Delaktighet och inflytande

MALMÖ HÖGSKOLA FAKULTETEN FÖR LÄRANDE OCH SAMHÄLLE Barn - unga - samhälle Examensarbete i fördjupningsämnet Barndom och lärande 15 hp grundnivå Delaktighet och inflytande - En studie om föräldrars perspektiv på inskolning Participation and influence - A Study of Parents Perspective on Preschool Introduction Lina Borg Johanna Persson Förskollärarexamen, 210 hp Slutseminarium 2014-06-03 Examinator: Martin Kjellgren Handledare: Nils Andersson

Abstract Syftet med denna studie är att synliggöra föräldrars perspektiv på två olika inskolningsmetoder, traditionell (två-tre veckors) och föräldraaktiv (tre-dagars), med fokus på inflytande och delaktighet. Med hjälp av frågeställningarna om hur föräldrar upplever möjligheten till inflytande och delaktighet under introduktionen i förskolan, samt om hur de upplever de olika metoderna för inskolning, ville vi fylla den befintliga kunskapslucka som finns när det gäller inskolningsperioden i förskolan. Då det finns en brist på tidigare studier kring ämnet ville vi ändra på detta och finnas som ett stöd för förskollärare och pedagoger i förskolans värld. Vår studie gjordes via kvalitativ metod och resulterade i att vi med hjälp av våra teorier kunde göra föräldrars röster hörda. Kortfattat resulterade studien i att vi kunde se att viljan till att vara delaktig och ha inflytande över föräldrars inskolning visade sig vara stor, dock enbart om pedagogerna uppmuntrar till denna delaktighet. Den ena inskolningsmetoden ger också enligt föräldrarna större möjlighet till delaktighet och inflytande än den andra. Sökord: anknytning, delaktighet, föräldraperspektiv, inflytande, interaktionistiskt perspektiv

Förord Först och främst så vill vi ge ett stort tack till föräldrarna som ställde upp på att bli intervjuade, utan er hade denna studie inte blivit av. Och givetvis ett tack till förskolorna som lät oss dela ut våra enkäter till deras föräldrar. Vi har gjort studiens alla delar tillsammans vilket gör att vi båda är lika insatta i studien. Vi är övertygade om att vi kommer ha användning av vår studie i vår kommande yrkesroll, då det gett oss en djupare förståelse kring ämnet. Malmö, 27 maj 2014. Lina Borg Johanna Persson

Innehållsförteckning 1. Inledning 7 2. Syfte och frågeställningar 9 3. Bakgrund och tidigare forskning 10 3.1 Två olika inskolningsmetoder 10 3.1.1 Traditionell inskolning 10 3.1.2 Föräldraaktiv inskolning 10 3.2 Föräldrasamverkan ur ett historiskt perspektiv 11 3.3 Inskolning ur ett historiskt perspektiv 13 3.4 Tidigare forskning 13 4 Teoriavsnitt 15 4.1 Begrepp 15 4.1.1 Delaktighet och inflytande 15 4.2 Teoretiska ramar 15 4.2.1 Anknytningsteorin 15 4.2.2 Interaktionistiskt perspektiv 17 4.3 Sammanfattade ord 18 5 Metod 19 5.1 Kvalitativ data 19 5.2 Kvantitativ data 19 5.3 Undersökningsgrupp/urval 19 5.4 Genomförande 20 5.5 Etik 20 5.6 Metoddiskussion 21 6 Resultat och analys 23 6.1 Val av förskola 23 6.2 Bemötande av pedagoger 24 6.3 Trygghet 26 6.4 Inflytande och delaktighet 29 6.5 Slutsats 32 7 Diskussion 34 7.1 Resultatdiskussion 34 7.2 Avslutande ord 35

Referenslista 36 Bilagor Bilaga 1 Enkät Bilaga 2 Intervjuguide Bilaga 3 Följebrev till enkät

1. Inledning Att börja förskolan innebär både för barn och vuxna en stor förändring i deras liv. I förskolans värld får både barn och föräldrar träffa nya människor, skapa nya relationer och förhoppningsvis knyta trygga band inom förskolan vilket är en förutsättning för barns fortsatta lärande (Arnesson Eriksson, 2010:10). Inskolningen kan vara en period som ofta kan kännas utmanande och svår både för barn och vuxna. Föräldrarna ska nu överlämna barnet till vad som ofta är okända människor och barnet ska nu tillbringa tid i denna till en början okända värld (Månsson, 2013:79). Just på grund av att detta moment kan vara känsligt för många föräldrar, är det därför viktigt att med fingertoppkänsla och ett öppet sinne möta nya föräldrar och barn som unika individer som alla bär på olika känslor. Dessa känslor måste bekräftas och bearbetas vilket förhoppningsvis leder till en trygghet hos både föräldrar och barn under inskolningen och under deras fortsatta tid i förskolans värld (Arnesson Eriksson, 2010:12). Förskolan i Sverige idag är en institution med ett väldigt gott rykte med höga ambitioner och som många andra länder ser som en förebild (Tallberg Broman, 2009:210). Den svenska förskolan förenar pedagogik och omsorg, och den vänder sig till alla familjer och barn i Sverige. Förskolan är sedan år 1996 en del av utbildningspolitiken i Sverige och har sedan 1970-talet utvecklats enormt och blivit en av våra mest uppskattade institutioner (Tallberg Broman, 2009:210). Våra utbildningssystem och därmed förskolan har speciellt legat i framkant vad det gäller ökat inflytande hos barn och föräldrar i verksamheten. Fler och fler föräldrar väljer att deras barn ska få ta del av förskolans spännande värld. Idag är nästan 500 000 barn inskolade i våra förskolor i Sverige, vilket motsvarar 84 procent av Sveriges befolkning i åldrarna 1-5 år. Det är en otrolig ökning, om man jämför dagens siffror med siffrorna i slutet på 1970-talet, då ca 100 000 barn var inskrivna på förskola/daghem. Att 500 000 barn är inskolade i våra förskolor i Sverige betyder också att minst lika många föräldrar eller vårdnadshavare blivit introducerade till förskolans värld (Skolverket, 2014). Annika Månsson (2013) skriver om forskaren Carmen Dallis tankar kring inskolning. Hon menar att inskolningen bör ses som ett trepartsmöte, där föräldrarna utgör en part av detta möte och alltså är en lika stor del av inskolningen (Månsson, 2013:80). Våra riktlinjer kring inskolning lämnar stort utrymme för tolkning, eftersom där inte konkret står hur en inskolning ska gå till eller fungera, där står inte heller vad inskolning innebär eller vad en god inskolning är. Men det som däremot står i läroplanen är att förskolan ska komplettera hemmet i den bemärkelsen att skapa de bästa förutsättningarna för barn att utvecklas på ett så mångsidigt sätt som möjligt. Och för att detta ska kunna ske, 7

måste därför förskolan sträva efter att skapa förtroendefulla band och ett förtroendefullt samarbete till barnens föräldrar och hem. Det står också att dessa band blir en förutsättning för föräldrarna att få vara delaktiga i verksamheten, vilket även är ett mål i läroplanen. (Lpfö, 98/10:14). Föräldrar har med tiden fått ett ökat inflytande i förskolan, vilket också har lett till att föräldrarna har ett större och mer omfattande ansvar över barnens tid i förskolan än de haft förut (Tallberg Broman, 2013:25). Eftersom det står i den reviderade läroplanen att förskollärare ska ansvara för att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten (Lpfö, 98/10:13) så är det en viktig riktlinje på många förskolor att sträva efter. Men upplever verkligen föräldrarna att de har möjlighet till inflytande under barnets inskolning i förskolan? 8

2. Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring föräldrars perspektiv på två olika inskolningsmetoder, föräldraaktiv respektive traditionell inskolning, med fokus på inflytande och delaktighet. Med utgångspunkt ur läroplanens mål att föräldrarna ska ges möjligheter till delaktighet i verksamheten (Lpfö,98/10:24) fick det oss att ifrågasätta hur mycket inflytande och delaktighet föräldrarna egentligen upplever under barnets inskolning i förskolan. Vårt problemområde formulerade vi till följande frågeställningar; Hur upplever föräldrar möjligheten till inflytande och delaktighet under inskolningen i förskolan? Hur upplever föräldrar som skolat in sina barn via traditionell inskolningsmetod inskolningstiden gentemot föräldrar som skolat in sina barn via föräldraaktiv metod utifrån delaktighet och inflytande? 9

3. Bakgrund och tidigare forskning I detta avsnitt tar vi upp vår bakgrund till arbetet men också relevant tidigare forskning kring föräldrars inflytande och delaktighet i förskolan, samt inskolning och föräldrasamverkan ur ett historiskt perspektiv. Men också vad det är för skillnader mellan de två olika inskolningsmetoderna som vi jämfört. 3.1 Två olika inskolningsmetoder 3.1.1 Traditionell inskolning Traditionell inskolning är en inskolningsmetod som oftast sträcker sig över en två till tre veckors period. Vid denna inskolningsmetod inskolas ibland flera barn samtidigt, vid en så kallad gruppinskolning, eller ett barn i taget. Arnesson Eriksson (2010:28) redogör för hur en förskola i Sverige arbetar med traditionell inskolning och det är därifrån beskrivningen av metoden är hämtad. Föräldrarna intar allt efter att dagarna går en mer passiv roll än föräldrarna som deltar i en föräldraaktiv inskolning. Författaren menar dock att välja traditionell inskolning som inskolningsform inte behöver betyda att man väljer bort aktiva föräldrar. Föräldrarna är fortfarande stora förebilder för sina barn och bör visa att förskolan är en rolig och trygg plats att vistas på. Däremot tar pedagogen över mer och mer och strävar efter att barnet ska lära känna och vänja sig vid pedagogerna på förskolan och föräldrarna drar sig undan till exempelvis ett föräldrabord där barnet vet att föräldern finns som en trygg hamn att återvända till (Arnesson Eriksson, 2010:28). Istället för hela dagar är det vanligt att inskolningen första veckan endast är någon timme per dag, vilket sedan utökas tills inskolningsperioden är över. Till skillnad från föräldraaktiv inskolning tilldelas barnen som skolas in ofta en ansvarspedagog som helt och hållet fokuserar på just detta barn och lägger stor vikt på att barnet ska knyta an till pedagogen. 3.1.2 Föräldraaktiv inskolning Till skillnad från den traditionella inskolningsmetoden vara den föräldraaktiva metoden endast en kortare tid, vanligtvis tre till fem dagar. Föräldraaktiv inskolning är en kort inskolningsmetod där föräldern har en aktiv roll. Informationen om hur olika förskolor väljer att arbeta med denna inskolningsmetod finns oftast att hitta på deras hemsidor, och är 10

anpassad efter just den förskolans vardagsrutiner. Det finns alltså inga bestämmelser eller regler om hur metoden exakt ska användas. Eftersom det inte heller finns någon tidigare forskning kring metoden gör det att inskolningstiden och dess struktur kan variera något och metoden lämnar utrymme för tolkningsfrihet av pedagoger och personal på förskolorna. Ett sätt att arbeta med föräldraaktiv inskolning skriver Arnesson Eriksson (2010:30) om och det är därifrån beskrivningen av metoden är hämtad. Strukturen på föräldraaktiv inskolning är upplagd så att föräldrarna är med sitt barn i verksamheten tre hela dagar (heltid räknas ofta som fem till sex timmar). Föräldern skall vara aktiv i de dagliga aktiviteterna/rutinerna i verksamheten och har allt omvårdnadsansvar över sitt barn under inskolningen. Anledningen till att föräldern ska vara så aktiv som möjligt är för att förmedla till barnet att förskolan är en rolig plats att vara på. Under just dessa tre dagar sker inga separationer alls mellan barnet och föräldern. Detta för att barnet ska fokusera på att lära känna pedagogerna och miljön på förskolan och helt enkelt att vara på förskolan, istället för att fokus läggs på avsked. Efter den tredje dagen av inskolningen är det dags för föräldrarna att lämna barnet på förskolan i några timmar, beroende på vad pedagoger och föräldrar kommit överens om. Författaren berättar att många förskolor efter inskolningen har en vad de kallar för "jourperiod" då föräldrarna med kort varsel måste kunna komma och hämta sitt barn igen ifall det inte alls fungerar på förskolan. En fördel med denna korta men intensiva inskolningstid som Arnesson Eriksson (2010:30) lyfter är att föräldrarna från första stund är involverade i verksamheten och känner sig delaktiga och trygga. Har förskolan barnet som utgångspunkt och en organiserad inskolning så tar även barnet steget från föräldern tidigare än vid en längre inskolning, vilket många föräldrar varit positiva till. En kritisk röst är dock att barnet som inskolas genom denna metod inte blir tilldelad en eller två ansvarspersoner att knyta an till och som finns där som ett stöd och en trygghet vid avsked från föräldrarna (M.Broberg, Hagström, A.Broberg, 2012:64). 3.2 Föräldrasamverkan ur ett historiskt perspektiv Hur föräldrar har sett på förskolan och skolan som institution har förändrats över tid. Lärarnas bild av föräldrarna och deras roll är också något som förändrats. Från att ha varit passiva föräldrar som endast förväntades acceptera att barnen vistades i skolans värld, till aktiva föräldrar som ska utgöra en naturlig och viktig del av barnens tid i skolan. År 1842 infördes 11

folkskolan i Sverige och till skillnad från skolan och förskolan idag så var det enda lärarna strävade efter när det gällde föräldrarna att skolan skulle accepteras och att föräldrarna ville skicka dit sina barn (Flising, Fredriksson, Lund, 1996:19). Det var först år 1946 som detta kom att förändras. Skolutredningen från samma år skriver att nu förväntas skolan påverka och möta föräldrarna. Föräldrarna blev alltså nu en del av verksamheten på ett helt annat sätt än de varit förut. Studiecirklar och klassmöten kom nu på tal, vilka föräldrarna skulle vara en del av. Dessa studiecirklar skulle fungera som en mötesplats mellan skolan och hemmet, och här skulle föräldrarna vara i centrum och bli föräldrafostrade. Det förekom föräldramöten som enbart var till för att informera föräldrarna kring hur verksamheten i skolan fungerade (SOU, 1997:157a) Det skulle dock dröja ganska många år innan föräldrasamverkan och framförallt föräldraansvar skulle ta ett stort kliv fram och det största ansvaret över barnens skolgång lades på föräldrarna. I SOU från år 1961 lades istället hela ansvaret över relationen mellan skolahem över på föräldrarna. Skulle det brista i relationen mellan dessa två faktorer var det helt och hållet föräldrarnas fel. Det förekom dock fortfarande dessa föräldramöten där den huvudsakliga uppgiften var att informera föräldrarna kring hur verksamheten fungerade, utan något utrymme för föräldrarna att tycka till (Flising, Fredriksson, Lund, 1996:60). År 1981 blev rektorn på skolan skyldig att informera föräldrarna och till viss del göra dem delaktiga och låta dem tycka till när det gällde beslut som skulle fattas gällande verksamheten. Föräldrarna var nu en del av förskolan och skolan på mer omfattande sätt än förut. Det dröjde dock till år 1987, då det pedagogiska programmet för förskolan upprättades av socialstyrelsen. Där uttrycktes det nu istället att föräldrarna ska ha rätt till att vara delaktiga och vara med och påverka, jämfört med tidigare då föräldrarna borde få vara med (Flising, Fredriksson, Lund, 1996:62). Idag har föräldrarna helt klart en tydligare roll och utgör en naturlig del av förskolan. Förskolan skall komplettera hemmet, och ett tydligare samarbete mellan hem och förskola är nu viktigt. Den reviderade läroplanen säger att Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. (Lpfö, 98/10:13). Med denna historiska tillbakablick vill vi lyfta fram hur synen på föräldrarnas roll i verksamheten har förändrats genom tiden. Från att lärarna endast strävade efter föräldrarnas samtycke över att barnen skulle befinna sig i skolan/förskolan, till att föräldrarna nu skall utgöra en stor del av verksamheten. Föräldrarna förväntas idag ta ett större ansvar för sina 12

barns utbildning och utveckling och detta ska ske i samverkan med förskolan/skolan. Enligt läroplanen skall föräldrarna ha rätt till delaktighet i förskolan och ses som en stor del i verksamheten (Lpfö 98/10:13) Med detta som bakgrund vill vi lyfta föräldrarnas röster kring hur de upplever möjligheterna till inflytande och delaktighet under barnets introduktion i förskolans värld. 3.3 Inskolning ur ett historiskt perspektiv Själva inskolningen som en egen viktig del av förskolans verksamhet har en relativt kort historia i Sverige. Det var först på 1970-talet som inskolningen verkligen uppmärksammades och sågs som en viktig del av barnens tid i de dåvarande daghemmen. Man började se förskolan som en inkörsport för barnen och därigenom lades mer fokus även på barnens allra första tid på förskolan, alltså inskolningen (Georgsson & Hed, 2008:10). Inskolningen vid denna tidpunkt handlade endast om individualitet till skillnad från dagens gruppinskolningar som är en typ av inskolningsmetod som används flitigt idag. Föräldrarna var med under inskolningen betydligt längre än de längsta inskolningsformerna som finns idag som är allt från två till tre veckor. Föräldrarna hade allt ansvar och det var även deras ansvar att informera pedagogerna på förskolan om allt som ansågs som viktigt att få veta om just deras barn. Det står idag i vår läroplan att förskolan ska komplettera hemmet (Lpfö, 98/10:14) i den bemärkelsen att förskolan bland annat ska erbjuda barnen miljöer/erfarenheter som vissa barn inte har möjlighet till att få i hemmet. Då hade man också denna kompensatoriska syn på barnomsorgen, men istället i bemärkelsen att pedagogerna skulle ersätta föräldrarna rakt av under barnens förskole vistelse (Malmkvist & Svensson, 2004:10). Så småningom byggdes fler och fler förskolor och vilka också innehöll fler och fler barn, vilket var en förändring som gjorde att inskolningen prioriterades ännu mer för att barn skulle få en så bra start i förskolans värld som möjligt. 3.4 Tidigare forskning Gunilla Fredriksson har genomfört en studie (1993) där fokus låg på samarbetet mellan förskola och skola men också berörde samarbetet mellan personal på en förskola och föräldrarna. Studien avslutades med en utvärdering där det framgick att alla föräldrarna var 13

väldigt nöjda och positiva till hur samarbetet fungerade (Flising, Fredriksson, Lund, 1996:45). Resultatet från utvärderingen redovisades i tre punkter. Föräldrarna deltog gärna i verksamheten eftersom den hade vad de uttryckte som ett genomtänkt innehåll. Aktiviteter och annat innehåll redovisades på ett så tydligt sätt att föräldrarna hela tiden hölls uppdaterade om deras barns utveckling och om arbetssättet på förskolan ur en helhetssyn. Föräldrarna hade också en tydlig bild av hur de själva kunde få vara med och påverka och delta i verksamheten. En av de största anledningarna till att föräldrarna deltog i verksamheten var för att de kände sig välkomna att göra det. Det var personalens bemötande som gjorde att de kände sig trygga och respekterade, vilket i sin tur gjorde att de kände sig välkomna att vara med och delta och påverka verksamhetens upplägg. Personalen bemötte föräldrarna på ett sådant sätt som fick föräldrarna att känna sig viktiga för verksamheten, och att de faktiskt kunde tillföra något värdefullt. Detta ledde i sin tur till att barnen blev väldigt stolta över föräldrarna och det blev en naturlig del för dem att föräldrarna utgjorde en så pass stor del av förskolan (Flising, Fredriksson, Lund, 1996:45) Sammanfattningsvis talade studien för att föräldrar är intresserade av barnens tid på förskolan och vill gärna vara en del utav den om möjligheten ges på ett tydligt sätt och om pedagogerna är måna om att föräldrarna ska uppleva just detta. Föräldrar vill inte känna att de tränger sig på. Precis som med alla människor finns det föräldrar som inte har lika lätt att ta plats och delta i/påverka sitt barns förskolevistelse även om intresset och viljan finns där. Här vill alltså föräldrar att pedagoger ska ta ett kliv fram och uppmana dem om att deras åsikter är värdefulla och viktiga för verksamheten. Pedagogen är länken mellan hem och förskola, därför är det viktigt att pedagoger är medvetna om detta som studien visar. Om pedagoger har ett annat förhållningssätt gentemot föräldrar än att de är viktiga och välkomna att påverka verksamheten, blir det svårt för föräldrar att göra detta (Flising, Fredriksson, Lund, 1996:46). Studien visar alltså att föräldrar har intresse av att vara med och påverka. Studien riktar sig dock inte mot hur detta ser ut under själva introduktionen i förskolan, vilket vi anser vara en brist. Det finns en tydlig kunskapslucka som berör föräldrars tankar och upplevelser av delaktighet och inflytande i förskolan under inskolningen. 14

4.Teoriavsnitt I detta avsnitt redogör vi för de teoretiska ramar vi valt att använda oss av i vårt arbete. Nedan följer även en förklarning av de begrepp som är centrala för vårt arbete och som ligger som ett underlag för vår analys. 4.1 Begrepp 4.1.1 Delaktighet och inflytande Begreppet delaktighet används ofta synonymt till inflytande och tvärt om både i vardagligt tal och forskningssammanhang i skola och förskola (Arnér, 2009:14). Fast är dessa begrepp verkligen synonymer? Arnér menar att ett exempel på inflytande i förskolan innebär barns möjligheter och förutsättningar till att påverka sin omgivning eller tillvaro på ett tydligare sätt än delaktighet gör. Praktiskt sett kan barn på en förskola utöva inflytande genom att pedagoger och personal på förskolan planerar verksamhetens innehåll efter barnens initiativ, intressen och idéer (Arnér, 2009:14). På samma sätt kan föräldrar få inflytande i verksamheten. Pedagoger och personal lämnar utrymme till även föräldrarna att tycka till och ha synpunkter, vilka bör lyssnas på och tas på allvar just för att föräldrarna ska få uppleva att de har inflytande i sina barns verksamhet. Begreppet delaktighet däremot menar Arnér (2009:14) betyder att ta del av någonting som redan bestämts. Barn på förskolan kan bland annat vara delaktiga i demokratiska beslut som tas eller deras egen vardag genom att själva få bestämma kring hur denna ska se ut På samma sätt kan pedagogerna låta föräldrarna vara delaktiga i verksamheten, genom att låta dem vara med och påverka/ändra saker som kanske redan bestämts. 4.2 Teoretiska ramar Att använda sig av en teori eller olika teorier kan liknas vid att ta på sig olika glasögon, man väljer alltså ur vilken synvinkel man ska se på ett visst fenomen eller problem. Tanken är att man med hjälp av dessa teorier ska kunna tillföra något nytt till ämnet ifråga. 4.2.1 Anknytningsteorin En av anknytningsteorins grundare var en man vid namn John Bowlby (1907-1990). Bowlby var anställd inom World Health Organisation (WHO) och var utbildad psykoanalytiker. 15

Bowlbys uppgift var bland annat att studera barn som tidigt separerades från sina föräldrar och bekymmer som han märkte uppstod till följd av detta. Bowlby studerade tillsammans med sin kollega Mary Ainsworth i närmare 40 år barns emotionella och sociala utveckling, och hur plötsliga tidiga separationer kunde påverka detta. De utvecklade då tillsammans något som vi idag kallar för anknytningsteorin. Begreppet anknytning kommer från engelskans attachment och betonar samspelet och betydelsen mellan något mindre som är beroende av något större (M.Broberg, Hagström, A.Broberg, 2012:33). Samspelet mellan förälder, eller annan vårdnadshavare, och barnet utmärks framförallt av att föräldern är tillgänglig för barnet och hela tiden stödjer barnets behov. Bowlby menade att denna anknytning är något som utvecklas successivt under barnets första år och att det är en "process" som förhoppningsvis till slut resulterar i specifika psykologiska band mellan förälder-barn (M.Broberg, Hagström, A.Broberg, 2012:33). Detta är något som vi även kan se vid inskolningen, att det ligger stor vikt vid att barnet lyckas få just dessa band till anknytningspedagog eller annan vuxen på förskolan så att inskolningen lyckas på bästa sätt. Det mest centrala begreppet inom anknytningsteorin är begreppet trygg bas. Trygg bas handlar om att föräldrar eller vårdnadshavare bör utgöra en "säker hamn" för barnet att återvända till och att barnet känner av just detta. Vid fara eller hot finns förälderns trygga famn att återvända till och att just vara en trygg bas för barnet. Anknytningsperson på förskolan eller annan personal kan fungera som denna trygga bas för barnet, vilket dels utvecklar en trygghet för barnet men också för föräldern som ser att dess barn känner sig tryggt och vågar utforska. Bowlby menade också att det finns en skillnad mellan att utveckla en anknytning och själva kvaliteten på anknytningen i sig, vad han kallade olika anknytningsmönster; trygg anknytning, otrygg men organiserad anknytning och desorganiserad anknytning. De olika anknytningsmönstren slås av när barnet känner sig tryggt och på så sätt utforskar sin omgivning på ett nyfiket sätt, och slås på vid osäkerhet eller rädsla. Trygg anknytning utvecklas just när barnet upplever föräldern som denna trygga bas att återvända till, barnet har hela tiden säkerheten att föräldern finns där som en trygghet och stöttepelare ifall situationen plötsligt skulle bli otrygg eller skrämmande för barnet. En otrygg anknytning visar sig istället bland annat genom att barnet inte visar något intresse alls till att återvända till föräldern och använda denna som den trygga basen. Barnet är van vid att klara sig självt när situationen blir skrämmande, och detta grundar sig oftast i föräldrar som har ett bristande samspel med sitt barn och som öppet visar att de inte uppskattar barnens "klängighet" vid otrygga situationer (M.Broberg, Hagström, A.Broberg, 2012:54). Ett otryggt anknytningsmönster kan också visa 16

sig genom att barnet lärt sig att han eller hon inte har någon kontroll över samspelet utan att det helt sker på förälderns villkor. Dessa barn riskerar att bli passiva och lär sig inte att lita på sin egen förmåga. Det anknytningsmönster som skiljer sig tydligast från de övriga är desorganiserad anknytning. Bowlby menade att dessa barn utsatts för någon slags långvarig separation och att föräldern av någon anledning inte tröstat barnet när det varit ledset vilket resulterar i att barnet snabbt lär sig att stänga av sitt anknytningssystem. Det kan vara föräldrar som själva haft svårt att knyta an när de var små, och därför har svårt för att veta hur de ska bemöta sitt barns känslor. Skulle barnet bli skrämt av föräldern och föräldern sedan försöker trösta barnet så hamnar barnet i något slags kaotiskt tillstånd inombords och som kan skada barnets känslomässiga utveckling. Detta är situationer som barn och föräldrar enstaka gånger kan råka ut för, men upprepas det under en längre period så får barnet väldigt svårt att organisera sin anknytning till föräldern, vilket leder till desorganiserad anknytning (M.Broberg, Hagström, A.Broberg, 2012:55). Det är alltså viktigt att barnet knyter an till vuxna och vårt fall pedagogerna vid inskolningen. Hur påverkas föräldrarnas möjlighet till delaktighet och inflytande under inskolningen sett ur detta perspektiv, då anknytningen mellan barn-pedagog är i fokus? Med hjälp av dessa glasögon hoppas vi kunna synliggöra detta. 4.2.2 Interaktionistiskt perspektiv Begreppet interaktion betyder samspel, samverkan eller handling mellan människor. Ett interaktionistiskt perspektiv sätter alltså relationer och framförallt samspelet mellan människor. Genom detta perspektiv anses det viktigaste för oss människor vara att hela tiden tolka situationer, relationer och att både ge och ta emot budskap, och för att just detta ska fungera krävs ett fungerande samspel mellan oss individer (Hwang & Nilsson, 2011:38). En av de främsta företrädarna till det interaktionistiska perspektivet är George Herbert Mead (1863-1931). Mead arbetade som psykolog och filosof och hans största intresse handlade om hur människan utvecklar sin bild av sig själv, sin jaguppfattning. Han menade på att både barn och vuxna utifrån samspel med andra utvecklas på en social och personlig nivå (Hwang & Nilsson, 2011:69). De frågor och funderingar som enligt Mead är centrala inom det interaktionistiska perspektivet är bland annat hur vi människor påverkas av varandra och hur detta i sin tur leder till hur vår självkänsla och bild av oss själva påverkas. Kommunikationen och samspelet mellan människor står alltså i centrum. Ett nyckelord inom det interaktionistiska perspektivet är rolltagande. Med det menade Mead att individen först och främst måste göra sig själv till ett objekt. Detta för att kunna se sig själv utifrån olika 17

människors perspektiv, vilket också gör att man utvecklar en medvetenhet om sig själv (Hwang & Nilsson 2011:70). 4.3 Sammanfattande ord Vi valde att använda oss av anknytningsteorin och det interaktionistiska perspektivet. Anknytning handlar inte enbart om att barnet ska knyta an till en vuxen utan också tvärtom. Förälderns tidigare anknytningssystem kan påverka hur föräldern under inskolningen bemöter sitt barn. En otrygg anknytning kan därför betyda att föräldern smittar av sig med sin oro på barnet, vilket kan försvåra inskolningen. Inom anknytningsteorin är samspelet det mest centrala och då vi intagit ett föräldraperspektiv i vår studie blir det alltså förälderns del i anknytningsteorin vi utgår ifrån. Detta kan vara överförbart till inskolningsprocessen genom att vi använder oss av dessa glasögon och försöker lyfta förälderns syn på barnets anknytning till pedagog/pedagoger under inskolningen. Vilka känslor får föräldern beroende på hur barnet lyckas knyta an? Hur påverkar detta i sig förälderns möjligheter till delaktighet och inflytande? En otrygg anknytning kan vara svår för föräldern att hantera, och inskolningens upplägg och struktur kan därför komma att behöva ändras. Då samspelet är centralt i anknytningsteorin ledde det oss till att inta ett interaktionistiskt perspektiv vilket också handlar om samspel och relationer mellan människor. Med hjälp av detta perspektiv och begreppet rolltagande vill vi bland annat synliggöra hur föräldrarna utvecklar en trygghet genom att se sig själva ur pedagogernas perspektiv under inskolningen. Föräldrarna kan genom detta rolltagande se sig själva ur pedagogernas perspektiv och på så sätt veta vad som förväntas av dem och utveckla en identitet i situationen. Vem är jag i denna situation? Vilken plats förväntas jag ha? Pedagoger kan också genom detta begrepp se sig själv ur ett föräldraperspektiv, vilket ger en ökad trygghet i bemötandet av föräldrarna under inskolningen. (Hwang & Nilsson, 2011:70) 18

5. Metod Eftersom vi valt att titta närmre på inskolning ur ett föräldraperspektiv ansåg vi att det var lämpligast att använda oss av intervjuer, bland annat eftersom Trost (2005:9) skriver att intervjuer är det mest lämpliga sätt att nå människors tankar och känslor. Då tiden var knapp och vi ändå ville få ett så stort material i vår studie som möjligt valde vi att börja med en pilotstudie i form av enkäter. Enkätsvaren vi fick in låg sedan som en grund till vår intervjuguide, med förhoppningen om att det skulle ge djupare svar vid intervjuerna. På detta sätt har vi gjort så att den kvantitativa metoden blivit en del av vår kvalitativa metod. Vår studie ses därför som kvalitativ. I resultat delen kommer därför mest fokus att läggas på de kvalitativa intervjuerna då enkäterna enbart var ett underlag för att utforma dessa. 5.1 Kvalitativ data Kvalitativa data förknippas ofta med forskningsmetoder som intervjuer och observation. I jämförelse med kvantitativ metod befinner sig forskaren oftast själv i det sociala sammanhang där intervjun eller observationen sker, just för att få en annan helhetsuppfattning (Trost, 2005:9). Trost skriver i kvalitativa intervjuer att det som utmärker en kvalitativ intervju är att man ställer raka och enkla frågor och får innehållsrika och djupa svar tillbaka. (Trost, 2005:7) 5.2 Kvantitativa data Kvantitativ metod är ett samlingsbegrepp där forskaren samlar in mätbar och empiriska data som ofta sammanställs till statistik i form av siffror. Som forskare utgår man oftast från en urvalsgrupp där man genom något slags mätinstrument, i vårt fall enkät, samlar in just detta. (Trost, 2001:8). 5.3 Undersökningsgrupp/Urval Vi valde att avgränsa oss till att studera föräldrars perspektiv på de två vanligaste inskolningsmetoderna; traditionell inskolning och föräldraaktiv (Arnesson Eriksson, 2010:28). För att få ett så brett föräldraperspektiv som möjligt använde vi oss av två olika metoder för att samla in data kring detta, både enkäter som en pilotstudie och djupintervjuer, dock ligger fokus i vår studie på intervjuerna. Pilotstudien var tänkt som ett underlag till våra intervjuer. Undersökningsgruppen för enkäterna bestod av föräldrar från fyra olika avdelningar på två 19

förskolor, båda förskolorna använder sig av traditionell och föräldraaktiv inskolning. På vardera förskola fanns två småbarnsavdelningar, där den ena avdelningen använder sig av traditionell och den andra föräldraaktiv. Likadant är det på den andra förskolan. Till våra intervjuer tog vi kontakt med åtta föräldrar varav fyra hade inskolat sitt barn med traditionell inskolning och fyra med föräldraaktiv på olika förskolor i Skåne. Vid en enkätundersökning får man oftast räkna med ett bortfall på en viss procent vilket vi hade tagit ställning till när vi skickade ut våra enkäter. Av 60 utlämnade enkäter fick vi 16 tillbaka. 5.4 Genomförande Vi åkte till två olika förskolor för att utföra vår pilotstudie. Med enkäterna bifogade vi ett följebrev där vi presenterade oss, förklarade vilken frågeställning vi ville belysa och vilka forskningsetiska överväganden vi gjort. Till enkäten bifogades även ett kuvert där föräldrarna kunde lägga sitt svarsformulär för att stärka deras anonymitet. Enkäterna placerades på barnens hyllor ute i kapprummen med förhoppning om att föräldrarna skulle uppmärksamma dessa. Vi pratade även med personalen på de olika avdelningarna så att de var informerade, trygga och involverade i vad som lämnades ut. Totalt lämnades 60 enkäter ut, 15 på varje avdelning. Tidsramen för att besvara enkäten var en vecka. Av de 60 enkäterna vi lämnade ut var det enbart 16 som återlämnades, 7 enkäter besvarade av föräldrar som deltagit i föräldraaktiv inskolning och 9 besvarade av föräldrar som deltagit i traditionell. Vid intervjutillfällena fick intervjupersonerna samma information muntligt som föräldrarna som svarade på enkäterna fick via följebrevet som bifogades med enkäterna. Allt för att föräldrarna som vi intervjuade skulle känna sig trygga och säkra med att bli intervjuade av oss men också för att de skulle få veta hur vi kommer att arbeta vidare med intervjuerna och hur vi kommer använda oss av dem. 5.5 Etik Eftersom vi gjorde intervjuer med föräldrar kring ett ämne som kan upplevas känsligt, så tog vi del av Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2002) vid konstruerandet av enkäter och sedan vår intervjuguide. Dessa principer delas in i fyra olika krav ; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Den viktigaste punkten i konfidentialitetskravet och nyttjandekravet i relation till vår studie var att föräldrarna fick veta att vi garanterar att deltagandet är anonymt och att de sedan gärna får ta del av vårt arbete när det är klart. I vår resultat och analysdel kommer vi därför att kalla föräldrarna förälder 1-8 20

för att garantera deras anonymitet. Informationskravet handlar i det stora hela om att den som blir intervjuad eller tillhör undersökningsgruppen ska få veta att deltagandet är helt frivilligt och kan avbrytas när som helst vilket vi var noga med att förmedla till föräldrarna. Deltagaren ska också få veta sin plats eller roll i den aktuella studien. Samtyckeskravet står bland annat för att vi som forskare måste få deltagarens samtycke om att delta vilket också föräldrarna informerades om. Allt detta framgick genom följebrevet till enkäterna och muntligt till föräldrarna som ställde upp på intervjuerna. Som vi nämnde ovan så informerade vi även pedagogerna på de olika avdelningarna för att de inte skulle känna sig exkluderade utan istället trygga med vår närvaro (Vetenskapsrådet, 2002). 5.6 Metoddiskussion För att vi skulle kunna komma närmre ett föräldraperspektiv på våra frågeställningar började vi med att göra en pilotstudie i form av en enkät som lämnades ut på två förskolor. Utifrån svaren vi fick från enkäten kunde vi senare utforma en intervjuguide där vi delade in frågorna i fyra relevanta områden för vår studie. Vi hade utformat våra områden i intervjuguiden så att de skulle leda in i själva huvudområdet som var delaktighet/inflytande. Våra frågor var kanske inte direkt riktade mot våra frågeställningar utan var ibland ett underlag för följande fråga eller ämne. Vi hade bland annat ett område där föräldrarna fick prata lite kring trygghet. Detta för att vi då fick en förförståelse kring hur dem upplevt detta, och hur detta i sig kan påverka deras möjligheter eller vilja att vara med och påverka deras barns inskolning. Vår tanke med våra kvalitativa intervjuer var att föräldrarna skulle berätta så fritt som möjligt, och att vi hade några frågor som stöd eller riktlinjer beroende på när det passade att ställa frågan. Föräldrarna fick föra samtalet. Det är värt att diskutera resultatet utifrån vår valda metod, om metoden i sig haft något att göra med varför resultatet blev som det blev, då vi redan från början visste att vi behandlade ett ämne som kan uppfattas känsligt både för föräldrar men framför allt för pedagoger. Vi ville låta föräldrarna göra sina röster hörda kring bland annat pedagogernas bemötande, vilket vi uppfattade som känsligt. Dock var vi noga med att informera pedagogerna att vi inte på något sätt med studien vill sätta dit dem eller medvetet få dem att eventuellt känna dessa obekväma känslor, utan vi vill låta föräldrarna komma till tals. Vi var också noga med att berätta för föräldrarna att garantera deras anonymitet eftersom det också kan vara känslig information att uppge. Både pedagoger och föräldrar har också fått informationen att de gärna får ta del av vår studie så fort den är klar vilket skapade en trygghet. 21

Eftersom intervjuerna gjordes med åtta föräldrar varav fyra hade inskolat sitt barn via traditionell inskolning och fyra via föräldraaktiv, bör det därför lyftas att vår studie är gjord utifrån vissa föräldrars perspektiv och kan ej ses som generell. 22

6. Resultat och analys Vårt resultat redovisar vi utifrån våra frågeställningar vilka handlar om att synliggöra föräldrars upplevelser av möjligheten till inflytande och delaktighet under introduktionen i förskolan. Vi vill också synliggöra eventuella skillnader mellan hur föräldrar som inskolat sina barn via traditionell inskolningsmetod upplever inskolningstiden, jämfört med föräldrar som skolat in sina barn via föräldraaktiv utifrån delaktighet och inflytande. Resultaten från intervjuerna redovisas och inte enkätsvaren detta eftersom vi med hjälp av enkätsvaren utformat våra intervjufrågor. Därför ser vi att enkätsvaren finns i våra intervjusvar. Vi träffade åtta föräldrar (förälder 1-8) från olika förskolor varav hälften skolats in via traditionell inskolning och hälften via föräldraaktiv. Alla föräldrarna var väldigt glada över att få delta och göra sina röster hörda om deras uppfattning av inskolningsperioden. Vi märkte tydligt att föräldrarna var positivt inställda till vår studie och att deras åsikter blev lyssnade på och hamnade i fokus. Vi upplevde att alla föräldrar gav utförliga svar och kändes engagerade och uttryckte att de gärna ville ta del av vår studie när den är klar. Det var väldigt intressant att höra åtta föräldrar kan se samma fenomen från olika perspektiv och ha olika erfarenheter och uppfattningar. Många svarade snarlikt på vissa frågor, medan andra frågor fick väldigt spretiga svar. Vi valde att bryta ner våra frågeställningar till områden eller ämnen att använda oss av i vår intervjuguide för att lättare kunna samla in våra svar. Vi hade förberett några enstaka frågor till varje ämne för att ha som stöd eller riktlinjer i våra intervjuer, och som vi ansåg ramade in våra frågeställningar och vårt syfte bra. Våra ämnen var; Val av förskola Bemötande av pedagoger Trygghet Inflytande/delaktighet. 6.1 Val av förskola Eftersom vi ville försöka få syn på vilka faktorer som var viktiga för föräldrarna när de valde förskola, bland annat för att få fram om inskolningsmetod var avgörande för valet, så bad vi föräldrarna berätta kring hur de tänkte när de valde förskola. Vi såg i våra intervjusvar att 23

vissa föräldrar prioriterade avståndet till förskolan, snarare än förskolan i sig. En förälder, förälder 1, berättar: Alltså valet var inte så svårt i mitt fall eftersom jag bor lite utanför centrum och den förskola jag valde ligger bara ett stenkast ifrån där vi bor. Sen har våra bekanta deras barn där och då är det ju ett bra ställe liksom. En annan förälder, förälder 2, svarade liknande: Vi frågade runt lite bland våra vänner och bekanta som har sina barn på förskolan. Och de pratade väldigt gott om den. Sen så ligger den ju jättenära där vi bor. Andra faktorer som var avgörande för val av förskola var också utemiljön, om de hade syskon på förskolan eller som en förälder berättar; att de blev placerade på en förskola snarare än att de själva valde. Förälder 3 berättar; Eftersom vi var mitt i ett flyttkaos när det var dags för inskolning så blev vi mer eller mindre inkastade på en förskola som hade plats.. det var liksom bara att gilla läget. Men det visade ändå sig att den passade väldigt bra till våra arbetstider och sådär. Då ingen av föräldrarna valt förskola efter inskolningsmetod kunde vi se att själva metoden inte var avgörande i sig för val av förskola, utan det var andra saker som var viktigare när ett val skulle göras. Ett återkommande svar var även att man som förälder valde förskola efter vänners goda ord eller, där vänner har sina barn. Vi kunde se ett samspel och en interaktion mellan föräldrar, där man som förälder får en ökad säkerhet genom att lyssna på sina vänners ord och ta del av sina vänners beslut. En förälder, förälder 4, svarade att barnen på gatan går på den förskolan, vilket också är ett svar som talar för att föräldern strävar efter något slags samspel med närstående eller människor som finns i barnets och förälderns vardag. 24

6.2 Bemötande av pedagoger I nästa kategori hade vi en fråga som handlade om hur välkomna föräldrarna kände sig vid första inskolningsdagen, och hur de upplevde pedagogernas bemötande. Arnesson Eriksson (2010:10) skriver att relationer mellan föräldrar pedagoger skapas redan från första stund och att detta är en förutsättning för att få till en lyckad inskolning. Därför ville vi ta reda på hur föräldrarna upplevde detta. Vi såg tydligt att positivt bemötande lämnar stor tolkningsfrihet och har olika betydelse från person till person. En förälder, förälder 5, svarade; Ja alltså.. de var väldigt snälla, kom fram och hälsade och pratade väldigt mycket med F, kanske inte så mycket med mig egentligen utan ja. Det kändes som om de försökte lära känna F liksom. Föräldern ovan berättar alltså att hon upplevt pedagogernas bemötande som positivt eftersom pedagogerna la störst fokus på hennes son istället för på henne. En annan förälder, förälder 6, upplevde också pedagogernas bemötande som positivt, men av anledningen att det praktiska bara kunde flyta på och att hennes barn fick utforska och känna sig fram. De var otroligt professionella... De bemötte oss med ett lugn och lät mitt barn känna sig fram, bland leksaker och utforska de olika rummen och så.. De gjorde ingen stor grej av att där var ett nytt barn utan lät de vanliga rutinerna de hade bara flyta på typ. En annan förälder, förälder 7, upplevde pedagogernas bemötande som positivt genom att de bekräftade hennes känslor som mamma och försökte få henne att som förälder känna sig trygg. Sen så var de noga att berätta för mig att alla barn gråter [ ] Och att det är skittufft för honom att lämna mamma och det är skittufft för dig att lämna honom men det är inget konstigt, det är helt normalt typ. Och det kändes jättebra. Då i stort sätt alla föräldrarna upplevde pedagogernas bemötande som positivt kunde vi se ett samband mellan pedagogernas positiva bemötande och att alla föräldrarna faktiskt upplevt hela inskolningen som positiv, även om positivt bemötande upplevs och tolkas på olika sätt. 25

Skulle vi få andra svar av föräldrarna ifall de inte upplevt något positivt bemötande alls från pedagogerna? Hur skulle det påverka deras syn och intryck av hur en inskolning på en förskola fungerar? Det vi verkligen kan konstatera är i alla fall att ett positivt bemötande, som ur föräldrars perspektiv definieras på olika sätt, är en grundläggande faktor för att föräldrarna ska känna trygghet och få en positiv start på inskolningen. Ett återkommande ord de använde sig av var trygg, vilket gjorde att det blev en naturlig övergång att gå över till vårt nästa tema som var just trygghet. En förälder, förälder 8, uttryckte sig såhär angående pedagogernas bemötande; Nej men de var väldigt trevliga. Det kändes ju lite läskigt att inskola han, eftersom man har ju hela vetskapen om att ens barn kommer tillbringa mycket tid på dagis. Så man hade ju mycket frågor som man ville ställa men som man inte riktigt hade i ord, eller vad man ska säga. Men man tittade lite på hur de andra barnen hade det, och fick väl ganska snabbt en trygghet där. Eller kände en trygghet. Ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv kunde vi se olika prioriteringar och tolkningar om vad begreppet positivt bemötande handlar om. En förälder upplevde bemötandet som positivt genom att pedagogen fokuserade mest på hennes son under inskolningen. Hon upplevde att det viktigaste var hur personalen bemöter barnen som skolas in, och att man som förälder ser att sitt barn känner sig tryggt och vad vi kan se, tydligt klickar och knyter an till en pedagog. Denna förälder uppskattade att pedagogen lade störst vikt vid hennes son och fokuserade mest på honom. En annan förälder upplevde istället det positiva bemötandet genom att hennes barn fick lära känna och knyta an till miljön i lugn och ro och att verksamheten helst skulle flyta på och att det inte skulle göras en stor grej av att hennes barn skolades in. Ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv kunde vi även se att förälder 3 prioriterade pedagogens försök att knyta an till henne själv som en definition av ett positivt bemötande. 6.3 Trygghet Då trygghet också är en förutsättning för att inskolningen ska kunna ske så smidigt som möjligt för både föräldrar och barn, ledde detta oss till att vi ville ta reda på hur trygga föräldrarna kände sig under inskolningen i förskolan. Trygghet kan också vara en förutsättning för att föräldrar ska känna sig självsäkra i verksamheten och kunna vara 26

med och påverka inskolningen i förskolan och stå på sig om något inom inskolningsmetoden inte passar just dem. Det står även i den reviderade läroplanen att Arbetslaget ska [ ] ansvara för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer (Lpfö, 98/10:13). När vi bad föräldrarna berätta om tryggheten med pedagogerna fick vi lite blandade svar. Även om alla kände sig trygga med pedagogerna som närvarade under barnens inskolning, så var det även här på olika sätt. Förälder 5 svarade såhär; Alltså vid inskolningen så var det nog just att de riktade sig mycket mot F vilket gjorde att man kände sig trygg.. för det är ändå det man ser som är det viktigaste, hur de är mot barnen och så. Den största förutsättningen för denna förälderns trygghet var alltså att personalen fokuserade mest på barnet, och pedagogens förhållningssätt mot barnen på förskolan generellt. En annan förälder, förälder 8, upplevde det istället såhär; Oh ja.. jag kände mig jätte trygg, där var speciellt en pedagog som var väldigt professionell, hon frågade ofta hur det kändes för mig som förälder under inskolningen.. hon var liksom medveten om att det ofta faktiskt är en jobbig process även för en förälder att börja lämna sitt barn på förskolan. Och det är faktiskt inte alla pedagoger tycker jag. Förälder 3 berättar om att även fast där var en pedagog som de inte riktigt klickade med, så kände hon ändå sig trygg med de övriga pedagogerna under inskolningen. Hon menade alltså att även fast där var en pedagog som de inte kände sig trygga med, så kompenserade tryggheten på avdelningen och med övrig personal upp detta. Ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv kan vi se att mamman i denna situation upplevde att där fanns andra pedagoger för både henne och hennes barn att ty sig till och knyta an till. Ja.. Där var väl en som vi inte klinga med någon av oss.. men där M gick, den avdelningen i sig är en väldigt trygg avdelning med inte mycket byte av personal utan det är två pedagoger på heltid och en på halvtid. Men jag upplevde den som en väldigt trygg och stabil avdelning även om det var mycket barn som kom 27

samtidigt så kändes det skönt och man kunde direkt ty sig till dem och ha förtroende för dem. Trygghet är alltså något som alla föräldrarna upplevt, dock i olika former. Vi kan utifrån våra intervjusvar se att man som pedagog här borde lägga stor vikt vid att skapa ett fungerande samspel till föräldrarna. Om pedagogerna vid inskolningen använder sig av begreppet rolltagande som Mead talar om, att göra sig själv till objektet i situationen och på så sätt se sig själv ur föräldrarnas perspektiv, så kan detta hjälpa pedagogerna att mer precist veta hur de ska bemöta varje förälder istället för att man som pedagog intar ett generellt bemötande mot alla föräldrar. Vi kan tydligt se att olika föräldrar upplever trygghet i olika former, och att trygghet är ett begrepp med mycket tolkningsutrymme. Därför kan vi ur ett föräldraperspektiv se att det inte finns någon generell faktor som får föräldrarna att uppleva denna trygghet från pedagogerna och arbetslaget på förskolan, utan att detta är något väldigt individuellt som pedagogerna kan ta reda på genom att hela tiden ha en dialog och samspela med föräldrarna och försöka se sig själva ur föräldrarnas ögon. Vi frågade vidare om deras barn blev tilldelad någon ansvarspedagog att knyta an till under inskolningen eller hur de upplevde barnets anknytning, då det är en trygghet för både barn och föräldrar under inskolningen. Förälder 5 med föräldraaktiv inskolning svarade; Ja alltså.. där var ju någon som dom kallade för mentor för honom. Men det var inte samma som vi var på sånt introduktionssamtal med.. men under själva inskolningen upplevde jag väl inte att där var någon som tog mer ansvar för F egentligen.. det tar väl ansvar lika mycket för alla barn även om de har sina mentorsbarn. Vi märkte tydligt att många av föräldrarna inte var speciellt insatta i om deras barn verkligen fick en anknytningsperson eller inte. Vi frågar oss om detta handlar om att man som pedagog inte använder begreppet anknytningsperson eller om det generellt är flera personer som ansvarar för barnens inskolning. En del svar uppfattade vi som aningen osäkra medan andra föräldrar var mer insatta i vad det innebär att ha en ansvarspedagog, just för att pedagogerna varit tydliga från början och informerat dem. Förälder 6 som skolat in sitt barn via traditionell inskolning svarade; 28