Cervikal Dystoni, Fysioterapi Specialistvård

Relevanta dokument
Cervikal Dystoni, Fysioterapi Specialistvård

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård

Benamputerade, Fysioterapi Specialistvård

Benamputerade, Fysioterapi Specialistvård

Parkinsons sjukdom, Fysioterapi Specialistvård

Parkinsons sjukdom, Fysioterapi Specialistvård

Parkinsons sjukdom, Fysioterapi Specialistvård

Kronisk njursvikt/njurtransplantation, Fysioterapi Specialistvård

Gastric by pass opererade, Fysioterapi Specialistvård Gävle

Blodsjukdom- Fysioterapi Specialistvård, Gävle

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta

Karolinska Institutet Nikolaos Christidis 1. Nikolaos Christidis. Värme. Kyla TENS. Akupunktur. Biofeedback

Hjärtoperation med sternotomi, Fysioterapi Specialistvård

Förskrivning av Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) för personer med smärta

:28 QuestBack export - Smärtvården 2011

Förskrivning av TENS-stimulator för personer med långvariga eller akuta smärttillstånd

Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta. Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Fysioterapeutiskt perspektiv

Benamputation Fysioterapi

Psoriasisartrit, fysioterapi inom specialistvårdsreumatologi

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer

Gastric by pass opererade, Fysioterapi Specialistvård Gävle

Dagrehabrutin. Syfte och omfattning. Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien

Neurokirurgiska kliniken, lund. Information vid nackoperation och behandling med halskrage

Regin Dahl Fysioterapeut Arvika Sjukhus Cytostatika sektionen/palliativa teamet


Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj Bilaga 1

Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande. Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro

Resultat Smärtkliniken

Basal funktionsbedömning eller ett försök att bedöma kroppsjagsfunktioner. Utvecklat tillsammans med studenter och kliniker

Att förstå cervikal dystoni och din behandling med Neurobloc

Behovs- och riskanalys för behörighetstilldelning - Mall för dokumentation NN

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt

Mer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer

Multimodal smärtrehabilitering

Forskningsdeltagarinformation. Effekter av nyutvecklad madrass och kudde för nattlig bäckensmärta under graviditet

Fysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07)

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:

Fysioterapeut/sjukgymnast

Fysisk aktivitet och träning vid KOL Dahlheimers Hus Ewa-Lena Johansson Med dr. spec sjukgymnast

Fysioterapi vid Parkinson s sjukdom Breiffni Leavy

Åtgärdskoder för primärvård, Region Gävleborg

Läget i Gävleborg. Antal patienter, Gävle. Antal patienter, Gävle

Stimulera inte nära glomus caroticus, på halsen nära carotiskärlen

INSTRUKTION - ARBETSMATERIAL

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Vad gör en sjukgymnast/fysioterapeut inom specialiserad palliativ vård egentligen? Ulrika Olsson Möller, FT, lektor, dr vårdvet

Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati.

Observativ rörelseanalys. Funktionell Rörelseanalys enligt. Utgår från rådande kunskaper vad gäller: Förhållningssätt.

FÖRÄLDRAINFORMATION BOTOX vid behandling av för höga muskelspänningar/ spasticitet i benens muskulatur

EXAMENSARBETE. Sjukgymnastiska behandlingsmetoder vid spänningshuvudvärk


Fysioterapeutens roll i ett vulvateam. Åsa Rikner, leg sjukgymnast

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

Centralt innehåll i kursen Barn- och ungdomssjukvård

Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR)

Smärta. Palliativa rådet

och läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.

Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.

Regional rutin för egenvårdsbedömning

Samverkan i kommunen vid hemgång efter sjukhusvistelse

PATIENTINFORMATION BOTOX vid behandling av spasticitet i hand, handled eller fotled efter stroke.

Facioskapulohumeral muskeldystrofi, FSHD

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD)

Rörelseövningar efter bröstoperation

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. 3. Ansvar och roller. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) 3.1. Högskolan i Gävle (HiG) - ansvarar för att

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6)

Personlig tränare. Daniel Pineda The exercise is the test, the test is the exercise -Cheek

Teambehandling för barn och ungdomar med långvarig smärta

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Uppföljning Neuroleptikabehandling

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge

Fysisk aktivitet och träning vid MS

Samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården, lokal rutin Håbo kommun

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling. Fysisk form. Komponenter. Träning = systematisk fysisk aktivitet, ofta

KAAK. KAAK uppdrag. Nätverksträff Allergi Astma KOL, april 2017 Föreläsare Birgitta Jagorstrand, KAAK. Nätverksträff Allergi Astma KOL 1

Psykoterapi för vuxna inom Primärvården, Region Gävleborg

Sjukgymnastik vid funktionella motoriska symptom. Camilla Ekwall Leg. sjukgymnast Akademiska sjukhuset 17 januari 2012

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration

Samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård samt hantering i Lifecare samordnad planering vid utskrivning(spu) - Länsgemensam rutin

CURRICULUM VITAE DAVID ASTON

Rutin Beslut om vak/ extravak

Fysioterapi metoder för Åtgärder Startkort

Folkhälsoutvecklare ansvarar för att informera tobaksavvänjare samt använda dokumentet vid utbildning av nya tobaksavvänjare.

Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning

TENS. Rutin för äldreomsorgen, funktionshinderverksamheten och socialpsykiatrin i Borås Stad

Motoriska aktiviteter i vardagen

Uppdragsbeskrivning för Psykosocial resurs vid hälsocentral

Rehabilitering efter Bankarts operation

Nationella riktlinjer endometrios, remissversion beskrivning av GAP och konsekvensanalys Region Jämtland Härjedalen

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Kan man med egna aktiviteter minska smärta?

Kontakttyper sjuksköterska PMO/JIII - checklista Primärvård Region Gävleborg

Trygg förlossning Susanna Heli, Liisa Svensson och Gothia Fortbildning

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär

Transkript:

Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-125698 Fastställandedatum: 2017-05-23 Giltigt t.o.m.: 2018-05-23 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Seija Hjärpsgård Cervikal Dystoni, Fysioterapi Specialistvård Innehåll 1. Syfte och omfattning... 1 2. Ansvar och roller... 1 3. Beskrivning... 1 3.1. Behandlingsmål... 1 3.2. Indikationer... 2 3.3. Kontraindikationer... 2 3.4. Bedömning... 2 3.5. Behandling... 2 3.6. Dokumentation... 3 3.7. Besöksregistrering... 4 3.8. Informationsöverföring... 4 4. Plan för kommunikation och implementering... 4 5. Dokumentinformation... 4 6. Referenser... 4 1. Syfte och omfattning Syftet med behandlingsrutinen är att beskriva fysioterapeutiska åtgärder för patienter med Cervikal Dystoni (CD). Rutinen gäller för Fysioterapi Specialistvård Region Gävleborg. 2. Ansvar och roller Fysioterapeut inom Fysioterapi Specialistvård som utför arbetsuppgifter mot neurologmottagningen ansvarar för att följa denna rutin vid omhändertagande av patient med CD. 3. Beskrivning 3.1. Behandlingsmål Behandlingsmål kan vara: Att ta fram och över tid stödja patientens egen psykiska och kroppsliga förmåga att kunna tillämpa förvärvade kunskaper i sin vardag för bättre livskvalitet och kunna vara aktiv och delaktig i samhället utifrån sina egna prioriterade mål. Delmål: Minska den dystona aktiviteten Skapa förutsättningar för automatiska reaktioner för huvud- och bålstabilisering Minska smärta

Rutin 2(5) Hitta vilopositioner och rörelsero Öka kroppskännedom och rörelsemedvetande Hitta vardagsstrategier Hitta former för egenvård och regelbundna rörelseövningar 3.2. Indikationer Fysioterapeut som arbetar mot neurologmottagningen träffar patienter med CD som har neurologkontakt inom specialistvård. Fysioterapeuten ingår i neurorehabteamet som är knutet till neurologmottagningen, Division Medicin- Psykiatri. 3.3. Kontraindikationer Kontraindicerad behandling: Massage över dystona muskler Manipulationer Halskrage TENS över dystona muskler Försiktighet om DBS elektroder finns inopererade i området Akupunktur i syfte att dämpa dystonin. Kan användas i smärtlindrande syfte 3.4. Bedömning Grundlig anamnestagning. Karaktären på dystonin (stabil/instabil). När och hur debut. Skador mot kroppsdel/sjukdomar. Mediciner (neuroleptika kan ge dystoni som biverkan). Dystoni i släkten. Förvärrar/förbättrar. Rörelse/vila/positioner. Smärta. Sensory tricks. Sömn. Arbete/fritid. Huvudproblem. Annan pågående behandling, t.ex. när/om Botulinumtoxin ges av läkare Funktionsbedömning: Inspektion och palpation: dystonimönster, överaktiva muskler, hållning, liggande/sittande/stående/gående, aktivitet som triggar, aktiv rörlighet, sensory tricks, passiv rörlighet, stabil/instabil dystoni, videofilma gärna patienten (be patienten sätta upp håret) Mätmetoder som kan vara aktuella: VAS-skattning, mål/måluppfyllelse, videofilmning, TWSTRS, Tsui-skalan, CDQ-24, SF-36. 3.5. Behandling Den vetenskapliga evidensen för effekt av fysioterapeutisk behandling är begränsad men en systematisk review sammanställd av de Pauw et al från 2014 visar att evidensen ökar. Förbättringar i huvudets position, minskad smärta, bättre nackrörlighet, ökad livskvalitet och förbättrad ADL-förmåga rapporterades. De fysioterapeutiska insatserna varierade, men inkluderade hållningsövningar, aktiva övningar (främst baserade på styrketräning av antagonister till de dystoniska musklerna), muskeltöjning, aktiv och passiv mobilisering av nacken, EMG

Rutin 3(5) biofeedback, TENS eller elektrisk stimulering av antagonister samt massage och avslappning. Smärtlindring: Manuell tonusinhibering, börja gärna i liggande. Guidat uttag av rörlighet och muskellängd Självinhibering och rörelseträning Muskeltöjning Värme/kyla Kroppskännedom/ Sensomotorisk integrering: Träna motorisk och postural kontroll Bålstabilisering Skapa balans mellan agonister och antagonister Rörelser där proportionell kraft utvecklas i dystona muskler Hitta avspänning i rörelse och hållning. Hållningsträning Biofeedback Genom ökad rörelsekänsla och kroppskännedom skapa förutsättningar för normala posturala rörelsemönster. Tips! Använda spegel eller Torticollistrainer för feedback Koordinationsövningar Styrketräning av antagonister Råd/regim för vardagsstrategier: Vilopositioner. God balans mellan aktivitet och vila samt lagom kraft och tempo Hitta positioner och rörelser som minskar dystonin Egenvård: Regelbundna rörelseövningar som lindrar smärta, ökar rörlighet, ger motorisk kontroll och ökad kroppskännedom Stöd så att individen kan öka tilltron till den egna förmågan till träning och uppmuntra till fysisk aktivitet Råd kring sensoriska stimuli, sensory tricks Hjälp till självkännedom om de egna symtomen för att kunna hantera aktivitet och vila på ett så optimalt sätt som möjligt 3.6. Dokumentation Patientjournal skrivs i Melior enligt rutin inom Fysioterapi Specialistvård.

Rutin 4(5) 3.7. Besöksregistrering Alla öppenvårdsbesök registreras i Elvis enligt rutin inom Fysioterapi Specialistvård. 3.8. Informationsöverföring Vid behov av informationsöverföring till annan vårdnivå sker det via telefon eller skriftligt. Skriftlig informationsöverföring sker på särskild blankett. 4. Plan för kommunikation och implementering Denna rutin kommuniceras genom mail från Platinainläggare till alla medarbetare inom Fysioterapi Specialistvård. 5. Dokumentinformation Dokumentet upprättat av Helena Jensen och Marianne Skoglund, leg fysioterapeuter Fysioterapi Specialistvård. Dokumentet granskat av Sniege Zemguliene överläkare, neurologen. Dokumentet är reviderat av Helena Jensen, Marianne Skoglund, Ewa Niemi-Andersson och Emelie Cassel leg fysioterapeuter Fysioterapi Specialistvård. 6. Referenser Dokumentnamn The effectiveness of physiotherapy for cervical dystonia: a systematic literature review Behandlingsriktlinjer för patienter med cervikal dystoni Lokala sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer på sjukgymnastikenhetens Falu lasarett. Fokala Dystonier Neuroteam och Neurorehabteam, Division medicin-psykiatri Dokument ID 09-74405 Rutin Melior Plats Joke De Pauw et al. J Neurol. 2014 Oct; 261(10):1857-65. doi: 10.1007/s00415-013-7220-8. Epub 2014 Jan 12 Akademiska sjukhuset Uppsala. Sjukgymnastikavdelningen, 2013-01-23 Landstinget Dalarna, Falu lasarett, neuroteamet, medicinkliniken. Framtaget 020301 av Birgitta Weijdegård, reviderat 120531 av Birgitta Weijdegård leg sjukgymnast Dokumentsök N:\Projekt\Division Medicin- Psykiatri\Styrning\4. Specialmedicin\13.Fysioterapi Specialistvård\17. Rutiner\Patientadministrativa rutiner\elvis och Melior

Rutin 5(5) Dokument Checklista för öppenvård Rutin för informationsöverföring till annan vårdinstans Plats N:\Projekt\Division Medicin-Psykiatri\Styrning\4. Specialmedicin\13.Fysioterapi Specialistvård\14. Arbetsområden\Öppenvård\Öppenvård Gävle N:\Projekt\Division Medicin- Psykiatri\Styrning\4.pecialmedicin\13.Fysioterapi Specialistvård\17. Rutiner\Informationsöverföring