustering. Belopp mindre än 1,0 miljon kronor per nämnd justeras inte. Demografisk volymavstämning + Budgeterad volym +/- Utfall invånarantal 201x respektive 201x = Underlag för volymjustering x %-fördelning av kostnadsutjämningsbelopp för aktuell åldersgrupp +/- Belopp att justera Nämndernas budgetförutsättningar Respektive nämnd fördelar sin budgetram inom nämndens verksamhetsområden. I anvisningarna till nämnderna ges antaganden för budgetperioden avseende löneökningar, personalomkostnadspålägg, hyreshöjning, prisökning för varor och tjänster samt krav på intäktsökningar. Budgetförutsättningar för nämndernas beräkningar; % Generell löneutveckling, fr o m april respektive år, kommunals avtalsområde gäller fr o m maj ,0 2,0 2,0 Personalomkostnadspålägg 38,33 38,33 38,33 Prisökning för varor och tjänster 2,0 2,5 2,5 Prisökning för köp av verksamhet inkl interna tjänster 2,48 2,63 2,63 Hyreshöjning SFAB, slutförd förhandling 0,75 0,75 0,75 Intäktsutveckling 2,0 2,5 2,5 Utöver ovanstående generella löneutveckling kommer 0,5 procent avsättas centralt för löneprioriteringar under 2018, vilket motsvarar ca 5,0 miljoner kronor. Nämnderna tilldelas budget efter avslutade förhandlingar. Centralt budgeterade medel Centralt, inom finansförvaltningen, budgeteras resurser för; avskrivningar pensionskostnader medel för löneprioriteringar, nämnderna tilldelas budget efter avslutade förhandlingar ökade hyreskostnader för ny-, till och ombyggda lokaler, nämnderna tilldelas budget när lokalerna tas i bruk nya kapitalkostnader, nämnderna ersätts för kapitalkostnader när investeringar tas i bruk tomhyror finansiella kostnader i form av ränteintäkter och räntekostnader borgensavgifter exploateringsvinster budget demografisk volymjustering, buffert oförutsätt 18

25 10:25 Budgetreserv och kommunövergripande satsningar I en föränderlig värld är det omöjligt att förutse alla händelser. En reserv för handlingsberedskap för väntade och oväntade händelser har därför budgeterats. I samband med att kommunfullmäktige behandlade Årsredovisning 2016 fattades beslut om engångsavsättningar omfattande 11,0 miljoner kronor för digitalisering, 4,0 miljoner kronor för projektet attraktiv arbetsgivare, 1,0 miljoner kronor för tidiga insatser till barn och elever samt 2,0 miljoner kronor för långsiktig ekonomisk planering. Medlen ska disponeras av kommunstyrelsen under 2017 och Gällande planeringen för digitalisering så beräknas kostnaderna för utveckling av digitala kanaler (inklusive webb), digitaliseringen av kontaktcenter inklusive ärendehanteringssystem, e-arkiv samt trygg och effektiv hemgång finansieras av centrala medel. Likaså licenskostnader för Ledningsinformationssystem Hypergene och konsultkostnader kring bredbandsfrågor och informationssäkerhet. De medel som avsätts centralt för projektet attraktiv arbetsgivare ska koordineras med kontorens aktiviteter för att attrahera, rekrytera och behålla goda medarbetare och för en ökad frisknärvaro. Nämndernas ramar Drift- och investeringsramar utgör de ekonomiska förutsättningarna för nämndernas planering av verksamheten. Kommunfullmäktige fattar beslut om preliminära ramar i juni. Utvecklingen av skatteprognosen följs under hösten. En försämrad skatteprognos kan innebära att nämndernas preliminära ramar justeras ner innan kommunfullmäktige fastställer årsplan i november. Driftbudget Nämnd, tkr Utfall 2016 Budget 2017 Prognos 2017 Budget 2018 Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Kultur- och fritidsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Teknik- och servicenämnden Summa nämnder och styrelser Finansförvaltningen Lokaler ny-, till-, och ombyggnad Pensioner Avskrivningar Budget demografisk volymjustering Skatteprognosreserv Budget oförutsett Skatteintäkter och generella statsbidrag Finansnetto Årets resultat Plan 2019 Plan 2020 Resultatmål 3,8% 2,0% 2,5% 2,0% 2,0% 2,0% Enligt den senaste befolkningsprognosen beräknas antalet barn och ungdomar, 1-18 år, öka mer än tidigare prognosen medan ökningstakten för antal 65 år och äldre visar på en lägre ökningstakt jämfört med tidigare prognos. Den demografiska förändringen jämfört med tidi- 19

26 10:26 gare befolkningsprognos påverkar därmed både barn- och utbildningsnämndens och socialnämndens ramar för Investeringsbudget per nämnd Budget Budget Plan Plan Nämnd Kommunfullmäktige 0,0 0,8 0,0 0,0 Kommunstyrelsen 40,0 33,4 5,2 4,4 Barn- och utbildningsnämnden 8,0 9,0 14,3 15,8 Socialnämnden 3,5 6,0 5,2 5,2 Kultur- och fritidsnämnden 1,5 2,0 1,5 1,5 Samhällsbyggnadsnämnden 2,0 1,0 1,0 1,0 Teknik- och servicenämnden 24,0 25,5 28,5 28,5 Summa kommunens investeringar 79,0 77,7 55,7 56,4 Investeringar specificerade per nämnd redovisas i bilaga 1. Självfinansieringsgraden av investeringar Självfinansieringsgraden av investeringar mäter hur stor del av investeringarna som kan finansieras med årets resultat före avskrivningar. En självfinansieringsgrad på 100 procent innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som planeras under planperioden, vilket i sin tur innebär att kommunen inte behöver låna till investeringar och att kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme stärks. Självfinansieringsgrad för kommunens investeringar **Progn 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Årets resultat + avskrivningar, mkr Kommunens nettoinvestering, mkr Självfinansieringsgrad för kommunens investeringar*, % 96% 100% 100% 100% * Årets resultat plus avskrivningar i procent av kommunens nettoinvesteringar. ** Avser helårsprognosen per 31 mars Kommunens självfinansieringsgrad av investeringarna beräknas under hela planperioden uppgå till 100 procent. Detta innebär att investeringarna förväntas kunna finansieras med skatteintäkter, utan extern upplåning. Exploateringar Under perioden kommer mellan exploateringsprojekt att pågå. Nedan beskrivs aktiviteter i ett antal av projekten; Gorsinge 1:1, Gorsingeskogen Utbyggnad av industrigata till Malmby planeras att genomföras under Vidare kommer kvartersmark markberedas för försäljning av industritomter. Under perioden bedöms det sannolikt att kommunen säljer en eller flera industritomter. Beroende på marknaden kan det även bli aktuellt att under 2020 fortsätta med en etapputbyggnad av ny industrigata. Strängnäs 2:1 och 3:1, Finningerondellen Under 2018 ska byggherren för bostadsprojekten erlägga den slutliga betalningen av köpeskillingen för de obebyggda bostadskvarteren. Under perioden finns även möjligheten för en försäljning av tomt för handel- eller kontorsverksamhet. 20