Slutrapport. Lärande uppföljning och utvärdering. Projekt TIA, projektägare Kalmar Kommun, Arbetsmarknadsenheten. Genomförd och sammanställd av

1 Slutrapport Lärande uppföljning och utvärdering Projekt TIA, projektägare Kalmar Kommun, Arbetsmarknadsenheten Genomförd och sammanställd av Agneta Klippvik Utveckling AB Ragnabo 107 385 94 Bergkvara Tel 076-840 03 02 e-post klippvik@akkakompetens.se www.akkakompetens.se

2 Innehåll BAKGRUND... 3 LÄRANDE UTVÄRDERING - METODER... 5 PROJEKTETS SYFTE OCH MÅL... 5 MÅLGRUPPER... 5 PROJEKTETS GENOMFÖRANDE... 6 PROJEKTETS ORGANISATION OCH STYRNING... 6 ARBETSSÄTT OCH METODER... 7 SAMVERKAN... 8 MÅLUPPFYLLELSER - RESULTAT OCH LÅNGSIKTIGA EFFEKTER... 10 RESULTAT... 10 Nyckeltal... 10 Deltagarnas bedömning... 11 LÅNGSIKTIGA EFFEKTER... 14 Implementering... 16 MERVÄRDEN FRAMGÅNGSFAKTORER... 17 LÄRDOMAR OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN... 18 KONSEKVENSER OM TIA INTE FINNS... 20 SAMMANFATTNING... 21 BILAGA 1, INTERVJUER MÅLGRUPPER OCH FRÅGEOMRÅDEN, PROJEKT TIA... 23

3 Bakgrund Projektägare för projekt TIA (Till och I Arbete) är Kalmar Kommuns Näringslivs- och Arbetsmarknadsenhet. TIA är till hälften finansierat av Samordningsförbundet i Kalmar län. Samverkansparter är Socialförvaltningen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Landstinget i Kalmar län, vilka bidrar med kompetens och personella resurser samt deltagarersättning i olika former. TIA startade i juni 2008 och har förlängts några gånger. TIA vänder sig till arbetslösa personer mellan 16-64 år med intellektuell funktionsnedsättning. Trots många tidigare gjorda insatser för denna målgrupp har de haft svårt att få varaktiga anställningar utan stöd från olika myndigheter i samverkan. Syftet med utvidgad samverkan och inom Samordningsförbundets ram är att få fler till arbete genom att deras arbetsförmåga tas tillvara utifrån vars och ens förutsättningar så att de kan vara delaktiga och känna sig behövda på arbetsmarknaden. Personer med svagare position på arbetsmarknaden har svårare att finna ett arbete. Arbetsförmedlingen har undersökt vilka grupper som i genomsnitt har svårare att komma ut i arbete än andra: Personer med högst förgymnasial utbildning Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Arbetslösa personer i åldern 55-64 år Utomeuropeiskt födda personer Antalet personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och som är inskrivna på Arbetsförmedlingen har ökat påtagligt de senaste åren. I januari 2008 var totalt 940 personer med funktionsnedsättning inskrivna som arbetssökande på Arbetsförmedlingen i Kalmar län. I april 2015 var det 1 840 personer. Detta motsvarar en ökning på drygt 93 procent. Inskrivna arbetslösa 16-64 år fördelade på enskilda grupper, Kalmar län, jan 2004-apr 2015. Obs! En person kan ingå i flera grupper En stor del av de inskrivna arbetslösa med funktionsnedsättning saknar också gymnasiekompetens.

4 Av de 1 840 arbetslösa personerna med funktionsnedsättning har 36 procent enbart förgymnasial utbildning. Det är flera faktorer som ligger bakom denna utveckling, där personer med funktionsnedsättningar utgör en stor andel av de arbetslösa. En orsak är rationaliseringar som har gjorts inom flera sektorer på arbetsmarknaden, inte minst i samband med de senaste konjunkturnedgångarna. När färre personer behövs för samma produktionskapacitet drabbas oftast personer med funktionsnedsättningar hårdare av nedskärningar. Personer med funktionsnedsättningar har det tufft på arbetsmarknaden och är ofta den grupp som har allra svårast att snabbt få arbete. Jobbchanser för utsatta grupper och övriga inskrivna arbetslösa 16-64 år, Kalmar län, jan 2004-okt 2014. För en person med funktionsnedsättning krävs i många fall insatser från samhället och Arbetsförmedlingen för att stärka chanserna att få arbete. Inom ramen för Arbetsförmedlingens uppdrag vad gäller arbetslivsinriktad rehabilitering finns möjligheter till anställning med stöd för personer med funktionsnedsättning, som medför nedsatt arbetsförmåga. I Kalmar län fanns i slutet av april 2015 drygt 2 060 personer i anställning genom särskilda insatser för funktionsnedsatta. Genom olika av anställningar med lönesubventioner ökar möjligheterna för dessa personer att konkurrera på arbetsmarknaden. Arbetssökande med funktionsnedsättning har i många fall också en svagare utbildningsbakgrund som ytterligare försämrar personens ställning på arbetsmarknaden. Under de kommande åren behövs fortsatt starkt stöd för den växande gruppen arbetssökande personer med funktionsnedsättningar 1. Projekt TIA har tillkommit för att stödja en målgrupp inom utsatta grupper de med intellektuella funktionsnedsättningar i samverkan med Socialförvaltningen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Landstinget i Kalmar län. 1 Källa: Siffror och fakta hämtade ur Arbetsförmedlingens prognos Arbetsmarknadsutsikterna för Kalmar län 2015-2016

5 Lärande utvärdering - metoder Utvärderingen startade i mars 2015 och har pågått till månadsskiftet okt/nov. Den lärande utvärderingen har omfattat olika metoder. Undertecknad har haft löpande kontakt med projektet genom projektledaren. Under april-maj genomfördes individuella telefonintervjuer med styrgrupp och arbetsgrupp, totalt 13 st. Samma tid intervjuades även projektledningen jämte samordnare för Näringslivs- och Arbetsmarknadsenheten, 4 intervjuer. I slutet av maj och i början av juni intervjuades sammanlagt 18 deltagare fördelade på 3 grupper. I september intervjuades två deltagare ur referensgruppen. Intervjufrågor och intervjuade personer se bilaga 1. Som utvärderare har även undertecknad deltagit i ett arbetsgruppsmöte och ett styrgruppsmöte. Under genomförandeperioden har undertecknad tagit del av diverse dokumentation, såsom verksamhetsrapporter, lägesrapporter, minnesanteckningar och statistik. Såväl projektledning/projektmedarbetare som styrgrupp och arbetsgrupp har visat ett stort intresse för att på olika sätt bidra till utvärderingen. Projektets syfte och mål Syftet med projekt TIA är att ge den aktuella målgruppen en varaktig lösning på sin försörjnings- och sysselsättningssituation. Det huvudsakliga målet under projekttiden är att 90 % av de anställda deltagarna är kvar i arbete efter 2 år. Följande mål finns också: - 20 personer skall aktualiseras för samverkan under 2 år. - minst 40 % ska gå till arbete med eller utan anställningsstöd på heltid eller deltid. - ambitionen är att 70 % inom 12 månader från aktualisering ska ha kommit i arbete alternativt påbörjat arbetsmarknadspolitiska insatser mot arbete eller sysselsättning. Målgrupper Personer med dokumenterade intellektuella funktionsnedsättningar. Målgruppen omfattar alla åldersgrupper. Unga kvinnorna är en särskilt prioriterad grupp, framför allt unga mammor. Målgruppen kan till vissa delar betraktas som en osynlig målgrupp, som görs mera synlig och blir till resurser genom TIAs verksamhet. Deltagarna rekryteras främst genom Af, men kan också komma via Socialförvaltningen och Försäkringskassan.

6 Projektets genomförande Projektets organisation och styrning Projektägare är Kalmar Kommuns Kansli och Omvärldsenhet, område arbetsmarknad (Näringslivs- och Arbetsmarknadsenhet tom 20150514). De är vana projektägare och väl rustade för detta ändamål och har tillgång till en samordnare, som är väl insatt i TIAs verksamhet. Projektet har numera en projektledare och två handledare på heltid samt två handledare vardera på halvtid (3 kvinnor och 2 män). TIA har också tillgång till en administratör på 25 %. Tidigare i projektet har personalstyrka och sammansättning varierat, men det finns en kärna som varit med länge i projektet. Personalgruppen har en bred kompetens, där man väl kompletterar varandra, t ex kring målgruppens situation och problematik, olika myndigheters regelverk, yrkesområden och vad gäller pedagogisk handledning. Stor vikt har lagts vid att projektmedarbetarna har egna yrkeserfarenheter och erfarenhet av liknande projekt samt att de har förmåga till empati, förståelse och tolerans. Projektledare och handledare har under senare tid deltagit i utbildningsinsatser för att ytterligare stärka kompetensen, t ex Supported Employment och Arbetsförmågebedömning. I och med att det finns flera projektmedarbetare som är insatta i verksamheten har projektet inte varit så sårbart personalmässigt. Med flera projektmedarbetare blir rollfördelningen viktigare och en fungerande intern kommunikation. Bägge dessa delar har utvecklats efterhand som nya medarbetare kommit in i verksamheten. Projektledare och handledare uppfattas av styr- och arbetsgruppen som mycket engagerade, de har rätt kompetens, är lätta att nå och lätta att prata med. TIAs arbetsgrupp består av två handläggare från Arbetsförmedlingen, två handläggare från Socialförvaltningen, en handläggare från Försäkringskassan samt en kurator från Landstinget (5 kvinnor och 1 man). Gruppen har bra sammansättning med relevant representation med god kontinuitet. Gruppen träffas var 3e vecka. Arbetsgruppen har en bred och hög kompetens. Gruppen är mycket engagerad och arbetar operativt med urval, lösningar, genomgångar och uppföljningar av deltagarna. Då gruppen representerar olika kompetensområden fungerar den också som bollplank i olika frågeställningar. Gruppen har god förmåga att tillsammans hitta lösningar och tänja på gränser när det behövs. Ny kompetens förmedlas ofta på så sätt till varandra i gruppen. Genom projektets samverkansparter finns tillgång till olika nischade kompetenser, t ex till arbetspsykolog genom Af, till läkare och psykiater genom Landstinget och till resurspersoner på Försäkringskassan. Dock finns önskemål om ett större engagemang från psykiatrin. Samverkan är viktig, då deltagarna är aktuella på flera ställen och projektets mål handlar om att hitta varaktiga lösningar. Arbetsgruppen har inte mandat att vid sittande bord ta beslut kring ev stöd, vilket gruppen hade i ett tidigt skede av projektet, men beslutsvägarna har ändå kortats. Att gruppen saknar ett sådant mandat uppfattas som en nackdel av några representanter i gruppen. Gruppens samlade bedömning är att samverkan i gruppen leder till god effektivitet. Citat från en representant i arbetsgruppen: Samverkan i arbetsgruppen är toppen. Vi förstår varandra och varandras regler. Personerna blir inte bollade mellan olika myndigheter. Det här är enda gången samverkan fungerar, vi arbetar inte i stuprör. Alla bidrar. Styrgruppen består av områdesansvarig för Arbetsmarknadsenheten Kalmar kommun, en sektionschef från Af, två enhetschefer från Socialförvaltningen, en kurator från Landstinget, en samverkansansvarig från Försäkringskassan samt samordnare från Samordningsförbundet Kalmar län (4 kvinnor och 3 män). Styrgruppen tillkom först 2014 för att ta ett övergripande ansvar för styrning och samverkan och för att medverka till att lösa en långsiktig finansiering. Den har en strategisk roll, arbetar övergripande, följer upp TIAs inriktning mot målgruppen, arbetssätt och deltagarresultat. Styrgruppens representanter har i de flesta fall mandat att ta beslut inom sina resp ansvarsområden.

7 Styrgruppens roll och arbetssätt kan utvecklas ytterligare. Styrgrupp och arbetsgrupp har mycket ringa eller ingen kontakt med varandra gruppvis. Några av arbetsgruppens representanter uppger att de får information och diskuterar med sin egen organisations styrgruppsrepresentant, några uppger att de får ingen information eller att inga diskussioner förekommer. Styrgruppens rekommendationer och beslut förmedlas till arbetsgrupp och projektmedarbetare via projektledningen. Styrgruppen är eniga kring projektets välbehövlighet. En referensgrupp tillkom försommaren 2015, som består av arbetspsykolog från Af, arbetsförmedlare, handläggare/arbetsterapeut från Soc, handläggare från Försäkringskassan samt projektledningen. Syftet med gruppen är att med hjälp av den se över metoder för samsyn mellan myndigheterna samt undersöka vad som behöver och kan göras för att identifiera nya deltagare till TIA. Det senare med anledning av att inflödet till TIA minskat under framför allt 2015, samtidigt som parterna vet att presumtiva deltagare med behov finns, men blir inte identifierade och rekryterade till TIA. Referensgruppens representanter är specialister inom sina resp områden och de har ett mycket stort intresse och engagemang för TIA. Dock har de inte mandat att ta några beslut för sina resp organisationer. Strukturen på projektorganisationen i sin helhet bedöms som ändamålsenlig och rollerna är i stort sett tydliga. Arbetssätt och metoder TIA har sin bas i Falkenbergshuset på Verkstadsgatan i Kalmar. Där finns lokaler med verkstäder, omklädningsrum och lunchrum. Verksamheten, som TIA bedriver i Falkenbergshuset, består av enklare monteringsarbeten, som utförs på legobasis åt företag i regionen samt smörgåstillverkning på uppdrag för personalcaféer. Verksamheten har byggts upp under en längre tid och vill visa på en alternativ arbetsmarknad med långsiktiga lösningar. Uppdragen, som utförs, ska vara så lika arbetslivet som möjligt. Deltagarna måste passa tider och sjukanmäla sig, vara nyktra och drogfria, hålla överenskommelser och respektera arbetsledning och arbetskamrater. Exempel på tjänster och kunder är posthantering och matdistribution åt kommunen, caféverksamhet åt Linnéuniversitetet och Polisen samt lokalvård åt Wollinska stiftelsen. Deltagare hyrs också ut till företag. Deltagare, som blir aktuella för TIA, har tidigare utredds av resp myndighet. Där har bedömning gjorts om personen möjligtvis kan stå till arbetsmarknadens förfogande. Efter en sådan bedömning kan en remittering göras till TIA. Fortfarande kan det vara osäkert om och på vilket sätt en person klarar ett arbete eller om TIA är rätt åtgärd. Därför börjar alltid personen med en prövomånad på TIA. TIA har utvecklat en modell och arbetsmetod, som är indelad i fyra steg och börjar med kartläggning av deltagarnas resurser för att i samverkan med andra myndigheter undersöka och möta ev hinder för att på sikt kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Efter kartläggningen genomförs arbetsträning, som i första hand sker i Falkenbergshuset. Därefter görs en arbetsprövning ute hos en eller flera arbetsgivare. All planering och alla aktiviteter är individuella, då deltagarna behöver anpassade uppgifter. Projektledning och projektmedarbetare hinner lära känna deltagarna, både genom deras arbetsuppgifter och i samtalen under fika och lunchraster. Under den här tiden får deltagarna också stöd för att bättre klara hela livet, t ex stöd när olika problem uppstår i vardagen, att få en läkarkontakt eller för att skaffa körkort. Ett körkort ökar möjligheterna till jobb och blir en slags morot i processen att närma sig ett arbete. TIAs projektledning och projektmedarbetare följer upp resp deltagares utveckling och förmedlar till arbetsgruppen. När en deltagare arbetsprövar på ett företag kan någon från företaget ge en kortare utbildning till en av TIAs projektmedarbetare, som sedan i sin tur lär ut till deltagaren. Projektmedarbetaren ser vad både företag och deltagare behöver hjälp med och kan stötta genom s k supported employment. Samverkan med såväl handläggare inom Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och landstinget som med arbetsgivarna är mycket viktig under deltagarens tid i TIA. Såväl deltagare som arbetsgivare kan också få visst fortsatt stöd efter avslut om

8 det skulle behövas. TIA syftar till att ge möjlighet till anställning hos en arbetsgivare eller hos Aktiva eller till annan varaktig lösning. Den varaktiga lösningen kan även vara en ansökan om eller återgång till Aktivitets/Sjukersättning från Försäkringskassan och Dagverksamhet i kommunen. Aktiva är en parallell verksamhet i Falkenbergshuset, som har vissa likheter med ett socialt företag. Deltagarna som börjar närma sig arbetsmarknaden kan få en tidsbegränsad anställning i Aktiva inom de reguljära arbetsmarknadsåtgärderna inom Kalmar kommun, som gör dem bättre rustade för en anställning på öppna marknaden. Aktiva är självbärande intäkter och kostnader tar ut varandra dock tas kostnader för administration och vikarier av TIA. I intervjuerna framkommer att flera i styr- och arbetsgruppen har svårt att se skiljelinjerna mellan TIA och Aktiva och när anställning inträder och vilka stöd som finns med i bilden. De arbetsmarknadsåtgärder i form av lönebidrag och/eller personligt biträde som projektet i samverkan med Arbetsförmedlingen kan erbjuda arbetsgivare i kombination med supported employment leder till att personer som inte har full arbetsförmåga tillåts prestera utifrån sina förutsättningar och få känna sig behövda och delaktiga i arbetslivet. Projektledare/projektmedarbetare har flera roller, allt från att skaffa nya uppdrag, praktikanskaffning, logistikplanering, uppföljning, utslussning, administration till att fungera som kurator. Det händer ofta att de får agera stödjande till deltagarna kring problem som uppstått på fritiden och som påverkar deltagarens närvaro eller förmåga att utföra sina arbetsuppgifter. Aktiviteterna som ingår i de olika stegen är mycket viktiga för att stärka självkänslan hos deltagarna. Projektledare och projektmedarbetare har förmågan att ta vara på var och ens styrkor. De stödjer arbetsgivarna när det behövs och de hjälper till att undanröja hinder som kan uppstå på vägen mot lösningar. De får själva rycka in när deltagare är sjuka för att se till att caféverksamhet, matdistribution m m fungerar. Som vi tidigare har nämnt har både styr- och arbetsgrupp uppmärksammat den breda och relevanta kompetens som finns hos projektledning och projektmedarbetare. Modellen i fyra steg upplevs som mycket positivt. Legoarbetena som utförs i lokalerna upplevs av vissa deltagare som enformiga och tråkiga. Även några av de övriga intervjuade har funderingar kring hur dessa skulle kunna breddas och bli mera tilltalande. Att arbeta i olika roller med mycket skiftande arbetsuppgifter med en målgrupp som behöver mycket stöd tar tid. Några av de intervjuade har funderingar kring om det skulle behövas personella förstärkningar för att kunna slussa ut deltagare snabbare från TIA och Aktiva för att utreda arbetsförmågan på öppna arbetsmarknaden. Deltagare som i kartläggnings- och utredningsarbetet har en arbetsförmåga inom TIA/Aktiva får en anpassad anställning där som kan variera i hög grad - och kan bli kvar där ibland lite för länge om personen har så stora begränsningar att det är svårt att hitta en annan arbetsgivare. Om och när dessa personer sedan blir prövade utanför TIA/Aktiva kan resultatet bli ett annat, vilket kan leda till olika synpunkter kring arbetsförmågan i diskussioner med Arbetsförmedling och Försäkringskassa. För individen är det viktigt att tiden på TIA och Aktiva upplevs som en del i en utveckling antingen mot att få ett arbete och bli självförsörjande eller att få besked om ordnad ekonomi på annat sätt. Under projektets senare del under 2015 har inflödet av deltagare kraftigt minskat, vilket medfört att TIA fått dra ner på s k externa uppdrag. Med anledning av det minskade inflödet från Arbetsförmedlingen tillsattes under försommaren 2015 en referensgrupp med representanter från de samverkande organisationerna för att belysa orsaker och hitta möjligheter att öka inflödet. Samverkan Projektet är mycket beroende av samverkan på olika plan:

9 Samverkansparterna I projektet samverkar TIA och kommunen med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Landstinget kring urval av deltagare, problemlösningar och uppföljning. TIA har ett behov av kontinuerligt inflöde av deltagare. Af har under projektets gång bidragit med flest deltagare och övriga parter i mindre omfattning. Inflödet från Af har drastiskt förändrats under 2015. Af Småland har numera inga särskild specialiserad s k rehabgrupper i sin organisation, såsom det fanns tidigare (och som finns kvar i andra regioner). Istället är det varje handläggares ansvar att identifiera ev intellektuella funktionsnedsättningar hos sökande och lotsa vidare till lämplig insats. Att identifiera intellektuella funktionsnedsättningar är inte helt enkelt. Den sökande vill kanske inte medge eller vet inte själv om att den har en sådan nedsättning. Handläggaren måste ha både kunskap och erfarenhet för att kunna upptäcka nedsättningen eller ha tid och möjlighet att ta hjälp av någon som kan. Handläggaren måste också ha kunskap om vilka olika möjligheter, t ex i form av projekt eller aktörer, som finns som kan göra kartläggningar, stödja och hitta lösningar för att i förlängningen minska risken för ett utanförskap. Under senare tid har målgruppen inte blivit tillräckligt synlig på Af eller har handläggare inte sett TIA som den bästa lösningen. Samverkan med Af har gnisslat. Samförstånd har inte heller rått fullt ut vad gäller bidragsnivåer och andra stödinsatser för deltagare i TIA/Aktiva. Af har lyssnat in problematiken kring hur man bättre kan identifiera målgruppen samt samordna kunskap kring rehab och diskussioner pågår kring olika sätt att förändra hos Af. Styrgrupp och Arbetsgrupp Samverkan har fungerat bra i styrgruppen med bra kommunikation och öppet klimat. Arbetet i styrgruppen har skapat en bättre förståelse för varandras begränsningar och möjligheter. När TIA gav signal om för lågt inflöde av deltagare från AF tillsatte styrgruppen en grupp med projektledare och projektmedarbetare samt nyckelpersoner (referensgrupp) från Af, Soc och Försäkringskassan för att få mera underlag till orsakerna. Referensgruppen har kommit förslag som styrgruppen kommer att diskutera och ta ställning till. Arbetsgruppen uppfattar sig själva som mycket engagerade. Där finns både lång och kort erfarenhet med totalt mycket samlad kunskap och man lär av varandra. I arbetsgruppen har man fått inblick i varandras regelverk och arbetssätt, vilket ger positiva effekter då deltagarna ofta tillhör eller borde tillhöra flera myndigheter, vilket betyder ett gemensamt ansvar. Gruppen ser till deltagarens hela situation. Samverkan i arbetsgruppen handlar främst kring deltagarna och på handläggarnivå är samverkan personrelaterad. Återkoppling i den egna hemorganisationen, som inte rör specifika deltagare, är inte särskilt vanlig. Samverkan mellan styrgrupp och arbetsgrupp behöver utvecklas både som grupper sinsemellan men även på chef-handläggarnivå i resp egna organisationer. En ökad kommunikation mellan grupperna bidrar till allas delaktighet och synliggör flera relevanta synpunkter från var och ens horisont, som bör leda till en ökad kvalitet vad gäller projektets utveckling. Arbetsgivare och organisationer Arbetsgivarna tar emot deltagare för arbetsprövning. TIA har mycket goda relationer med ett antal företag, som gärna anställer den här målgruppen just ur mänsklig synpunkt. TIA har blivit ett positivt varumärke p g a att arbetsgivarna vet att projektledare och projektmedarbetare stöttar både deltagare och arbetsgivare under arbetsprövningen och även efter anställning. Exempel på andra parter som TIA har utvecklat regelbunden samverkan med är gymnasiesärskolan, alkoholpolikliniken, narkotikaenheten, kronofogdemyndigheten Överförmyndar-myndigheten och två samarbetsläkare (en allmänläkare och en specialist inom psykiatri).

10 Måluppfyllelser - Resultat och långsiktiga effekter Resultat Genom projekt TIAs verksamhet kan vi se följande resultat: - Kunskapsöverföring Det har skett en kunskapsöverföring kring målgruppens existens och ett behov av att se hela människans situation, där även familjen ibland berörs. Det förs löpande över kunskap mellan parterna om hur de arbetar. Kunskapsöverföringen berör i huvudsak de personer som ingår i styrgruppen resp arbetsgruppen. Den skulle kunna vidgas, t ex spridas mera i resp organisation och ny kunskap skulle kunna förmedlas kring olika teman som berör målgruppen. - Modell TIAs verksamhet och arbetssätt utgör en slags brygga mellan individen och Af och vägen till arbete alt annan varaktig lösning. En modell har utvecklats i fyra steg med fokus på hela individen, där alla samverkansparter är delaktiga och spelar en mycket viktig roll. Modellen har kommit långt, men kan utvecklas ytterligare, se under rubriken Lärdomar och utvecklingsområden - Varaktiga lösningar Syftet med projektet nås, dvs deltagarna får varaktiga lösningar. TIAs medarbetare är mycket angelägna om att stödja varje individ för att nå en varaktig lösning, även om det kan ta tid. Målen får anses högt ställda, men nås med råge. Enskilda personer har nått långt - personer som projektmedarbetarna ibland inte trott ska klara av ett jobb, men sedan gör det. - Samverkan har utvecklats mellan de olika parterna och med arbetsgivare. Graden av samverkan mellan parterna varierar och är ofta personrelaterad. Se mera om samverkan under rubriken Samverkan ovan, sid 9. Nyckeltal Sedan 2008 och fram t o m aug 2015 har projektet totalt haft 101 deltagare 38 kvinnor och 63 män. Merparten av deltagarna har varit under 30 år 55 % av kvinnorna och 78 % av männen. 16 % av kvinnorna har varit 50 år eller äldre medan endast 3 % av männen har passerat 50-årsgränsen. Projektets målgrupp var enligt ansökan personer med dokumenterade, intellektuella funktionsnedsättningar, där kvinnorna särskilt var prioriterade. Merparten deltagare är män, vilket har berott på att behovet - enligt uppgift - varit störst för männen. En förhållandevis större andel av männen har fått anställning på företag jämfört med kvinnorna.

11 Anst på Anst på Föräldr- Annan Sjuk/akt Sjuk/akt På o Tot företag Aktiva Studier penning Flytt åtgärd Åt Af ersättn dagverk TIA Kvinnor<30 år 21 3 5 1 4 0 0 1 3 3 1 Män<30 år 49 13 7 2 0 2 4 5 1 11 4 Kvinnor 30-50år 11 1 3 0 0 0 0 2 3 2 0 Män 30-50 år 12 2 2 0 0 0 1 1 0 6 0 Kvinnor>50 år 6 1 4 0 0 0 0 0 1 0 0 Män>50 år 2 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 Totalt 101 20 23 3 4 2 5 9 8 22 5 38 kvinnor, 63 män Måluppfyllelser: - Huvudsakligt mål under projekttiden: 90 % av de anställda deltagarna är kvar i arbete efter 2 år. Resultat: 38 av 43 deltagare är kvar i arbete efter 2 år = 88,4%. Därutöver har 3 deltagare av 4, som vid avslut hade föräldrarpenning, gått i jobb - 20 personer skall aktualiseras under 2 år Resultat: 101 personer har deltagit under 7 år = ca 14 pers/år - Minst 40 % i arbete med eller utan anställningsstöd på heltid eller deltid Resultat: 43 deltagare = 43% Samt 3 deltagare till studier vilket ger 45,5% till arbete eller studier. - Ambitionen är att 70 % inom 12 månader från aktualisering ska ha kommit i arbete alt påbörjat arbetsmarknadspolitiska insatser mot arbete eller sysselsättning Resultat: 92 % Sammanfattningsvis kan vi konstatera att projektet har nått sina målsättningar och syften mycket väl på i stort sett samtliga punkter. Men framför allt har projektet nått goda resultat på individnivå. Som i alla projekt finns det även här områden att förbättra och utveckla, vilket vi återkommer till längre fram i rapporten. Deltagarnas bedömning Intervjuer har genomförts med 18 deltagare. Intervjuerna har genomförts på plats i TIAs lokaler och som gruppintervjuer fördelade på tre grupper. Grupp 1 bestod av sex deltagare som inte är anställda i TIA/Aktiva. Grupp 2 och 3 bestod av sammanlagt 12 deltagare som fått en anställning i TIA/Aktiva. Intervjuerna har haft mera karaktär av samtal och har präglats av stor öppenhet hos deltagarna och de har välvilligt lämnat sina synpunkter. Intervjuerna/samtalen har handlat om följande: - Bakgrundsfakta: Hur deltagarna kommit till TIA, här länge de varit i projektet och vilken deras försörjning var före TIA

12 - Innehållet vad de gör i TIA/Aktiva - Vad som är bra med TIA/Aktiva - Om det finns något som kan göras bättre/annorlunda - Alternativ till TIA/Aktiva vad hade de gjort om de inte börjat på TIA/Aktiva - Egen bedömning av TIA/Aktiva på en skala av 1-5 Samtliga intervjuade deltagare har kommit till TIA via Arbetsförmedlingen. I grupp 1 varierar längden i TIA för en person som började 2008 till för resterande 4 personer som börjat från jan 2014 fram till jan 2015. I grupp 2 och 3 varierar tiden inom TIA/Aktiva från 1 år till 7 år. Tio personer har varit inom TIA/Aktiva 4 år eller mera. Tidigare sysselsättningar varierar mycket. Flera har varit anställda på öppna arbetsmarknaden. Exempel från grupp 2 och 3: En person har varit anställd på KLS i 36 år, en på KSRR i 8 år, en på Volvo i 9 år och en på Ogo i 7 år. En har drivit eget företag tillsammans med äkta hälft, en person har tidigare arbetat som frisör, en person som undersköterska, en har arbetat som kock och en som undersköterska. Tre personer i grupp 1 kommer från gymnasieskolan och någon kommer från annat projekt. Försörjningskälla innan TIA har för de flesta varit Försäkringskassan genom Aktivitetsstöd eller sjuk/aktivitetsersättning (enligt deras egna uppgifter). KOMMENTAR: Ingen har jobbat som undersköterska eller kock, ingen har den utbildningen, genomsnittstiden för arbetslöshet innan deltagaren började på TIA har varit 7år, har säkert minskat något pga att deltagarna blir yngre och yngre. Deltagarna har noga beskrivit var och en sina egna arbetsuppgifter. De som ännu inte har någon anställning, dvs grupp 1, arbetar med olika plockjobb (legojobb) i de egna lokalerna alt fixar mackor eller hjälper till med matdistribution, postkörning alt prövar på någon annan uppgift, t e x städning. Deltagarna i grupp 2 och 3, dvs de som fått en anställning genom TIA, beskriver sina uppgifter som betydligt mera självständiga. Exempel på arbetsplatser: Poliscaféet, Linnéuniversitetets cafe och lokalvård åt Wollinska stiftelsen. De olika körningarna beskrivs som bäst. Innejobbet med plockuppgifter upplevs som monotont och enformigt. En person i grupp 1 tycker dock om att vara inne. Alla framhåller kamratskapet som en av de bästa delarna i TIA de har roligt tillsammans. De uppskattar att de har en försörjning och tar upp risken med att stängas av och komma tillbaka till Af. Grupp 3 betonar sin frihet och att jobbet är rörligt. Citat: Personalen litar på oss, de vet att vi sköter vårt jobb, vi är självständiga. När vi diskuterar vad som kan göras bättre eller annorlunda tar deltagarna upp följande (nedan är citat): Grupp 1: - Vi får för lite beröm det kan bli bättre - Vi får för dålig information, t ex om nya deltagare som kommer och om matkörningarna (t ex om inte någon ska ha mat) - Alla behandlas inte lika, t ex att få arbetskläder tar olika lång tid beroende på vem man är och en del får använda jobbilar, andra inte - Vi vill ha ännu mera körningar, det är viktigt med jobb till alla. Om alla finns inne så finns det inte jobb till alla - Cheferna är sega - Vi skulle ha enhetliga färger på kläder och fordon och en logo, så att kunderna ser varifrån vi kommer. Annars kan de undra vad det är för ett ställe. Vi ska också vara hela och trevliga - Fordonen är för trånga de är svåra att lasta - Grupp 2 och 3: - Aktiva är en åtgärd det händer inget!

13 - Vi får inte hjälp ut i arbetslivet. Jag har själv fixat mina sommarjobb - Ska vara en förberedelse för arbete, men det händer inget. Cheferna har favoriter, en del får hjälp, andra inte - Lönen är kass, efter 4 år har man samma som en nyanställd - Jobbigt med alla som håller på med sina telefoner både deltagare, anställda och personal - Det borde finnas flera bord och mera plats att vara på, segt att bara packa - Cheferna borde besöka oss på våra arbetsplatser - Det är ingen som ger oss beröm för att vi arbetar och sliter - Vi vill ha anteckningar från månadsmötena bra att kunna läsa för de som inte var där - Mera information, t ex varför ska inte caféet på Linnéuniversitetet vara kvar - Mera jobb att välja mellan, mera varierat - Vi vill ha flera ställen att arbetspröva på de måste kontakta flera företag och vi vill vara minst 2 mån på varje ställe - De måste ragga flera jobb. Inte bara städjobb! - Det finns inga ersättare för de som arbetar på café eller städar ute man kan inte vara ledig! Intervjuerna/samtalen avslutades med att var och en fick betygsätta den totala kvaliteten på TIA/Aktiva på en skala 1-5, där 1 står för Dålig kvalitet och 5 för Mycket bra kvalitet. Snittbetyget från deltagarna i grupp 1 ligger på värde 3,5 och för grupp 2 och 3 på värde 2. I ovanstående citat ligger förklaringar till deras betygsättning. Som utvärderare kan jag inte bedöma vad som är relevant i citaten, men detta är ändå deltagarnas upplevelser av TIA/Aktiva även om verkligheten kanske kan vara annorlunda. Bedömning av TIAs kvalitet, grupp 1 (deltagare som inte har anställning) 16% 67% 17% Dålig kvalitet 1 2 2,5 3 3,5 4 Mycket hög kvalitet 5

14 Bedöming av TIAs kvalitet, grupp 2 och 3 (deltagare som fått en anställn - tidigare TIA, nu Aktiva) 8% 8% 8% 17% 59% Dålig kvalitet 1 2 2,5 3 3,5 4 Mycket hög kvalitet 5 Slutligen fick deltagarna frågan vad de hade gjort om de inte börjat på TIA. Här varierar svaren mycket, allt från att de kan tänka sig att läsa upp betyg, söka utbildning (2 pers), söka jobb (4 pers) till att vara hemma och vet inte (sex personer). Tre personer väntar på pension. Övriga svarar mera svävande de vill ha jobb, men vet inte var och hur. Långsiktiga effekter En av de viktigaste uppgifterna för ett projekt är att skapa en lärande miljö och långsiktigt hållbara effekter. För att lyckas med detta krävs kombinationer av flera faktorer. Det krävs till att börja med en ändamålsenlig projektorganisation, som samverkar på flera plan. Funktionerna handlar om ägarskap, styrning och ledning. Först och främst måste det vara ett aktivt ägarskap. Med aktivt ägarskap menas att det finns en stark aktör, som kan skapa förutsättningar för att ett projekt drivs framåt och som tar ansvar för att resultaten tas om hand och blir till långsiktiga effekter. Ägaren utser en styrgrupp. Styrgruppen ska ha en helhetssyn och strategiskt styra projektet utifrån dess idé och syfte och ta nödvändiga strategiska beslut. Styrgruppen följer projektets utveckling, skapar en lärande miljö och påverkar strategiskt för att nå hållbara effekter. Projektledningens uppgift är det operativa arbetet, ofta med stöd av en arbetsgrupp. Att deltagarnas behov, trivsel och hög delaktighet tryggas i ett projekt är en av förutsättningarna för att lyckas. Finansiären kan också påverka genom krav och genom att erbjuda stödinsatser som bidrar till uppföljning och lärande. I figuren nedan visas de olika funktionerna i form av en kedja. Ingen länk i kedjan får vara för svag, men inte heller för stark för att få hållbara effekter.

15 Projektorganisation och långsiktiga effekter Krävande finansiärer Aktivt ägarskap Professionell styrning Kompetent ledning Engagerade deltagare Målgrupper med inflytande Källa: Brulin o Svensson 2011 I projekt TIA har nästan samtliga länkar varit lagom starka. Det har funnits ett aktivt ägarskap och en erfaren projektägare, som skapat goda förutsättningar för projektets genomförande. Projektledare och projektmedarbetare har tillsammans haft både en bred och djup kompetens, som är relevant för uppdraget. Den samlade bedömningen är att de är mycket engagerade och arbetar flexibelt med hela individen som utgångspunkt. Fokus är på individen i arbete, men för att deltagare ska fungera i arbete krävs också att vardagslivet och livet på fritiden fungerar. TIA stöttar i sin modell hela vägen, både deltagare och arbetsgivare och även efter att en deltagare har fått anställning. TIA har utvecklat en hållbar modell att arbeta utifrån. Deltagarna har mycket stora möjligheter till individuella lösningar och individuellt stöd utifrån sina resp förutsättningar. Dock har det visat sig att deltagarna är mycket kritiska och inte sällan har andra förväntningar än vad som faktiskt erbjuds inom ramen för TIA. Här är det svårt att bedöma i vilken omfattning deras förväntningar kan vara möjliga att förverkliga. En styrgrupp bildades först 2014 och består av representanter från projektägaren, arbetsmarknadsenheten, Soc, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget och Samordningsförbundet. Representanterna har mandat att ta strategiska beslut för projektets utveckling. Styrgruppen har sedan den började arbeta haft en strategisk roll och samverkan har mer och mer utvecklats efterhand. Arbetsgruppen, som består av representanter från projektägaren, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Landstinget, har arbetat mycket operativt och bidragit med lösningar inom ramen för resp verksamhet. Arbetsgruppens sammansättning har väl representerat målgruppens behov och möjligheter. Gruppen har präglats av stort engagemang och öppet klimat. Den har arbetat operativt med att förverkliga projektets målsättningar och aktivt lära av varandra under projektets gång. Både styrgruppen och arbetsgruppen har under 2015 arbetat med att lösa problemet med dåligt inflöde av nya deltagare från Arbetsförmedlingen. Samordningsförbundet, som är finansierar hälften av driften, har med stort intresse och engagemang följt projektet och dess utveckling och ställer också krav på projektet.

16 I projekt TIA är de flesta av ovanstående länkar starka. För att nå hållbara effekter borde samverkan ytterligare fördjupas inom resp organisation och mellan organisationerna - kring projektet och dess möjligheter. Styrgruppen kan utveckla sin roll och sitt uppdrag ytterligare. Styr- och arbetsgruppen behöver samverka mera kring insikten om målgruppens speciella förutsättningar och behov relaterat till vad som är möjligt att lösa inom resp organisations ramar och regelverk. Intervjuade deltagare är kritiska och önskar mera information och mera påverkan. Implementering Implementering förutsätter att samverkan fortsätter och utvecklas såväl vad gäller identifiering av deltagare, som utveckling av arbetssätt och metod och även verksamhetens finansiering. Ett problem är tydligt varken Af, Försäkringskassan eller Landstinget anser sig ha några s k lösa pengar att satsa på en sådan här verksamhet, men kan istället bidra med kompetens och med olika stödinsatser. Försäkringskassan uppger att de endast kan köpa ett fåtal sådana här utredningar. Eventuellt skulle också TIA kunna sälja platser till andra kommuner, men osäkerhetsfaktorn är stor vad detta kan ge i intäkt. Vidare finns det frågetecken kring vem som borde vara huvudman för en sådan här verksamhet. De flesta tillfrågade anser att det bör vara kommunen. Parterna kan se risker om projektet går in i ordinarie verksamhet Att man då blir styrd av den organisationens regelverk och budget och kanske blandas med andra målgrupper eller att merparten av deltagare då rekryteras via huvudmannen och övriga parter inte får samma möjligheter att bidra med deltagare. Som projekt arbetar TIA i en friare form och med anpassning till just denna målgrupp. TIA har en egen budget och man tillåts testa olika insatser i större utsträckning. Ett stort antal av de intervjuade anser att en fortsatt finansiering genom Samordningsförbundet och samverkan mellan parterna på samma sätt som nu är den enda rätta fortsättningen.

17 Mervärden framgångsfaktorer Projektet har hunnit bli väl etablerat och funnit sina former. Följande mervärden kan konstateras: Tydliga och möjliga mål att nå varaktiga lösningar Tydlig och avgränsad målgrupp En modell har skapats med tydlig ingång och fyra steg för olika faser i en trygg miljö. Arbetsinnehållet gör att deltagarna växer och steget till anställning utanför TIA blir inte lika långt. Varje deltagare utreds i konkret arbete - de fyra stegen - som ger svar på arbetsförmågan. Processen får ta den tid som behövs, målet är att den ska leda fram till en varaktig lösning. Modellen präglas av flexibilitet att hitta lösningar och en helhetssyn. TIA ansvarar för hela processen. Stöd ges även till arbetsgivare och kan ges även efter anställning både till arbetsgivare och deltagare. Som en fortsättning till TIA finns möjlighet till anställning i Aktiva, vilket ger TIA en fördel. Närheten. Personalen lär känna deltagarna mycket väl, viktigt när det gäller grupper med komplex problematik. Målgruppen är en resurs om de får möjligheten (t ex inom kommunala sfären). Bredden på verksamheten och alla arbetsgivarkontakter. Genom TIA har skapats nya nätverk, både när det gäller på handläggarnivå och ute hos arbetsgivare Projektpersonalens engagemang och breda kompetens, som kompletterar varandra. De är väl förtrogna med målgruppens problematik. För deltagaren: Betydelsen av att få ett jobb, att finnas med i samhället på ett annat sätt, att synas, få göra nytta och ordnad ekonomi. Samverkan mellan kommunen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Landstinget, som är fokuserade på att hitta lösningar tillsammans för resp deltagare. Förkortade beslutsvägar. Handläggare diskuterar individer och hittar lösningar i arbetsgruppen. Deltagare behöver inte ha kontakt med både Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialförvaltningen och Landstinget. Det räcker med TIA. TIAs verksamhet bidrar till ökad kunskap om målgruppen och dess möjligheter på arbetsmarknaden såväl till de som medverkar i TIA i styr- resp arbetsgruppen som till Samordningsförbundet i sin helhet. Lokaler med utrustning Ovanstående mervärden är intressant att jämföra med forskning som gjorts av Temagruppen Unga i arbetslivet. Temagruppen Unga i arbetslivet är ett samarbetsprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Tillväxtverket, Försäkringskassan, Skolverket, Nordens Välfärdscenter, Kronofogden, Sveriges Kommuner och Landsting. Deras arbete började 2009 och de samlar och sprider kunskaper och erfarenheter från olika arbetsmarknadsprojekt som är riktade till unga. I temagruppernas studier tas nedanstående framgångsfaktorer upp som kännetecken på lyckade projekt med goda utsikter till hållbara effekter. Samtliga dessa faktorer kännetecknar också TIA sedan kan de variera i olika grad.

18 1) Helhetsperspektiv, frivillighet, bra bemötande. Engagemang och delaktighet på riktigt Deltagare lyfter bemötandet som den viktigaste framgångsfaktorn. De blir sedda, får bekräftelse och arbetet tar sin utgångspunkt i deras önskemål och intressen. Personalen är engagerad och professionell och bedriver uppsökande verksamhet om deltagare inte kommer. 2) Samverkan och samarbete mellan myndigheter och arbetsgivare Flexibiliteten och den individuella anpassningen underlättas om det finns en samverkan och helst en samlokalisering mellan olika aktörer. Detta påskyndar beslutsprocesser och hindrar dubbelarbete. 3) Långsiktighet att det får ta tid Deltagarna har ofta varit med om flera misslyckanden och saknar självkänsla och självförtroende eller motivation. Det är viktigt att motivera och förbereda målgruppen väl så de inte riskerar ännu ett misslyckande. Det är också viktigt att hitta en hållbar lösning. Därför behövs också ett långsiktigt stöd som inte upphör när projektdeltagarna går till arbete, studier eller lämnar verksamheten, detta bland annat för att förstärka möjligheterna att behålla ett arbete. 4) Tydligt syfte med varje insats Varje insats måste ha ett tydligt syfte och en uppföljning. Syftet med insatsen måste vara känt för deltagaren, projektet och eventuella arbetsgivare eller andra aktörer, vilket skapar rätt förväntningar och motivation 5) Kontakter med arbetsgivare Projekt som lyckas väl har goda kontakter med arbetsgivare. Projekten lägger också mycket tid på att förändra arbetsgivarnas attityder t ex till unga medfunktionsnedsättningar. Ett sätt att göra det är att ordna kontaktytor mellan arbetsgivare och deltagare så att de kan mötas. Lärdomar och utvecklingsområden Vilka är de viktigaste lärdomarna i projektet? Inte helt tydlig samlad styrning styrgruppen tillkom först 2015. Styrgruppens roll och uppdrag bör förtydligas, t ex vad gäller nästa utvecklingssteg för TIA. Kommunikationen mellan styrgrupp och arbetsgrupp behöver utvecklas. Vinsten av en bättre kommunikation mellan grupperna är att synpunkter och erfarenheter kan diskuteras gemensamt, perspektiven vidgas och flera blir delaktiga i lösningar och utveckling av verksamheten. Viktigt med kontinuitet av representanter i styr- och arbetsgrupp samt att representanterna kommunicerar projektet på hemmaplan. Samverkan upplevs idag som personrelaterad i hög grad.

19 Det låga inflödet av deltagare behöver analyseras och följas upp ytterligare, såväl vad gäller orsaker som behov. Styrgruppen behöver i kraft av sitt mandat stödja arbetsgruppen i detta arbete. Om ett mindre antal deltagare blir bestående bör lösningar diskuteras gemensamt. Hur kan kunskap och kompetens ökas inom Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans organisationer kring rehabhandläggning och TIAs modell och möjligheter som ett steg för den aktuella målgruppen att komma vidare? Generell intellektuell funktionsnedsättning är viktig att fånga upp och anpassa arbetsuppgifterna till, eftersom den slår igenom generellt på en individs fungerande och än mer i dagens arbets- och samhällsliv. Denna begränsning riskerar att bli okänd/dold för en arbetsförmedlare och en arbetsgivare och kan då resultera i överkrav med påföljande misslyckanden samt en psykisk anspänning hos individen, som i sin tur kan resultera i psykisk och (psyko-)somatisk ohälsa. Viktigt att TIAs projektpersonal löpande delar med sig till Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans handläggare av sin kunskap, TIAs möjligheter och resultat. Här finns möjligheter till erfarenhetsutbyte med samma samverkansparter i andra regioner och hur den aktuella målgruppen identifieras, synliggörs och närmar sig arbetsmarknaden, t ex hur arbetar Arbetsförmedlingen med specialister och rehab i andra regioner. Samsynen mellan parterna behöver ökas kring problemet att den aktuella målgruppen löper stor risk att blir arbetslösa och hamna i utanförskap. Det är en tung målgrupp, som behöver både personell stöttning och tillgång till arbetsmarknadsåtgärder. Kan TIA och SIUS komplettera varandra mera? De arbetsuppgifter som utförs som legoarbeten upplevs av många deltagare som enformiga och tråkiga. Går de att komplettera, t ex något med IT-anknytning?? Deltagarna upplever sig inte tillräckligt delaktiga. De vill t ex ha mera information, de vill bli mera sedda och få mera beröm. Det finns en risk för inlåsningseffekt om deltagarna blir kvar för länge inom TIA och Aktiva. Frågan om det är möjligt att slussa ut deltagarna snabbare på arbetsmarknaden eller till annan lösning bör diskuteras, eftersom den tagits upp vid genomförda intervjuer. Dock är risken från utlåsningseffekter från utbildning, arbetsmarknad och samhälle betydligt större. Nivåer på lönebidragsutveckling och andra stödjande insatser bör också genomlysas, eftersom det finns olika synpunkter kring dessa delar. Projektet skulle vinna på om samverkan utvecklas ytterligare med psykiatrin. Diskussion och frågeställningar finns huruvida TIA kan utvecklas ytterligare, t ex genom att - vidga målgruppen till att omfatta personer med icke dokumenterade intellektuell funktionsnedsättning - sälja avgränsade uppdrag i form av kartläggningar och utredningar till andra grupper - köpa in kortare utbildningar inom t ex städ, kök/disk, vaktmästeri för specifik arbetsplats, då målgruppen inte kan vidare i gymnasieutbildningar - komplettera med arbetsterapeut - etablera ett socialt företag En konkurrensfördel vore om TIA kan visa någon form av kvalitetssäkring av verksamheten, t ex hur säkras och dokumenteras urval, rekrytering, genomförande, utslussning och resultat. Något för styrgruppen att arbeta med då hänsyn skall tas till olika myndigheters mål, ambitioner och regelverk.

20 Konsekvenser om TIA inte finns Projektledning och projektmedarbetare, synpunkter: Personer som har en intellektuell funktionsnedsättning, som ger dem rätt att ta del av trygghetssystemen identifieras inte och utanförskapet ökar. Målgruppen blir inte synlig den är inte röststark! Ett stort antal individer kommer att falla mellan stolarna och flera kommer att behöva försörjningsstöd eller ersättning från Försäkringskassan och deras livskvalitet sjunker. TIA kan staka ut en inriktning/väg för deltagarna TIA är deltagarnas röst och deltagarna upplever en tillhörighet. Arbetsgruppens synpunkter: Deltagarna får svårt att hitta rätt väg och få en varaktig lösning det kommer att ta längre tid om det inte finns tillgång till den här utredningsmodellen i olika steg och där deltagarna får testa anpassade arbeten som ändå är så lika det verkliga arbetslivet som möjligt. Vi kommer att tappa bort den här målgruppen och vi tappar en fungerade samverkan, som någon uttryckte det. Resp organisation var för sig kan inte ge deltagare stöd på det sätt som TIA ger. Styrgruppens synpunkter: Om inte målgruppen identifieras och blir utredda för att få rätt stöd ökar risken att det blir flera personer, som går runt i systemen en längre tid. Deltagarna blir lidande, det blir svårare att hitta en bra lösning. Såväl försörjningsstödet som Försäkringskassans ersättningar riskerar att öka. Alla myndigheter borde se nyttan deltagarna finns hos Af, Soc och Landstinget det borde vara självklart med samfinansiering. Det är ett fungerande koncept. Metod och form borde öppnas mot flera målgrupper En person som kommer ut i arbete tack vare ett lönebidrag minskar behovet av sjukvård det är en friskvårdsfaktor att komma ut Om inte TIA finns ökar risken för utanförskap, som kan leda till missbruk, dålig ekonomi och personliga förluster. Om TIA inte finns är det risk för att individerna får gå tillbaka till Af, som f n saknar tidigare spetskompetens i form av rehabteam och kan då istället bli LSS-placerade. Sammanfattningsvis: Att fånga upp den här gruppen är en mycket viktig uppgift. Gruppen har en begränsning de har generella inlärningssvårigheter. Om ingen fångar upp dessa svårigheter, så utsätts de för överkrav. De måste få en anpassning när det gäller utveckling av arbeten. De behöver också enklare jobb. Idag har de enklare jobben mer eller mindre försvunnit och då blir den här gruppen än mer utsatt och riskerar att hamna i marginalen. De har svårigheter i kontakter med arbetslivet. De har svårigheter i kontakt med Arbetsförmedlingen, Socialförvaltningen och Försäkringskassan m fl, som ställer stora krav på att de ska ta egna initiativ, att de ska kunna beskriva sina svårigheter. Om inte verksamheter liknande TIA finns blir de lämnade i sticket.

21 Sammanfattning Projektägare är Kalmar kommun och Område arbetsmarknad. Samordningsförbundet är hälften finansiär av verksamheten och parterna bidrar med sin kompetens, tid och olika insatser i form av ekonomiskt stöd till deltagarna. Målgruppen är personer med dokumenterade intellektuella funktionsnedsättningar med störst fokus på unga, där unga kvinnor och unga mammor är särskilt prioriterade. Syftet med projekt TIA är att ge målgruppen en varaktig lösning på sin försörjnings- och sysselsättningssituation. Hittills har männen utgjort drygt 60 % beroende på det funnits en större andel män än kvinnor som haft behov av TIA. TIAs verksamhet bygger på nära samverkan mellan projektägare och de tre övriga aktörerna. En modell i fyra steg har byggts upp efterhand, som innefattar kartläggning, arbetsträning, arbetsprövning och avslut. Kartläggning och arbetsträning sker i TIAs lokaler och i legoarbeten eller uppdrag. Arbetsprövningen genomförs hos arbetsgivare, som kan vara både offentliga och privata. De flesta deltagare kommer via Arbetsförmedlingen och urval sker med hjälp av en arbetsgrupp. Planering och aktiviteter görs individuellt för varje deltagare. Projektpersonalen och arbetsgruppen följer kontinuerligt upp varje deltagares utveckling. Arbetsgivare som tar emot deltagare från TIA får stöttning från projektpersonalen. Verksamheten strävar efter att vara så arbetsplatslik som möjligt, t ex passa tider, hålla överenskommelser, svara upp mot krav i arbetsuppgifternas genomförande. Projektpersonalen arbetar mycket nära varje deltagare och lär känna dem mycket väl och det händer inte alltför sällan att personalen får stötta på olika sätt även i deras vardagsliv. TIAs verksamhet ser till hela individen och deltagaren får genom TIA kontakter med både Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Landstinget vid behov. Utslussning av deltagare sker antingen direkt ut mot arbetsgivare eller till Aktiva i form av anställningar med olika grad av arbetsmarknadsinsatser. TIA och Aktiva har ett antal uppdrag åt både Kalmar kommun och andra organisationer, där deltagarna har arbetsuppgifter, t ex caféverksamhet, lokalvård, postdistribution. Projektledare och projektpersonal har en bred och relevant kompetens för sina uppgifter med ett mycket brett kontaktnät bland arbetsgivare. Arbetsgruppen har fungerat mycket bra och genom samverkan hittar de tillsammans lösningar för deltagarna. Genom gruppens nära arbete kring deltagarna har gruppen lärt mycket av varandra och varandras organisationer. Styrgruppen tillkom först under 2014 och har i stort funnit sina former. Ledamöterna har mandat för strategiska beslut. Även i styrgruppen har samverkan utvecklats, men gruppen kan utvecklas mera i sin roll och i sitt uppdrag. Både i styrgruppen och i arbetsgruppen är samverkan i första hand personalrelaterad. De kvantitativa målsättningarna har uppnåtts, en del av dem med råge. Det huvudsakliga målet under projekttiden var att 90 % av de anställda deltagarna är kvar i arbete efter 2 år. Resultat: 38 av 43 deltagare är kvar i arbete efter 2 år = 88,4%. Därutöver har 3 deltagare av 4, som vid avslut hade föräldrarpenning, gått i jobb. Vidare skulle 20 personer aktualiseras under 2 år. Resultat: 101 personer har deltagit under 7 år = ca 14 pers/år. Minst 40 % skulle komma i arbete med eller utan anställningsstöd på heltid eller deltid, resultat: 43 deltagare = 43 % (45,5% arbete eller studier). Ambitionen var att 70 % inom 12 månader från aktualisering skulle ha kommit i arbete alt påbörjat arbetsmarknads-politiska insatser mot arbete eller sysselsättning, resultat: 92 %. De främsta framgångsfaktorerna har varit: Tydlig och avgränsad målgrupp och tydliga möjliga mål att nå varaktiga lösningar En modell har skapats med tydlig ingång och fyra steg för olika faser i en trygg miljö. Närheten till deltagarna, där personalen lär känna deltagarna mycket väl Bredden på verksamheten och alla arbetsgivarkontakter Projektpersonalens engagemang och breda kompetens