Myrorna är en unik arbetsplats. - Om arbetsträning på Myrorna.

Myrorna är en unik arbetsplats. - Om arbetsträning på Myrorna. 1

Förord Att ha ett arbete är ofta en viktig del i människors liv. Genom ett arbete får man till exempel möjlighet att känna delaktighet i en samvaro och man får också möjlighet att tjäna pengar. Det senare ger en känsla av självständighet och att inte behöva be någon annan om stöd. Många arbeten ger också människor möjlighet att sätta upp personliga mål och när dessa uppnås stärks självkänslan. Man växer som människa. I Sverige idag är det många som står utanför arbetsmarknaden och det är främst tre olika grupper som är framträdande; ungdomar, personer med funktionsnedsättning och invandrare. Vi står inför en utmaning att skapa förutsättningar för attt inte bara dessa grupper ska lyckas, utan alla människor som av olika anledning står utanför arbetsmarknaden. Genom rätt anpassad och meningsfull sysselsättning i form av arbetsträning vet vi på Myrorna att vi skapar just sådana förutsättningar. Vi är en professionell aktör med ambitionen att bidra till att halvera arbetslösheten i Sverige. Tyvärr verkar inte alla se de möjligheter som arbetsträning ger trots att forskning och erfarenhet visar på att detta är en viktig metod för personer att närma sig, och i många fall, komma in på arbetsmarknaden. Exempelvis är 25% av placeringarna på Myrorna kortare än tre månader trots att erfarenhet och forskning visar att det tar tid att dels hitta rätt förutsättningar och dels bygga upp självförtroende i arbetsträning. Alla politiska partier har bra och mindre bra förslag på hur man ska minska arbetslösheten. Alliansen till exempel, presenterade nyligen sina förslag på åtgärder för att öka integrationen och minska arbetslösheten. Det som oroar oss är att arbetsträning inte fanns med som ett verktyg. Socialdemokraterna i sin tur, menar att insatser skall beredas inom vård och omsorg trots att forskning visar att arbetsträningen måste anpassas för den enskilda individen. För att det ska lyckas anser vi att det måste finnas flera olika professionella aktörer inom olika branscher som erbjuder arbetsträning. I den här rapporten lyfter vi fram de metoder Myrorna använder, det resultat detta ger samt forskning som visar att vi är på rätt väg. Vi hoppas kunna öka kunskapen om arbetsträning och dess möjligheter inför kommande politiska beslut. Tommy Nederman HR-chef Myrorna 2

Innehållsförteckning 2 Förord 4 Myrorna är en unik arbetsplats. 5 Myrorna har arbetat med sysselsättning och samarbetare sedan 1899. 6 Vi har en metodik för handledning. 7 Våra resultat handlar om människor. 8 För många ungdomar kan kassavana vara skillnaden. 9 Funktionsnedsättning - inte arbetsnedsättning. 10 Språket är dörren till arbete - Arbete är dörren till språket. 11 Gåvorna hjälper de som har det svårast. Återanvändning Social Nytta Ett mer medmänskligt och hållbart samhälle Arbetsträning 3

Myrorna har erbjudit arbetsträning i över 100 år och för oss är det vägen till arbete. Myrorna i siffror Omsättning 255 Mkr (2013) Vinst 51 Mkr (2013) Innehar 90-konto hos Svensk Insamlingskontroll Insamling ca 8000 ton textil/år ca 4500 ton saker/år ca 9 lastbilar med möbler per dag Verksamheter 35 butiker 7 produktionsställen Personal 400 anställda ca 2500 personer som arbetstränar eller praktiserar/år Myrornas vinst går till Frälsningsarméns sociala arbete i Sverige. Myrornas uppdrag är att genom återanvändning och arbetsträning aktivt verka för ett mer medmänskligt och hållbart samhälle. Vi är Sveriges största butikskedja för försäljning av second-hand varor och den största insamlingsaktören i vårt land. Samtidigt är vi en av Sveriges största anordnare inom arbetsträning. Varje år tar vi emot ca 2500 personer och skapar förutsättningar för dem att komma närmare arbetsmarknaden. Utöver det låter vi ca 500 personer varje år göra sin samhällstjänst hos oss. Historik och utveckling 1899 öppnades Myrornas första butik på Götgatan i Stockholm. Redan då handlade det om försäljning av begagnade varor samtidigt som människor i behov av meningsfull sysselsättning fick komma och arbetsträna. Behovet av arbetsträning har inte minskat sedan 1899. Tvärtom. I takt med arbetslivets specialisering och ständigt ökade krav på kompetens och erfarenhet så ökar snarare behovet av professionella aktörer som kan erbjuda handledning, anpassade arbetsuppgifter och en stor förståelse för att människor har olika förmåga och förutsättningar. Myrorna har över 100 års erfarenhet av just detta. Det gör oss till en unik arbetsplats. Många olika arbetsmoment Myrornas verksamhet är personalintensiv med många arbetsmoment där stora volymer gåvor/varor hanteras i många led. Vi är vår egen leverantör och sköter själva insamling av gåvor, transport, sortering, värdering och slutligen försäljning i butikerna. Det gör att vi kan erbjuda många olika typer av arbetsuppgifter, exempelvis stå i kassa, sortera varor, exponera varor, underhålla en bokavdelning, kundbemötande, prismärkning, bistå chaufförer vid hämtning av gåvor, etc. Samtidigt ställer arbetslivet många andra krav som inte är kopplade till specifika arbetsuppgifter. Det handlar om språkliga färdigheter, stresshantering, självdisciplin, uthållighet, noggrannhet, flexibilitet och social kompetens. För att träna på dessa specifika färdigheter och egenskaper behöver man en riktig arbetsplats. Myrorna är en sådan arbetsplats. 4

Vi har en metodik för handledning. Samarbetare? Samarbetare är ett samlingsnamn för de medarbetare på Myrorna som befinner sig hos oss i olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller praktik. Att vara samarbetare innebär att man har rätt till en handledare och att man ska utvecklas och lära sig något i utbyte mot sin tid hos oss. Att vara en professionell aktör innebär att man tar ansvar för den arbetsträning som erbjuds. På Myrorna gör vi detta genom att alla samarbetare, dvs de som arbetstränar hos oss, får en personlig handledare. Alla anställda med rätt förutsättningar att handleda är handledare på Myrorna. Handledaren och övriga personalgruppen anpassar arbetsträningen så att den passar den enskildes behov. Varje arbetsträning följer stegen i den sk. samarbetstrappan, dvs vår metodik för handledning. Varje steg i trappan motsvarar olika insatser som syftar till att hela tiden anpassa arbetsträningen på bästa sätt till samarbetaren. För att våra handledare ska vara ett så bra stöd som möjligt utbildar vi dem i handledning. Just nu utvecklar vi en ny handledarutbildning i samarbete med MISA. Denna utbildning utförs med tydlig koppling till metoden Supported Employment, en av de mest utbredda metoderna för att skapa förutsättningar för människor att komma närmare arbetsmarknaden. Samarbetstrappan Samarbetspartnern förväntas Erbjuda praktikplats på Myrorna. Informera om samarbetarens erfarenhet och förutsättningar. Tydliggöra syfte. Stå för försäkringar. Ersätta samarbetare. Vara kontaktperson för uppföljning. Myrorna erbjuder Meningsfulla och varierande arbetsuppgifter med verkliga krav. Stor erfarenhet av arbetspraktik och rehabilitering. Uppföljning och återkoppling. Intyg och referens. Långsiktigt samarbete med samarbetspartner. Samarbetaren förväntas Ta ansvar och utföra arbetsuppgifter. Passa tider. Följa regler. Vara delaktig i arbetsgemenskapen på arbetsplatsen. Samarbetaren får Arbetspraktik eller Arbetsträning Språkträning Arbetslivserfarenhet Utbildning Referenser UPPFÖLJNINGS- SAMTAL Hur går det? AVSLUTNINGS- SAMTAL Hur har det varit? Intyg & referens UTVÄRDERING MOT ARBETS- MARKNADEN INTERVJU Passar Myrorna för dig? KARTLÄGGNING Tydliga mål Tidigare erfarenheter. SYFTE INTRODUKTION Regler och rutiner Myrornas verksamhet ARBETE UTVECKLING BESLUT För kortvariga samarbetsperioder förenklas samarbetsplan, introduktion och uppföljning. 5

Arbetsträning hos oss innebär alltid ett steg närmare ett jobb. 2013 tog Myrorna emot drygt 2500 personer i arbetsträning. Jämfört med tidigare är det många fler som kommer till Myrorna men de arbetstränar inte lika många timmar. Detta kan bero på flera saker; dels kan det bero på att personen inte har förmåga att arbetsträna mer än bara några timmar per vecka, dels kan det bero på att personerna blir placerade allt kortare perioder. Ca 25% av alla placeringar på Myrorna är kortare än tre månader. Vilka samarbetar Myrorna med? Nästan hälften av alla personer i arbetsträning är placerade via Arbetsförmedlingen (AF) och ca 20% är placerade via kommuner. Övriga placeringar sker via kompletterande aktörer, dvs organisationer som via upphandlingar med AF placerar på Myrorna. En liten del är volontärer som på ideell basis arbetar hos oss. Hur lyckas vi och hur kan vi lyckas ännu bättre? Lite mer än 20% av alla personer som arbetstränar på Myrorna går vidare till arbete eller utbildning efter sin tid på Myrorna. Sättet vi följer upp detta på är att vi frågar personen i samband med avslut vad som händer efter placeringen på Myrorna. Det hade varit önskvärt att följa upp varje person en tid efter placeringen, men i dagsläget är det inte möjligt. Vi tycker att 20% vidare till arbete eller utbildning är ett bra resultat men vi är inte nöjda. Vi tror att detta kan höjas ännu mer och vi planerar i dagsläget för insatser för att bli ännu bättre. Detta sker genom: Handledarutbildning för alla våra handledare. Detta sker i samarbete med MISA kompetens. Införande av handledarmöten på samtliga enheter där alla handledare på enheten går igenom hur handledningen fungerar samt hur den kan utvecklas. Test med en samordnare inom handledning på två enheter. Testet består bl.a. i att samordnaren handleder handledarna på enheten. Kort sagt behöver vi tillföra ännu mer kompetens till enheterna rörande handledning och arbetsträning. Fakta om arbetsträning och praktik på Myrorna Myrorna tog emot ca 3 100 samarbetare under 2013. Ca 2 500 samarbetare arbetstränade. 570 samarbetare kom från kriminalvården. Ca 40% av alla samarbetare kommer från Arbetsförmedlingen. 18% är på Myrorna i arbetsmarknadsåtgärden Fas 2 eller 3. I övriga fall är det språkpraktik, arbetsträning, arbetsrehabilitering och yrkesförberedande praktik. Längd på praktikperioden Var fjärde samarbetare är placerade på Myrorna kortare period än tre månader (personer från kriminalvården ej inkluderade) och en femtedel är placerade längre än ett år. Efter praktiken/arbetsträningen Cirka 20% av alla samarbetare gick vidare till arbete efter sin period på Myrorna. Ca 30% gick tillbaka till samma situation som tidigare. 6

Vi tror att alla människor vill och kan. EN SAMARBETARE PÅ MYRORNA BERÄTTAR: Jag är en 46-årig tjej som har varit på Myrorna i tre månader nu. Har tidigare varit sjukskriven i många år och mist mina sociala kontakter och inte riktigt vetat vem jag är och vad jag kan. Nu trivs jag jättebra, har fått ordning på rutiner och mitt liv fungerar bättre. Jag är på Myrorna tre dagar i veckan och har varierande arbetsuppgifter. Jag hjälper bland annat till med att larma kläder och att hålla ordning i butiken. Jag har också lärt mig kassan, vilket stärkt mitt självförtroende och jag mår så mycket bättre. Här har jag trevliga arbetskamrater och jag känner att jag kan utvecklas i min egen takt. EN SAMARBETARE PÅ MYRORNA BERÄTTAR: Tidigare arbetade jag inom barnomsorgen men det blev för mycket för mig, det ledde till att jag blev utbränd och slutade. Jag blev hemma i drygt två år och kände att jag mådde allt sämre av att inte träffa människor och ha en social kontakt. Det var vidrigt att vara så ensam. När jag till slut kom till Myrorna var jag nervös och orolig att jag inte skulle klara av det. Jag var tyst, tillbakadragen och livrädd för att stå i kassan, något jag klarar av sedan länge nu. Idag har jag blivit 57 år och har hunnit vara på Myrorna i två omgångar. Under min tid här har jag fått göra lite allt möjligt, men damavdelningen har varit min huvudsyssla. Idag hjälper jag även till att introducera nya personer som kommer hit. Parallellt med min praktik har jag fått gå en utbildning som har lett till att jag nu hjälper till med statistikuppföljning i butiken. Tiden här har verkligen stärkt mig. Mitt självförtroende är på topp! Jag känner att jag verkligen behövs och gör nytta, vilket gör att jag vågar ta för mig mer. 7

För många ungdomar kan kassavana vara skillnaden. Sammanfattning ur Ingvar Nilssons socioekonomiska analys Är du lönsam lilla vän? Ca 13 000 ungdomar vare sig arbetar eller studerar några år efter gymnasiet. För dessa ungdomar gäller följande: Samhället har investerat ca 47 miljarder under deras uppväxt. Det kostar samhället cirka 6 miljarder varje år de inte arbetar eller studerar. Om de kvarstår i livslångt utanförskap blir den totala prislappen ca 155 miljarder. Om vi lyckas förkorta tiden utanför arbetsmarknaden från fem till två år uppgår vinsten till 21 miljarder. 8 Hur väl vi tacklar framtidens arbetslöshet och utanförskap är beroende av hur väl vi hanterar våra ungdomars utmaningar idag. Fakta visar att ungdomsarbetslösheten i Sverige idag är hög. Samtidigt är det viktigt att i inledningen av sitt yrkesliv inte hamna utanför arbetslivet, och därmed riskera att tappa tron på sin egen förmåga och samhället i stort. Ingvar Nilsson har i sin socioekonomiska analys, Är du lönsam lilla vän? (se faktaruta intill) även visat på de ekonomiska vinningarna av att göra insatser som förhindrar att ungdomar hamnar i utanförskap. Forskning visar på att dagens skola brister i att förbereda ungdomar på grundläggande krav som arbetsmarknaden ställer (DN Debatt 2013-07-06). Det handlar t.ex. om självdisciplin, motivation, uthållighet och punktlighet. Hur ska dagens ungdomar tillgodogöra sig denna kompetens som är ett inträdeskrav på arbetsmarknaden? Vad gör Myrorna för att ungdomar skall komma närmare ett arbete? Myrorna erbjuder en arena för att träna på den kompetens som anges ovan. Vi är noggranna med att ha tydliga förväntningar på att kunna komma i tid och att kunna följa instruktioner. Samtidigt ger vi möjlighet att testa och förvärva kunskaper inom butik och lagerverksamhet. Det kan exempelvis bestå i: Skaffa kassavana. På Myrorna har vi samma kassasystem som flera stora detaljhandelskedjor. Möta kunder och skaffa säljvana. Exponering av varor på ett så kreativt och ändamålsenligt sätt som möjligt. Få möjlighet att ta truckkort. Myrorna har nyligen startat ett projekt tillsammans med Frälsningsarmén i Stockholm som riktar sig till ungdomar (19-25 år). Projektet varvar konkret utbildning med praktik i Myrornas butiker. I grund och botten handlar det om att ge ungdomar möjlighet att bygga självförtroende och att känna att man behärskar olika arbetsuppgifter. Då skapas framtidstro.

Funktionsnedsättning inte arbetsnedsättning. I samband med att Christina Husmark Pehrsson presenterade FunkA-utredningen Sänkta trösklar högt i tak 2012, framkom att var fjärde person som var inskriven på arbetsförmedlingen hade en dokumenterad funktionsnedsättning. Dessutom tenderar personer med funktionsnedsättningar ha lägre sysselsättningsgrad än andra personer. Det är uppenbart att arbetsgivare generellt har svårt att skapa förutsättningar för personer med funktionsnedsättningar att utföra arbete. Med relativt enkla medel går det att skapa förutsättningar för alla personer att lyckas på ett arbete. En faktor handlar om kunskap hos arbetsgivaren; dvs att matcha person med rätt arbetsuppgifter. Andra faktorer som som FunkA-utredningen pekar på och som fungerar är: Intensifierade förmedlingsinsatser. Arbetsmarknadsutbildning i kombination med arbetsträning. Anställningar med stöd. Vi har alltså ett strukturellt problem när det gäller personer med funktionsnedsättningar och deras möjligheter att få ett jobb. Samtidigt har vi svaren på hur vi ska komma till rätta med det. Ändå händer ingenting. Vad gör Myrorna? Först och främst föregår vi med gott exempel. Vi har i över 100 år bedrivit en affärsverksamhet som består av en personalgrupp med olika förutsättningar och där många har dokumenterade funktionsnedsättningar. Ca 35% av alla anställda har något form av anställningsstöd. Men vi vill inte bara vara ett gott exempel. Vi vill sätta standarden även för andra organisationer. Arbetsmarknaden har ett gemensamt ansvar att skapa förutsättningar för alla människor att kunna delta, oavsett funktionsnedsättning. Vi vill alltid utgå från varje medarbetares förutsättningar och försöker matcha med rätt arbetsuppgifter. Vår nya handledarutbildning under hösten 2014 kommer fokusera på detta. En viktig del i utbildningen handlar om att kartlägga arbetsplatsen utifrån vilka typer av arbetsuppgifter som finns. Därefter blir det lättare att matcha personen med rätt arbetsuppgift. Men detta arbete tar tid, så det är oroväckande att allt fler av placeringarna på Myrorna blir kortare och kortare. Placeringstiden borde utgå ifrån den enskildes specifika behov. Generellt tycker vi att tre månader är alldeles för kort tid för att hinna skapa rätt förutsättningar för individen. En medarbetare berättar. Vi tog emot en samarbetare med autism. Vi upptäckte att han älskade att städa. Dammsuga, moppa och sopa, var det han gjorde hela dagarna hos oss i vår butik. Vi frågade honom om han sökte jobb, men det gjorde han inte. Vi uppmuntrade honom att söka jobb och ett par veckor senare ringer Mekonomen och vill ha referenser på vår medarbetare. Efter ytterligare en vecka är killen som älskar att städa anställd som biltvättare på Mekonomen. 9

Språket är dörren till arbete. Arbete är dörren till språket. Sverige står inför en stor utmaning att skapa förutsättningar för att integrera de många människor som kommer till vårt land i hopp om en bättre och tryggare tillvaro. Vi på Myrorna stödjer den politik som värnar om allas lika värde och som uppmuntrar till att människor med olika ursprung och kulturer ska kunna leva tillsammans i ett samhälle. Samtidigt inser vi att det krävs rätt insatser för att inte olika ursprung istället ska leda till utanförskap. En medarbetare på Myrorna berättar: Myrorna, Frälsningsarmén på Hisingen och Arbetsförmedlingen i Göteborg driver sedan flera år tillbaka utvecklingsprojektet Vägen till arbete. I projektet varvar man arbetspraktik med utbildning, språkträning, vägledning, studiebesök, arbetssökande mm. Arbetspraktiken gör man antingen på Myrornas produktionsanläggning, i butiken på Järntorget eller i ett projekt som syr miljövänliga tygkassar av överbliven textil från Myrorna. Jag besökte syprojektet på Hisingen och träffade en mycket engagerad arbetsledare som stolt visade mig alla tygkassar som var färdiga att leverera, hur de sparade jultextil för att sy kassar till jul och hur fantastiskt professionella deltagarna i projektet var på att sy kassar. Hon berättade att hon själv hade börjat som deltagare i projektet och successivt hade tagit ökat ansvar för arbetet. Hon är nu anställd som arbetsledare för projektet och de 5-6 personer som syr. Bara i år har de sytt ca 10 000 tygkassar och överskottet från försäljningen går till Frälsningsarmén på Hisingen. Enligt Migrationsinfo.se (21 april 2014) var andelen sysselsatta ibland inrikes födda 68% 2012 medan motsvarande siffra för utrikes födda var 57%. Samma statistik visar samtidigt att tid i landet, kön, var i Sverige man bor och ursprungsland är faktorer som påverkar sannolikheten om man som invandrare ska ha ett jobb. Precis som för inrikes födda ungdomar eller personer med funktionsnedsättning så gäller det att skapa förutsättningar för varje enskild invandrare att få ett arbete. En gemensam faktor för alla invandrare är dock vikten av att lära sig svenska. Språket är en stor del av dörren till arbete. Samtidigt tror vi att just en arbetsplats är rätt plats att vara på för att lära sig svenska. Det talar sitt tydliga språk att vi måste ha arbetsplatser där syftet att lära sig svenska är uttalat samtidigt som detta självklart varvas med konkreta svenskautbildningar. Vad gör vi på Myrorna? Vi har varit delaktiga i flera projekt, exempelvis Myrstigen i samarbete med Huddinge kommun där jobbsök och svenskundervisning varvades med praktik på Myrorna, där man fick möjlighet att öva på sin svenska med sina arbetskamrater. Vi har även skapat förutsättningar för ensamkommande flyktingungdomar att få praktisera i våra butiker tillsammans med Stockholms stad. Vidare försöker vi anpassa olika arbetsmoment så att det ska vara så lätt som möjligt att sätta sig in i och förstå arbetsuppgifternas innebörd. Vi är också noga med att prata svenska även om det finns möjlighet att kommunicera via andra språk. Källor på Migrationsverket angav att det vid årsskiftet 2013/2014 skulle finnas 9000 personer som fått uppehållstillstånd i Sverige men det inte fanns några kommuner som hade möjlighet/ville ta emot dem. Detta är inte tiden för byråkratiska processer där invandrare hamnar i kläm och riskerar hamna i långvarigt utanförskap. Det krävs konkreta och snabba insatser där invandrare kan förbättra sin svenska samtidigt som de får en förståelse för hur det svenska samhället fungerar. Myrorna är en arbetsplats där detta kan ske. 10

Gåvorna hjälper de som har det svårast. Myrornas affärsidé är att samla in och sälja secondhand-varor, för att på så sätt tjäna pengar som går till att hjälpa de som har det svårast i samhället. Myrornas vinst återinvesteras i samhället och de senaste åren har en vinst på över 40 miljoner kronor om året oavkortat gått till Frälsningsarméns sociala verksamhet. Vad pengarna används till kan skifta utifrån vilka behov som finns. Ibland är det stöd för ensamstående föräldrar, eller att ge barn och kvinnor skydd från våld och övergrepp. Ibland handlar det om att ge missbrukare en plats på ett behandlingshem. Det gemensamma är att det sociala arbetet som sker i Frälsningsarméns regi är ett komplement till samhällets insatser och alltid sker i nära samarbete med kommunernas socialtjänster. Att erbjuda arbetsträning och praktik för de som står långt från arbetsmarknaden är en självklarhet för Myrorna som ansvarstagande samhällsaktör. Genom insamling av begagnade varor och försäljning bidrar Myrorna till en viktig miljöinsats, och ett av våra viktiga uppdrag är att öka återanvändningen i Sverige. Idag är återanvändningen och återvinningsindustrin så låg i Sverige att närmare 70% av Myrornas insamlade textilier måste säljas på utlandsmarknaden för att inte gå till förbränning. Myrorna har gjort en klimatanalys av exporten som visar att det är bättre för miljön att sälja överflödet vidare utomlands än att bränna det i Sverige, som idag är enda möjligheten. Myrorna har en uppförandekod som ska säkerställa en korrekt hantering av våra gåvor på utlandsmarknaden. Den fokuserar på både miljömässig hantering av gåvorna som arbetsmiljöfrågor och sund affärsmässighet. Koden följs upp genom ett revisionsprogram. Läs mer om koden och Myrornas arbete med återanvändning i rapporten Älska återanvändning. För oss är transparens och garantier för vad vår vinst används till ett grundläggande krav som bör ställas på alla insamlingsorganisationer. Myrorna har ett 90-konto hos Svensk Insamlingskontroll och visar på så sätt att vi uppfyller de kriterier som kan ställas på en seriös aktör. Vårt löfte: Vi gör något konkret för människor och miljö varje dag. En butikschef på Myrorna berättar: En kvinna som levt i ett förhållande med fysisk och psykisk misshandel kom till en av våra butiker som samarbetare. Hon mår mycket dåligt och ska arbetsträna fyra timmar i veckan. Efter åtta månader hos oss, där hon har blivit stöttad, uppmuntrad, sedd och trodd på av våra medarbetare i butiken, har hon ökat arbetstiden till 30 timmar i veckan. Idag har hon gått vidare till ett jobb där hon ska handleda andra. Det jag har lärt mig som medarbetare på Myrorna är att alla människor oavsett tidigare bakgrund har möjlighet att utvecklas och ta fram sina unika egenskaper. Vi tror att alla människors historia är värdefulla tillgångar! 11

Vill du veta mer? HR-chef Tommy Nederman tommy.nederman@myrorna.se Tel: 0736-88 69 72 Vi gör något konkret för människor och miljö varje dag. Rapport Myrorna: Myrorna är en unik arbetsplats. Omslag: Anneli, handledare på Myrorna. Foto: Glenn Viksten Juni 2014 Ort: Stockholm Tryckeri: Norrköpings tryckeri Myrornas huvudkontor Partihandlarvägen 47 120 44 Årsta Tel: 08-563 169 50 myrorna.se facebook.com/myrorna Instagram: myrorna Twitter: myrorna 12