TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner



Relevanta dokument
Tema 2 Implementering

Vilken fortbildning är r effektiv?

Hinder och framgångsfaktorer vid spridning av integrerade psykiatriska arbetsformer. Annika Lexén, CEPI; Lunds universitet, 2014

Implementering. Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet

Hur kan ny kunskap komma till bättre användning inom socialtjänsten

Anne Persson, Professor

Självmordsprevention genom utbildning. Inga-Lill Ramberg, med dr, NASP

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?

Vision. Vision. Vision. Framgångsrikt förändringsarbete med OBM

Att bygga hållbara förändringar

Säkerhetskultur. Kort introduktion. Teori, metoder och verktyg

Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Disclosure. SOMP-I skapades av Kristina Persson. SOMP-I ägs av Barnens rörelsebyrå Kristina Persson & Kine Johansen är delägare i företaget

Anpassning av evidensbaserade metoder och styrande dokument

ÖPPNA PROGRAM 2014/2015

Implementering Mårten Åhström 20 september 2016

Time Cares tjänsteerbjudande

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?

Spridning och implementering

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter

Socialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi

Hur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten?

ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET

Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings. Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr

Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri

ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET

-Stöd för styrning och ledning

Att Facilitera Implementering av Evidens: erfarenheter utifrån urininkontinens i äldreomsorg i fyra europeiska länder. A C Eldh

Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin

Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt

Stöd till ledare angående kvalitetsförbättringar/verksamhetsutveckling

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN

Workshop äldres psykiska hälsa. 4 februari 2016

Alla arbetsplatser kan vara friska och attraktiva

Implementering förankring i teori och tillämpning i praktik

STRATEGIER FÖR ATT VINNA HÖSTENS AFFÄRER! Workshop-material för att engagera och öka säljarnas förståelse för hur de ska vinna höstens affärer

Ett beteendemedicinskt arbetssätt i fysioterapi vid behandling av kronisk smärta

Inkludering och mångfald

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon

Nya behandlingsmetoderna ERGT & ERITA

Kronofogden - Automatisering skuldsanering. Datum: Dnr: Komm2018/

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING

Införandet av Enterprise Risk Management (ERM) i Vattenfall

ILLNESS MANAGEMENT & RECOVERY (IMR)

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?

Lyckad implementering; vad säger forskarna?

Culture EATs Everything for breakfast especially Strategy, Processes and IT-tools

Implementering, uppföljning och förbättringsarbete.

Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg av äldre personer med demens på sjukhem och i hemtjänst

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Implementering - möte forskning och praktik. Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna

Triangelrevision. En lärandestyrd kunskapsutveckling. Nationell workshop 20 november 2017 Agneta Patriksson. Enhet A. reviderar.

Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!

Framtidens företagshälsovård. ett programstöd för forskning om företagshälsovård. KTH Jörgen Eklund KI, UU Magnus Svartengren IVL Ann-Beth Antonsson

Förbättringsarbete Framgångsfaktorer?

Implementering hur gör man (inte)?

Handledarutbildning i psykoterapi och psykologisk behandling

TNS SIFO & The Core Company, 2011

Implementeringsstöd för psykiatrisk evidens i primärvården

LEDARSKAP & MEDARBETARSKAP

Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU

Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det?

Leda implementering: Ny forskning och ett praktiskt verktyg

Ändring av levnadsvanor: Alkohol

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL

Från Metod till Organisation förutsättningar för att implementera ett evidensbaserat arbetssätt

Agneta Lantz

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten

Syfte och målgrupp. Metodik och upplägg. LT 5 syftar till att stärka och utveckla det egna ledarskapet och skapa mervärde inom egen verksamhet.

Inkludering och mångfald

Säkerhetshantering i arbetet

Kursplan. FÖ1038 Ledarskap och organisationsbeteende. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Leadership and Organisational Behaviour

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Hur lyckas man med nya arbetssätt?

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Projekt Pinocchio. Genombrottsprojekt. För att förbättra arbetet kring barn upp till 12 år som riskerar utveckla ett varaktigt normbrytande beteende

Mindfulness i primärvårduppföljning

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Expertgruppen för digitala investeringar. Framgångsfaktorer för ett agilt arbetssätt

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp

INSIKT nr 4 årgång vetlanda.pingst.se

Landscape LM-Lantbruk. Att skapa motiverade medarbetare som arbetar enligt lagda strategier

Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri

Hur kan chefer träna färdigheter i implementering och ledarskap?

European Dietetic Action Plan (Handlingsplan för europeiska dietister) EuDAP ( )

Implementeringsprojekt

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson

Vi vet, men vad gör vi? - beteendens betydelse för en god fysisk arbetsmiljö

Falls and dizziness in frail older people

Hur kan vårdmiljön bidra till välbefinnande hos personer med kognitiva nedsättningar? Susanna Nordin

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU

Att driva förändring med kommunikation

Support - hur går det till?

Lärling Jobb i Sikte. ESF projekt

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga

Transkript:

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY Tord Forsner

En enkel ekvation? information=implementering information+utbildning+resurser=implementering

Hur sprider vi ny kunskap?

Vart bör tyngdpunkten ligga för Era målgrupper? Informations spridning Ändrat beteende Allmän litteratur interaktiva interventioner ansikte till ansikte

Implementation model active supported implementation Psykiatrisk vårdprogram Potentiella hinder Kunskap Rutiner Gap? Analys Granskning Återkoppling Resultat Lokala implementerings team Interventioner och strategier Kvalitetsindikatorer Seminarium & workshops Support Facilitering Ledarskap Assess barriers Academic detailing Journalgranskning Lokal anpassning: Kunskapsspridning och användning Följa interventionerna, faciliterad processen och följa följsamheten Orientering Acceptans Vidmakthållande Insikt Förändring

Figur 1. Ändrar kliniska beteenden - från orientering underhållsfas Orientering Insikt Acceptans Förändring Vidmakthållande Främja medvetenhet Skapa förståelse Utveckla en positiv attityd Främja anpassning i praktiken Intergrate ny kunskap i rutiner Stimulera intresse och engagemang Utveckla insikt i egna rutiner Motivation till förändring Bekräfta nytta och värde för förändring Stödja nya praxis i organisationen

Resultat studie 1 Depression Suicide Indicator Implementation clinics Control clinics Implementation clinics Control clinics OR(CI95%) OR(CI95%) OR(CI95%) OR(CI95%) Accessibility/wait time 2.2(1.0 4.7) 0.6(0.3 1.4) 0.9(0.4 1.8) 1.1(0.5 2.4) Diagnostic assessment 7.9(2.3 27.8) 1.2(0.4 3.6) 2.8(1.6 4.8) 0.6(0.2 1.5) Diagnostic instrument 2.7(1.4 5.4) * * * Standardized rating scale 6.2(2.9 13.2) 0.7(0.3 1.4) 2.9(1.7 4.9) 0.5(0.2 1.4) Standardized rating scale during treatment 7.1(3.7 13.7) 1.9(0.9 4.1) 6.0(3.3 11.2) 0.6(0.2 1.9) Substance/drug abuse 8.1(4.2 15.7) 2.9(1.3 6.6) 1.7(1.0 2.8 1.0(0.5 2.2) Treatment (care) plan 4.9(2.5 9.5) 0.9(0.4 1.9) 4.6(2.6 8.1) 0.9(0.4 2.0) Evaluation/outcome 12.4(4.7 32.9) 0.8(0.4 1.7) 3.5(2.0 6.2) 0.4(0.1 1.2) Continuity 5.6(2.2-14.2) 0.4(0.2-1.0) 0.7(0.4 1.5) 0.5(0.2 1.0) Suicide assessment 34.7(13.2-91.4) 0.6(0.3 1.3) 11.5(5.1 25.8) 0.6(0.3 1.5) Antidepressant medication 8.5(4.2-17.5) 0.7(0.3-1.4) Specialist assessment 6.6(3.5 12.6) 0.8(0.3 2.3) Follow-up 2.9(1.4 5.7) 0.6(0.3 1.4) Evaluation assessment 3.9(2.2 6.4) 0.7(0.3 1.8) Difference in total score compared to baseline 16.2, p<0.001 ns 9.0, p<0.001-2.1, p<0.1

Resultat studie 1 Indicator Implementation clinics OR(CI95%) Depression Control clinics OR(CI95%) Accessibility/wait time 2.2(1.0 4.7) 0.6(0.3 1.4) Diagnostic assessment 7.9(2.3 27.8) 1.2(0.4 3.6) Diagnostic instrument 2.7(1.4 5.4) * Standardized rating scale 6.2(2.9 13.2) 0.7(0.3 1.4) Standardized rating scale during treatment 7.1(3.7 13.7) 1.9(0.9 4.1) Substance/drug abuse 8.1(4.2 15.7) 2.9(1.3 6.6) Treatment (care) plan 4.9(2.5 9.5) 0.9(0.4 1.9) Evaluation/outcome 12.4(4.7 32.9) 0.8(0.4 1.7) Continuity 5.6(2.2-14.2) 0.4(0.2-1.0) Suicide assessment 34.7(13.2-91.4) 0.6(0.3 1.3) Antidepressant medication 8.5(4.2-17.5) 0.7(0.3-1.4) Specialist assessment Follow-up Evaluation assessment Difference in total score compared to baseline 16.2, p<0.001 ns

Figur 1. Totalpoäng på kvalitetsindikatorer för kliniska riktlinjer för depression och självmord

Studie III - Framgångsfaktorer och hinder att implementera vårdprogram Tre huvudkategorier bildades för att beskriva hinder och framgångsfaktorer för ett lyckad implementering: (1) organisatoriska resurser (2) hälso-och sjukvårdspersonal individuella egenskaper och (3) deras uppfattning om riktlinjer och strategier för implementeringen. Studien visade att det fanns skillnad mellan personer som hade hög följsamhet och personer med låg följsamhet på tre huvudområden: (1) farhågor om kontroll över yrkespraktik (2) föreställningar om evidensbaserad praxis och (3) misstankar om ekonomiska motiv för riktlinje introduktion.

Teman Hinder Framgångsfaktorer Organisatoriska resurser Personal Brist på tid Tydliga roller Ingen överenskommelse om Ingår i beslutsprocesser behovet av att använda kliniska riktlinjer Emotionell utmattning Tillräcklig tid Inverkan av tidigare erfarenheter Arbetsbelastning Högt informationsflöde Lärande kultur Brist på lärandekultur Främjande av lärande organisation En brist på tillägnad tid Starkt ledarskap Brist på investeringar från Aktivt ledarskap organisationen Riktlinjerna inte tvingande Stöd från verksamhetschef Brist på strategi och kompetens i organisationen Effektiv organisationsstrukturer Motstånd att arbeta Effektivt lagarbete tvärprofessionellt Oro kring resurser Medvetenhet om attityder och handlingar Brist på ekonomiska resurser

Teman Hinder Framgångsfaktorer Spridning Ändra kliniskt beteende Brist på tydliga implementerings mål Inga möten med en tydlig agenda hur genomförandet skall se ut Vårdprogrammets format Inga mått eller verktyg för att utvärdera vården Stödja genomförandet Planering av genomförandeprocessen Tillgång till vårdprogram och riktlinjer, verktyg och rekommenderade kliniska skalor Återkoppling på individuellt arbete Journalgranskning regelbundet Kvalitetsindikatorer Gap analys Facilitering Brist på facilitering Faciliterad process Academic visits Stödja lokal förändring Attityder och övertygelse Negativa attityder till vårdprogram och nya rutiner Positiv inställd till vårdprogram och viljan att förändra klinisk praxis

Konklusioner Resultaten stödjer att genomförandet av kliniska riktlinjer är mest sannolikt att bli framgångsrikt om det finns ett aktivt genomförande, anpassade till lokala förhållanden och som stöds av en mångfacetterad strategi som inbegriper mer än bara traditionell passiv spridning.