Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor

Relevanta dokument
Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)

Nutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med

Teori - Mat och näring

Rutinbeskrivning för förebyggande av undernäring

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:

Nutritionsproblem och åtgärder

Patienten ska vara delaktig i sin nutritionsbehandling och dess målsättning.

RUTINBESKRIVNING. För nutritionsvårdsprocess. Särskilda boenden och korttidsboenden på Nacka Seniorcenter.

Förebygga och behandla undernäring

Sammanfattning Näring för god vård och omsorg

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Manual för Nutrition, vårdplan

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen

Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Nutritionsvårdsprocessen

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring

och behandla undernäring.

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Nutritionsvårdsprocessen

RUTIN. Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring. Gemensam med Regionen: Ja Nej

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

LÄNSGEMENSAM RUTIN FÖR PERSONER MED BEHOV AV LIVSMEDEL FÖR SPECIELLA MEDICINSKA ÄNDAMÅL. (ENTERAL NUTRITION OCH KOSTTILLÄGG)

Nutrition & risk för undernäring

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Mål. Definition av undernäring. Sjukdomsrelaterad undernäring

Nutritionsriktlinje. Syfte Att förebygga undernäring hos samtliga vuxna patienter, med särskild hänsyn till patienter som är 70 år och äldre.

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas

Kostpolicy. Särskilt boende

Undernäring - att förebygga undernäring hos patienter över 18 år

RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Bra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring

Kostpolicy. Hemtjänst

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Rutin för kost och nutrition

Strategi för måltider vid särskilda boenden

Strategi för måltider vid ordinära boenden

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen

Riktlinje Nutritionsbehandling

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

Kostpolicy. Dagverksamhet

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne

Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun

Nutritionsåtgärder som är att betrakta som hälso- och sjukvård

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

Nutritionsrutin med fokus undernäring inom äldreomsorgen. Innehåll. Information Sida 1 (13)

Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist

Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun

Riktlinjer för nutrition inom vård och omsorg om äldre i Östra Göinge kommun

Nutritionsbehandlingsprocessen, NCP och Internationell Dietetik & Nutritionsterminologi, IDNT

Livsmedel för speciella medicinska ändamål

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Energibehov och nutritionsbehandling

Nutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun

Utredning av vilka regler som skall gälla inom hälsooch sjukvården för ordination av speciallivsmedel och andra nutritionsprodukter

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden

NLL Kost till inneliggande patienter

Regel för Hälso- och sjukvård: Nutrition

Nutrition NIMA. Godkänt den: Ansvarig: Laila Hellgren Johansson Gäller för: Klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

Kost och sårläkning. Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall.

Rutiner för mat och dryck samt måltidsmiljö inom äldreomsorgsavdelningen

Nutrition vid bäckencancerrehabilitering

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN

Problemanalys och åtgärdsförslag vid undernäring eller risk för undernäring Nedan listas de vanligaste problemområdena hos patienter med undernäring.

Äldre tänder behöver mer omsorg

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun

Sammanställning näringsdrycker

Kunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet

Nutrition, prevention och behandling av undernäring vuxna patienter

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk

Förslag på flödesschema/organisationskarta

Lena Martin, Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 1

Riktlinje för kvalitetskriterier kost

Bra mat i äldreomsorgen

Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2

Bra måltider grunden för en bra äldreomsorg!

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall. September 2018

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter

Transkript:

1 Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor För att identifiera, bedöma, diagnostisera och behandla nutritionsproblem krävs en strukturerad process som följer samma struktur som en vårdprocess. (Undernäring: åtgärder för att förebygga. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting (SKL); 2011) Sjuksköterskan ansvarar för Nutritionsvårdsprocessen som innebär ett strukturerat omhändertagande för en säker och effektiv nutritionsbehandling. Nutritionsvårdsprocessen innefattar riskbedömning, utredning, behandling och uppföljning, se figur 1. Figur 1. Nutritionsvårdsprocessen, Näring för god vård och omsorg, Socialstyrelsen 2011. "Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer; friska, sjuka, unga och gamla har rätt att erhålla en adekvat, till individen och dennes tillstånd anpassad näringstillförsel" (SoS-rapport 2000:11, Näringsproblem i vård och omsorg).

2 Åtgärder vid risk för undernäring eller undernäring Nutritionsbehandlingen syftar till att tillgodose den enskildes energi- och näringsbehov på ett optimalt sätt. Förstahandalternativet är alltid vanlig mat, så kallad kostbehandling. Nutritionsbehandling inkluderar följande terapiformer: 1. Rådgivning beträffande ätande och ätbeteende Måltidsordning och nattfasta För personer med nedsatt aptit är det viktigt att maten fördelas på flera måltider över dygnet, till exempel tre huvudmål och två till tre mellanmål. Det är viktigt att mellanmålen utformas efter patientens preferenser och har ett högt energi- och proteininnehåll. Ofrivillig nattfasta bör inte överstiga elva timmar och för personer som vaknar på natten bör det finnas tillgång till något att äta. Måltidsfördelningen ska individanpassas så att fler mellanmål kan ges vid behov. Det bör finnas möjlighet till sena nattmål och/eller tidiga morgonmål. Den som önskar eller behöver äta vid någon udda tidpunkt bör få denna möjlighet. Matvanor och livsmedelsval Man bör ta hänsyn till att matvanor kan variera med nationell och etnisk bakgrund, religion och personliga preferenser. Det är därför angeläget att visa respekt och ta reda på vilka önskemål som finns, till exempel vad gäller livsmedelsval, matlagningsmetoder och hur man vill äta. Vid undervikt är det bra att motivera till att välja mer energirika livsmedel och drycker, samt förstärkta mellanmål. Dessert vid både middag och kvällsmat ger bra extra energi. Anpassad måltidsmiljö Måltidsmiljön kan ha positiva effekter på patientens energiintag, vikt, nutritionsstatus, funktionsförmåga och välbefinnande. Det är viktigt att ta detta i beaktande när man planerar behandlingen och om möjligt hjälpa patienten att få en god måltidsmiljö. Ätstödjande åtgärder Ätstödjande åtgärder syftar till att stödja, underlätta och göra det möjligt för den enskilde att uppnå ett optimalt energi- och näringsintag. Exempel på ätstödjande åtgärder är: anpassad sittställning hjälp att lägga upp mat på tallriken hjälp att hälla upp dryck hjälp att skära upp/dela maten på tallriken guidning för att äta själv verbal uppmuntran/påstötning/instruktion matning äthjälpmedel såsom anpassade bestick, tallrik med hög kant och drickvänlig mugg.

3 2. Grundkost, specialkost, konsistensanpassad kost, anpassad kost Under fliken Maten och Måltiden finns kompetterande information om olika åtgärder. 3. Kosttillägg och annat oralt nutritionsstöd När den vanliga kosten inte räcker till för att tillgodose patientens behov av energi och näringsämne kan kosttillägg och annat oralt nutritionsstöd vara ett komplement. Ordination sker av sjuksköterska och ska föregås av utredning samt bedömning av energi- och näringsbehov. Ordinationen ska innehålla produktnamn, mängd och tidpunkt för administrering. Ordinerad insats förs in på signeringslista för omvårdnadsåtgärder. Erbjuden och intagen mängd ska signeras. 4. Enteral nutrition Enteral näringstillförsel innebär att näring tillförs tarmen vid sond eller stomi. Enteral nutrition ges till patienter då mat och oral näringsbehandling inte är tillräcklig eller möjlig, men när tarmen kan användas. 5. Parenteral nutrition Parenteral nutrition (PN) innebär att vätska och näring ges intravenöst. Läkare ordinerar parenteral näringslösning, ofta i samråd med dietist och/eller sjuksköterska. Ordinationen omfattar energinivå, val av näringslösning, mängd i ml, eventuella tillsatser samt huruvida PN ska ges perifert eller intravenöst. Figur. Grundläggande principer för nutritionsbehandling, Näring för god vård och omsorg, Socialstyrelsen 2011.

4 Flödesschema Kund som äter mindre Genomgång av bakomliggande orsak Omvårdnadspersonal Måltidsordning, mellanmål, nattfasta Förstärkta mellanmål Livsmedelsval Berikning med vanliga livsmedel Anpassad måltidsmiljö Ätstödjande åtgärder Uppföljning, utvärdering och dokumentation Viktkontroll Dokumentera planerade och utförda åtgärder Utvärdera åtgärder Mål med kostbehandling Uppföljningsintervall Sjuksköterska Ordination av kost Behov av annan yrkeskompetens Bedöma energi- och proteinbehov Mat- och vätskeregistrering Ordination av kosttillägg Uppföljning, utvärdering och dokumentation Viktkontroll Dokumentera planerade och utförda åtgärder Utvärdera åtgärder Upprätta vårdplan för nutrition Mål med nutritionsbehandlingen Uppföljningsintervall

5 Bakomliggande orsak Bakomliggande orsaker kan vara flera och behöver identifieras. En eventuell sjukdoms förväntade påverkan på näringstillståndet måste vägas in i bedömningen. Sjukdom eller funktionshinder Såväl fysiska som psykiska sjukdomstillstånd kan orsaka nutritionsproblem. Kroniska sjukdomstillstånd bör man alltid vara observant på. Tillfälliga sjukdomstillstånd som exempelvis influensa kan ibland innebära början på en negativ spiral vad gäller nutritionen hos en äldre människa. Ibland behöver ingen sjukdom föreligga, vissa funktionshinder eller motoriska störningar kan medföra svårigheter att äta. Operation eller läkemedelsbehandling En operation medför en stor belastning för kroppen. Läkningsprocessen är energikrävande, och man bör vara i ett gott näringstillstånd redan innan operationen. I efterloppet efter en operation bör man som omsorgspersonal alltid vara uppmärksam på nutritionsrelaterade problem. En del läkemedelsbehandling kan orsaka biverkningar som t ex muntorrhet, illamående eller förstoppning. Vad gäller muntorrhet räcker det att man har många olika läkemedel för att biverkningen ska uppkomma; inget av de enskilda läkemedlen behöver då ha muntorrhet som specifik biverkan. Omfattande behandlingar som t ex cytostatika eller strålning bör uppmärksammas extra mycket. Sår Ett större sår, t ex ett trycksår, läcker en hel del energi och protein. Ju större såret är och ju mer det vätskar, desto större är förlusterna. Men det är viktigt att inte bara se de stora såren som en orsak till att se över energi- och näringsintag; även rodnaden på huden som inte bleknar vid avlastning kräver näring för läkning. Nedsatt aptit och matleda Nedsatt aptit och matleda kan vara såväl en direkt följd av sjukdom som en biverkan av behandlingen. Psykiska orsaker som nedstämdhet, oro och depression eller fysiska orsaker som inaktivitet kan också påverka lusten till mat. En utredning av orsakerna till aptitlöshet är viktig, ibland kan översyn av läkemedelsbehandling hjälpa. Ätsvårigheter Att mat lämnas kvar på tallriken kan vara ett tecken på tugg- och sväljsvårigheter hos en omsorgstagare/brukare som själv inte har förmågan att tala om det. Var uppmärksam på om en viss konsistens på mat ofta lämnas kvar. Vid misstanke om tugg- och sväljsvårigheter bör sjuksköterska kontaktas för vidare utredning. I vissa fall kan hjälpmedel behövas i samband med måltid. Notera om be-

6 sticken är svåra att greppa, om det föreligger problem att föra gaffeln eller skeden från tallrik till mun osv. Här kan kommunens arbetsterapeuter vara behjälpliga. Munhålans kondition Många äldre har kvar sina egna tänder i större utsträckning. Det finns många olika lösningar; inplantat, bryggor och tandproteser. Vid viktnedgång förlorar man muskulatur i hela kroppen, även i käkar och mun. Det kan göra att en tandprotes som tidigare fungerat bra inte längre sitter som den ska, att den glappar eller skaver och försvårar ätandet. Muntorrhet är vanligt i samband med läkemedelsbehandling, hemodialysbehandling och/eller stigande ålder. Vid muntorrhet finns en ökad risk att man även kan drabbas av svampinfektion, karies och andra besvär. Tandhygienisten är en viktig resursperson, som kan ge tips och råd vid muntorrhet och munvård. Mag- tarmkanalens funktion Illamående, kräkningar, förstoppning och diarré kan bero på många olika saker. Undernäring i sig, sjukdom eller läkemedel kan ligga bakom besvären. Kulturella, religiösa, etniska och sociala faktorer Sorg över en anhörig eller nära vän som gått bort, ekonomiska förändringar eller byte av boende kan påverka lusten att äta. Möjligheten att få tag på exempelvis halalslaktat kött för en muslim eller mat som är kosher för en ortodox jude kan vara avgörande för näringsintaget. Olika kulturer och religioner har olika seder och bruk som man som vårdgivare bör vara bekant med.

7 Nutritionsbehandling När nutritionsutredningen är klar ska en vårdplan för nutritionsbehandlingen upprättas av sjuksköterska eller distriktssköterska. Andra yrkesgrupper som läkare, dietist, arbetsterapeut, sjukgymnast, logoped, tandhygienist och övrig vårdpersonal kan gärna samverka i utformandet av vårdplanen. En vårdplan för nutritionsbehandling innehåller diagnos, målsättning för behandlingen, planerade åtgärder och tid för uppföljning. Målsättning, åtgärder och uppföljning är helt beroende av vilka nutritionsproblem den enskilde har. Målsättning Målsättningen med nutritionsbehandlingen är individuell och bör alltid vara tydligt dokumenterad när åtgärderna planeras. Nutritionsbehandlingen kan vara en del av den medicinska behandlingen och/eller en del av en rehabilitering. Syftet med behandlingen kan vara kurativ (att bota) eller palliativ (att förbättra, bevara eller lindra när bot inte är möjligt). Dialog med den enskilde och/eller anhöriga är av största vikt när vårdplanen upprättas. Utvärdering av nutritionsbehandling Syftet med att följa upp och dokumentera nutritionsbehandlingen är att värdera hur väl åtgärderna har fungerat, och att upptäcka eventuella biverkningar. Om kunden behandlas med kosttillägg, specialkost eller konsistensanpassad kost är det lämpligt att särskilt observera smak, acceptans och kundens möjlighet att följa behandlingen. Utvärdering av annans ordination Ibland har kunden en ordination från tidigare vårdgivare och då är det viktigt att veta målsättningen med nutritionsbehandlingen samt vem som är ansvarig för uppföljningen. Det är viktigt att ordinationen omprövas av nuvarande vårdgivare efter en tid och när målet med behandlingen är uppnått bör ordinationen upphöra. Viktkontroll Ett bra sätt att förebygga risk för undernäring och utvärdera insatta åtgärder är att kontrollera vikten regelbundet, gärna var tredje månad. Det är viktigt att ta hänsyn till kundens vikthistoria och gärna få uppgift om vikt före sjukdomsdebuten hos kroniskt sjuka. Det är vanligt med åldersrelaterad viktnedgång, och den kan delvis betraktas som fysiologisk. En viktnedgång på upp till ett halvt kilo per år (eller ungefär 0,5 % per år) efter 70 års ålder kan anses förenligt med ett normalt åldrande.