Samhällseffekter och utvärdering Erik Johansson K2 Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik
Innehåll Varför reser vi? Effekter och konsekvenser Utvärderingsverktyg Agglomerationer Foto: News Øresund Jenny Andersson
Transporter Efterfrågan på transport är en så kallad härledd efterfrågan Vi reser för att göra något på en annan plats (ex. arbeta eller gå på bio) Men aktiviteterna behöver vara tillgängliga Foto: News Øresund Johan Wessman
Olika definitioner av tillgänglighet Mikro Användbarhet och tillgänglighet för alla människor oavsett fysiska förutsättningar Meso Tillgänglighet till infrastrukturen Makro Ett sammanhållet nätverk av kollektivtrafik etc. Geografisk tillgänglighet till verksamheter och aktiviteter
Hur gör vi något tillgängligt? Genom närhet och/eller rörlighet Drar emellertid ofta åt olika håll: Rörlighet (via vägar och järnvägar) skapar barriärer och avstånd mellan stadsdelar och byggnader (utglesning) Närhet leder till att behovet av långa transporter minskar à fler kan cykla eller gå
Rörlighet Foto: RGS- IBG Urban Geography Research Group
Närhet (och rörlighet) Foto: Hans Wessberg
Effekter och konsekvenser av kollektivtrafik
Kollektivtrafik får effekter och konsekvenser Direkta Restid Komfort Biljettintäkter Monetära kostnader Investering Drift Indirekta Långsiktiga effekter på klimatet På marknader utanför transportsektorn Ex. arbetsmarknaden
Indirekta ekonomiska effekter Uppstår utanför transportsektorn (isberget) Efterfrågan på transport är en härledd efterfrågan Arbetsmarknaden Varu- och tjänstemarknader Fastighets- och bostadsmarknaden
Options- och existensvärde Möjlighet att i framtiden använda kollektivtrafiken Altruism Foto: Tim Boric
Sociala effekter Åtgärder påverkar människor på olika sätt Ålder Kön Socioekonomisk status transport poverty Vilket sorts samhälle vill vi leva i? Räknas bara restidsvinster? Foto: News Øresund Jenny Andersson
Måluppfyllelse Transportpolitiska mål Övergripande mål Funktionsmål Tillgänglighet Hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa
Transportpolitikens mål ska vara att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet Mål för framtidens resor och transporter. Prop. 2008/09:93
Utvärdering och analys
Vad bör karaktärisera en utvärdering? (HEATCO 2006) Hänsyn till budget Förståelse för hur mänskligt beteende påverkas Jämförbarhet mellan olika alternativ Holistisk analys Anpassad efter storleken på projektet Baseras på data och modellering
Utvärderingsverktyg Olika karaktär Omfång Kvantitativ/kvalitativ Syfte Effektsamband Måluppfyllelse Konkurrerar inte med varandra Med undantag för CBA och MCA
Tillgängliga utvärderingsverktyg Typ Effekter Omfattning Kostnads- nyttoanalys Kvantitativ Direkta Allomfattande Kostnads- effektanalys Kvantitativ Direkta Multikriterieanalys Kvalitativ Direkta och indirekta Allomfattande Skattningar av indirekta ekonomiska effekter Kvantitativa Indirekta Konsekvensbeskrivningar Kvalitativa Direkta och indirekta Samlad effektbedömning Direkta och indirekta Allomfattande
Kostnads-nyttoanalys (CBA) Hänsyn till budget Jämförbarhet mellan alternativ Försöker vara holistisk Baseras på data och modellering Formar (i teorin) ett relativt tydligt resultat Baseras på vissa antaganden
Kostnads-effektanalys (CEA) Jämförbarhet mellan alternativ Baseras på data och modellering Redovisar en kvot mellan uppnådd effekt och kostnad
Multikriterieanalys (MCA) Jämförbarhet mellan alternativ Försöker vara holistisk Förståelse för hur mänskligt beteende påverkas Kan i bakgrunden baseras på data och modellering, men slutsatserna som dras är subjektiva
Måluppfyllelseanalys Fördelningskalkyl Anläggningskostnads- analys Samhällsekonomisk kalkyl Samlad effektbedömning Klimatkalkyl
Agglomerationer
Agglomerationseffekter Fångas alla ekonomiska nyttor i restidsvinsterna? Ekonomisk koncentration påverkar produktiviteten Tillgänglighet är en nyckel Två typer av agglomerationseffekter: Lokaliseringsekonomier Urbaniseringsekonomier Foto: News Øresund Johan Wessman
Lokaliseringsekonomier Producenter inom samma industri lokaliserar sig nära varandra (kluster) Nyttjar samma insatsfaktorer och specialiserade arbetskraft Effekterna är externa för företaget men interna för specifik industri
Urbaniseringsekonomier Diversifierade städer erbjuder ett större utbud av varor, tjänster och kunskap Matchning mellan arbetssökande och arbetsgivare och mellan producenter på olika nivåer Effekterna är externa för företag och industri men interna för den urbana/regionala ekonomin
Agglomerationsmekanismer Foto: News Øresund Jenny Andersson Delande Insatsfaktorer till produktion Faciliteter Lärande Kunskapsgenerering Kunskapsspridning Kunskapsackumulering Matchning Sannolikheten ökar Kvaliteten ökar
Kollektivtrafikens roll Understödja dessa mekanismer Skapa större regioner Tar relativt lite yta i anspråk Foto: News Øresund Johan Wessman
Kollektivtrafikens roll Regionförstoring Rörlighet Åtgärder som geografiskt förstorar regioner gynnar män mer än kvinnor Regionförtätning Närhet Minskar behovet till långa transporter
Gruppdiskussion 1
Gruppdiskussion 1 1. På vilka sätt bidrar kollektivtrafiken överlag till samhällsutvecklingen (enligt er uppfattning)? 2. Vad innebär sociala effekter av kollektivtrafiken (enligt er uppfattning)? - Hur upplever ni att det arbetas med att inkludera/beakta sociala effekter vid kollektivtrafiksatsningar? - Vilken roll har de sociala effekterna av kollektivtrafiken i Sverige? 3. Vilka verktyg använder ni idag/känner ni till som används för att värdera och kvantifiera effekter av kollektivtrafiksatsningar i Sverige? - Upplever ni att dessa verktyg ger ett tillräckligt underlag för att fatta grundliga beslut, och i så fall varför/varför inte? - Finns där något ytterligare ni hade önskat förutom dessa verktyg, och i så fall vad och varför? Vi vill be er att var och en först läsa igenom frågorna och själva under några minuter fundera på svar, innan ni börjar diskussionen.