Parkinsons sjukdom, Fysioterapi Specialistvård
|
|
- Mona Helena Ek
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: Fastställandedatum: Giltigt t.o.m.: Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Seija Hjärpsgård Parkinsons sjukdom, Fysioterapi Specialistvård Innehåll 1. Syfte och omfattning Ansvar och roller Beskrivning Behandlingsmål Indikationer Kontraindikationer Bedömning och utvärdering Behandling Dokumentation Besöksregistrering Informationsöverföring Plan för kommunikation och implementering Dokumentinformation Referenser Syfte och omfattning Syftet med behandlingsrutinen är att beskriva fysioterapeutiska åtgärder för patienter med Parkinsons sjukdom (PS). Rutinen gäller för Fysioterapi Specialistvård, Region Gävleborg. 2. Ansvar och roller Fysioterapeut inom Fysioterapi Specialistvård som ingår i neuroteamet ansvarar för att följa denna rutin vid omhändertagande av patient med PS. 3. Beskrivning 3.1. Behandlingsmål Den fysioterapeutiska behandlingen syftar till att maximera den fysiska funktionsförmågan och minimera sekundära komplikationer. Genom hela sjukdomsförloppet är den övergripande målsättningen för rehabilitering att optimera livskvaliteten för patienten Indikationer Det är viktigt med en kontakt tidigt i sjukdomsförloppet för att upptäcka och förebygga funktions- och aktivitetsnedsättningar. Regelbunden kontakt med fysioterapeut är att föredra, för att följa sjukdomsprogress, fysisk aktivitets-
2 Rutin 2(7) förmåga och att insatser/träning är på rätt nivå. Fånga upp om andra insatser/andra vårdnivåer behövs. Patienten rustas för att kunna upprätthålla egenträning i den mån det är möjligt. Indikation för fysisk aktivitet föreligger alltid vid PS Kontraindikationer Bassängträning kan vara kontraindicerat vid freezing-problematik. Kontraindikationer föreligger inte för allmän fysisk aktivitet och specifik fysioterapi Bedömning och utvärdering Anamnes: Socialstyrelsens indikatorfrågor för fysisk aktivitet Tidigare fall och tidigare nära fall under de senaste 6 eller 12 månaderna 3 stegs fallprediktion Bedömningsinstrument bör om möjligt användas genom vårdkedjan för att ge bästa möjliga förutsättning för utvärdering. Bedömning av motorisk funktion: styrketester 0-5 skalan enl Janda funktionell styrka; ex Chair Stand Test, Five Times Sit to Stand Modifierad Unified Parkinson s Disease Rating Scale (UPDRS) Bedömning av gång: Självvald eller maximal gånghastighet 10 m 6-minuters gångtest med skattning av allmän ansträngning, andfåddhet, bentrötthet och smärta Dynamic Gait Index (DGI) Functional Gait assessment (FGA) Freezing of gait questinaire (FOGQ) Bedömning av balans, fallrisk och fallrädsla: Timed Up and Go test (TUG) Bergs balansskala (BBS) BDL balansskala Mini-BESTest Falls Efficacy Scale (FES) Stops Walking When Talking (SWWT) Falldagbok
3 Rutin 3(7) Målutvärdering: Självskattning av aktivitetsutförande och nöjdhet med utförandet (VAS) Patientspecifik funktionell skala (PSFS) 3.5. Behandling PS är en sjukdom med varierande sjukdomsbild vilket gör att det är viktigt att behandlingen är individanpassad och att hänsyn tas till sjukdomens förlopp och personens målsättning. All träning utförs med fördel när patienten är välmedicinerad inte i off. En rehabiliteringsplan bör upprättas vid behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. Information om fysisk aktivitet och träning Information om träning och daglig fysisk aktivitet är ett naturligt inslag i de fysioterapeutiska åtgärderna vid PS. Patientens upplevda hinder och underlättande faktorer måste beaktas. Rådgivning bör vara individanpassad och fysioterapeutens roll bör vara kunskapsförmedlande, pedagogisk, stödjande och motiverande. Användbara redskap kan vara motiverande samtal, träningsprogram och Fysisk aktivitet på recept (FaR). Parkinsondag Parkinsonskola för patient och närstående är ett redskap för att kunna hantera sjukdomen (prioritet 6 resp 7 i Nationella riktlinjer). Neurologmottagningen har valt att erbjuda patient och närstående information under en Parkinsondag. Målet är att ha en Parkinsondag två gånger per termin. Fysioterapeut deltar med en föreläsning. Material i form av en PowerPoint-presentation med fördel kan användas (se Parkinsondag ). Kondition/Styrka Vid PS kan hypokinetiska symptom och svårigheter till rörelse bidra till inaktivitet och i förlängningen nedsatt kondition och styrka. Ökad fysisk aktivitet föbättrar muskelfunktion och kondition.träningen ska ske i on -fas. Träning på gångband kan vara ett bra sätt att träna kondition. Rörlighet och hållning Personer med PS drabbas ofta av generell stelhet och ett tydligt flektionsmönster. De har svårt att ta ut rörlighet i ledernas ytterlägen. Det är viktigt med träning som ökar rörligheten i flexorer och rotatorer samt stärker extensorer och skulderretraktorer. En god rörlighet i bröstkorgen stimulerar till frekvent djupandning. Hypokinesi påverkar den frivilliga och reflexmässiga kraften i hoststöten. Det är viktigt att vid behov introducera PEP-träning för att förebygga pneumoni.
4 Rutin 4(7) Balans/Fall Gång- och balansträning består av olika övningar som utmanar och stimulerar bland annat stabilitetsgränser, sensorisk integrering, rörlighet, balansreaktioner, balansaktioner (antecipatoriska balansjusteringar) och även till viss del muskelstyrka. De stående och gående övningarna varieras så att de lättare kan överföras till det dagliga livets utmaningar. Träning av dual-task i kombination med gång- och balansträning har visat lovande resultat och de europeiska riktlinjerna lyfter även fram denna träning. Träning sker i klinik, men kan även ske i hemmet eller utomhus. Det är viktigt med individuell anpassning utifrån balansproblem, fallhistoria, miljö och livsstil. Fallpreventiva åtgärder kan innefatta information, hjälpmedel, medicinjusteringar samt fysisk träning som inkluderar balansträning. Gångträning Gångträning för att stimulera ett mer normaliserat gångmönster innefattar träning för att öka steglängd, gånghastighet, medrörelser i bål och armar samt förbättra vändningar. Då gångfunktionen är nära kopplad till faktorer som nedsatt postural kontroll och rörelseinskränkningar är det viktigt att se gångfunktionen som en funktion beroende av flera parametrar och inrikta träningen mot individuella behov. Träning på gångband har visat sig vara effektivt för att förbättra gånghastigheten (prioritet 4 enligt Nationella riktlinjer). En förklaring kan vara att gångträning på gångband ger en förstärkt cueingeffekt då patienten tvingas följa gångbandets hastighet vilket kan vara effektivt då patienten med PS ofta har brady- och hypokinesiproblematik. Stavgång är en bra träningsform för många patienter med PS. Det stimulerar till ökade medrörelser i bål och armar, vilket ofta är nedsatt hos patienten med PS. Stavarna kan fungera som extern reciprok cueing, vilket gör att patienten lättare hittar rytm i gången och kan minska förekomsten av freezing. Stavarna utgör ett balansstöd för dem som så behöver. Stavgång är också en effektivare motionsform jämfört med vanlig gång då det är mer energikrävande. Stavgång kan stimulera till ökad steglängd och förbättrat gångmönster. Förflyttningsträning (i/ur säng, gång, trappa, rullstolskörning) Regelbunden översyn av förflyttningar är viktig. Vid behov träning och genomgång av förflyttningstekniker för att öka självständighet och minska fallrisk. Smärtbehandling Beroende på smärtans härkomst kan bl a TENS, akupunktur, träning och stretching prövas. Cueing och kognitiva strategier Cueing syftar till att hitta strategier för att gå runt låsningar i basala ganglierna. Genom att använda sig av kognitiva strategier ökas medvetenheten vid utförandet av rörelse, t ex vid förflyttningar och gång (gånginriktad cueing prioritet 4 enligt
5 Rutin 5(7) Nationella riktlinjer). Komplexa och sammansatta aktiviteter kan delas in i mindre, enklare rörelser och läras in i en bestämd turordning för att underlätta genomförandet. Svåra sammansatta uppgifter bör undvikas i vardagen om rörelsestopp/freezing är förekommande. Cueing är ett sätt att med så kallade cues ge inre eller yttre stimuli till rörelse. Dessa kan användas av den parkinsonsjuke själv eller av personer i dess omgivning. Det kan exempelvis röra sig om auditiva cues med taktfast rytm eller musik, visuella cues med hinder eller märken att kliva över eller taktila cues med taktfasta klappar på höft/ben. Genom att använda cueing och kognitiva strategier i träning har personer med PS visats kunna förbättra sin ADL-förmåga, inklusive genomförandet av förflyttningar och gång. Individuell träning och träning tillsammans med andra Valet mellan enskild träning och individanpassad träning tillsammans med andra beror på patientens behov av stöd. Genom individanpassad träning tillsammans med andra finns möjlighet att lära av varandra eftersom man träffar människor med likartade problem. Behandlande åtgärder av psykiska funktioner De psykiska symtomen uppfattas av många patienter som mycket värre än den fysiska. Känsla av otillräcklighet, svårighet att fatta beslut, att ständigt vara tvungen att skjuta upp saker till morgondagen är påfrestande och stressutlösande. Vid rehabilitering är det viktigt att finna en balans mellan aktivitet och vila och hantera den stresskänslighet som finns. Hjälpmedel I det flesta fall gäller egenansvar vid införskaffande av gånghjälpmedel. Rekommendation av lämpligt gånghjälpmedel ges vid behov. Behovsbedömning av ortopedtekniskt hjälpmedel görs och rekvisition till Aktiv ortopedtekning skrivs. Patienten kan även själv vända sig till Aktiv ortopedteknik utan remiss och får då själv bekosta hjälpmedlet Dokumentation Patientjournal skrivs i Melior enligt rutin inom Fysioterapi Specialistvård Besöksregistrering Alla öppenvårdsbesök registreras i Elvis enligt rutin inom Fysioterapi Specialistvård Informationsöverföring Vid behov av informationsöverföring till annan vårdnivå sker det via telefon eller skriftligt. Skriftlig informationsöverföring sker på särskild blankett eller att rehabplanen skickas.
6 Rutin 6(7) 4. Plan för kommunikation och implementering Denna rutin kommuniceras genom mail från Platinainläggare till alla medarbetare inom Fysioterapi Specialistvård. 5. Dokumentinformation Dokumentet upprättat av Emelie Cassel, Helena Jensen, Ewa Niemi-Andersson och Marianne Skoglund, samtliga leg fysioterapeuter. Dokumentet granskat av Irina Sjöblom, överläkare neurologmottagningen. 6. Referenser Dokumentnamn Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros och Parkinsons sjukdom Svenska riktlinjer för fysioterapi vid Parkinsons sjukdom Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet. FYSS. Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling Rutin Rehabplan, dokument-id Neuroteam och neurorehabteam, division medicin-psykiatri, dokument-id Rutin Elvis, dokument-id Parkinsondag Rutin ordination gånghjälpmedel Rutin Melior Plats tioner2016/ alassets/professionsutveckling/kliniska -riktlinjer/dokument/svenskariktlinjer-for-fysioterapi-vidparkinsons-sjukdom.pdf Statens Folkhälsoinstitut; 2008 Dokumentsök Dokumentsök Dokumentsök Specialistvård\14. Arbetsområden\Neuro\Gävle Specialistvård\17. Rutiner\Metoder och hjälpmedel\gävle\hudik Specialistvård\17. Rutiner\Patientadministrativa rutiner\elvis och Melior
7 Rutin 7(7) Dokumentnamn Rutin för informationsöverföring till annan vårdinstans Checklista för öppenvård Plats Specialistvård\17. Rutiner\Informationsöverföring Specialistvård\14. Arbetsområden\Öppenvård\Öppenvå rd Gävle
Parkinsons sjukdom, Fysioterapi Specialistvård
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-45701 Fastställandedatum: 2017-05-23 Giltigt t.o.m.: 2018-05-23 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Seija Hjärpsgård Parkinsons sjukdom, Fysioterapi
Läs merParkinsons sjukdom, Fysioterapi Specialistvård
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(8) Dokument ID: 09-45701 Fastställandedatum: 2016-02-17 Giltigt t.o.m.: 2017-02-17 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Anna Gustavsson Parkinsons sjukdom, Fysioterapi
Läs merMultipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-45681 Fastställandedatum: 2016-02-19 Giltigt t.o.m.: 2017-02-19 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Anna Gustavsson Multipel skleros (MS), Fysioterapi
Läs merCervikal Dystoni, Fysioterapi Specialistvård
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-125698 Fastställandedatum: 2017-05-23 Giltigt t.o.m.: 2018-05-23 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Seija Hjärpsgård Cervikal Dystoni, Fysioterapi
Läs merCervikal Dystoni, Fysioterapi Specialistvård
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-125698 Fastställandedatum: 2016-02-10 Giltigt t.o.m.: 2017-02-10 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Anna Gustavsson Cervikal Dystoni, Fysioterapi
Läs merKunskapsstöd för fysioterapeuter. Cecilia Fridén, FoU-chef
Kunskapsstöd för fysioterapeuter Cecilia Fridén, FoU-chef Det nationella kunskapsstödet ska: bidra till att medarbetare har förutsättningar att ge god, säker och jämlik vård i hela landet garantera ett
Läs merFysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07)
Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07) Presentation Parkinsonteamet Solna 3 neurologer 1 fysioterapeut 1 Arbetsterapeut
Läs merBenamputerade, Fysioterapi Specialistvård
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-44019 Fastställandedatum: 2018-06-18 Giltigt t.o.m.: 2019-06-18 Upprättare: Charlotta A Gunnarsson Fastställare: Seija Hjärpsgård Benamputerade, Innehåll
Läs merFysioterapi vid Parkinson s sjukdom Breiffni Leavy
Fysioterapi vid Parkinson s sjukdom Syfte i) Balansproblem vid Parkinson s Evidensen för olika träningsformer Ge exempel genom våran forskning Neurodegenerativ sjukdom, James Parkinson 1817 22 000 personer
Läs merFysioterapeutens roll vid utredning och uppföljning
Fysioterapeutens roll vid utredning och uppföljning Ylva Cedervall, med.dr., leg. sjukgymnast Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset, Uppsala ylva.cedervall@akademiska.se Samband motorik
Läs merKliniska riktlinjer: Fysioterapi vid Parkinsons sjukdom
FORSKNING PÅGÅR Redaktör: Birgit Rösblad birgit.rosblad@fysioterapeuterna.se SAMMANFATTNING Målet med riktlinjearbetet har varit att utvärdera och sammanställa befintlig evidens gällande fysioterapeutiska
Läs merBenamputerade, Fysioterapi Specialistvård
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-44019 Fastställandedatum: 2015-08-18 Giltigt t.o.m.: 2016-08-18 Upprättare: Elin O Martinsson Fastställare: Anna Gustavsson Benamputerade, Fysioterapi
Läs merSvenska riktlinjer för fysioterapi vid Parkinsons sjukdom
Svenska riktlinjer för fysioterapi vid Parkinsons sjukdom Maria Nilsson, Erika Franzén, Cecilia Winberg 2018-01-30 Författare Maria Nilsson Erika Franzén Cecilia Winberg Referensgrupp 1 Monika Fagevik
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Parkinsons sjukdom - Rehabiliteringsteam - ARB FYS
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17844 su/med 2018-09-26 6 Innehållsansvarig: Ann Björkdahl, 1:E arb.terapeut, Arbetsterapi och fysioterapi Högsbo (annbj15) Godkänd av: Gunilla Kjellby
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan
Läs merKronisk njursvikt/njurtransplantation, Fysioterapi Specialistvård
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-46674 Fastställandedatum: 2015-12-12 Giltigt t.o.m.: 2016-12-12 Upprättare: Martha E Meza Andrade Fastställare: Anna Gustavsson Kronisk njursvikt/njurtransplantation,
Läs merHjärtoperation med sternotomi, Fysioterapi Specialistvård
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-73727 Fastställandedatum: 2015-02-11 Giltigt t.o.m.: 2016-02-11 Upprättare: Anna M Janson Fastställare: Tova Marknell Hjärtoperation med sternotomi,
Läs merBlodsjukdom- Fysioterapi Specialistvård, Gävle
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-44464 Fastställandedatum: 2015-08-06 Giltigt t.o.m.: 2017-08-06 Upprättare: Martha E Meza Andrade Fastställare: Anna Gustavsson Blodsjukdom- Fysioterapi
Läs merFörskrivningsprocessen: utprovning av rollator för äldre personer
Förskrivningsprocessen: utprovning av rollator för äldre personer Anette Forsberg, Region Örebro län Carin Fredriksson, Örebro Universitet Marie Holmefur, Örebro Universitet Liselotte Norling Hermansson,
Läs merFysioterapi vid Parkinsons sjukdom: svenska riktlinjer och hur gör vi. Parkinsons sjukdom
Fysioterapi vid Parkinsons sjukdom: svenska riktlinjer och hur gör vi Erika Franzén, Docent, Universitetslektor, Fysioterapeut. Karolinska Institutet och Karoliniska Universitetssjukhuset Parkinsons sjukdom
Läs merGastric by pass opererade, Fysioterapi Specialistvård Gävle
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-46721 Fastställandedatum: 2015-05-26 Giltigt t.o.m.: 2017-05-26 Upprättare: Lena B Holmgren Fastställare: Anna Gustavsson Gastric by pass opererade,
Läs merHälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution
Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,
Läs merPhysiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures
Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Bakgrund I Sverige får ca 25-30 000 personer stroke varje år Nedsatt motorisk funktion och asymmetri
Läs merExterna stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås
Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-
Läs merKan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?
FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting
Läs merHåll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast
Håll dig på benen En föreläsning om fallprevention Karin Green Leg Sjukgymnast Vad är balans? Förmågan att kontrollera kroppen i upprest ställning så att den befinner sig i jämvikt Sammansatt funktion
Läs merRUTIN FÖR. Otago. Fallförebygförebyggande träning. Medicinskt ansvarig för rehabilitering. Antaget
RUTIN FÖR Otago Fallförebygförebyggande träning Antaget av Medicinskt ansvarig för rehabilitering Antaget 2018-09-24 Giltighetstid Dokumentansvarig tills vidare Medicinskt ansvarig för rehabilitering Diarienummer
Läs merMöjligheter och hinder för personer med Alzheimers sjukdom i tidigt skede att vara aktiva
Möjligheter och hinder för personer med Alzheimers sjukdom i tidigt skede att vara aktiva 12 maj 2016 Ylva Cedervall med.dr, assoc.forskare, Inst. för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik, Uppsala universitet
Läs merWorkshop - Fall. Fysisk aktivitet och balansträning. Senior Alert
Workshop - Fall Senior Alert 2016-10-18 Fysisk aktivitet och balansträning Alexandra Halvarsson, leg.sjukgymnast, Med Dr Susanne Gripenberg, spec.sjukgymnast, MSc Karolinska Institutet, Institutionen för
Läs merStandardvårdplan Fallprevention anpassad för VOF Helsingborg. Hälsohistoria. Har patient någon/några av följande diagnos/symtom:
Standardvårdplan Fallprevention anpassad för VOF Helsingborg Hälsohistoria 2011-03-07 Har patient någon/några av följande diagnos/symtom: Fall i samband med medvetslöshet Kardiovaskulära orsaker Reflektoriskt
Läs merRapport och statistik Aktivering och fysioterapi i hemmiljö 2016
De Sjukas Väl i Huvudstadsregionen rf Rapport och statistik Aktivering och fysioterapi i hemmiljö 2016 De Sjukas Väl i huvudstadsregionen rf är en förening inom tredje sektorn, som samarbetar med den svenska
Läs merAnette Forsberg, leg. fysioterapeut, docent Universitetssjukhuset, Region Örebro län Carin Fredriksson, leg. arbetsterapeut, lektor Örebro Universitet
Anette Forsberg, leg. fysioterapeut, docent Universitetssjukhuset, Region Örebro län Carin Fredriksson, leg. arbetsterapeut, lektor Örebro Universitet Övriga medarbetare Marie Holmefur, leg arbetsterapeut,
Läs merINSTRUKTION - ARBETSMATERIAL
2011-03-25 1 (12) TryggVE-modellen - Underlag vid upprättande av lokala rutiner för verksamheten Innehållsförteckning Inledning...2 Förutsättningar...2 Genomförande...2 Trygghet...2 Psykisk hälsa...4 Lokal
Läs merStrokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping
Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:
Läs merSMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket
Läs merHälsa, kondition och muskelstyrka. - En introduktion
Hälsa, kondition och muskelstyrka - En introduktion Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,
Läs merRehabilitering vid Parkinsons sjukdom
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Parkinson Giltig fr.o.m: 2017-05-05 Faktaägare: Dorothea Urbanek, Sjukgymnast Rehabkliniken Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén
Läs merParkinsons Sjukdom Fysioterapi
2017-03-28 31389 1 (5) Parkinsons Sjukdom Fysioterapi Sammanfattning Parkinsons sjukdom, är en progressiv neurologisk sjukdom som kännetecknas av rörelseproblem, stelhet och skakningar. Till neurologavdelning
Läs merFysioterapi metoder för Åtgärder Startkort
Fysioterapi metoder för Åtgärder Startkort Studentens namn Termin, År... Innehåll Översikt av samtliga åtgärder Startkortstabeller, underlag för examination (del av examination) Författarna 1 Rättigheter
Läs merFysioterapeutiskt perspektiv
Fysioterapeutiskt perspektiv Ingalill Larsson leg. sjgym.univ.lektor, PhD VARFÖR VILKA FYSIOTERAPI VAD VAR HUR VAR finns fysioterapeuter? 1 Akutsjukvård Primärvård Hemsjukvård Kommunal hälso- och sjukvård
Läs merFysioterapi vid knäproteskirurgi Avd 232 och 233 Mölndals sjukhus
Fysioterapi vid knäproteskirurgi Avd 232 och 233 Mölndals sjukhus Ulrika Cederberg Leg. Fysioterapeut Innehåll Viktiga faser för patienten knä och höft Inskrivningstillfället knä och höft Operationsdagen
Läs merEnkät om lokala vårdprogrammet för osteoporos
28-9-8 Enkät om lokala vårdprogrammet för osteoporos Bifogad enkät riktar sig till olika hälso- och sjukvårdsenheter i kommunerna, primärvården och inom och besvaras i första hand av legitimerad personal.
Läs merUnga kroppar är gjorda för rörelse!
Unga kroppar är gjorda för rörelse! FYSISK AKTIVITET är en viktig del i ungdomars motoriska, sociala och personliga utveckling FYSISK AKTIVITET främjar fysisk och psykisk hälsa FYSISK AKTIVITET kan förebygga
Läs merDagrehabrutin. Syfte och omfattning. Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-51441 Fastställandedatum: 2014-02-11 Giltigt t.o.m.: 2017-02-11 Upprättare: Berit M Fredriksson Fastställare: Berit Fredriksson Dagrehabrutin Innehåll
Läs merProgram för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del
081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.
Läs merAlternativ till läkemedelsbehandling vid smärta. Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset
Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Fysisk aktivitet Hållning Styrka rörelseomfång Lokal kyla Cirkulation Lägesändringar
Läs merEffekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke
Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Mialinn Arvidsson Lindvall, RPT, MSc*, Agneta Anderzén Carlsson, RN, PhD, Anette Forsberg, RPT, PhD Universitetssjukvårdens forskningscentrum,
Läs merTryggVE. Bakgrund. Osteoporosdagen Presentation av TryggVE-teamet, SÄS. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO
TryggVE Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO TryggVE-team 2010-09-29 1 Bakgrund Projektet startade 2007 på uppdrag av Reko`s chefsgrupp. Omvårdnadschef Sonja Nilsson är projektledare på SÄS REKO
Läs merBenamputation Fysioterapi
2019-02-11 31071 1 (5) Sammanfattning Detta dokument förklarar fysioterapeutens roll för patienter som genomgått benamputation och avser ens fysioterapi, SÄS, Borås. Rehabilitering sker dels som inneliggande
Läs merKan konditionsträning minska upplevelsen av hjärntrötthet efter stroke? Anna Bråndal leg fysioterapeut, Med dr Strokecenter Norrlands
Kan konditionsträning minska upplevelsen av hjärntrötthet efter stroke? Anna Bråndal leg fysioterapeut, Med dr Strokecenter Norrlands universitetssjukhus Fatigue medicinsk term för trötthet Fatigue kan
Läs merFörebygga fall. Petra Pohl Med dr, leg fysioterapeut. Linghem % var 65+ år i Sverige % år 2060
Förebygga fall Petra Pohl Med dr, leg fysioterapeut Linghem 2017-10-20 Vi blir fler äldre! 19% var 65+ år i Sverige 2012 25% år 2060 50% av Europas befolkning 50+ år 2050 85+ ökar mest! 2 1 Corren 2 oktober
Läs merDistal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast
Distal Femurfraktur, rehabilitering Utvärderingsinstrument Jennie Classon Leg sjukgymnast 1 Hur ovanlig är distal femurfraktur? Incidens ca 60-65 per år på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal Medelålder
Läs merFysisk aktivitet och träning vid MS
Fysisk aktivitet och träning vid MS www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor December 2017 Fysioterapeuterna Grafisk form: Rickard Örtegren Materialet är finansierat med statsbidrag från Socialstyrelsen.
Läs merFysisk aktivitet och träning vid KOL Dahlheimers Hus Ewa-Lena Johansson Med dr. spec sjukgymnast
Fysisk aktivitet och träning vid KOL Dahlheimers Hus 2016-03-11 Ewa-Lena Johansson Med dr. spec sjukgymnast ewa-lena.johansson@vgregion.se 2015 WHO:s medlemsländer i Europaregionen har antagit en strategi
Läs merTryggVE. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO. TryggVE-team
TryggVE Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO TryggVE-team 2010-09-29 1 Bakgrund Projektet startade 2007 på uppdrag av Reko`s chefsgrupp. Omvårdnadschef Sonja Nilsson är projektledare på SÄS REKO
Läs merVad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?
Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Christina Lundqvist Utvecklingschef, professionssamordnare Sveriges Arbetsterapeuter Arbetsterapeuter får vardagen att funka! Om arbetsterapi
Läs merRutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor:
Rehabenheten Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor: 1. Har du/patienten fallit under det senaste året? 2. Är du/patienten rädd för att falla? Eller
Läs merMer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer
SMÄRTA HOS ÄLDRE Mer sjukdom/symtom med stigande ålder Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer Beakta fysiologisk, psykologisk, social och existentiell dimension INAKTIVITETSSMÄRTA Hög ålder
Läs merLäget i Gävleborg. Antal patienter, Gävle. Antal patienter, Gävle
Läget i Gävleborg Gävle: 1 certifierad fysioterapeut 1 arbetsterapeut som planerar att gå via nätet Hudiksvall: 2 certifierade fysioterapeuter 1 certifierad arbetsterapeut Bollnäs: Ingen utbildad terapeut
Läs merArtros och övervikt går det att komma ur de onda cirklarna?
Artros och övervikt går det att komma ur de onda cirklarna? Magnus Gerdin, Leg fysioterapeut Lidens HC. Översikt Inaktivitet till träning Grundbehandling artros Effekter av träning vid artros Smärta och
Läs merOFVSPPPTIMA. Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada
OFVSPPPTIMA Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada Med rätt träning kan Du uppnå klara förbättringar, även många år efter att hjärnskadan har skett Hjärnan kan mer Vår hjärna är
Läs merFysioterapeutens viktiga roll
Fysioterapeutens viktiga roll vid KOL Andre Nyberg, PhD, leg fysioterapeut Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi Institut universitaire de cardiologie et de pneumologie de Québec
Läs merNeuroteam
Neuroteam 2015-12-01 LGS 28 Rehabenheter 2015-12-01 Närhälsan Eriksberg rehabmottagning 2 3 godkända Neuroteam i LGS - området Närhälsan Eriksberg rehabmottagning Närhälsan Frölunda rehabmottagning Backa
Läs merFast Track Fysioterapi vid elektiv höftproteskirurgi
Fast Track Fysioterapi vid elektiv höftproteskirurgi Anki Skarin leg. sjukgymnast, MSc Ortopedidagen 2017.10.10 Framgångsfaktorer före operationen Väl förberedd patient! - Förståelse och positiv inställning
Läs merHYPERTONI FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket
Läs merFall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga
Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Lena Zidén, leg fysioterapeut, fil dr Fysioterapi SU/Mölndal, Göteborgs Universitet, Göteborgs Stad Våra kroppar är gjorda för rörelse Första steget
Läs merRAS projektet ReAktivering i Samverkan ( )
RAS projektet ReAktivering i Samverkan (2014-2017) Riksstroke, Jämtland 400 drabbas av stroke, 300 överlever Medelålder 75 år 25 % förvärvsarbetar 25 % beroende i PADL (dusch, toabesök, matning) 75 % över
Läs mer2010-06-01 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Parkinsons sjukdom
2010-06-01 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Parkinsons sjukdom Inledning Syfte Landstinget Kronoberg har formulerat visionen Ett gott liv i ett livskraftigt län, vilket innebär att landstinget
Läs merGastric by pass opererade, Fysioterapi Specialistvård Gävle
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-46721 Fastställandedatum: 2016-11-29 Giltigt t.o.m.: 2017-11-29 Upprättare: Lena B Holmgren Fastställare: Annika Mattsson Gastric by pass opererade,
Läs merPersonlig tränare. Daniel Pineda The exercise is the test, the test is the exercise -Cheek
Personlig tränare Daniel Pineda The exercise is the test, the test is the exercise -Cheek Vad är träning? Träning är en målmedveten fysisk aktivitet som sker i kontinuitet. Den är planerad, strukturerad
Läs merVad är polio och postpolio?
Polio och motion Vad är polio och postpolio? Polio är en sjukdom orsakad av ett smittsamt virus som kan angripa nervsyste met och ge förlamning i kroppens muskler, samt påverka bland annat andning, sväl
Läs merRegin Dahl Fysioterapeut Arvika Sjukhus Cytostatika sektionen/palliativa teamet
Regin Dahl Fysioterapeut Arvika Sjukhus Cytostatika sektionen/palliativa teamet Agenda Rehabilitering och träning av cytostatika patienter vid Arvika Sjukhus. Patient Case, erfarenhet på fysioterapi av
Läs merFysisk träning som behandling vid Parkinsons sjukdom
Fysisk träning som behandling vid Parkinsons sjukdom Erika Franzén, Docent, Universitetslektor, Fysioterapeut. Karolinska Institutet och Karoliniska Universitetssjukhuset 2015-01-21 Erika Franzén 1 Parkinsons
Läs merSydöstra sjukvårdsregionen
Nationella riktlinjer för vård vid stroke - Rehabilitering Sydöstra sjukvårdsregionen Arbetsgrupp: Östergötland: Marie Samuelsson, Lena Törnfeldt Jönköping: Agneta Siebers, Jakob Gesher Kalmar: Ulla Bigelius,
Läs merKliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck 2011. 6 mars 2013 1
Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck 2011 6 mars 2013 1 Syfte ta fram vårdprogram med nationella riktlinjer för sjukgymnastisk bedömning och uppföljning
Läs merARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket
Läs merHÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med
Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som
Läs merDet är viktigt att röra på sig när man har cancer
Det är viktigt att röra på sig när man har cancer regiongavleborg.se Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Dagens forskning visar att de flesta patienter som behandlas för cancer har mycket
Läs merFysisk aktivitet vid cancer. Anne-Sophie Mazzoni Leg. sjukgymnast och doktorand Uppsala universitet
Fysisk aktivitet vid cancer Anne-Sophie Mazzoni Leg. sjukgymnast och doktorand Uppsala universitet anne-sophie.mazzoni@pubcare.uu.se Fysisk aktivitet vid cancer DEL 1 Vad vet vi om fysisk aktivitet vid
Läs merTräning vid hjärtsvikt
Träning vid hjärtsvikt Cecilia Edström Sjukgymnast HOPP-projektet Skellefteå Hjärtcentrum, Umeå Fysisk träning vid kronisk hjärtsvikt är högt prioriterat! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård
Läs merS E N I O R A L E R T
S E N I O R A L E R T Team: Förbättringsområde: Målsättning: Särkivaaragården, Övertorneå Fallprevention, nutrition Antal fall ska minskas med systematiska förebyggande åtgärder.. Princip är, att med regelbunden
Läs merRegelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandlingen och lindra symtom på sjukdomen.
Cancerrehabilitering Syftet med cancerrehabilitering är att förebygga och minska de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av cancersjukdom och behandling. Målet är att du ska fungera och
Läs merStrokerehabilitering Internationella strokedagen 2014
Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Hélène Pessah-Rasmussen Docent, överläkare Christina Brogårdh Docent, leg sjukgymnast VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin 1 2 I den skadade delen
Läs merHälseneruptur. Akut handläggning, uppföljning och fysioterapi vid SÄS
2017-09-11 33699 1 (5) Hälseneruptur. Akut handläggning, uppföljning och fysioterapi vid SÄS Sammanfattning Rutinen beskriver akut omhändertagande, uppföljning och rehabilitering av såväl kirurgiskt som
Läs merSMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med
Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som
Läs merSammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge.
Sammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge. Allmän sammanfattning Att påbörja rehabilitering och träning efter en skada
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Fot - Calcaneusfraktur - FYS
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17634 su/med 2018-03-26 4.1 Innehållsansvarig: Lena Jensen, Fysioterapeut, Fysioterapi Mölndal (lenje2) Godkänd av: Åsa Sand, Verksamhetschef, Verksamhet
Läs merSjukgymnastik/fysioterapi vid axial spondylartrit
Regional medicinsk riktlinje Sjukgymnastik/fysioterapi vid axial spondylartrit Fastställd av: Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 1-2015) giltigt till januari 2017 Utarbetad av: sektorsrådet i reumatologi
Läs merEn utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre
LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer
Läs merneurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson
neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken
Läs merBilaga 1 SVP Fallprevention
Bilaga 1 SVP Fallprevention Här presenteras SVP Fallprevention så som den ter sig i elektronisk patientjournal (Melior). Samtliga valbara förval ses i planen. Möjlighet finns att komplettera med fritextformuleringar.
Läs merRutin för kontakt med hälso-och sjukvårdspersonal när brukarens tillstånd kräver det
Rutin för kontakt med hälso-och sjukvårdspersonal när brukarens tillstånd kräver det Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum Rutin Rutin för kontakt med hälso-och sjukvårdspersonal
Läs mer1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6)
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-98069 Fastställandedatum: 2016-06-09 Giltigt t.o.m.: 2017-06-09 Upprättare: Caroline E Holmsten Fastställare: Anna Gustavsson Höftfraktur, Fysioterapi
Läs merregiongavleborg.se Bildkälla: Fysioterapeuterna
Bildkälla: Fysioterapeuterna Otillräcklig fysisk aktivitet orsakar Vart femte fall av hjärt-kärlsjukdom Vart tionde fall av stroke Vart sjunde fall av diabetes typ 2 Vart sjunde fall av tjocktarmscancer
Läs mer3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet
Otillräcklig fysisk aktivitet 3,2 miljoner Ca 84 tusen 1 Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens Folkhälsoinstitut, 2011 Nationella folkhälsoenkäten, Gävleborg 2010 Definition
Läs merFysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv!
Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv! Eva Eliasson Fysioterapeut/lymfterapeut Processledare cancerrehabilitering U-Ö regionen Cancerrådet
Läs merHUR TRÄNAR ELITSATSANDE BARN OCH UNGDOMAR?
HUR TRÄNAR ELITSATSANDE BARN OCH UNGDOMAR? Mattias Möller Leg fysioterapeut Astrid Lindgrens Barnsjukhus Djurgårdens IF junior Pojklandslag SvFF Mia Tegmark Leg fysioterapeut Idrottskliniken Rehab Astrid
Läs merÖrkelljunga kommun. My Persson leg. fysioterapeut
Örkelljunga kommun My Persson leg. fysioterapeut Beslutstöd för Rehab Bedömningsinstrument Observation/ intervju Skattning av patient/ leg.personal Vilka bedömningsinstrument används/diskuteras? TUG, Timed
Läs merReviderad våren 2013 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Parkinsons sjukdom
Reviderad våren 2013 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Parkinsons sjukdom Inledning Syfte Landstinget Kronoberg har formulerat visionen Ett gott liv i ett livskraftigt län, vilket innebär
Läs merMS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning
MS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning Annika Löfstedt Charlotte Jansson Arbetsterapeut Dietist Fysioterapeut/Sjukgymnast Kurator
Läs mer