Cykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014

Relevanta dokument
Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan

Cykelstrategi. Cykelstrategi. för Falköpings kommun

Cykelhandlingsplan Mål och åtgärder

Remissversion av Regional cykelstrategi för Uppsala län. Cecilia Carlqvist Infrastrukturstrateg, Region Uppsala

Cykelbokslut.

Information om Utökade trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister

Svar till Kommunvelometer 2011

Cykelåret i Mölndal 2010

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik

Cykelplan för Tyresö kommun

Sveriges bästa cykelstad

Regeringens proposition 2012/13:25

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla

SATSA II Regional cykelstrategi

Så skapar vi en attraktiv cykelstad

Erfarenhet av cykel.

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken

Cykelbokslut Falu kommun

Cykelstaden En strategisk handlingsplan för ökad cykling

BILAGA 2 Infrastruktur, övergripande cykelvägnät, detaljutformning

Mål % enheter mer hållbara transporter (Kollektivtrafik, cykel och gång) Minska biltrafiken till 630 mil/ person -65% CO2 per person 33

Cykelkommunen Lund

Bilaga 1 Infrastruktur

Cykelbokslut 2014 Cykelbokslut 2014 Berättelse om cykelstaden Umeå 2014

REGIONALT CYKELKANSLI ETT SAMARBETE MELLAN

Stockholm en ledande cykelstad Budgetsatsningar Daniel Helldén, trafikborgarråd (MP)

Cykelåren i Mölndal Cykelbokslut

Hur kan vi utforma cykelvägarna så att det är lätt att vintercykla i Luleå?

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Samrådsförslag Regional Cykelstrategi för Uppsala län

raka cykelvägen för Uppsala.

Cykelplan för Stockholms stad, Cykelplan 2012

Förslag till beslut. 1. Trafiknämnden godkänner kontorets tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen. Fredrik Alfredsson T.f.

Regional cykelstrategi

Remissyttrande plan för säkra och trygga skolvägar i Stockholms stad

Nationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet

Cykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION.

MM Öresund

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011

Säkrare gångväg längs Årstaviken. Svar på remiss från kommunstyrelsen

FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT

Regional gång- och cykelstrategi. för Västmanlands län

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Cykling och hållbara samhällen

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

Beslut om remissyttrande avseende promemorian Cykelregler

Regional transportinfrastrukturplan med regional gång- och cykelstrategi för Västmanlands län

TRAFIKKONTORET. Cykelstockholm i siffror 2006

VARFÖR SATSAS DET SÅ LITE PÅ CYKEL?

Vi får ingen cykelrevolution trots att samhället säger sig vilja ha det

En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling

Svensk Cykling Cykelbranschen Cykelfrämjandet Vätternrundan Svenska Cykelförbundet Naturskyddsföreningen. Turistcykellederna Cykelvasan Fler

Remissyttrande Regional cykelstrategi för Uppsala län Dnr RUN Cykelfrämjandet i Uppsala (CFU) lämnar följande synpunkter på remissen:

En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling

Cykelstrategi Beslutad av kommunfullmäktige

Cykelstaden. Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna. Malin Månsson, trafikkontoret

Cykeln och hållbar stadsutveckling

TRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERING FÖR ETT INKLUDERANDE SAMHÄLLE

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ

Nationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet

Cykelbokslut. Berättelsen om cykelstaden Umeå

Trafikavdelningen. Cykelprogram för en nära storstad

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Erfarenhet av cykel.

Cykelplan Trelleborgs kommun

Cykelplan. Gävle 2010

Vilken väg väljer pendlingscyklisten? Erik Stigell Dr i Idrott GIH

Framkomlighetsstrategin

GÅNG- OCH CYKELPLAN LINDESBERGS KOMMUN

Remissyttrande på promemorian Cykelregler

Från trafikstrategi till cykelplan. 2 november 2016

Cykeltrafik mätmetoder och mål. Östersund

Cykelhandlingsplan Beslutad av Kommunfullmäktige,

Skolvägsplan för XXX-skolan

CYKELPLAN Del 1: Strategi för en cykelstad i världsklass Del 2: Handlingsplan. Remissversion

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL

Förord. Marianne Andersson, Ordförande Teknik- och fritidsnämnden Strängnäs

Arbetspendlare på cykel

Cykelplan. Oktober

Statlig cykelpolitik

Motion till riksdagen 2015/16:277. Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund. Kommittémotion

HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING

Välkommen till cykelfrukostseminarium

Säkrare gator och hastighetsgränser i Huddinge

Cykelplan för Sollentuna kommun

Remissvar från Cykelfrämjandet på Nationell plan för transportsystemet

Cykelplan för Botkyrka kommun. Samhällsbyggnadsförvaltningen. Sbf/2010:76 Upprättad i augusti Samhällsbyggnadsförvaltningen

Att cykla i Stockholms innerstad. Redovisning av undersökning. 1. Gatu- och fastighetsnämnden godkänner redovisningen

REGIONAL CYKELPLAN. Strategi för ökad cykling i Västra Götalandsregionen REMISSVERSION

Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad

Plan för säkra och trygga skolvägar i Stockholms stad. Beslut om remiss

Caroline Almgren Mars Cykelkultur En attitydundersökning bland cyklister i Lund, Malmö, Helsingborg och Kristianstad

Cykel nöjdhetsmätning

Sveriges bästa cykelstad handlingsplan

SÅ ARBETAR ÖSTERGÖTLANDS KOMMUNER MED CYKELFRÅGOR

Grön Trafik hållbara transporter i Östersund Fokus: Minska koldioxidutsläppen

Hur man ska lösa cykling längs större vägar och då framförallt 2+1-vägar behöver särskilt klargöras.

Transkript:

Cykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014 Antagen av gatunämnden 22 mars, 2010

Förord Alla människor har ett behov av rörelse för att förflytta oss, underhålla vår kropp och vår själ. För att få ihop det man brukar kalla för vårt livspussel är rörelsen en nödvändighet. Men våra rörelsemönster kan skapa problem. För vår miljö ingen har väl undgått frågan om klimatförändringar. För vår hälsa bilåkandet bidrar till en dålig luftkvalitet och ett alltmer stillasittande liv. För vår möjlighet till rörelse trängseln på våra vägar begränsar våra möjligheter att ta oss fram. Som cyklist släpper du inte ut några växthusgaser eller andra föroreningar, du tar mycket mindre plats än en bil och får samtidigt motion med en bättre hälsa på köpet. Cykelstrategin ska ligga till grund för Mölndals stads arbete med att främja cyklismen och öka andelen cykelresor jämfört med bilresor. Den är även ett verktyg för att nå stadens mål för en bättre miljö och en god folkhälsa 1. I Mölndals miljömål står att andelen resor med gång eller cykel ska vara 25 % år 2015, jämfört med 20 % år 2005. Cykelstrategin innehåller en vision med en framtidsbild, en beskrivning av cyklingen i Mölndal idag och sju utvalda insatsområden med övergripande målsättningar. För att ändra resvanor måste tre villkor vara uppfyllda hos målgruppen - kunna, vilja och veta. Insatsområdena täcker därför dels insatser för bättre cykelinfrastruktur, dels insatser för att kommunicera möjligheten att cykla samt insatser för att motivera till cykling. För att säkra en bred förankring är cykelstrategin utarbetad i samarbete med en referensgrupp med representanter för stadens cyklister, Cykelfrämjandet, NTF, Sveriges pensionärsförbund, Vägverket och RAM-nätverket. I gruppen ingår även tjänstemän från gatukontoret, barnomsorg och utbildningsförvaltningen, folkhälsosamordningen, miljö- och hälsoskyddskontoret. I dialogprocessen inbjöds allmänheten och ovannämnda representanter till ett visionsseminarium i november 2009. Då diskuterades cykelns roll i framtiden och hur den ideala cykelstaden Mölndal kan se ut. Cykelstrategin är en del i EU-projektet Nordiska cykelstäder där Mölndal deltar tillsammans med 10 andra norska, svenska och danska kommuner. Erfarenheter inom projektet och andra cykelstäder har tagits till vara i arbetet med politiken. Insatsområdena och målsättningarna kommer att konkretiseras i en cykelhandlingsplan som tas fram under 2010, med samma breda förankringsprocess. 1 Mölndals miljömål, KF 2007. Översiktsplanen 2006. Gott liv i Mölndal mål och inriktning för folkhälsoarbetet, KS 2009.

Vision och framtidsbild Vår vision Mölndal är en etablerad cykelstad där cykeln är en naturlig del av vardagen. Framtidsbild I Mölndals stad är cykeln ett effektivt och mycket konkurrenskraftigt alternativ till andra färdmedel. Vi har möjlighet att cykla året runt och under hela dygnet. Vi cyklar för att det är snabbt, säkert, enkelt och ekonomiskt. Det bidrar till vårt eget välbefinnande och till en bättre miljö för alla medborgare. Alla i Mölndal som kan cykla - barn och vuxna, gamla och unga - har tillgång till en väl fungerande cykel. Cykeln är ett naturligt val för de flesta av våra korta och medellånga resor till arbete, skola och fritidsaktiviteter. Vi använder gärna cykeln för inköp och många av oss cyklar även för rekreation och motion. När vi väljer cykeln kommer vi alltid nära vårt mål och det är lätt att parkera på ett ordnat, tryggt och säkert sätt. Cykeln är alltid lätt att kombinera med andra färdsätt, som gång, kollektivtrafik och bil. Cykeln har en naturlig plats i stadsrummet, både i rörelse och stillastående. Vår stad är byggd så att den prioriterar och stödjer cyklandet och ett gott samspel mellan cyklister, andra fordon och gående. Arbetsplatser, verksamheter och skolor stödjer cyklingen genom att på olika sätt underlätta för alla att cykla. Anställda och elever uppmuntras på olika sätt att cykla så ofta som möjligt. Att det är så många som cyklar bidrar till att vi har en levande stad, i rörelse, en stad där människor möts. Insatsområden För att arbeta mot denna framtidsbild har följande insatsområden pekats ut: Infrastruktur cykelvägar, parkering och service Framkomlighet Säkerhet och trygghet Barns cykling Drift och underhåll Dialog, kampanjer och kommunikation Uppföljning 2

Status på cykeltrafiken Nedan följer en beskrivning av cykeltrafiken i Mölndal stad. Underlaget har hämtats från olika resvaneundersökningar, trafikräkningar och en medborgarundersökning. Cykelvägnätet Mölndals stad har ca 105 kilometer separerad gång- och cykelväg. Cykelvägnätet delas upp i stomcykelnät, huvudcykelnät och övriga cykelvägar. Huvudcykelnätet och i synnerhet stomcykelnätet prioriteras vad gäller drift- och underhåll. Stomcykelnätet består av stråken Lindome-Göteborg och Mölndals centrum-frölunda. Cykelvägarna i Mölndals stad är i allmänhet dubbelriktade och oftast gemensamma med gångtrafik. God potential för ökad cykling En resvaneundersökning i Göteborgsregionen visar att cykelandelen i Mölndals stad är högre än i Göteborg och andra kranskommuner. Men i samma undersökning framgår det också att hälften av alla bilresor uppskattas vara kortare än fem kilometer och var tredje bilresa under två kilometer. Det finns därmed en god potential att öka andelen cykelresor. Resandet i % fördelad på färdmedelstyp och kommun. (RVU 2005) Kommun Bil Kollektivtrafik Cykel Gång Mölndal 69 % 11 % 10 % 10 % Göteborg 51 % 26 % 9 % 14 % Härryda 77 % 10 % 3 % 10 % Kungsbacka 77 % 9 % 7 % 7 % Partille 66 % 18 % 5 % 11 % Cykeltrafiken ökar Gatukontoret genomför sedan år 2002 årliga trafikräkningar i cykelnätet på ett antal platser. Utvecklingen från 2004 fram till 2009 visar på en ökning av cykeltrafiken med 14 %. Motsvarande mätperiod för biltrafiken på kommunala gator tyder på en minskning med nästan 5 %. Antal cyklister per vardag i nio punkter i Mölndals stad 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 6921 6093 6368 2004 2006 2009 3

Cykelolyckorna minskar Mölndals stad har tillgång till sjukhusrapporterade trafikolyckor vilket ger oss en bra bild över cykelolyckorna i kommunen. Trenden de senast åtta åren tyder på en nedgång i olyckorna, särskilt för svårt skadade. Dödsfallen är få och där är det svårt att utläsa någon trend. Tre fjärdedelar av olyckorna med svår eller dödlig utgång är singelolyckor. Personer skadade i cykelolyckor 2001-2008 80 70 60 50 40 30 20 10 0 67 56 54 55 44 44 41 35 7 7 7 3 1 5 3 2 1 2 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Lindrigt skadade Svårt skadade Döda Så tycker cyklisterna I en medborgarundersökning om att cykla i Mölndal (hösten 2009) svarade 4 av 10 cyklister att Mölndal rent allmänt var en mycket bra eller bra cykelstad. Hur värderar du allmänt Mölndal som cykelstad? 45 40 35 30 25 % 20 15 10 5 0 Mycket bra Bra Rimlig Dålig Mycket dålig Vet ej Ungefär hälften av cyklisterna svarade att de var mycket nöjda eller nöjda med möjligheterna att komma fram som cyklist, medan drygt 15 % var missnöjda eller mycket missnöjda. Var fjärde cyklist var missnöjd eller mycket missnöjd med underhållet (snöröjning, beläggning, sopning) av cykelvägarna. Lika många var nöjda eller mycket nöjda med underhållet. Trots nedgången i svårt skadade cyklister uppgav ändå var fjärde cyklist att de känner sig osäkra eller mycket osäkra som cyklist i trafiken i Mölndal. 4

Sju insatsområden 1. Infrastruktur - cykelvägar, parkering och service Cykelinfrastrukturen är en avgörande förutsättning för att göra cyklandet attraktivt, säkert och tryggt. Ett väl utbyggt cykelvägnät med separerade cykelvägar, hög standard på cykelvägarna och goda parkeringsmöjligheter har stor betydelse för förutsättningarna att öka cyklandet. Mölndals stad har ett relativt väl utbyggt cykelvägnät där en stor del av huvudstråken går på separerade cykelvägar längs huvudgatorna. Där stråken passerar genom områden med mindre trafik används i allmänhet lokalgatorna för cykeltrafiken, vilket är acceptabelt. Det finns dock fortfarande en del viktiga länkar längs stom- och huvudcykelvägnätet där vi saknar separerad cykelväg. Cykelvägarna i staden är av tradition dubbelriktade och som regel gemensamma med gångtrafik. Det finns en stor efterfrågan bland både gående och cyklister på att tydligt separera de två trafikslagen. En stor del av de befintliga cykelvägarna saknar dock den bredd som behövs för att åstadkomma en bra separering. Cykelparkering vid centrumbildningar, kollektivtrafikterminaler, arbetsplatser, skolor och verksamheter är av mycket varierad standard, från bra till dåliga eller obefintliga anläggningar. Det är viktigt att genom bra parkeringslösningar skapa goda förutsättningar för arbetspendling via kombinationsresor med cykel och kollektivtrafik eller bil. Möjlighet att ta med cykel på kollektivtrafiken är ett annat sätt att främja kombinationsresor. Pumpstationer, cykelservice, information längs cykelvägen med mera kan bidra till att skapa mervärde för cyklisterna. Cykelvägnätet ska byggas ut kontinuerligt för god tillgänglighet överallt i staden. Viktiga länkar som saknas i cykelnätet prioriteras. Tillräcklig bredd för att separera gående från cyklister eftersträvas om inte gångtrafiken är marginell. Ytor för cykelvägar ska definieras tidigt i all planering. Det ska byggas fler tryggare och säkrare cykelparkeringar i bra lägen. 2. Framkomlighet Även i ett väl utbyggt cykelnät kan det finnas barriärer och små hinder i cykelvägnätet som gör det mindre attraktivt att cykla, till exempel bommar, asfaltskanter eller för många stopp. Många cyklister upplever att det finns ett ganska stort antal punkter i Mölndals cykelstråk som hämmar flytet i cyklingen. Nya cyklister och cyklister som cyklar på nya platser behöver hjälp med en kontinuerlig och tydlig vägvisning. Vägvisningen bör stödja både de cyklister som cyklar genom kommunen och de som söker lokala mål i kommunen. Viss 5

cykelvägvisning finns i Mölndal idag, men det finns stora brister i kontinuiteten, val av vägvisningsmål och underhåll av skyltningen. Därutöver saknas avståndsangivelser. Som cyklist och oskyddad trafikant är man ofta särskilt utsatt vid vägarbeten. Det är därför viktigt att vägarbeten planeras och utförs på ett sätt som ger så god framkomlighet och tillgänglighet som möjligt för cyklister. Vid större ombyggnadsprojekt kan det finnas behov av tillfälliga cykelvägar/cykelfält för att lösa framkomligheten. Hinder ska tas bort från de befintliga cykelstråken. Cyklisterna ska uppleva att det är smidigt att ta sig runt i Mölndal, även i samband med vägarbeten eller större ombyggnadsprojekt. Cyklisterna ska enkelt kunna hitta den säkra cykelvägen fram till sitt mål. 3. Säkerhet och trygghet Antalet cyklister som skadas allvarligt i Mölndal har minskat de senaste åtta åren. Två personer har under samma period dött vid cykelolyckor. Tre av fyra av de allvarliga skadorna och båda dödsfallen är resultat av singelolyckor. Hjälmanvändningen är relativt hög på typiska arbetspendlingsstråk, men lägre på platser där man till exempel cyklar en kortare sträcka till kollektivtrafiken. Samma tendens finns för godkänd belysning. Staden kan minska risken för allvarliga olyckor genom att separera cyklister från biltrafiken längs huvudstråk, genom säkra och tydliga korsningar samt genom att ha hög kvalitet på driften, särskilt under vintertid. Men det ligger också på den enskilde cyklistens ansvar att färdas säkert i trafiken, att använda hjälm, följa trafikreglerna och ha en rätt utrustad cykel. Utöver att det är säkert i trafiken är det viktigt att cyklisterna känner sig trygga. Dålig belysning, skymmande växlighet, ensliga cykelvägar eller rädsla för att få sin cykel stulen eller vandaliserad är orsaker till upplevelse av otrygghet. Staden har en viktig roll i att nya och befintliga cykelvägar och parkeringar upplevs som trygga. Antalet svåra olyckor och dödsfall ska minska. Cyklisterna ska uppleva att det är säkert och tryggt att cykla och parkera cykeln i Mölndal. Användandet av cykelhjälm och cykelbelysning ska öka. 6

4. Barns cykling Många barn blir idag körda i bil till skolan av sina föräldrar. Det finns flera skäl till varför det är bra om fler barn istället går eller cyklar till skolan. Trafiken kring skolorna på morgonen blir mindre. Miljön, tryggheten och trafiksäkerheten alla som går eller cyklar till skolan blir bättre. Barnen får motion. Barnen får träning på att röra sig i trafiken. Det är större chans att föräldrar som följer sina barn till skolan till fots eller på cykel själva ändrar sina resvanor från bil till gång, cykel eller kollektivtrafik. Mölndals stad har under flera år arbetat för att förbättra säkerheten på barnens väg till skolan. Inventeringar av trafikmiljön görs vart tredje år vid alla skolor, vilket har lett till fysiska trafiksäkerhetsförbättringar på skolvägarna. Skolorna arbetar dessutom på olika sätt med trafiksäkerhet integrerat i undervisningen. Skolorna inbjuds att delta i olika typer av kampanjer och utmaningar för att öka andelen skolresor med gång eller cykel. Detta arbete behöver kontinuerligt fortsätta eftersom förändring av resvanor tar tid. Insatser behöver även göras på skolorna för att göra det enkelt att cykla och gå. Utöver det staden kan göra finns ett grundläggande ansvar hos föräldrarna för att lära barnen att cykla och färdas i trafiken på ett säkert sätt. Barn och deras föräldrar ska uppleva att det är tryggt och säkert att gå eller cykla till skolan. Andelen barn som går eller cyklar till skolan ska öka. Staden ska fortsätta att regelbundet informera och genomföra kampanjer på skolorna för att förändra resvanor. Alla barn ska få trafikundervisning. Alla barn ska använda cykelhjälm. 5. Drift och underhåll Kvalitén på cykelvägnätet och den löpande driften har stor betydelse för upplevelsen av cyklandet i Mölndal. Standarden på beläggningen av cykelvägarna varierar mycket. Ett problem är att cykelvägar många gånger är lappade och lagade, med sättningar och asfaltskanter som följd. En god vinterväghållning är viktig, både för att öka andelen som cyklar året runt och för att öka trafiksäkerheten. Stom- och huvudcykelnät bör prioriteras. Metoderna för vinterväghållning bör kontinuerligt utvecklas, med lyhördhet för vad som är bra för de flesta cyklister. Växtligheten längs cykelstråken får inte inskränka på framkomligheten eller bli siktskymmande. En kontinuerlig tillsyn av cykelstråken är nödvändig. Mölndals stad kan få god hjälp med tillsynen av cyklister som regelbundet använder stråken. 7

Beläggningsunderhållet av befintliga cykelvägar ska prioriteras högre än idag. Cyklisterna ska uppleva att det går bra att cykla året om. Cykelrapportörer engageras för löpande tillsyn. 6. Dialog, kampanjer och kommunikation Cykelstrategin är framtagen i samverkan med cyklister och andra intressenter för att försäkra sig om att den avspeglar de behov och önskemål som faktiskt finns i kommunen. Mölndals stad strävar efter att fortsätta denna dialog för att på bästa sätt stärka cykelns roll i staden. I Mölndal finns redan idag en hyfsat god infrastruktur för cyklister men trots detta görs hälften av alla resor under fem kilometer med bil. Kommunikationsinsatser kan hjälpa till att flytta över vissa av dessa bilresor till cykeln. Nya fysiska investeringar som görs för cyklister kan också få betydligt större genomslag om de kompletteras med kampanjer och kommunikation. Mölndals stad har sedan 2005 systematiskt arbetat med kommunikation och dialog för att öka andelen cykel- och kollektivresor. Arbetet bedrivs bland annat genom RAM-projektet (Resor till och från Arbetsplatser i Mölndal) där Mölndals stad tillsammans med flera stora företag gemensamt arbetar för att främja hållbara arbetsresor. Målsättningen är att fortsätta och att utveckla detta arbetssätt. Mölndals stad ska föra dialog med arbetsgivare, cyklister och andra intressenter om hur cykelns roll ska stärkas. Mölndals stad ska genomföra kampanjer och aktiviteter för att främja hållbara resvanor och ökad cykling. Mölndals stad ska erbjuda verktyg för att öka tillgängligheten för cyklister och kontinuerligt informera om cykelvägar, cykelparkeringar och annan service för cyklisterna. Mölndals stad ska arbeta för att öka kunskapen trafiksäkerhet och trygghet för cyklister. 7. Uppföljning Det är viktigt att cykelstrategin omsätts i handling och att insatser som görs följs upp. Cykelstrategin ska därför omsättas i en cykelhandlingsplan som på ett konkret sätt beskriver och kostnadsbedömer vad som behöver genomföras inom varje insatsområde. Cykelhandlingsplanen ska definiera resultatmål utifrån de övergripande målsättningarna i cykelstrategin. Handlingsplanen ska ligga till grund för vilka 8

satsningar som ska genomföras innanför de ekonomiska ramar som sätts upp i kommunen. För att cykelstrategi och cykelhandlingsplan ska få så stort genomslag som möjligt är det viktigt att målsättningarna inarbetas i övriga kommunala plandokument. Att kunna följa vilken utveckling i cyklandet som satsade resurser ger är av största vikt. Cykelräkenskaper ska därför genomföras regelbundet. Cykelräkenskaperna ska innehålla cykelräkningar, mått på cykelinfrastrukturen, olycksstatistik samt medborgarundersökningar som beskriver cyklisternas upplevelse av Mölndal som cykelstad. Cykelstrategin revideras vart fjärde år. Cykelhandlingsplan tas fram i samband med varje ny reviderad cykelpolitik. Cykelräkenskaper genomförs minst vartannat år. Räkenskaperna ska bidra till att identifiera vilka satsningar som ger god effekt. Gatukontoret 431 82 Mölndal gatukontoret@molndal.se 031-315 10 00 Antagen av gatunämnden 22 mars, 2010. 9