MATRAPPORT. En årlig undersökning om attityder, beteenden och vanor inom dagligvaror och away from home. Hur tänker man om mat 2016?

Relevanta dokument
10 i topp MATRAPPORT. Matvanor inom dagligvaror och away from home.

10 i topp. Sveriges mest lagade rätter MATRAPPORT. Matvanor inom dagligvaror och away from home.

FOOD & FRIENDS MATRAPPORT 2016

Kundpanelrapport. Mat i vardagen och under helgen

Orkla Matbarometer Jeanette Bergquist

Orkla Matbarometer Sverige 2016

EN BRANSCH I FÖRÄNDRING.

Detta kan göras imorgon

MATRAPPORT I TOPP. Matvanor inom dagligvaror och away from home. Sveriges mest lagade rätter

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING

VITA SIDOR. United Minds Resultat allmänhetsundersökning 2016

Undersökning om matsvinn i ICAs kundpanel. Januari 2017

Hur mycket kött äter vi egentligen?

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns

DAGBOK FÖR MATSVINN SAKER ATT TÄNKA PÅ NÄR DU FYLLER I DAGBOKEN

ICA-kundernas syn på en klimaträtt livsstil

KLIMATSMARTA MATTIPS

FINALISTER 2018 Årets Butik

DIGITAL MATHANDEL Rapport En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet

ICA-kundernas syn på aptit, hälsa och dieter under sommaren. Rapport ICAs kundpanel sommar 2013

Innehållsförteckning. Svenska folket om matsvinn - Vad tyckte man 2009/2010, vad tycker man nu December 2015

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Har du ställt om? 28 % ska minska sin köttkonsumtion. Klimatsmart matval

Undersökning matlåda Kantar Sifo Cecilia Perlind

Orkla Matbarometer en undersökning om nordisk kosthållning

Hållbar mat för alla? - Vad är utmaningarna

Föreläsning alkoholfritt

Undersökning klimaträtt. Marknads- och Konsumentinsikt

Klimatanpassa din matlagning

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Lektion nr 3 Matens resa

SVENSKT BUTIKSKÖTT AB - GOTLANDS SLAGTERI AB

Anders Claesson

Gränsen mellan privat och professionellt suddas ut på Facebook

Resultat från matsvinnsmätning del 4, v

10 mattrender under 2017

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

Kosten kort och gott

#fftrend13 #fftrend GET DIRTY. TrendspoTTing. TrendspoTTing. The New Normal TRENDSPOTTING. mat, dryck och måltider. i annorlunda Tider

AFFÄRSPLAN - DON T WASTE

Engagerade unga och medgörliga föräldrar

MATENS KLIMATPÅVERKAN

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

Stölder och annat svinn i svenska butiker. svenskhandel.se

Matens elitserie och det gastronomiska nedflyttningsstrecket.

Europa minskar avfallet 2011

Proteinskiftet. Varför händer det? Vad är det vi ser hända? Vad innebär detta för äggbranschen?

Reportage. 32 Där det händer. New York är ett vanligt resmål för Lennart Wallander i dennes sökande efter nya mattrender.

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050

Manpower Work Life. Mat på jobbet. Oktober 2012

Effektivitet på jobbet

Matpriser och matkonsumtion i Sverige - några exempel ur kommande rapport

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006

Mat och ha lsa. Under dessa veckor kommer vi att arbeta lite extra med följande syften ur LGR 11:

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Matinköp inspiration mattrender ekologiskt

TEMA JUL. Så tycker konsumenterna om julhandeln

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

Tillväxtkartläggning. Höga tillväxtambitioner i landets små och medelstora företag

Kännedomsundersökning Fairtrade Sverige. Kännedomsundersökning 2016

PostNord Sverige. e-barometern. [konsument] Januari 2017

Matlagning vår tids identitetsmarkör

Klimatsmart Mat. Juryns egna anteckningar. Tullâ ngsskolan. Not08Inde B. rebro. Fatta en platta! VälKommen till KöKet, husets hjärta

RAPPORT2010. Konsumentföreningen Stockholm. Långkok eller färdiglagat? Föräldrajuryn om vardagsmaten. December 2010

Allmänheten och klimatförändringen 2009

E: Har du jobbat som det hela tiden som du har varit här på företaget?

Vem får vad? Matkronan Bondens andel av matkassen

Spaningar och sanningar om Sveriges mest älskade knöl

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Mat och dryck för dig som har diabetes

e-barometern [konsument] september 2017 av Carin Blom, detaljhandelsanalytiker PostNord Sverige

Nyheter ur ORVESTO Konsument 2018:2

Matlandet. Fokus på ungdomars upplevelse av matlandet Sverige

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Sedan början av 90-talet har allt fler kommuner börjat ta betalt av sina gymnasieelever för skol

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

Spaningar och sanningar om Sveriges mest älskade knöl

ANVISNINGAR TILL ELEVER OCH BLOGGAR Anvisningar till elever och bloggar 4

MILJÖFÖRVALTNINGEN. Handläggare: Charlotta Hedvik Telefon: Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden p. 15

MATRAPPORT. En årlig undersökning om hur vi handlar, lagar och äter

B SHOPPER PULSE 2015

Elin, Alvin och vuxenlivet

Tjänster i julhandeln

Konsumtionen av kött och annan proteinrik mat fortsätter att öka

Rapport till Nacka kommun

ARBETSBOK1: Kapitel 3 Välja recept

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

Med Martha mot matsvinn

STYRELSEKARTLÄGGNINGEN MARS Andelen kvinnor på styrelse poster fortsätter att öka

Förslag på reviderad kostpolicy för Gävle kommunkoncern

Förslag på reviderad kostpolicy för Gävle kommunkoncern Skillnad mellan &

Dagligvaruhandeln. HUI Research På uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel December 2017

Allmänheten och klimatförändringen 2008

Pedagogik kring mat och hälsa

VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA ÄTA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT.

Frågeformulär: Färdiga såser Projektledare: Margareta Brundin, , Unr 15665

EKO : Logiskt eller ologiskt? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 11 februari, 2015

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER?

Medborgarförslag om maten i Sala kommun

Transkript:

MATRAPPORT 2016 En årlig undersökning om attityder, beteenden och vanor inom dagligvaror och away from home. Hur tänker man om mat 2016?

Matmarknad i förändring #MATRAPPORT16 FOOD & FRIENDS MATRAPPORT 2016 2016 Food & Friends Produktion: Food & Friends Papper: Maxi Offset Tryck: CMN Bild Håret skulle vara kortare i luggen och på sidorna, och längre bak i nacken. Utan att ha några exakta data, så vågar vi som minns 80-talet påstå att hockey-frillan då var relativt vanligt. Enligt Wikipedia är numera frisyren en markering för att visa att en person saknar modemedvetenhet, har svårt att hänga med sin tid eller är allmänt socialt inkompetent. Allt förändras med tiden. Sedan vi 2012 startade undersökningen Matrapporten har alltid den största maträtten på vardagar varit spagetti med köttfärssås. Men nu är det klippt. Ett skifte har skett överst på listan, och dessutom har vegetarisk mat tagit sig in på plats nummer åtta. Detta speglas även i frågan om vad som är den trendigaste maträtten 2016. Ut åker pulled pork och in kliver vegetariskt. Ordet trend används ofta negativt, som i att gå på en trend. Men trend kan också betyda utveckling. Som vi ser det så är matvärlden på väg mot större upplysning, mer miljömedvetet och ökat fokus på hälsa. Det ska vara gott, ur flesta möjliga vinklar. Nu har vi undersökt var matsverige står just idag, och jämför vi med var vi kommer ifrån får vi en riktning framåt. Är du redo för vad detta innebär, eller har du fortfarande kvar din hocky-frilla? TACK TILL Magnus på CMN Bild för snabb tryckhjälp.

Undersökningen Matrapporten startade 2012 för att ta reda på mer om hur folk handlar, lagar, äter och dricker i Sverige. Frågor och analys görs av Food & Friends, och vi använder en webpanel för att få in minst 1 000 svarande utifrån ett representativt urval. En av de viktigaste frågorna är vad som står på matbordet, både till vardag och helg. Vi tog vidare idén om Topp 10 när COOP la ned sin undersökning. De rätter som ligger på topplistan omsätter enorma belopp i mathandeln. I topp på F&F Matrapport 2012 var Spagetti köttfärssås. 4 5

Matfokuset i Sverige är enormt, och en person som inte är intresserad av mat och dryck är närmast att likna vid en kuf. Sedan vi startade Matrapporten har intresset ökat. I år ligger siffrorna på en stabil nivå jämfört med föregående år. Matintresset tar sig olika uttryck, där kvalitet och att laga från grunden hamnar överst. En ökning har skett vad gäller intresset för lokalt och närodlat, medan rättvist producerad mat tappar i intresse. 6 7

Trots detta intresse för mat så ser 34 % på måltiden som en funktion främst för att bli mätt. Det är mindre än de 37 % som tar tillfället i akt att samtala med familj och vänner, men ändå oväntat stort. För att sätta måltiden i ett större sammanhang frågade vi vad som ger status idag. Det dominerande svaret på 39 % är att vara allmänbildad, som kommer långt över att ha mycket pengar (12 %) och att ha mycket prylar (1 %). På andra plats med 15 % kommer att leva hållbart, vilket vi ser speglas i mattrender och konsumentvanor. 8 9

Ett sätt att leva mer klimatsmart är att äta mindre kött. En dryg tredjedel planerar att minska sin köttkonsumtion, och 6 % planerar på att ersätta nöt och fläsk med kycklingkött. 5 % planerar att bli vegetarianer! Detta kan man jämföra med Jordbruksverket rapportering Konsumtion och förbrukning av kött där totalkonsumtionen på senare år har varit plan eller minskat något, och att det är kycklingköttet som ökar. Ett hållbarhets tema inom maten är det som kallas Waste, det vill säga att minska mängden mat som slängs. Vi har fördjupat oss i detta område, och frågat hur svinnet skulle kunna minska. 10 11

Svinn: Det effektivaste sättet att minska på svinnet skulle vara att planera inköpen bättre, anser hälften av de svarande. Strax efter kommer att laga mat och äta rester. Svinn: Att minska på portionerna (att laga lagom mycket mat) och tömma förpackningar bättre kommer därefter, anser drygt 40 % av de svarande. 12 13

Svinn: Drygt 40 % är beredda att själva bedöma när mat ska kastas, och inte bara följa bäst före - datumen på förpackningen. En tredjedel ser att matlådor till jobbet skulle kunna minska svinnet. Om man vill påverka vad som handlas måste man veta när köpbeslutet tas. Bara 10 % säger att de tar det beslutet i butik, resten (borträknat Vet ej och de som inte beslutar om maten) tar beslut mer eller mindre nära inköpet. Detta pekar på vikten att påverka konsumenten innan köptillfället. 14 15

Och denna påverkan innan inköpet har förändras från föregående år! Samtliga kanaler utom två minskar. De som ökar är sociala medier och matappar. Det är främst i mobilerna vi hittar idéer om vad som ska stå på bordet ikväll. Trenden fortsätter att vi använder matbutiken som vårt skafferi. Jämfört med föregående år ser vi en ökning till 10 % att göra matinköp fyra gånger per vecka. 16 17

Om verkligheten stämde mot hur man uppfattar saker, så skulle lika stor andel män som kvinnor svara att de delade ansvaret för matinköp med en annan person i hushållet. Nu är det färre kvinnor som ser att de delar denna syssla med någon, och det är fler kvinnor om anser att de främst är de sköter matinköpen. Det finns två olika sorters matlagning i hemmen. I veckorna ska matlagningen ta i snitt 36 min, på helgerna ska matlagningen ta i snitt 46 min. Uppskattningsvis lägger man till cirka 10 min eller mer i köket på helgen. 18 19

Även kostnaden för måltiden ökar på helgen, där det dessutom blir en mer spridd serie. En förändring från föregående år är att det överlag har ökat med några procentenheter åt det dyrare hållet, det vill säg att vi är beredda att betala mer för maten. I Matrapporten 2015 såg vi en klar minskning i betydelsen av att maten har ett bra pris. Nu ökar prisets betydelse igen, men samtidigt ökar även betydelsen för bra råvaror/hög kvalitet och att det är gott. Prisets betydelse ligger kvar på tredje plats. 20 21

Inga stora förändringar har skett i vilka tillbehör vi har till middagen. Att äta sallad som tillbehör är det enskilt vanligaste. 21 % äter pasta. Lägger man samman alla potatistillbehör till en potatiskategori är det 41 % som åt potatis igår. Sverige är verkligen ett potatisland. Det har skett små ökningar vad gäller att äta frukost utanför hemmet. 22 23

Lunchlådorna ökar både bland män och kvinnor, vilket ligger i linje med viljan att leva mer hållbart. Ska man äta hälsosamt 2016 är det främst genom att minska på mängden socker. Det är en förändring från föregående år, då sockerfrågan låg på tredje plats. Debatten i media om sockrets farlighet ger avtryck i undersökningen. Det är lika viktigt att äta mer grönsaker. 24 25

Inte oväntat ökar tendensen att äta vegetariskt. 41 % äter vegetariskt minst en gång i veckan. En i sammanhanget stor förändring har skett: spagetti och köttfärssås har efter 4 år på toppen tappat förstaplatsen till kyckling. Men den största förändringen är nog att vegetariskt nu har tagit sig in på listans åttonde plats. 26 27

Spagetti med köttfärssås har sedan 2012 varit Sveriges starkaste vardagsrätt. Men utvecklingen har varit tydlig: varje år har rätten tappat, och i år förlorade den förstaplatsen. Toppen på helglistan är oförändrad sedan förra året. Enda nykomlingen på listan är vegetariskt. 28 29

I två års tid så har Pulled Pork varit den i särklass trendigaste rätten. Detta ser man även i dagligvaruhandeln där en ny kategori har sett dagens ljus. Pulled Porks tid som den trendigaste rätten är slut och den nya trendrätten är att äta vegetariskt. Denna trend drivs främst av yngre kvinnor 15-24 år som är mycket intresserade av mat och matlagning. 30 31

Food & Friends Matrapport 2016 är en föreläsning på ca 40 minuter om matvanor och attityder i Sverige. Boka en föreläsning på info@foodfriends.se Food & Friends är kommunikationsbyrån för mat, dryck och måltider inget annat. Vi tror på kunskap. Sedan starten 1998 har vi samlat unik kunskap om branschen och vad som driver framgång för våra uppdragsgivare inom Retail och Away From Home. I vårt erbjudande finns koncept, strategi, reklam, kommunikation, PR och design. We Create Cravings. Läs mer på www.foodfriends.se