KONJUNKTURBAROMETERN FÖR DEN STATLIGA SEKTORN. Rapportserie Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar en prognos för år 2017

Rapportserie 2017 #1 KONJUNKTURBAROMETERN FÖR DEN STATLIGA SEKTORN Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar en prognos för år 2017 Arbetsgivarverket

KONJUNKTURBAROMETERN FÖR DEN STATLIGA SEKTORN Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar en prognos för år 2017 Dnr 2016/0723

Förord Barometerenkäten för den statliga sektorn genomförs av Konjunkturinstitutet på uppdrag av Arbetsgivarverket. Syftet är att ge snabb och framåtblickande information om kompetensförsörjningen och den ekonomiska situationen hos Arbetsgivarverkets medlemmar. För att kunna sätta barometerundersökningens resultat i relation till hur omvärlden utvecklas ges en beskrivning av den makroekonomiska utvecklingen och statsförvaltningens ekonomiska förutsättningar. Enkäten genomförs två gånger per år, en gång på våren och en gång på hösten. På hösten bedömer medlemmarna utvecklingen för kommande år i förhållande till innevarande år avseende kompetensförsörjning och ekonomi. Samtidigt stämmer man av läget under innevarande år i förhållande till föregående år. Under våren revideras prognosen och föregående års utfall presenteras. Arbetsgivarverkets medlemmar på det statliga avtalsområdet sysselsätter ca 5,3 procent av samtliga anställda i Sverige. * Svaren vägs samman utifrån antalet anställda hos respektive medlem. Eftersom antalet anställda kan variera från drygt 28 000 ner till ett fåtal anställda hos vissa medlemmar behöver svaren viktas för att ge en rättvis bild av utvecklingen. En medlem med många anställda får alltså större genomslag. Undersökningen genomfördes under oktober och november år 2016. Tillfrågade i undersökningen är Arbetsgivarverkets medlemmar. I höstens undersökning svarade 74 procent av medlemmarna, vilket representerar 78 procent av de anställda hos Arbetsgivarverkets medlemmar. Rapporten är författad av utredare Matti Särngren och chefsekonom Roger Vilhelmsson. Stockholm i februari 2017 Eva Liedström Adler Generaldirektör * Se SCB (2016), Kortperiodisk sysselsättningsstatistik, 3:e kvartalet 2016, Statistiska meddelanden AM 63 SM 1604.

3 Sammanfattning Sammanfattning Makroekonomiska förutsättningar Den globala återhämtningen och världshandeln är fortsatt svag och tillväxten i de länder som har störst betydelse för Sverige är måttlig. Det finns en betydande osäkerhet kring vad Brexit och Trumps valseger kommer innebära på lite längre sikt. I Sverige råder fortfarande högkonjunktur och tillväxten 2016 blev starkare än i de flesta europeiska länder. De kommande åren väntas dock tillväxten falla när de offentliga utgifterna för bland annat migration faller och då investeringarna i bland annat bostäder avtar till följd av brist på mark och arbetskraft. De offentliga finanserna har stärkts när skatteintäkterna ökat mer än väntat och då kostnaderna för migration och sjukpenning minskat. De tidigare farhågorna kring att utgiftstaken 2017 skulle vara i fara har kommit på skam då det ser ut att finnas en god marginal upp till utgiftstaket. Svensk arbetsmarknad utvecklas mycket starkt men det finns stora matchningsproblem som manifesteras i en svårlöst tudelning och stor arbetskraftsbrist i framför allt offentlig sektor. Efterfrågan är mycket hög på kvalificerad arbetskraft och börjar bli så besvärande att det hämmar företagens och Sveriges tillväxt. Trots ett allt högre resursutnyttjande på arbetsmarknaden så väntas löneavtalen som sluts i den kommande avtalsrörelsen hamna på samma nivå som tidigare avtalsrörelser. För industrin som går före och sätter en norm är resursutnyttjandet inte lika ansträngt som i andra sektorer. För industrin är det istället andra faktorer som har betydelse för konkurrenskraften som avgör vilket märke som sätts. Trots detta väntas löneglidningen utöver avtalen resultera i högre totala löneökningar de kommande åren. Löneglidningen ökar framför allt i den offentliga sektorn där bristen på arbetskraft blir extremt hög i framför allt den kommunala sektorn. Inflationen stiger något men det blir svårt att nå inflationsmålet när löneökningarna de kommande åren blir måttliga och kronan på sikt stärks. Myndigheternas ekonomi Jämfört med år 2015 var det år 2016 en något lägre andel medlemmar som anslagssparande, men ändå en relativt hög andel. En förklaring till att anslagssparandet ökade mycket under 2015 kan vara att tillskotten i den extra ändringsbudgeten hösten 2015 inte hunnit förbrukas under 2015. Nettotalet minskade därför under 2016. Medlemmarna är något mer försiktiga i prognosen för 2017. Den statliga pris- och löneomräkningen av anslag blir låg under 2017 men väntas öka något under 2018. Det i sin tur gör att medlemmarna tror på ett större resursutnyttjande och mindre anslagssparande för 2017. Prognosen för 2017 blir då ett fortsatt sjuknande nettotal, vilket innebär att fler myndigheter tror att resurserna förbrukas under året, då andelen som tror på ett behov av att utnyttja anslagskredit inte ökar nämnvärt. Drygt hälften av medlemmarna, 57 procent hade en större budgetomslutning 2016 än 2015. Den andelen var något större än året innan och nettotalet minskade därför mellan åren 2015 och 2016. Hos 52 procent av medlemmarna väntas en ökning av budgetomslutningen under 2017. Denna nivå är en av högsta sedan 2010, samtidigt som nivån 2015 var den lägsta sedan 2005. Ett ökat flyktingmottagande, ökade satsningar i försvar, infrastruktur samt forskning och utveckling har gjort att den statliga konsumtionen och verksamheten ökade under 2016. Ett antal medlemmar fick mycket mer att göra under slutet av 2015 och under hela 2016. Det ser ut att fortsätta vara ett högt tryck på de statliga verksamheterna under de närmaste åren. Mycket talar därför för att de statliga myndigheternas budgetomslutning blir än större 2017.

4 Sammanfattning Myndigheternas kompetensförsörjning Resultatet av höstens konjunkturbarometer visar att bristen på lämpliga sökanden bland Arbetsgivarverkets medlemmar är fortsatt hög, efter en tillfällig minskning i våras. Bristtalet uppgår nu till 66 procent, en ökning med nio procentenheter jämfört med motsvarande period år 2015 och en ökning med hela 23 procentenheter sedan i våras. Bristtalet är nu det högsta sedan hösten 2001. Även fortsättningsvis är det framför allt bland högutbildade bristen är mest framträdande. Med tanke på att staten har kunskapsintensiva verksamheter och en mycket hög andel högutbildade, samtidigt som barometern visar på en ökande personalomsättning i statsförvaltningen 2016, är det inte särskilt konstigt att höstens konjunkturbarometer visar att bristen på lämpliga sökanden bland Arbetsgivarverkets medlemmar fortsätter att öka till en rekordhög nivå. Störst brist återfinns fortfarande inom IT-verksamhet där andelen som upplevt brist fortsätter att öka. Det är 60 procent av de medlemmar som anger att de haft brist på lämpliga sökanden, som haft brist inom IT-verksamhet. Därutöver finns bristen främst, liksom under våren 2016, inom FoU, utbildning och forskning, samt inom Juridiskt och allmänt utredningsarbete. Inom båda dessa verksamhetsinriktningar är andelen medlemmar som upplevt brist på lämpliga sökanden nu 29 procent. I och med den pågående digitaliseringen och effektiviseringen av den statliga sektorn är den stora bristen på lämpliga sökanden inom IT-verksamhet oroande. Resultaten visar också att andelen medlemmar vars verksamhet tycks ha påverkats i större utsträckning ökat kraftigt, från att allt sedan hösten 2010 legat på mellan sju och 15 procent, nu är 24 procent. Svårigheten att anställa får sannolikt också konsekvenser för övertalighet och uppsägningar. Undersökningen visar på en nära oförändrad andel på 27 procent av medlemmarna som har sagt upp personal det senaste halvåret. Andelen medlemmar som väntar sig övertalighet under det kommande året fortsätter också att minska, och är nu 23 procent. Prognosen för antalet sysselsatta det kommande halvåret 2017 visar att de flesta av medlemmarna tror på ett oförändrat antal sysselsatta, även om andelen som ökat antalet anställda varit stor under 2016. Andelen medlemmar som upplever en svårighet att behålla personal har det senaste året ökat kraftigt och uppgick under hösten 2016 till 43 procent. I alla tidigare undersökningar har andelen hittills legat på mellan tio och 17 procent. Historiskt sett ökar rörligheten på arbetsmarknaden under en högkonjunktur, ett samband som också framgår av höstens konjunkturbarometer. Svårigheter att behålla personal gäller främst inom arbetsområdena FoU, utbildning och forskning, där andelen medlemmar som uppger svårigheter att behålla personal förekommer på alla nivåer i BESTA och uppgår till 70 procent, samt inom Juridiskt och allmänt utredningsarbete, 26 procent. Det blir allt viktigare för de statliga arbetsgivarna att vissa hur attraktiva de statliga jobben är, i ljuset av en ökande konkurrens om arbetskraften. Trots den rekordhöga andelen som upplever brist på lämpliga sökanden ser kompetensförsörjningen gällande chefer med personalansvar i allmänhet bättre ut. Det är 13 procent av medlemmarna som haft omfattande pensionsavgångar, en lika stor andel som under våren 2015. Effekterna av pensionsavgångarna har minskat det senaste halvåret. Andelen medlemmar med omfattandepensionsavgångar inom Socialt skydd inklusive hälsooch sjukvård har till exempel minskat från 77 procent till 41 procent och inom Samhällsskydd och rättsskipning från 34 till 0 procent.

5 Innehåll Sammanfattning Förord 2 Sammanfattning 3 Makroekonomiska förutsättningar 6 Internationell konjunktur 6 Svensk konjunktur 7 Arbetsmarknad 7 Lönebildning 8 Inflation och räntor 10 Myndigheternas pris- och löneomräkning 11 Barometerresultat 13 Ekonomi 13 Kompetensförsörjning 15 Utvecklingen i olika verksamhetsinriktningar 20 Allmän offentlig förvaltning 20 Försvar 21 Samhällsskydd och rättsskipning 22 Näringslivsfrågor inkl. miljöskydd, bostadsförsörjning och samhällsutveckling 23 Kultur, fritidsverksamhet och religion 23 Utbildning 24 Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård 25 Bilagor 27 Bilaga 1. Enkätsvar, staten totalt 27 Bilaga 2. Medlemmarna efter verksamhetsinriktning och antal anställda 28 Bilaga 3. Medlemsförändringar 33

6 Makroekonomiska förutsättningar Makroekonomiska förutsättningar Internationell konjunktur Sverige, den så kallade KIX-viktade 2 BNP, hamnar någonstans kring strax över 2 procent 2017. Figur 1 Årlig procentuell förändring i BNP Fortsatt svag global tillväxt Den globala tillväxten väntas bli fortsatt svag de närmaste åren. Enligt Internationella valutafondens (IMF) höstprognos väntas global BNP växa med 3,1 procent 2016 och med 3,4 procent 2017. 1 Det innebär en nedrevidering av IMF:s vårprognos med 0,1 procentenheter för både 2016 och 2017. USA I USA väntas tillväxten stärkas något 2017 och IMF tror att BNP i USA växer med 1,8 procent. Tillväxt drivs framförallt av god utveckling på arbetsmarknaden och en växande konsumtion. I energisektorn har investeringarna pressats tillbaka av fallet i oljepriser. När oljepriserna nu stiger och Trumps förväntade finanspolitiska stimulanser sjösätts väntas investeringarna och efterfrågan öka. Euroområdet Återhämtningen väntas fortsätta i ungefär samma takt som tidigare. Enligt IMF växer BNP med 1,5 procent 2017. En fortsatt expansiv penningpolitik och fler i arbete bidrar till återhämtningen. Investeringarna gynnas av stigande kapacitetsutnyttjande. Vissa länder har dock en sämre tillväxt och stora behov av att förbättra sin konkurrenskraft. I Storbritannien har utvecklingen varit bättre än många förväntat sig efter Brexit. Hushållen och företagen är fortsatt optimistiska. Inköpschefsindex ligger nu t.ex. på högre nivåer än före folkomröstningen. Enligt IMF väntas dock tillväxten bromsa in under 2017 då effekterna av Brexit till slut blir tydliga. En större osäkerhet tros i slutändan leda till färre investeringar och svagare konsumtion. En förväntad mer expansiv finanspolitik kan dock balansera upp utvecklingen något. IMF tror att BNP i Storbritannien växer med 1,1 procent 2017. De flesta prognosmakare räknar dock med att tillväxten i de länder som har störst betydelse för 1 Se IMF (2016), World Economic Outllook, oktober 2016. Källor: Bureau of Economic Analysis och Eurostat Tillväxt- och utvecklingsekonomierna IMF tror att BNP-ökningen i tillväxt- och utvecklingsekonomierna stabiliseras kring 4,5 procent 2017. Ett stigande oljepris gör att Brasilien och Ryssland tar sig ur recessionen. Kina väntas mjuklanda med en tillväxt på 6,2 procent 2017 medan Indien numera tagit över som det stora tillväxttåget där BNP växer med 7,6 procent. Det återstår dock att se vilken effekt den amerikanska centralbankens höjda ränta får för vissa mindre tillväxtekonomiers tillgång till kapital. Betydande osäkerhet Det finns en betydande osäkerhet kring vad Brexit och Trumps valseger kommer att innebära på längre sikt. För närvarande har dock finansmarknaderna valt att lägga större vikt vid Trumps utlovade finanspolitiska stimulanser än de uttalande som gjorts av mer protektionistisk karaktär. Det råder dock en osäkerhet kring vilka förslag som Trump lägger fram och vilka förslag som går igenom i kongressen. Det gäller även förslag kring en mer protektionistisk handelspolitik och striktare immigrationslagar. På lite längre sikt väntas dock en expansiv finanspolitik leda till högre statsskuld och högre räntor som till slut hämmar tillväxten. Förutom Brexit brottas Europa med svagt finansierade banker, inte minst i Italien där många av bankerna är i stort behov av kapital för att täcka de sämre lån de sitter på. Bankerna får också allt mer av likviditetsproblem när sparare överger dem. Möjligheten att hitta finansiärer väntas ha minskat sedan Italiens reformvänliga premiärminister avgått efter att förlorat folkomröstningen till EU-kritiska och populistiska partier. År 2017 stundar också val i länder som Frankrike, Nederländerna och 2 OECD-länder, Kina, Indien, Brasilien och Ryssland efter betydelse.

7 Tyskland. I dessa länder är många högerpopulistiska partier på framåtmarsch vilket ökar osäkerheten kring EU:s framtid. Svensk konjunktur En nedväxling av svensk tillväxt Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) växte BNP med 2,8 procent under det tredje kvartalet 2016 jämfört med samma kvartal 2015. 3 Jämförs istället det tredje kvartalet med det andra kvartalet 2016 så har BNP ökat med 0,5 procent. BNP fortsatte därmed att växa långsammare än under det starka 2015. En svag krona har gjort att exporten för första gången på länge bidrog till uppgången, men samtidigt har hushållskonsumtionen dämpats det senaste halvåret. Den offentliga konsumtionen var oförändrad tredje kvartalet vilket följde på ett ovanligt starkt andra kvartal. Både statlig och kommunal konsumtion var i stort sett oförändrad. Stark tillväxt i närtid Under hösten har Konjunkturinstitutets (KI) förtroendeindikatorer stigit för både näringsliv och hushåll. Indikatorerna ligger nu betydligt högre än sina historiska medelvärden. 4 Även inköpschefsindex 5 för industri och tjänstesektorn indikerar en mycket god tillväxt den närmaste tiden. BNP-tillväxten väntas därför öka det sista kvartalet. KI tror därför att 2016 bli ett bra år där BNP-tillväxten slutar på 3,4 procent. Tabell 1 Försörjningsbalans 2016 2017 2018 BNP 3,4 2,2 2,0 Hushållens konsumtion 2,2 2,3 2,5 Offentlig konsumtion 3,5 1,5 0,8 -varav statlig 3,3 1,0 0,8 -varav kommunal 3,5 1,7 0,8 Investeringar* 6,6 2,8 2,8 Lager 0,2-0,3-0,1 Import 4,2 2,9 3,6 Export 3,2 3,6 3,5 Anm: Årliga procentuell förändring *Fasta bruttoinvesteringar Källa: Konjunkturinstitutet Tillväxttakten faller kommande år Enligt KI:s decemberprognos faller BNP-tillväxten tillbaka 2017 och 2018 (se tabell 1). 6 Bland annat väntas investeringstakten i bostäder minska till 3 SCB (2016), BNP kvartal kommentarer till beräkningar av det tredje kvartalet 2016, december 2016. 4 Se Konjunkturinstitutet (2016), Konjunkturbarometern, dec. 2016. 5 Varje månad inhämtas statistik från över 200 inköpschefer i den privata sektorn om orderingång, affärsvolym, sysselsättning och leverantörernas leveranstider. Se inköpschefsindex för industrin och tjänstesektorn i december. 6 Se Konjunkturinstitutet (2016), Konjunkturläget, dec. 2016. följd av att det bl.a. är svårt att hitta mark och arbetskraft. En något stigande BNP-tillväxt i omvärlden och en jämförelsevis svag kronkurs medför att exporten ökar något snabbare 2017 och 2018 än den gjort 2016. Reallöneökningar, en god sysselsättning och börsutveckling samt låga räntor medför att hushållens konsumtion fortsätter att stiga. På samma gång kan noteras att den allt snabbare ökningstakten av hushållslån tycks ha brutits. 7 Samtidigt väntas den offentliga konsumtionen öka i en långsammare takt de kommande två åren efter två år av väldigt höga utgifter för migration. Budgetöverskott vänds till underskott Enligt Ekonomistyrningsverkets decemberprognos 8 blir det offentliga finansiella sparandet 27 mdkr 2016. Överskottet har reviderats upp till följd av högre skatteintäkter och lägre kostnader för sjukpenning och migration. En ändrad redovisning av rabatten på EU-avgiften bidrar också till större överskott 2016, men kommer samtidigt bidra till ett underskott 2017. Tidigare har det funnits en oro för att utgiftstaken inte skulle klaras under 2017 men enligt ESV:s senaste prognos finns en god marginal till utgiftstaken även under 2017. Det innebär att myndigheterna inte behöver vara lika oroliga för stora omprioriteringar och besparingar av anslagen. Arbetsmarknad Mycket stark utveckling 2016 Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar i november har sysselsättningen ökat med 74 000 personer och antalet arbetslösa har minskat med 14 000 personer det senaste året. 9 Under året har sysselsättningsgraden ökat med 0,7 procentenheter till 67,2 procent och det relativa arbetslöshetstalet har minskat 0,4 procentenheter till 6,8 procent. Det var en betydligt bättre period än under 2015. Fortsatt stark efterfrågan Framåtblickande indikatorer pekar på en fortsatt god efterfrågan på arbetskraft. Andelen privata arbetsgivare som anger att de kommer att utöka sin personalstyrka var i våras den högsta Arbetsförmedlingen (AF) uppmätt sedan 2007. Under hösten föll andelen något, men nivån ligger emellertid fortfarande över det historiska genomsnittet. Även KI:s barometer pekar på en positiv utveckling av företagens anställningsplaner. Antalet lediga jobb fortsätter också att öka. Även i 7 SCB (2016), Finansmarknadsstatistik, november 2016. 8 Ekonomistyrningsverket (2016), Prognos Statens budget och de offentliga finanserna, december 2016. 9 Se SCB (2016), Arbetskraftsundersökningarna, november 2016 Makroekonomiska förutsättningar

8 Makroekonomiska förutsättningar AF:s platsstatistik noteras ett fortsatt mycket starkt inflöde av nya platser. Bristen på arbetskraft besvärande När efterfrågan ökar snabbare än matchande utbud blir bristen på arbetskraft allt mer utbredd. Arbetsförmedlingens (AF) intervjuundersökning visar att rekryteringsproblemen fortsätter att öka, bland både privata och offentliga arbetsgivare. Bristen är störst i de befolkningsmässigt mindre länen medan storstadslänen har en låg brist. I det privata näringslivet ligger bristen på över 30 procent. Detta är tydligt över det historiska genomsnittet på 23 procent och den högsta nivån sedan våren 2008. Inom det privata näringslivet är bristen framför allt hög inom bygg och anläggning. Inom den offentliga sektorn är läget ännu mer prekärt. Hösten 2016 anger två tredjedelar av arbetsgivarna att de har brist, vilket är den högsta bristnivå under 2005-2016. Som framgår av den här rapporten så är bristen på arbetskraft inom statlig sektor också nästintill rekordhög. Figur 2 Andel arbetsgivare med brist på arbetskraft inte kan leverera vilket kan leda till att jobb flyttar utomlands. Svagare utveckling de kommande åren Enligt AF:s höstprognos fortsätter sysselsättningen att öka. 11 Jämfört med 2016 blir ökningarna något svagare, 55 000 respektive 46 000 personer under 2017 och 2018. Två av tre jobb väntas gå till utrikes födda. En svagare konjunktur och ökande brist på kvalificerad arbetskraft håller tillbaka ökningen i sysselsättningen något. AF tror också att trenden med minskande arbetslöshet bryts under 2017 då antalet inskrivna ökar snabbt. Utvecklingen bedöms fortgå även under 2018 då inflödet av nyanlända arbetssökande i etableringsuppdraget väntas kulminera. Totalt väntas antalet inskrivna öka med 15 000 personer under 2017-2018. Fortsatt svårt för lågutbildade Bland de inskrivna på Arbetsförmedlingen väntas gruppen med en svag ställning på arbetsmarknaden 12 öka från 72 procent idag till 75 procent av de inskrivna de närmaste två åren. AF har speciellt svårt att matcha arbetslösa som saknar gymnasieutbildning mot en arbetsmarknad där huvuddelen av jobben kräver en längre utbildning. Anmärkning: Streckade linjer visar historiska medelvärden Källa: Arbetsförmedlingen Inom den kommunala sektorn är det svårt att hitta utbildad och erfaren arbetskraft. Bristen är hög bland lärare, undersköterskor och socialsekreterare. Inom statlig sektor är bristen störst inom IT. Något som oroar eftersom digitaliseringen är viktig för verksamhetsutvecklingen och effektiviseringen. Hög brist hindrar många företag. Enligt Almegas senaste konjunkturrapport 10 är bristen så besvärande att tillväxten och sysselsättningen i Sverige riskerar att avsevärt försämras då det i många viktiga tillväxtbranscher inte är möjligt att växa lika snabbt som tidigare. Trenden mot mer av importinnehåll i varor och framför tjänster väntas öka allt snabbare i framtiden när hemmamarknaden 10 Almega (2016), Konjunkturrapport, november 2016. Lönebildning Fortsatt låga nominella löneökningar och relativt höga reallöneökningar Enligt Medlingsinstitutets (MI) var de nominella löneökningarna i Sverige 2,4 procent 2015. 13 Sedan 1995 har de nominella löneökningarna i genomsnitt varit 3,5 procent per år. Eftersom inflationstakten under perioden var låg eller nära noll blev dock reallöneökningarna runt 2,4 procent. Figur 3 Nominell lön och reallön 11 SCB (2016), Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016. 12 Personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga, högst förgymnasial utbildning, 55-64 år, födda utanför Europa. 13 Medlingsinstitutet (2016), Löneutvecklingen i diagramform., september 2016.

9 Källa: Medlingsinstitutet Anslagsökningarna i staten kan inte matcha reallöneökningarna För statliga arbetsgivare har utvecklingen inneburit höga reala kostnadsökningar som inte matchats av motsvarande ökning i ramanslagen. Utvecklingen av de ramanslag som styrs av den så kallade prisoch löneomräkningen (PLO) har snarare en inbyggd real minskning av anslagen. Anslagen för löner kompenseras inte fullt ut eftersom ett så kallat produktivitetsavdrag på cirka 1-2 procent görs varje år. Dessutom har regeringen gjort avsteg från prisoch löneomräkningen och ytterligare minskat uppskrivningen med cirka 1 miljard kronor under åren 2015 och 2016. Det här gör att myndigheterna måste effektivisera sin verksamhet för att klara av reallöneökningarna. Löneökningarna 2016 på samma nivå Enligt Medlingsinstitutet ökade lönerna i oktober 2016 med 2,1 procent jämfört med oktober 2015. För perioden från januari till och med oktober 2016 uppgick de preliminära löneökningarna i ekonomin som helhet, jämfört med samma period 2015, till i genomsnitt 2,2 procent. Motsvarande siffra för näringslivet var 2,1 procent. Givet information från de nya avtalen samt storleken på tidigare revideringar tror Medlingsinstitutet att löneökningarna i hela ekonomin landar på omkring 2,4 procent under årets första tio månader. De återstående revideringarna väntas påverka löneökningarna för anställda i offentlig sektor mer än löneökningarna för anställda i näringslivet. Löneökningstakten sammantaget under de första tio månaderna ser alltså ut att ligga på ungefär samma nivå som under 2015. Enligt KI väntas lönerna som helhet öka med 2,5 procent 2016. Med avtalade löneökningar på 2,2 procent innebär det att löneglidningen är liten, trots den tilltagande bristen på arbetskraft. Ny avtalsrörelse men liknande förutsättningar som tidigare De flesta centrala kollektivavtal är ettåriga och ska omförhandlas för cirka 2,4 miljoner anställda under 2017. Dessutom omfattas cirka 300 000 anställda av tillsvidareavtal. Industrins avtal är bland de första att omförhandlas och väntas som vanligt bli norm på andra avtalsområden. De makroekonomiska förutsättningarna inför denna avtalsrörelse skiljer sig inte mycket från den föregående när det gäller att sätta det normerande märket. De stora skillnaderna mellan industrin och övriga delar av arbetsmarknaden finns kvar. Den svenska exportindustrin möter en global handel som avtagit betydligt sedan 2012. Till viss del har den svenska exportindustrins internationella konkurrenskraft förbättrats av en tillfälligt försvagad krona, men den svaga produktivitetstillväxten inom industrin och en svag utveckling av producentpriserna gör att arbetsgivarna av konkurrensskäl måste hålla igen. I många andra sektorer drivs i stället utvecklingen av en hög inhemsk efterfrågan. Inom tjänstesektorn, bygg- och anläggning samt detaljhandeln är aktiviteten hög och behoven inom offentlig sektor har gjort att bristen på arbetskraft är hög. De nya lönekraven på 2,8 procent från facken liknar lönekraven i de två senaste avtalsrörelserna. En skillnad från föregående års avtalsrörelse är att det nu finns en LO-samordning där gemensamma krav på låglönesatsningar i form av kronpåslag förts fram. Industriarbetsgivarna har å andra sidan talat om att löneökningarna inte får överstiga 1,5 procent till skillnad från 1 procent i förra avtalsrörelsen. Teknikföretagen har dock ett krav på att all löneökning måste balanseras av kostnadsminskningar i andra delar av avtalen. De relativt liknande förutsättningarna och kraven från industrins parter gör att de flesta prognosmakare förväntar sig avtalsmässiga löneökningar kring 2,2 procent även denna gång. Överskattat löneökningarna De senaste åren har de flesta prognosmakare systematiskt överskattat löneökningarna. Framför allt har prognosmakarna oftast haft stora överskattningsfel på lite längre sikt. Det genomsnittliga felet över fler prognoser har ofta räddats upp något av det sista kvartalets prognos. Timlöneutvecklingen för svensk ekonomi enligt Konjunkturlönestatistiken år 2015 överskattades av samtliga institut och i genomsnitt var överskattningen cirka 0,3 procentenheter. 14 Makroekonomiska förutsättningar 14 Se Konjunkturinstitutet (2016), Specialstudier, Nr 48, April 2016.

10 Makroekonomiska förutsättningar En förklaring till överskattningen är att lönerna som historiskt sett följt resursutnyttjandet på arbetsmarknaden inte längre gör det. Ett högt resursutnyttjande med brist på arbetskraft brukar normalt sett resultera i en högre löneökningstakt. Det sambandet tycks inte vara lika starkt som tidigare. Ett vanligt mått på resursutnyttjandet på arbetsmarknaden är det så kallade arbetsmarknadsgapet. 15 Av figur 4 kan utläsas att sambandet mellan löneökningstakten och arbetsmarknadsgapet inte varit lika starkt de senaste åren. Det finns flera förklaringar till det svagare sambandet. lönerna. En annan förklaring kan vara att demografiska sammansättningseffekter påverkar löneökningen. En tredje förklaring kan vara att arbetsgivarna måste kompensera sig för höjda kollektivavtalade och lagstiftade arbetsgivaravgifter genom att hålla nere löneökningarna. De totala löneökningarna växlar upp Trots att Konjunkturinstitutet nu ändrat sin prognosmodell förväntar man sig att lönerna växer något snabbare de kommande åren. Lönerna i hela ekonomin väntas växa med 2,9 respektive 3,1 procent 2017 och 2018. En förklaring är att resursutnyttjandet inte är lika ansträngt inom industrin som det är generellt på arbetsmarknaden. För parterna inom industrin som sätter märket är det istället andra faktorer som är viktiga. Istället tar de större hänsyn till utvecklingen i omvärlden och den svaga produktivitets- och inflationsutvecklingen. På ett makroekonomiskt plan innebär det att arbetsmarknadsläget får en ganska liten betydelse för de centrala kollektivavtalen och märket. Figur 4 Arbetsmarknadsgap och löneutveckling Anmärkning: Årlig procentuell förändring i timlön. Källor: Medlingsinstitutet och Konjunkturinstitutet Resursutnyttjandet tycks heller inte ha något större samband med löneglidningen dvs. löneökningarna utöver de avtalsmässiga löneökningarna. Löneglidningen har legat på cirka 0,5 procent per år oavsett hur arbetsmarknadsläget sett ut. Förutom de förklaringar som ges ovan så finns en rad potentiella förklaringar till varför löneökningstakten blivit lägre än förväntat. En förklaring kan vara att globaliseringen gör att företagen inte kan höja producentpriserna i samma takt som förut och därför måste hålla igen på 15 Arbetsmarknadsgapet visar skillnaden mellan faktiskt och potentiellt arbetade timmar, i procent av potentiellt arbetade timmar. KI tror inte att avtalen som sluts i början av 2017 medför högre löneökningar än tidigare utan hamnar på samma nivå. Först när den europeiska konjunkturen och lönerna tar fart år 2019/2020 är det möjligt för industrin att sluta högre avtal. Däremot tror KI att ett allt högre resursutnyttjande inom framför allt offentlig sektor innebär att löneglidningen stiger de närmaste åren. Bland annat väntas det treåriga avtalet inom den kommunala sektorn ge många undersköterskor högre avtal än industrimärket. Arbetsgivaravgifter ökar snabbare Arbetskostnaden per timme väntas öka med i genomsnitt 3,4 procent per år 2016 2017, vilket är betydligt mer än timlöneökningen. Orsaken är att både avtalade och lagstadgade arbetsgivaravgifter väntas stiga. Ökningen av de avtalade kollektiva avgifterna beror på ökande pensionspremier medan ökningen i de lagstadgade arbetsgivaravgifterna och löneskatterna förklaras av att sänkningen av ungdomars arbetsgivaravgifter upphörde den 1 juni 2016 och att den särskilda löneskatten för personer som fyllt 65 år återinförts vid årsskiftet 2015/2016. Inflation och räntor Trenden bröts tillfälligt under 2016 Sedan 2014 har inflationen haft en tydlig trend uppåt. Det gäller oavsett vilket mått man använder. Både KPI och KPIF exklusive eller inklusive energipriser visar en trendmässig uppgång i inflationen. Under perioden har resursutnyttjandet i ekonomin ökat och kronan försvagats vilket gjort att inflation har importerats. Inflationen är dock fortfarande en bra bit under Riksbankens inflationsmål på två procent. Under 2016 steg KPI, men om istället KPIF studeras kan vi konstatera att inflationstakten i slutet av 2016 är kvar på samma nivå som i början av 2016. Under 2015 och början av 2016 stärktes kronan vilket bidrog till att uppgången i inflationen

11 dämpades. Sedan en tid har vi dock återigen kunnat se en ökning i oljepriserna, en försvagning av kronan och en svagt stigande inflationstakt. Enligt Riksbanken har dock ökningen i energipriser och kronförsvagning ännu inte fått helt genomslag i inflationen. 16 Figur 5 KPI, KPIF och KPIF exklusive energi Anmärkning: KPIF är KPI rensad för ränteförändringar. Källor: SCB och Riksbanken Högre inflationstakt i slutet av 2016 Inflationstakten, dvs. förändringen av priserna (KPI) under de senaste 12 månaderna, var 1,7 procent i december. 17 Inflationstakten enligt måttet KPIF (KPI med fast ränta) var 1,9 procent i november och rensat för energiprisförändringarna 1,3 procent. Inflationsmålet nås 2018 Riksbanken (RB) menar att högkonjunkturen ännu inte fått fullt genomslag på inflationen. En faktor som talar för gradvis högre inflation är ett fortsatt stigande resursutnyttjande i ekonomin. En starkare konjunktur leder, med eftersläpning, bland annat till att företagen lättare kan höja priserna på sina produkter. En annan faktor som påverkar inflationen är kronans växelkurs, som försvagats väsentligt under loppet av 2016 men som väntas stärkas långsamt framöver. Försvagningen på senare tid har inte heller fått fullt genomslag på inflationen. Under 2017 väntas dock växelkursen återigen ge positiva bidrag till inflationen och därigenom bidra till att den trendmässiga uppgången i KPIF fortsätter. Enligt Riksbanken stärks kronan kommande år, men då väntas istället det internationella pristrycket stiga och bidra till fortsatt stigande inflation år 2018. Enligt Riksbanken väntas KPIF nå två procent år 2018. Alla prognosmakare gör inte samma bedömning. Konjunkturinstitutet menar att Riksbanken får allt för lite hjälp från löneökningarna och gör bedömningen att KPIF når två procent först 2019. 16 Riksbanken (2016), Penningpolitisk rapport, december 2016. 17 Se SCB (2016), Konsumentprisindex (KPI) i december 2016. Fortsatt expansiv penningpolitik Riksbanken menar att inflationsuppgången även fortsättningsvis behöver stöd och att penningpolitiken även fortsättningsvis bör vara mycket expansiv. Därför valde Riksbankens direktion i december att behålla reporäntan på 0,50 procent och signalerade att det är fortsatt mer sannolikt att räntan sänks än att den höjs den närmaste tiden. Först i början av 2018 väntas reporäntan höjas. Riksbanken beslutade dessutom att fortsätta köpa statsobligationer under första halvåret 2017. Myndigheternas pris- och löneomräkning Pris- och löneomräkning för år 2017 Enligt budgetpropositionen blir 2017 års löneomräkningstal 1,82 procent. Till följd av en svag prisutveckling blev omräkningstalet för lokaler 0,06 procent medan omräkningstalet för övriga förvaltningskostnader blev 0,25 procent. Det gör att den totala pris- och löneomräkningen för en myndighet med en genomsnittlig resursmix (se tabell 2) blir 1,20 procent för anslagsår 2017. Enligt pris- och löneomräkningen för år 2017 skulle därmed anslagen öka med cirka två miljarder kronor i förhållande till år 2016. Tabell 2 Pris- och löneomräkning för anslagsår 2017 Resursmix* Indexförändring Löner 62% 1,82** Lokaler 10% 0,06*** Övriga förvaltningskostnader 28% 0,25 Genomsnittlig 100,0% 1,20 PLO Anmärkning: * Resursmixen visar hur resursförbrukningen ser ut på en genomsnittlig myndighet. Vilken total anslagsuppräkning en myndighet får beror på vilken resursmix respektive myndighet har. **Förändring i AKI(ram)=2,67 och PEK=0,85. ***Gäller de myndigheter som ej omförhandlar hyror år 2017. Pris- och löneomräkning för år 2018 Arbetsgivarverket gör kontinuerligt en prognos för hur löneomräkningstalet kommer att utvecklas. 18 Enligt Arbetsgivarverkets prognos för löneomräkningstalet sker inga stora förändringar de närmaste åren. Det så kallade löneomräkningstalet för 2018 och 2019 väntas bli i nivå med löneomräkningstalet 2017. En förklaring är att löneökningstakten år 2016, som bestämmer löneomräkningstalet 2018, för tjänstemännen inom industrin inte skiljer sig 18 Beräkningarna bygger bl.a. på Konjunkturinstitutets prognoser över löne- och produktivitetsutvecklingen. Makroekonomiska förutsättningar

12 Makroekonomiska förutsättningar nämnvärt från den som noterades 2015. De kollektivavtalade och lagstadgade avgifterna för tjänstemän inom industrin har även de endast ökat marginellt det senaste året. 19 Det gör att de totala arbetskraftskostnaderna för tjänstemän i tillverkningsindustrin mätt enligt AKIram för anslagsår 2018 hamnar i nivå med arbetskraftskostnaderna anslagsår 2017. Enligt Arbetsgivarverkets prognos blir AKI-ram 2,9 procent under anslagsår 2018. Vidare tror Arbetsgivarverket att även produktivitetsavdraget blir kvar på samma nivå. Den försvagning vi observerat i produktivitetstillväxten i privat tjänstesektor är inte tillräcklig för att ge utslag i ett tioårigt glidande medelvärde. I Arbetsgivarverkets prognos för år 2018 blir därför produktivitetsavdraget 0,9 procent, vilket resulterar i ett prognostiserat löneomräkningstal på 2 procent för år 2018. 20 Figur 6 Prognos för löneomräkningstal Pris- och löneomräkningen (PLO) är ett system för att skriva upp myndigheters anslag i takt med omvärldens priser och löner. PLO består av tre delar: lokaler, löner samt övriga förvaltningskostnader. Lokaler: Anslagen för lokaler skrivs upp med 70 procent av årstakten i konsumentprisindex (KPI), mätt två år före anslagsåret. Löner: Här räknar SCB fram ett löneomräkningstal, som består av AKI-ram minskat med produktivitetsavdraget. AKI-ram (arbetskostnadsindex för ramanslag) baseras på löneökningar och ändringar av arbetsgivaravgifter enligt lag och kollektivavtal för tjänstemän inom tillverkningsindustrin två år före anslagsåret. Produktivitetsavdraget (PEK) mäts som ett tioårigt glidande medelvärde av årlig produktivitetsutveckling inom privat tjänstesektor. Övriga förvaltningskostnader: Justeras med ett index som fastställs genom en sammanvägning av flera SCB-index avseende utgifter som är vanliga vid myndighetsutövning två år före anslagsåret. De tre delanslagenvägs samman utifrån den resursmix som gäller för myndigheten. I tabellen visas den genomsnittliga resursmixen och PLO för en genomsnittlig myndighet. Källa: Arbetsgivarverket Enligt Arbetsgivarverket väntas index för lokaler respektive övriga förvaltningskostnader för 2018 hamna på 0,83 respektive 1,1 procent. Om resursmixen antas vara densamma som för år 2017 (se tabell 2) så skulle det ge en genomsnittlig pris- och löneuppräkning för anslagsår 2018 på 1,6 procent dvs. endast en marginell förbättring i jämförelse med 2017. 19 För kollektiva avtalade avgifter se Svenskt Näringsliv (2016), Fakta om löner och arbetstider 2016. 20 För en mer genomgripande analys av löneomräkningen, se Arbetsgivarverket (2011), Löneomräkningen i det statliga ramanslagssystemet Framtida utveckling och behov av förändringar?, Rapportserie 2011:2.

13 Barometerresultat Frågorna är av så kallad barometertyp, vilket innebär att Arbetsgivarverkets medlemmar svarar på frågor om en variabel väntas öka, minska eller förbli oförändrad. I figurernas staplar motsvarar andelen över nollstrecket den andel som svarat att variabeln väntas öka. Andelen under noll är den andel som svarat att variabeln väntas minska. Andelen som svarat att variabeln väntas bli oförändrad syns endast indirekt i figuren. Ju högre en stapel är, desto mindre är andelen medlemmar som angett att variabeln blir oförändrad eftersom de tre alternativa svaren tillsammans bör summera till 100 procent. Ju lägre en stapel är, desto större är andelen medlemmar som angett att variabeln väntas bli oförändrad. Skillnaden mellan den andel som räknar med en ökning och den som räknar med en minskning kallas nettotal. Linjen i figurerna visar nettotalets utveckling. Ett positivt nettotal tyder på en ökning och ett negativt nettotal tyder på en minskning för variabeln ifråga. Eftersom medlemmarna endast svarar på frågan åt vilket håll en eventuell förändring går och inte på hur stor den väntas bli, kan nettotalet i undantagsfall ge en missvisande bild. Erfarenheterna visar att nettotalet i allmänhet ger en bra uppskattning av trenderna i de olika variablerna. I höstens barometerundersökning svarade medlemmarna på hur de tror att år 2017 kommer att se ut i jämförelse med år 2016. Detta svar är en prognos (se staplar för år 2017). Dessutom redovisade medlemmarna utfallet för föregående år jämfört med året innan. Dessa utfall redovisas för åren 1998-2016. Värdet för ett enskilt år blir definitivt först vid tredje frågetillfället. För frågor om brist, övertalighet och uppsägningar redovisas samtliga barometerresultat sedan hösten 1997 och för bristens påverkan på verksamheten varje tillfälle sedan hösten 2001, se figur 14 och figur 15. Ekonomi Budgetomslutningen fortsätter att öka hos en majoritet av medlemmarna. Samtidigt är uppskrivningen av ramanslagen för löner, lokaler och övriga förvaltningskostnader låg vilket sannolikt påverkar medlemmarnas anslagssparande och utnyttjande av anslagskredit. Anslag och verksamhetens resultat Medlemmarnas resultat mätt som intäkter minus kostnader är bättre hos 16 procent av medlemmarna under kalenderåret 2016 jämfört med år 2015. Hos 38 procent av medlemmarna är resultatet oförändrat och hos 46 procent är det sämre. Detta utfall visar på ett marginellt sämre resultat för år 2016, jämfört med prognosen i förra undersökningen. År 2016 väntas anslagssparande bland 49 procent av medlemmarna. Hos 26 procent av dem var anslagen i balans och 25 procent av de statliga myndigheterna väntas utnyttja anslagskrediten år 2016. Uppräkningen av anslagen för år 2016 var svag och regeringen drog dessutom in 876 miljoner kronor av uppskrivningen för året. Nettotalet minskade under år 2016, med allt färre myndigheter som väntas anslagsspara och en större andel med anslagen i balans. Figur 7 Anslagssparande, balans eller utnyttjande av anslagskredit (utfall för åren 1998-2016 och prognos för år 2017) Anmärkning: Balans karaktäriseras av varken anslagssparande eller utnyttjande av anslagskredit. Enligt prognosen för år 2017 väntas verksamhetens resultat bli bättre hos 13 procent, oförändrat hos 36 procent och sämre hos 51 procent av medlemmarna jämfört med år 2016. Prognosen för år 2017 visar att resultatet väntas ge upphov till anslagssparande i 18 procent av myndigheterna, anslagsbalans i 53 procent av myndigheterna och utnyttjande av anslagskredit i 29 procent av myndigheterna. Nettotalet minskar således ytterligare under år 2017, med allt färre medlemmar som väntas anslagsspara och en majoritet med anslagen i balans. Det är vanligt förekommande i prognosen att myndigheterna inte tror på ett framtida sparande utan istället tror att man tvingas låna så småningom. Det är tydligt att myndigheterna fått en betydligt mer ansträngd ekonomisk situation där färre anslagssparar. En Barometerresultat

14 Barometerresultat rimlig förklaring är att under 2016 har många myndigheter fått mer att göra i samband med det stora antalet nyanlända. Till detta kommer att anslagsuppskrivningen år 2017 blev relativt låg. Budgetomslutning Budgetomslutningen var år 2016 större hos 57 procent av medlemmarna jämfört med år 2015. Hos 40 procent var omslutningen oförändrad och hos tre procent var omslutningen mindre år 2016 än under år 2015. Detta är oförändrat jämfört med den prognos som lämnades i förra undersökningen våren 2016. Andelen intäkter från uppdrag och avgifter var under år 2016 oförändrad hos hela 82 procent av medlemmarna jämfört med år 2015. Hos tio procent var andelen större och hos åtta procent av medlemmarna mindre år 2016 jämfört med år 2015. Figur 8 Medlemmarnas totala budgetomslutning i reala termer jämfört med föregående år. Större, oförändrad eller mindre (utfall för åren 1997-2016 och prognos för år 2017) I prognosen för år 2017 tror drygt hälften, 52 procent, av medlemmarna på en större budgetomslutning jämfört med år 2016. Verksamhetsinriktning klassas enligt COFOG (Classification of Functions of Government). COFOG är ett system som används för att beskriva den offentliga sektorns utgiftsområden. Denna är en funktionell indelning som är framtagen av Förenta Nationerna. Med anledning av att antalet anställda inom de olika verksamhetsinriktningarna är så olika, har de tio grupperna i COFOG blivit hopslagna till sju i Arbetsgivarverkets statistik. I bilaga 2 redovisas hur medlemmarna i undersökningen är uppdelade på de olika verksamhetsinriktningarna. BESTA används som indelningsgrund för att gruppera och redovisa arbetsuppgifter för anställda som ingår i den partsgemensamma lönestatistiken för det statliga avtalsområdet. BESTA-systemet innebär en indelning i arbetsområden och grupperingsnivåer. Arbetsområde anger inriktning på arbetsuppgifternas innehåll och BESTA består av cirka 60 arbetsområden. I Konjunkturbarometern har arbetsområdena slagits samman, så att antalet grupper är 15 stycken. Grupperingsnivåerna är sex till antalet och anger arbetsuppgifternas omfång och komplexitet. Den ska också återspegla det ansvar, den självständighet, de kunskaper och de erfarenheter som krävs för att utföra dem. I undersökningen är dessa nivåer grupperade parvis, 1-2 assistentnivå, 3-4 handläggarnivå och 5-6 expertnivå. BESTA-systemet innehåller även en uppdelning av de anställda i chefer och medarbetare. För att kategoriseras som chef krävs att den anställde har ett formellt personalansvar och har till uppgift att planera och leda verksamhet på olika nivåer. För chefer finns fyra grupperingsnivåer, vilka också grupperats parvis, 3-4 de två lägsta, respektive 5-6 de två högsta chefsnivåerna. BESTA-systemet används för att gruppera undersökningsresultaten av frågorna om brist, uppsägningar, övertalighet och svårigheter med att behålla personal. Endast en procent tror att budgetomslutningen blir mindre jämfört med år 2016 och resterande medlemmar att den blir oförändrad. Det stora antalet nyanlända i slutet av år 2015 resulterade i att den statliga konsumtionen ökade snabbare under år 2015 än år 2014. Den statliga konsumtionen fortsatte under år 2016 att öka ytterligare i snabbare takt. En majoritet på 88 procent tror att andelen intäkter från uppdrag och avgifter blir oförändrade år 2017 jämfört med år 2016. Hos 11 procent av medlemmarna väntas andelen intäkter från uppdrag och avgifter öka och hos en procent av medlemmarna väntas den minska jämfört med år 2016.

15 Kompetensförsörjning Resursutnyttjandet på den svenska arbetsmarknaden är högt. Framför allt har bristen på högutbildad arbetskraft ökat. Med tanke på att staten har kunskapsintensiva verksamheter och en mycket hög andel högutbildade är det inte förvånande att konjunkturbarometern visar att bristen på lämpliga sökanden bland Arbetsgivarverkets medlemmar har ökat. Störst brist finns fortfarande inom IT-verksamhet, där andelen som upplevt brist fortsätter att öka. Andelen medlemmar vars verksamhet tycks ha påverkats i större utsträckning tycks också öka. Traditionellt påverkar också en stramare arbetsmarknad arbetsgivarens syn på uppsägning och övertalighet. Andelen medlemmar som sagt upp personal och som tror på övertalighet är nu låg. Vid förra undersökningstillfället skedde en markant ökning av andelen medlemmar som upplever svårigheter. Andelen ökade på hösten från 42 till 43 procent. Däremot ser andelen medlemmar som påverkas negativt av omfattande pensionsavgångar ut att minska. Och chefsförsörjningen bland medlemmarna är fortsatt god. Något som är viktigt i förhållande till den statliga kompetensförsörjningen är att det är vanligare att arbeta kvar efter 65-årsåldern för de som har högre utbildningsnivå. Statistiken visar att personer med eftergymnasial utbildning arbetade i högre utsträckning som anställda i jämförelse med personer med lägre utbildningsnivå. I Konjunkturbarometern ställs frågan om huruvida medlemmarna haft omfattande pensionsavgångar det senaste halvåret. 23 Undersökningen visar att 87 procent av medlemmarna (viktat med avseende på antal anställda) inte haft några omfattande pensionsavgångar medan 13 procent haft omfattande pensionsavgångar. Detta är på en något lägre nivå än i de två senaste barometrarna, då den var 24 procent, men på samma nivå som i barometerundersökningen våren 2015, då andelen också var 13 procent. Figur 9 Har medlemmarna haft omfattande pensionsavgångar, verksamhetsinriktning Barometerresultat Pensionsavgångar Enligt statistik från Statens tjänstepensionsverk (SPV) väljer allt fler i staten att skjuta på sin pensionering och många fortsätter att jobba fram till 67 års ålder. 21 Från 2010 till 2015 har andelen som valt att gå i pension efter 65-årsmånaden ökat från 46 procent till 51 procent. De två senaste åren har över hälften valt att gå i pension efter 65- årsmånaden. Var femte statsanställd som gick i pension under år 2015 hade arbetat fram till 67 år eller längre. Ny statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) 22 visar att det blir allt fler som arbetar efter pensionsåldern. År 2015 handlade det totalt på arbetsmarknaden om nästan 200 000 personer i åldern 66 till 74 år. Och det är betydligt vanligare bland männen. Andelen som förvärvsarbetade i den här åldersgruppen var 25 procent jämfört med 14 procent för kvinnorna. Statistiken visar också att det är vanligast att man arbetar kvar några år efter ordinarie pensionsålder och att det ofta sker av så kallade kombinatörer. Det är personer som driver ett företag vid sidan av sitt ordinarie arbete som anställd. 21 Se SPV (2016), Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2016. 22 Se http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/artiklar/vanligare-attman-arbetar-efter-pensionsaldern/ (SCB, 2016-12-01) Som figuren visar skiljer det kraftigt mellan verksamhetsinriktningarna. I de två senast föregående undersökningstillfällena i rad, fanns omfattande pensionsavgångar inom samtliga verksamhetsinriktningar. Tidigare var andelen medlemmar inom Samhällsskydd och rättsskipning som haft omfattande pensionsavgångar relativt hög, men nu är det däremot ingen i den gruppen som uppgett detta denna gång. Andelen medlemmar inom Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård har också minskat från 77 procent till 41 procent. 23 Vad som uppfattas som omfattande är, och bör så förbli, medlemmarnas egna bedömningar utifrån deras egna perspektiv. Medlemmarnas verksamhet skiljer sig avsevärt åt i flera avseenden, inte minst när det gäller antal anställda och pensionsavgångar. Endast den enskilda medlemmen kan avgöra om pensionsavgångarna varit omfattande eller inte.

16 Barometerresultat Påverkas kompetensförsörjningen av pensionsavgångarna? De medlemmar som haft omfattande pensionsavgångar tillfrågas ifall de omfattande pensionsavgångarna påverkat kompetensförsörjningen. Som figur 10 visar, anser en majoritet av de som haft omfattande pensionsavgångar att kompetensförsörjningen påverkats positivt. Jämfört med för ett år sedan är det 42 procentenheter fler som uppger att verksamheten påverkats positivt. Det är således allt fler medlemmar som anser att man klarar av pensionsavgångarna utan påverkan på verksamheten. 2015 till september 2016 ökade antalet anställda med närmare 3 600 personer. Figur 11 Antal årsarbetskrafter jämfört med föregående år. Fler, oförändrat eller färre (utfall för 1998-2016 och prognos för 2017) Figur 10 Hur har kompetensförsörjningen påverkats hos medlemmar med omfattande pensionsavgångar? Nästan samtliga medlemmar inom Allmän offentlig förvaltning och omkring hälften inom Försvar och Näringslivsfrågor inkl. miljöskydd, bostadsförsörjning och samhällsutveckling uppger trots detta att pensionsavgångarna påverkat verksamheten negativt. Inom övriga tre verksamhetsinriktningar med omfattande pensionsavgångar anser nästan samtliga att verksamheten påverkas positivt av situationen. Samhällsskydd och rättsskipning har inte haft några omfattande pensionsavgångar och har således inte påverkats alls, se figur 10. Sysselsättning Höstens undersökning visar att allt fler medlemmar förändrar antalet anställda över en sexmånadersperiod, jämfört med i våras. Antalet var oförändrat hos hälften av medlemmarna, medan 41 procent ökat och nio procent hade minskat antalet anställda. Enligt prognosen väntas antalet anställda om sex månader däremot vara oförändrat hos 63 procent av medlemmarna, fler hos 27 procent och färre hos 10 procent. Arbetsgivarverkets statistik över antalet anställda hos medlemmarna visar att antalet anställda ökat ganska det snabbt senaste året. Från september Om i stället antal årsarbetskrafter 24 studeras, se figur 11 ovan, så ser bilden ut på likartat sätt, fyra av tio medlemmar ett ökat antal och en lika stor andel ett oförändrat antal årsarbetskrafter år 2016 jämfört med år 2015. I prognosen för år 2017 väntas antalet årsarbetskrafter bli fler hos knappt var tredje medlem och oförändrat hos nära sex av tio medlemmar jämfört med 2016. Personalomsättning Personalomsättningen har traditionellt varit oförändrad hos en majoritet av Arbetsgivarverkets medlemmar, men ökade under de båda senast föregående åren. Det är drygt 6 av 10 medlemmar som har en oförändrad personalomsättning, medan nära 4 av 10 medlemmar haft en ökad personalomsättning år 2016 jämfört med år 2015. Ingen av medlemmarna uppger att personalomsättningen minskat. 24 Med årsarbetskrafter avses i detta sammanhang antal anställda personer omräknat till heltidsarbetande. Omräkningen innebär att deltidsanställd personal ingår i summa antal personer med den procentandel av en heltidstjänst som deras tjänstgöring utgör. En halvtidstjänstgörande person ingår således i summan som 0,5 årsarbetskrafter.

17 Figur 12 Personalomsättningen jämfört med föregående år. Större, oförändrad eller mindre (utfall för 1998-2016 och prognos för år 2017) Under år 2017 väntas nettotalet minska för första gången sedan 2013, eftersom färre tror på en ökad nivå av personalomsättning år 2017 jämfört med år 2016. Enligt prognosen väntas personalomsättningen öka hos var femte medlem. Hos fyra av fem väntas personalomsättningen bli oförändrad och bara två procent förväntar sig en minskad personalomsättning år 2017 jämfört med år 2016. Personalomsättningen är hög framför allt inom Samhällsskydd och rättsskipning, Näringslivsfrågor inkl. miljöskydd, bostadsförsörjning och samhällsutveckling samt Socialt skydd inkl. hälso- och sjukvård. Övertidsuttag Figur 13 visar att en majoritet av medlemmarna inte förändrar sitt övertidsuttag (del som kompenseras i pengar) mellan två på varandra följande år. Brist på lämpliga sökanden Samtliga medlemmar hade under perioden rekryterat eller försökt rekrytera. I figur 14 nedan presenteras andelen medlemmar som haft brist på lämpliga sökanden. Andelen medlemmar som haft brist på lämpliga sökanden har trendmässigt stigit ända sedan 2005. Efter finanskrisen hösten 2008 skedde en snabb återhämtning av svensk ekonomi och bristen på arbetskraft ökade då mycket snabbt. Även bland Arbetsgivarverkets medlemmar ökade andelen med brist på lämpliga sökanden. Sent under år 2012 samt år 2013 minskade bristtalen i statsförvaltningen något då resursutnyttjandet på den svenska arbetsmarknaden, liksom bristen på arbetskraft minskade. Ända sedan våren 2014 har resultaten visat tecken på ökande bristtal i statsförvaltningen. I höstens undersökning ökar åter bristen efter en nedgång i den senaste barometerundersökningen. Ökningen sedan dess är relativt stor och trenden med en ökande brist på lämpliga sökanden blir allt tydligare. På hösten 2014 låg andelen på 42 procent, hösten 2015 på 57 procent och nu hösten 2016 på 66 procent. Det är en kraftig ökning sedan vårens undersökning då bristtalet var 43 procent. Bristtalet är nu rekordhögt, det högsta sedan våren 2001. Figur 14 Arbetskraftsbrist, uppsägning och förväntad övertalighet Barometerresultat Figur 13 Övertidsuttag (som kompenseras i pengar) jämfört med föregående år. Större, oförändrat eller mindre (utfall för 1998-2016 och prognos för 2017) Anmärkning: Här redovisas utfall för arbetskraftsbrist och uppsägningar medan övertalighet för kommande 12 månader är en prognos. År 2016 jämfört med år 2015 var det 69 procent som inte förändrat övertidsuttaget. Andelen som ökat övertidsuttaget är dock högre i utfallet för 2016 än i den senaste prognosen, 24 procent. I prognosen för 2017 väntar sig en övervägande majoritet på drygt 80 procent av medlemmarna ett oförändrat övertidsuttag. Nettotalet för år 2017 blir lägre än för år 2016 eftersom 17 procent tror att övertidsuttaget minskar. Med få undantag allt sedan våren 2011 har en majoritet av dem som haft brist, uppgett att bristen delvis bestått i IT-kompetens av något slag. Vid samtliga de senaste fem mätningarna har ITverksamhet varit det vanligaste området med brist på lämpliga sökanden. Störst brist återfinns således även hösten 2016 inom IT-verksamhet där 60 procent av medlemmarna anger att de haft brist på lämpliga sökanden. Bristen

18 Barometerresultat är liten när det gäller IT-support men högre bland den kompetens som bygger och utvecklar ITsystem. Detta gäller i staten såväl som på arbetsmarknaden som helhet. Därutöver finns bristen i staten främst, liksom under våren 2016, inom FoU, utbildning och forskning, samt inom Juridiskt och allmänt utredningsarbete. Inom den förra har bristen minskat något och inom båda dessa verksamhetsinriktningar är andelen medlemmar som upplevt brist på lämpliga sökanden nu 29 procent. vars verksamhet påverkats i en stor omfattning successivt ökat, nu i senaste undersökningen relativt mycket till 24 procent. Andelen medlemmar vars verksamhet påverkats i en liten omfattning har minskat från 77 procent till 66 procent i höstens undersökning medan andelen som inte påverkats alls minskat från 14 till 10 procent. Figur 15 Hur har brist på lämpliga sökanden påverkat medlemmarnas verksamhet? Den statliga sektorn är den sektor som har högst andel högutbildade. Bristen på högutbildade på arbetsmarknaden är större än på de med lägre utbildningsnivåer, vilket medför att bristen är fortsatt relativt hög i staten. Att det råder stor brist på lämpliga sökanden med IT-kompetens hos medlemmarna är heller inget som är specifikt för staten. Utmaningen i att utveckla en effektiv och modern statsförvaltning påverkas också av bristen på viss IT-kompetens, speciellt i ljuset av den pågående digitaliseringen av statsförvaltningens olika tjänster. Uppsägningar och övertalighet Traditionellt sett brukar en arbetsmarknad med högt resursutnyttjande innebära att arbetsgivaren är mer försiktig med att säga upp personal och att övertaligheten minskar. I figur 14 presenteras också utvecklingen av medlemmarnas uppsägningar. Andelen medlemmar som svarat att de sagt upp personal under det senaste halvåret ligger på samma nivå som senast, 27 procent i höstens undersökning. Totalt sett gäller detta främst inom arbetsområdena FoU, utbildning och forskning, där andelen medlemmar som sagt upp personal förekommer på alla nivåer i BESTA och uppgår till 70 procent, samt inom Juridiskt och allmänt utredningsarbete, 26 procent, främst på handläggarnivå. I figur 14 åskådliggörs också andelen medlemmar som svarat att de kommer ha en övertalighet de kommande 12 månaderna. Figuren visar att andelen nu uppgår till 19 procent i höstens undersökning, en fortsatt minskning sedan vårens och förra höstens undersökningar. Även övertaligheten återfinns främst på alla nivåer inom arbetsområdet FoU, utbildning och forskning. Det kan alltså noteras att det totalt sett för sektorn som helhet, nu liksom vid förra undersökningstillfället, samtidigt finns både brist och övertalighet inom arbetsområdet FoU, utbildning och forskning. Påverkas verksamheten av bristen på arbetskraft? Figur 15 visar i vilken omfattning medlemmarnas verksamhet påverkats av bristen på lämpliga sökanden. Resultatet visar att andelen medlemmar Anmärkning: Avser andelen medlemmar viktat efter antalet anställda. Frågan som besvarades var om bristen på lämpliga sökanden påverkat medlemmens verksamhet negativt i stor omfattning, i liten omfattning eller inte alls. Observera att frågan endast besvarats av de medlemmar som uppgett att de haft brist på lämpliga sökanden. En övervägande andel medlemmar upplever fortfarande att bristen har en liten påverkan på verksamheten. Andelen medlemmar som upplever att bristen har stor påverkan på verksamheten har dock ökat kraftigt i senaste undersökningen från att allt sedan hösten 2010 legat på mellan sju och 15 procent, och uppgår nu alltså till 24 procent. Det är främst inom verksamhetsinriktningen Försvar som både bristen och dess påverkan på verksamheten ökat sedan vårens undersökning. Är det svårt att behålla personal? I undersökningen hösten 2014 las en ny fråga till. Förutom brist vid rekrytering, uppsägningar och övertalighet, introducerades en fråga för att undersöka om verksamheterna haft svårt att behålla sin personal. Anledningen till detta är att få en mer fullständig bild av hela rekryteringskedjan inom strategisk kompetensförsörjning, som syftar till att attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och avveckla den kompetens som behövs i verksamheten vid varje tillfälle. Här ingår samtidigt att omställa den kompetens som inte längre behövs. Andelen medlemmar som upplever svårigheter att behålla personal ligger i höstens undersökning kvar på en för andra gången i rad relativt hög nivå och uppgår till 43 procent. I alla tidigare undersökningar har andelen hittills legat på mellan tio och 17 procent. Totalt sett gäller svårigheter att behålla personal främst inom arbetsområdena Juridiskt och allmänt utredningsarbete, där andelen

19 medlemmar som uppger svårigheter att behålla personal uppgår till 71 procent, samt inom Personalarbete, arbetsförmedling samt Ekonomiförvaltning och revision, 50 procent. Det förekommer genomgående på alla nivåer i BESTA. Barometerresultat Kompetensförsörjningsläget för chefer i staten I undersökningen hösten 2014 utökades svarsalternativen med gruppen chefer med personalansvar för att komplettera arbetsområdena i BESTA gällande frågorna om brist vid rekrytering, uppsägningar och övertalighet samt den nya frågan om svårigheter att behålla personal. En chef i BESTA är en befattning med ledningsansvar vilket innebär formellt personalansvar och som har till uppgift att planera och leda verksamhet på olika nivåer. Andelen medlemmar som uppgett att det råder brist på lämpliga sökanden uppgår i höstens undersökning till 66 procent. Av dessa uppger 10 procent att bristen gäller chefer med personalansvar på samtliga fyra chefsnivåer, BESTA-nivå 3-6. I förra höstens undersökning var motsvarande andel sju, i våras 11 procent. Uppsägningar av chefer med personalansvar har inte alls förekommit det senaste halvåret samtidigt som det inte heller förekommer övertalighet när det gäller chefer med personalansvar det kommande året. När det gäller medlemmarnas svårighet att behålla personal där andelen totalt ligger kvar på en hög nivå sedan våren, så har endast ett fåtal medlemmar, framför allt inom verksamhetsinriktningarna Näringslivsfrågor inkl. miljöskydd, bostadsförsörjning och samhällsutveckling samt Utbildning, angett att det är svårt att behålla chefer med personalansvar.

20 Utvecklingen i olika verksamhetsinriktningar Utvecklingen i olika verksamhetsinriktningar I detta avsnitt beskrivs utvecklingen i de olika verksamhetsinriktningarna i detalj. För varje verksamhetsinriktning beskrivs den senaste ekonomiska utvecklingen och utvecklingen vad gäller kompetensförsörjningen. De fyra indikatorerna, bristen på arbetskraft, uppsägningar, övertalighet och svårighet att behålla personal redovisas i gemensamma diagram för att visa på eventuella samband mellan dem. I höstens undersökning ökar åter bristen efter en nedgång i den senaste barometerundersökningen. Ökningen är relativt stor och trenden med en ökande brist på lämpliga sökanden blir allt tydligare. Andelen medlemmar som haft brist på lämpliga sökanden låg under hösten 2016 på 66 procent vilket är det högsta bristtalet sedan hösten 2001. Bristtalen ökar i sex av de sju verksamhetsinriktningarna och ligger kvar på en hög nivå jämfört med förra undersökningstillfället i den sjunde inriktningen. I höstens undersökning finns medlemmar som har sagt upp personal under det senaste halvåret inom alla verksamhetsinriktningar, utom Samhällsskydd och rättsskipning. Inom Socialt skydd inkl. hälsooch sjukvård ökar andelen medlemmar som sagt upp personal relativt mycket. Inom Utbildning minskar andelen marginellt men är ändå på en hög nivå. I övriga grupper minskar eller ligger andelen medlemmar på en låg nivå. Totalt sett ökar andelen från 26 procent i vårens undersökning till 27 procent i höstens undersökning. Andelen medlemmar som förväntar sig övertalighet det kommande året är fortsatt låg totalt sett och minskade marginellt från 23 procent i vårens undersökning till 19 procent i höstens undersökning. Den personalkategori som främst berörs både av uppsägningar och av övertalighet finns inom Utbildning och arbetsområdet FoU, utbildning och forskning på alla nivåer, assistent-, handläggar- och expertnivå. Andelen medlemmar som upplever svårighet att behålla personal uppgår till 43 procent. Totalt sett gäller det, som tidigare nämnts, främst inom arbetsområdena Juridiskt och allmänt utredningsarbete, Personalarbete, arbetsförmedling samt Ekonomiförvaltning och revision. De vänstra staplarna i figurerna 16-22 visar värdena för respektive variabel i höstens undersökning medan staplarna till höger i varje variabelpar visar resultatet av vårens undersökning. Allmän offentlig förvaltning Ekonomi Efter en ökad budgetomslutning inom verksamhetsinriktningen år 2015 blev den oförändrad hos en majoritet på 59 procent av medlemmarna år 2016. Hos en majoritet, 72 procent av medlemmarna väntas budgetomslutningen bli oförändrad även år 2017 i jämförelse med år 2016. Hos 23 procent väntas den öka och hos fem procent bli mindre. Verksamhetens resultat mätt som intäkter minus kostnader har haft en liknande utveckling. Hos en majoritet av medlemmarna, 53 procent, var verksamhetens resultat oförändrat år 2016 i förhållande till år 2015. Hos var fjärde av gruppens medlemmar var verksamhetens resultat bättre och hos var fjärde var resultatet sämre under år 2016. En övervägande del, 67 procent, anslagssparande trots detta under år 2016 medan 24 procent av gruppens medlemmar hade anslagsbalans och nio procent utnyttjat sin anslagskredit. När det gäller verksamhetens ekonomiska resultat väntas under år 2017 en något större andel på 35 procent få ett sämre resultat. Dock tror sig en majoritet på 52 procent av medlemmarna få ett oförändrat resultat. Hos 13 procent av medlemmarna väntas resultatet bli bättre än under år 2016. En övervägande del, sju av tio medlemmar, tror sig uppnå anslagsbalans under år 2017, 23 procent tror att de kommer att utnyttja anslagskrediten, medan åtta procent tror att de kommer att anslagsspara.

21 Kompetensförsörjning Inom verksamhetsinriktningen har den tidigare ökningen i sysselsättningsutvecklingen under år 2015 fortsatt att plana ut under år 2016. Antalet anställda var under hösten fler hos endast nio procent av medlemmarna jämfört med antalet anställda under våren 2016. Hos 80 procent var antalet oförändrat och hos 11 procent var antalet färre. Antalet årsarbetskrafter minskade också hos 59 procent av medlemmarna. Det var oförändrat hos 32 procent och fler hos nio procent av medlemmarna år 2016 jämfört med år 2015. År 2017 ser sysselsättningen ut att fortsätta minska. Hälften av medlemmarna tror på en minskning av antalet anställda, medan 36 procent tror på oförändrat antal. Antalet årsarbetskrafter väntas bli färre hos hela 62 procent av medlemmarna, oförändrat hos 28 procent och fler hos tio procent av medlemmarna. Figur 16 Brist, uppsägningar, övertalighet samt svårighet att behålla personal inom Allmän offentlig förvaltning Försvar Ekonomi Inom verksamhetsinriktningen Försvar har budgetutvecklingen varit stabil under en längre period. Budgetomslutningen var oförändrad hos 99 procent av medlemmarna under år 2016 jämfört med år 2015. I prognosen för år 2017 väntas budgetomslutningen fortsatt vara oförändrad hos 93 procent av medlemmarna. Resterande sju procent förväntar sig en ökad budgetomslutning under år 2017. En bidragande orsak är de ökade försvarsanslagen i senaste statsbudgeten. Verksamhetens resultat är oförändrat år 2016 jämfört med år 2015 hos hela 97 procent av medlemmarna i gruppen. Övriga tre procent har ett positivt resultat. Det var 11 procent som anslagssparade under år 2016, medan 76 procent hade balans i anslagen och 13 procent behövde utnyttja sin anslagskredit. Prognosen för år 2017 visar att resultatet väntas bli oförändrat hos 96 procent av medlemmarna. Endast 3 procent förväntar sig ett sämre resultat, medan en procent tror på ett bättre resultat år 2017. Hela 96 procent tror på anslagsbalans år 2017, resterande fyra procent tror på anslagssparande. Utvecklingen i olika verksamhetsinriktningar Anmärkning: Se bilaga 2 för en detaljerad översikt över vilka medlemmar som ingår i respektive verksamhetsinriktning. Det är en relativt liten andel inom allmän offentlig förvaltning som uppger sig ha haft omfattande pensionsavgångar. I höstens undersökning var andelen endast 11 procent. Av dessa anser dock majoriteten att kompetensförsörjningen påverkats negativt, se figur 11. Alla medlemmarna har försökt rekrytera det senaste halvåret och andelen med brist på lämpliga sökanden har ökat kraftigt från 20 till 75 procent, samtidigt som den förväntade övertaligheten är fortsatt låg, tre procent. Bristen på lämpliga sökanden gäller främst IT-verksamhet på alla nivåer, men också Rättsligt arbete samt för chefer med personalansvar. Endast fyra procent har sagt upp personal under det senaste halvåret. Däremot minskar andelen medlemmar som har uppgett att de under senaste halvåret haft svårigheter att behålla personal kraftigt inom allmän offentlig förvaltning, samtidigt som bristen ökat. Andelen totalt i allmän offentlig förvaltning uppgår till tio procent och gäller främst personal inom Juridiskt och allmänt utredningsarbete på handläggar- och expertnivå. Kompetensförsörjning Hos en majoritet av medlemmarna har sysselsättningen varit oförändrad det senaste halvåret. Nio procent av medlemmarna har fler anställda än sex månader tidigare, och 11 procent har färre. För de kommande sex månaderna tror fyra procent av medlemmarna på ett ökat antal anställda och övriga på ett oförändrat antal anställda. Om antalet årsarbetskrafter studeras så var de år 2016 fler än året före hos sju procent av medlemmarna och färre hos tre procent. Prognosen för år 2017 visar att antalet årsarbetskrafter däremot väntas vara oförändrat hos en majoritet på 96 procent av medlemmarna jämfört med år 2016. Samtliga medlemmar har försökt rekrytera det senaste halvåret, och bristen på lämpliga sökanden har ökat kraftigt från åtta till 84 procent. Bristen gäller främst IT-verksamhet och Tekniskt arbete på alla nivåer samt Juridiskt och allmänt utredningsarbete, på handläggarnivå. Endast fem procent har uppgett att man haft omfattande pensionsavgångar, men de anser ändå att dessa haft en negativ påverkan på kompetensförsörjningen. Andelen som sagt upp personal minskade till tre procent, gäller endast FoU, utbildning och forskning på handläggarnivånivå. Ingen har någon förväntad övertalighet. Inte heller någon av medlemmarna

22 Utvecklingen i olika verksamhetsinriktningar inom denna verksamhetsinriktning uppger att de haft svårigheter att behålla personal. Figur 17 Brist, uppsägningar, övertalighet samt svårighet att behålla personal inom Försvar väntas öka det kommande halvåret. Ingen av medlemmarna uppger denna gång att de haft omfattande pensionsavgångar. Alla medlemmar har försökt nyrekrytera och 42 procent av dessa uppger att det funnits brist på lämpliga sökande. Bristen har framför allt, liksom i våras, gällt handläggarnivå inom områdena FoU, utbildning och forskning samt Hälsovård och hälsoskydd. 37 procent av de som upplevt brist anser att bristen på sökanden påverkat verksamheten negativt i stor utsträckning, övriga att bristen påverkat i liten omfattning. Figur 18 Brist, uppsägningar, övertalighet samt svårighet att behålla personal inom Samhällsskydd och rättsskipning Anmärkning: Se bilaga 2 för en detaljerad översikt över vilka medlemmar som ingår i respektive verksamhetsinriktning. Samhällsskydd och rättsskipning Ekonomi Inom denna verksamhetsinriktning hade hela 79 procent av medlemmarna en större budgetomslutning år 2016 än under år 2015. Övriga 21 procent hade en oförändrad budgetomslutning. I prognosen för 2017 tror nära tre av fyra medlemmar på en ökad budgetomslutning, medan övriga tror på en oförändrad budget jämfört med år 2016. Resultatet mätt i termer av intäkter minus kostnader blev år 2016 sämre hos en majoritet, 71 procent av medlemmarna, oförändrat hos åtta procent och bättre hos 21 procent. Hos två tredjedelar av medlemmarna gav resultatet upphov till anslagssparande och resten av medlemmarna utnyttjade sin anslagskredit under år 2016. Verksamhetens resultat väntas år 2017 bli lägre hos 84 procent av medlemmarna, högre hos 13 procent och tre procent tror på ett oförändrat resultat. År 2017 väntas därför andelen som anslagssparar minska till 15 procent, 64 procent ha anslagsbalans och 21 procent utnyttja sin anslagskredit. Kompetensförsörjning Sysselsättningsutvecklingen har nu vänt uppåt efter tidigare minskning i denna del av staten. Antalet anställda var oförändrat hos 26 procent, och ökade hos 74 procent av medlemmarna under det senaste halvåret. Antalet årsarbetskrafter ökade samtidigt hos lika stor andel, 74 procent av medlemmarna år 2016, jämfört med år 2015 och ingen medlem hade färre årsarbetskrafter. För år 2017 prognostiserar 21 procent av medlemmarna ett oförändrat antal årsarbetskrafter och 75 procent tror att antalet ökar under det kommande året. Även antalet anställda Anmärkning: Se bilaga 2 för en detaljerad översikt över vilka medlemmar som ingår i respektive verksamhetsinriktning. Fyra procent av medlemmarna har en förväntad övertalighet och andelen som har sagt upp personal under det senaste halvåret fortsätter att minska. Däremot så uppger nu hela 92 procent av medlemmarna att de haft svårigheter att behålla personal inom flera områden, till exempel fortfarande Juridiskt och allmänt utredningsarbete, Personalarbete och Ekonomiförvaltning och revision.

23 Näringslivsfrågor inkl. miljöskydd, bostadsförsörjning och samhällsutveckling Ekonomi Inom verksamhetsinriktningen hade en tredjedel av medlemmarna en större budgetomslutning under 2016 än året innan, medan den hos 64 procent var oförändrad. Prognosen för år 2017 ser ut på liknande sätt men en något större andel tror på en mindre budgetomslutning jämfört med år 2016. 63 procent tror på en oförändrad budgetomslutning. Verksamhetens resultat år 2016 var oförändrat hos 40 procent av medlemmarna och sämre hos hälften jämfört med år 2015. År 2016 anslagssparade 19 procent av medlemmarna medan 32 procent utnyttjade sin anslagskredit. Verksamhetens resultat väntas år 2017 bli sämre hos 18 procent av medlemmarna, bättre hos 36 procent och oförändrat hos 46 procent. Anslag i balans väntas hos 55 procent och utnyttjande av anslagskrediter hos 34 procent under år 2017. Anslagssparande väntar sig således 11 procent av medlemmarna i gruppen. anställda kommer att minska. När det gäller antalet årsarbetskrafter ökade antalet hos 41 procent av medlemmarna och minskade hos 15 procent år 2016 jämfört med år 2015. Andelen medlemmar som tror på oförändrat antal årsarbetskrafter under år 2017 är 69 procent. Det är 14 procent som tror på en minskning och 17 procent som tror på en ökning. Nära samtliga medlemmar har rekryterat under senaste halvåret och av dessa har 57 procent upplevt brist på lämpliga sökande. Bristen gäller handläggarnivå inom Juridiskt och allmänt utredningsarbete och IT-verksamhet samt för Tekniskt arbete. Brist finns även i viss utsträckning bland chefer med personalansvar. Det är 20 procent av medlemmarna som anser att bristen har påverkat verksamheten i stor omfattning, 71 procent i liten omfattning. Endast fyra procent har sagt upp personal och 13 procent tror att de kommer att ha en övertalighet det kommande året. Både uppsägningar och övertalighet gäller främst Sekreterar- och kontorsservicearbete på assistentnivå. Det är en ökande andel, 24 procent, av medlemmarna som uppger att de haft svårigheter att behålla personal, främst inom Juridiskt och allmänt utredningsarbete på handläggarnivå och i viss mån bland chefer med personalansvar. Utvecklingen i olika verksamhetsinriktningar Figur 19 Brist, uppsägningar, övertalighet samt svårighet att behålla personal inom Näringslivsfrågor inkl. miljöskydd, bostadsförsörjning och samhällsutveckling Anmärkning: Se bilaga 2 för en detaljerad översikt över vilka medlemmar som ingår i respektive verksamhetsinriktning. Kompetensförsörjning Sysselsättningen har ökat hos 42 procent av medlemmarna jämfört med förra halvåret. En andel på 13 procent hade färre anställda och 45 procent ett oförändrat antal anställda. För det kommande halvåret antar 16 procent att antalet anställda kommer att öka, medan 15 procent antar att antalet Kultur, fritidsverksamhet och religion Ekonomi Budgetutvecklingen inom verksamhetsinriktningen var år 2016 oförändrad hos tre fjärdedelar av medlemmarna jämfört med år 2015. Verksamhetens resultat år 2015 var bättre hos bara åtta procent av medlemmarna jämfört med året före och oförändrat hos 81 procent. Resultatet gav upphov till anslagssparande hos 36 procent av medlemmarna, anslagsbalans hos 62 procent och utnyttjande av anslagskredit hos endast två procent av medlemmarna. I prognosen för år 2017 tror knappt fyra av fem medlemmar på en oförändrad budgetomslutning, medan 20 procent tror att budgetomslutningen kommer att öka. Prognosen för det ekonomiska resultatet för år 2017 är något sämre. Det är knappt var fjärde medlem som tror på lägre resultat, övriga tror på ett oförändrat resultat. Ingen av medlemmarna i gruppen tror på anslagssparande år 2016, medan 76 procent tror att de lyckas hålla sig inom ramarna och 24 procent kommer att behöva utnyttja sin anslagskredit.

24 Utvecklingen i olika verksamhetsinriktningar Kompetensförsörjning Inom verksamhetsinriktningen har antalet anställda under det senaste halvåret minskat hos 11 procent av medlemmarna, ökat hos lika många och varit oförändrat i övrigt. Antalet årsarbetskrafter har ökat hos 14 procent och minskat hos 15 procent av medlemmarna. Det var alltså sju av tio som hade ett oförändrat antal årsarbetskrafter år 2016 jämfört med år 2015. Prognosen för år 2017 visar att något fler medlemmar tror på fler årsarbetskrafter. Hela 68 procent tror på ett oförändrat antal årsarbetskrafter, samtidigt som 72 procent tror på oförändrat antal anställda det kommande halvåret. Nio procent har haft omfattande pensionsavgångar och samtliga av dessa anser att det haft en positiv effekt på kompetensförsörjningen. Figur 20 Brist, uppsägningar, övertalighet samt svårighet att behålla personal inom Kultur, fritidsverksamhet och religion Anmärkning: Se bilaga 2 för en detaljerad översikt över vilka medlemmar som ingår i respektive verksamhetsinriktning. Av gruppens medlemmar har 95 procent rekryterat eller försökt rekrytera det senaste halvåret. Av dessa har 26 procent, en dubbelt så hög andel som i våras, upplevt brist på lämpliga sökanden, då på handläggarnivå inom främst ekonomiförvaltning och revision. Andelen av medlemmarna som har sagt upp personal det senaste halvåret är två procent. Var fjärde medlem väntar sig övertalighet det närmaste året, mest inom Kultur och informationsarbete på alla nivåer. Övertalighet väntas även i någon utsträckning inom flertalet andra arbetsområden, till exempel Personalarbete, Ekonomiförvaltning och revision, Sekreterar- och kontorsservicearbete. Endast sju procent av medlemmarna uppger att de haft svårigheter att behålla personal, inom främst Förvaltning och skötsel av fastigheter. oförändrad hos 35 procent år 2016 i jämförelse med år 2015. År 2017 väntas budgetomslutningen fortsätta att förändras på samma sätt som under 2017, fast något färre, 49 procent, tror på en ökning av budgetomslutningen. Verksamhetens resultat var däremot sämre hos 52 procent av medlemmarna år 2016 jämfört med år 2015, oförändrat hos 24 procent och bättre hos 24 procent. Det var 57 procent som anslagssparade medan 33 procent utnyttjade sin anslagskredit och elva procent höll sig inom sin ram. Enligt prognosen väntas verksamhetens resultat år 2016 bli sämre hos 68 procent, bättre hos 16 procent av medlemmarna och oförändrat också hos 16 procent jämfört med år 2016. Ändå väntas 36 procent av medlemmarna anslagsspara, 26 procent väntas ha anslagen i balans och 38 procent väntas utnyttja sin anslagskredit år 2017. Kompetensförsörjning Antalet sysselsatta har varit oförändrat hos 65 procent av medlemmarna och 15 procent hade fler anställda och 20 procent hade färre anställda jämfört med sex månader tidigare. Utvecklingen av antalet årsarbetskrafter under 2016 visar dock på en ökning hos var femte medlem och oförändrat antal hos 66 procent. I prognosen för år 2017 väntas antalet årsarbetskrafter vara oförändrat hos 86 procent av medlemmarna, medan åtta procent tror på fler årsarbetskrafter och sex procent på färre. Prognosen för antalet anställda ser ut på liknande sätt. Åtta procent har haft omfattande pensionsavgångar varav de allra flesta anser att dessa haft en positiv effekt på kompetensförsörjningen. Samtliga medlemmar i denna verksamhetsinriktning har rekryterat eller försökt rekrytera sedan förra undersökningen, och av dem har 63 procent upplevt brist på lämpliga sökanden. Bristen finns, precis som i tidigare undersökningar, främst på assistentoch expertnivå inom arbetsområdena FoU, utbildning och forskning, samt inom Ekonomiförvaltning och revision på samtliga nivåer. Även fortsatt en viss brist på handläggarnivå inom IT-verksamhet. Hela 96 procent av medlemmarna anser dock att bristen påverkat verksamheten i liten omfattning eller inte alls. Utbildning Ekonomi Budgetutvecklingen sammantaget har varit positiv för verksamhetsinriktningens medlemmar under en lång följd av år. Budgetomslutningen var större hos hela 65 procent av gruppens medlemmar och

25 Figur 21 Brist, uppsägningar, övertalighet samt svårighet att behålla personal inom Utbildning Anmärkning: Se bilaga 2 för en detaljerad översikt över vilka medlemmar som ingår i respektive verksamhetsinriktning. Denna verksamhetsinriktning, som har flest antal anställda, har fortsatt den största andelen medlemmar, hela 73 procent, som har sagt upp personal. En fortsatt hög andel på 63 procent, förväntar sig övertalighet det kommande året. Den personalkategori som främst berörs av både uppsägningar och övertalighet finns liksom tidigare på handläggar- och expertnivå inom FoU, utbildning och forskning. Det är dock färre än tidigare, sex procent som har angett att de upplever svårigheter med att behålla personal vid detta undersökningstillfälle. Det gäller också främst på handläggar- och expertnivå inom FoU, utbildning och forskning. Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård Ekonomi Inom verksamhetsinriktningen hade hela 91 procent av medlemmarna en större budgetomslutning år 2016 än under år 2015. Bara två procent hade en mindre budgetomslutning och hos sju procent var budgetomslutningen oförändrad. År 2017 väntas budgetomslutningen fortsätta att öka kraftigt. Det är 93 procent som räknar med en större budget och resterande sju procent tror på oförändrad budget. Det var hälften av medlemmarna som uppgett att resultatet för år 2016 blev lägre än för år 2015, medan knappt hälften uppgav ett oförändrat resultat. Under år 2016 var det 43 procent som anslagssparade och 16 procent som utnyttjade sin anslagskredit. Övriga 41 procent uppnådde anslagsbalans. För år 2017 tror 39 procent på ett sämre resultat än år 2016 och 61 procent tror på oförändrat resultat. Inom verksamhetsinriktningen tror ingen av medlemmarna att de kommer att anslagsspara, 51 procent att de kommer behöva utnyttja sin anslagskredit under år 2017, medan 49 procent väntas hålla sig inom budget. Kompetensförsörjning Den ökade budgetomslutningen visar sig också i en kraftig ökning av sysselsättningen hos en majoritet av medlemmarna jämfört med senaste halvåret. Det var 93 procent som hade ett ökat antal anställda och två procent ett minskat antal anställda. Antalet årsarbetskrafter ökade också hos 91 procent av medlemmarna under år 2016 och minskade hos endast två procent. Prognosen för 2017 visar att 54 procent av medlemmarna tror på fler årsarbetskrafter år 2017. Det är också 54 procent av medlemmarna som tror på en ökning av antalet anställda under det kommande halvåret. Ingen tror på någon minskning under år 2017. Figur 22 Brist, uppsägningar, övertalighet samt svårighet att behålla personal inom Socialt skydd inkl. hälso- och sjukvård Anmärkning: Se bilaga 2 för en detaljerad översikt över vilka medlemmar som ingår i respektive verksamhetsinriktning. Drygt fyra av tio medlemmar har haft omfattande pensionsavgångar varav samtliga anser att det haft en positiv effekt på kompetensförsörjningen. Alla i verksamhetsinriktningen har rekryterat eller försökt rekrytera det senaste halvåret. Av dem har nästan samtliga upplevt brist på lämpliga sökanden, precis som i de tre föregående undersökningarna under åren 2015 och 2016. Både pensionsavgångarnas effekt på kompetensförsörjningen och den långvariga bristen på lämpliga sökanden kan antas ha samband med den stora efterfrågan på kompetens i samband med den stora flyktingströmmen till Sverige under hösten 2015. Den fortsatta integrationen och etableringen på arbets- och bostadsmarknaden av nyanlända har också under år 2016 påverkat och väntas framöver att påverka flera myndigheter i denna grupp. I denna undersökning gäller bristen främst inom ITverksamhet, Ekonomiförvaltning och revision samt Personalarbete, arbetsförmedling på handläggarnivå, liksom inom Juridiskt och allmänt utredningsarbete på expertnivå. Av medlemmarna med brist, upplever numera samtliga att bristen påverkat verksamheten i liten omfattning. Det är 41 procent av medlemmarna som har sagt upp personal, uteslutande inom Juridiskt och allmänt utredningsarbete på handläggarnivå. Utvecklingen i olika verksamhetsinriktningar