På tal om lika villkor vid Linköpings universitet 2017 1
PRODUKTION: Kommunikations- och marknadsavdelningen, Linköpings universitet. Foto: David Einar, Peter Holgersson, Peter Karlsson. Tryck: LiU-tryck, Linköping mars 2017. 2
Innehåll Inledning...4 Sammanfattning...6 1. Statistikinhämtning...9 2. Kvinnor och män på ledande poster... 10 3. Anställda... 16 4. Anställda och löner vid LiU... 28 5. Professorer och karriärvägar... 36 6. Forskarstuderande vid LiU... 42 7. Ekonomi och fördelning... 44 8. Arbetsvillkor och arbetsmiljö... 48 9. Studenter på grund- och avancerad nivå vid LiU... 54 3
Inledning Välkommen att ta del av På tal om Lika Villkor vid Linköpings universitet 2017. Statistiken vi har tagit fram avser att visa kvantitativ och könsuppdelad information om medarbetare och studenter vid Linköpings universitet (LiU) från (främst) 2015. Syftet är att bidra till ökad kunskap om skillnader i förutsättningar för kvinnor och män vid LiU, skillnader som bidrar till ojämställdhet och ojämlikhet. Inom vissa områden har även andra uppgifter, som är relevanta för Lika Villkor, inkluderats i materialet. Universitet och högskolor är statliga myndigheter och offentligt styrd verksamhet ska vara rättvis, likvärdigt fördelad och av samma kvalitet för alla oavsett kön. Universitetets viktiga uppdrag att skapa, sprida och nyttiggöra kunskap och därmed bidra till samhällets utveckling ställer höga krav på arbetet med jämställdhet och jämlikhet. Samtliga lärosäten i Sverige har fått ett regeringsuppdrag om jämställdhetsintegrering under 2016 2019 som syftar till att nå de jämställdhetspolitiska målen, t.ex. i fråga om lika möjligheter till karriärvägar, könsbundna studieval och genomströmning. Jämställdhetsintegrering är ett sätt att planera arbetet i en organisation så att alla beslut tar hänsyn till hur de påverkar makt(o)balansen mellan kvinnor och män. Det gäller den politiska styrningen, beslutsfattare på olika nivåer och alla andra som kan påverka hur verksamheten fungerar. Vid LiU kallas jämställdhetsintegreringsarbetet för Equitas och detta statistikmaterial är bl.a. en del av detta arbete. Jämställdhet har både en kvantitativ och en kvalitativ aspekt. Kvantitativ jämställdhet innebär en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom alla samhällsområden. Procentuellt brukar en grupp anses vara kvinnodominerad om den innehåller mer än 60 procent kvinnor och vice versa. Kvalitativ jämställdhet innebär att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara och får berika och påverka utvecklingen inom alla samhällsområden (På tal om kvinnor och män 2016, SCB). Att ha tillgång till grundläggande fakta om kvinnors och mäns situation är en förutsättning för att kunna arbeta med jämställdhet. Det innebär att all statistik som relaterar till individer dels ska vara insamlad, analyserad och presenterad efter kön, dels spegla jämställdhetsfrågor och samhällets utmaningar. Kön ska, enligt lagstiftningen, vara en övergripande och genomgående indelningsgrund i redovisning av statistik. Den könsuppdelade statistiken i detta material har utgått ifrån en binär könsmodell, vilket tyvärr bland annat osynliggör personer som inte följer cisnormen. JÄMSTÄLLDHET OCH JÄMLIKHET Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet. Jämlikhet innebär rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet med mera (På tal om kvinnor och män 2016, SCB). Så länge det inte förekommer jämställdhet kan jämlikhet inte uppstå. De jämställdhetspolitiska målen i Sverige handlar om att kvinnor och män ska ha 4
samma makt att forma samhället och sitt eget liv. De sex jämställdhetspolitiska delmålen är: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämställd utbildning. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. Jämn fördelning av det obetalda hemoch omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Jämställd hälsa. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Inom studentgruppen utgör genomströmning, studieval och en homogen studentpopulation särskilda utmaningar för jämställdheten. För medarbetare inom akademin handlar jämställdhetsutmaningarna exempelvis om karriärvägar, arbetsvillkor, finansiering och publicering samt normer och värderingar kring forskning, forskare/lärare och utbildning. På en samhällsnivå får avsaknaden av ett genus- och jämställdhetsperspektiv inom exempelvis utbildning och forskning olika konsekvenser för olika grupper av människor. Det kan handla om att skapa forskning som möter allas behov och förutsättningar liksom att ha kompetens i sin profession att kunna bemöta olika typer av människor och behov. Strategigruppen för lika villkor (SLV) står bakom detta material. Johanna Forsell HR-specialist och koordinator Lika Villkor Folke Sjöberg Pro-rektor och ordförande SLV AKADEMIN OCH JÄMSTÄLLDHET När det gäller jämställdhet och jämlikhet har varje sektor sina särskilda utmaningar. Inom akademin förekommer det, liksom i alla delar av samhället, sexuella och andra trakasserier i både medarbetar- och studentgruppen vilket är ett hot mot jämställdhet och jämlikhet och en form av diskriminering. 5
Sammanfattning Nedan sammanfattas några av resultaten inom respektive avsnitt. KVINNOR OCH MÄN PÅ LEDANDE POSTER Under 2015 föreligger det en jämn könsfördelning bland kvinnor (42 procent) och män (58 procent) i LiU:s högsta ledning. Bland direktörerna föreligger en ojämn könsfördelning bland kvinnor (62 procent) och män (38 procent) under 2015. Bland avdelningscheferna är könsfördelningen ojämn med 39 procent kvinnor och 61 procent män, bland enhetscheferna är könsfördelningen ojämn med 38 procent kvinnor och 62 procent män, bland föreståndare är könsfördelningen jämn med 50 procent kvinnor och 50 procent män, och bland forskningsledare är könsfördelningen ojämn med 27 procent kvinnor och 73 procent män. Det föreligger en ojämn könsfördelning bland studierektorerna vid LiU totalt med 38 procent kvinnor och 62 procent män. På institutionsnivå så är könsfördelningen bland studierektorer både jämn och ojämn. Bland programansvariga är könsfördelningen jämn vid LiU totalt med 59 procent kvinnor och 41 procent män. På fakultetsnivå är könsfördelningen ojämn. ANSTÄLLDA VID LINKÖPINGS UNIVERSITET Könsfördelningen vid LiU totalt, under 2015, är jämn med 51 procent kvinnor och 49 procent män. Inom fakulteter och inom olika befattningar föreligger det frekvent en ojämn könsfördelning (även om det förekommer jämn könsfördelning inom vissa områden). Bland doktorander är könsfördelningen jämn, med 46 procent kvinnor och 54 procent män vid LiU totalt, på fakultetsnivå är dock könsfördelningen ojämn vid samtliga fakulteter. Bland lärargruppen är könsfördelningen jämn med 40 procent kvinnor och 60 procent män vid LiU totalt. Bland administrativ personal är könsfördelningen ojämn med 81 procent kvinnor och 19 procent män där 60 procent av samtliga anställda är 45 år eller äldre. Bland direktörerna är endast 16 procent i åldern 35 44 år. 23 procent av anställda vid LiU har ett annat födelseland än Sverige. Tekniska fakulteten har flest anställda (531) med annat födelseland än Sverige. 0,7 procent av anställda vid LiU kommer från Afrika och 8 procent av alla anställda med annat födelseland än Sverige kommer från EU (28 utom Norden) ANSTÄLLDA OCH LÖNER VID LIU Den totala medellönen vid LiU år 2015 skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Kvinnor tjänar i genomsnitt 35 274 kr och män 41 236 kr, en skillnad på 5 962 kr. Det föreligger en löneskillnad mellan kvinnor och män bland befattningarna lektorer och professorer vid samtliga LiU:s fakulteter, under 2015. PROFESSORER OCH KARRIÄRVÄGAR LiU når nästan (35 procent) regeringens mål (36 procent) om nyutnämnda kvinnliga professorer under målperioden 2012 2015. 6
Under 2015 är 27 procent kvinnor och 73 procent män av samtliga nya professorer vid LiU totalt, en markant minskning av antalet nya kvinnliga professorer från tidigare år. På fakultetsnivå skiljer sig könsfördelningen åt bland nya professorer under 2015. Bland nya professorer har Filosofiska fakulteten 29 procent kvinnor och 71 procent män, Medicinska fakulteten har 50 procent kvinnor och 50 procent män, Tekniska fakulteten 11 procent kvinnor och 89 procent män. LiU:s interna rekryteringsmål för bland andra nya lektorer faller väl ut på de flesta fakulteter, dock för LiU totalt (36 procent) uppnås inte målsättningen med 38 procent nya kvinnliga lektorer. FORSKARSTUDERANDE VID LIU Under 2015 har LiU totalt en jämn könsfördelning bland forskarstuderande, med 48 procent kvinnor och 52 procent män. På fakultetsnivå är könsfördelningen bland forskarstuderande under 2015 ojämn bland samtliga fakulteter utom en. Könsfördelningen bland de forskarstuderande med avlagd doktorsexamina under 2015 är jämn, med 50 procent kvinnor och 50 procent män. EKONOMI OCH FÖRDELNING De basanslag som tilldelats LiU av regeringen har av LiU fördelats med 41 procent till Tekniska fakulteten, 23 procent till Filosofiska fakulteten, 23 procent till Medicinska fakulteten och 12 procent till Utbildningsvetenskap. Tekniska fakulteten tilldelas 41 procent av LiU:s basanslag, har 38 procent av LiU:s studenter (varav 32 procent kvinnor och 68 procent män) och 28 procent av LiU:s anställda (varav 24 procent kvinnor och 76 procent män). Filosofiska fakulteten tilldelas 23 procent av LiU:s basanslag, har 32 procent av LiU:s studenter (61 procent kvinnor, 39 procent män) och 17 procent av LiU:s anställda (55 procent kvinnor, 45 procent män). Den resursfördelning till olika utbildningsområden som tilldelas LiU fastslås av regeringen och är likadan för samtliga lärosäten. Information om eventuella omfördelningar mellan utbildningsprogram på institutionsnivå har inte gått att fastställa. Bland forskarstuderande som inte är LiU-finansierade under 2015 så befann sig bland annat 16 procent kvinnor och 84 procent män på forskarstipendium, 27 procent kvinnor och 73 procent inom näringslivet, 50 procent kvinnor och 50 procent män var anställda som läkare, 69 procent kvinnor och 31 procent män var anställda inom kommun/landsting/ annan myndighet. ARBETSVILLKOR OCH ARBETSMILJÖ Könsfördelningen bland tillsvidareanställda (kvinnor 55 procent, män 45 procent) och visstidsanställda (kvinnor 43 procent, män 57 procent) vid LiU totalt är jämn under 2015. Könsfördelningen bland heltidsanställda (kvinnor 51 procent, 49 procent män) och deltidsanställda (kvinnor 46 procent, 54 procent män) anställda vid LiU totalt är jämn under 2015. 7
Det föreligger en jämn könsfördelning mellan kvinnor och män avseende nyanställningar (kvinnor 48 procent, 51 procent män) vid LiU totalt under 2015 (Reach Mee). Under 2015 står kvinnor för 76 procent och män för 24 procent av korttidssjukfrånvaron vid LiU. Under 2015 står kvinnor för 74 procent och män för 26 procent av långtidssjukfrånvaron vid LiU. Kvinnor står för 92% och män för 8% av uttag av vård av barn och obetald föräldraledighet (partiell ledighet) vid LiU under 2015 Av rapporterade tillbud och arbetsskadeanmälningar vid LiU under 2015 så är könsfördelningen 67 procent kvinnor och 33 procent män. fakultetsnivå är ojämn under 2015. På Filosofiska fakulteten är 61 procent kvinnor och 39 procent män, på Utbildningsvetenskap är 73 procent kvinnor och 27 procent män, på Medicinska fakulteten är 73 procent kvinnor och 27 procent män och inom Tekniska fakulteten är 32 procent kvinnor och 68 procent män. Genomströmningen bland LiU:s studenter under 2015 visar att kvinnor i åldern 25-34 år har en prestationsgrad på 97 procent medan män under 25 år har en prestationsgrad på 78 procent (baserat på helårsprestationer). Antalet studenter födda i utlandet vid LiU under 2015 är 11 procent, varav 56 procent av dessa studenter är kvinnor och 44 procent är män. STUDENTER VID LIU Könsfördelningen bland studenter vid LiU under 2015 är jämn, med 53 procent kvinnor och 47 procent män. Könsfördelningen bland studenterna på 8
1 Statistikinhämtning VALET AV STATISTIKOMRÅDEN har gjorts med utgångspunkt i det statistikmaterial som tidigare har tagits fram av Lika villkor vid LiU. Det materialet har nu utvidgats och tar sin utgångspunkt i de områden där det generellt förekommer risk för ojämställdhet beslutsfattande och påverkansmöjligheter, karriärvägar, löner, ekonomi och könsbundna studie- och yrkesval, med mera. Där det varit möjligt har vi valt att även redovisa aspekterna etnicitet och ålder. Uppgifterna avser 2015, i vissa fall fler årtal, och är inhämtade under höstterminen 2016. Vår ambition har varit att ha med flera år för att kunna visa utveckling och möjliggöra jämförelser över tid. På grund av utrymmesskäl har vi dock behövt avgränsa materialet. Uppgifterna är hämtade från olika källor, vilket innebär att de ibland varierar något, exempelvis när det gäller antal innehavare av en viss befattning eller totalsummorna i tabellerna. UPPGIFTERNA OM KÖNSFÖRDELNINGEN på ledande poster är inhämtade från olika register vid LiU, uppgifterna om anställda och anställdas löner är inhämtade från Primula, uppgifterna om professorer och karriärvägar är inhämtade från Primula och LiU-dok, register vid LiU samt LiU:s webb, uppgifterna om forskarstuderande är inhämtade via Ladok, uppgifterna från ekonomi och fördelning är inhämtade via Agresso, uppgifterna från arbetsvillkor och arbetsmiljö är inhämtade via Primula, Reach Mee och register vid HR-enheten (HRE), uppgifterna om studenter är inhämtade via Ladok, register hos koordinatorerna for studenter med funktionshinder och register från studentkårerna. Statistik kring födelseländer/utländsk bakgrund kommer från Statistiska centralbyrån (SCB). Uppgifterna från såväl SCB som LiU:s statistikdatabaser är uträknade på olika sätt. Det innebar att det i anslutning till tabellerna anges om det handlar om antal personer, antal anställningar eller heltidsekvivalenter. Mer exakt förklaring av begreppen beskrivs vid respektive tabell. För studenter finns en motsvarande variation då det kan handla om antal personer eller antal registreringar. Variationerna kan också påverkas av att siffrorna inte alltid är hämtade från exakt samma tidpunkt i statistikdatabaserna. Under våren 2017 kommer HR-enheten att genomföra en lönekartläggning vid LiU som syftar till att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män. Ett stort tack till alla som hjälpt till i statistikinsamlingsarbetet. 9
10
2 Kvinnor och män på ledande poster Ett av regeringens jämställdhetspolitiska mål avser en jämn fördelning av makt och inflytande, att kvinnor och män ska ha samma rätt och möjligheter att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattande. Detta avsnitt visar könsfördelningen på de högre beslutsfattande positionerna vid Linköpings universitet avseende både LiU:s strategiska arbete samt forskning och utbildning. Högsta ledning LiU-övergripande 2014 2015 Kv. Män Kv. Män Rektor 1 0 1 0 Pro-rektorer 1 1 1 1 Dekaner 1 3 0 4 Pro-dekaner 4 4 4 4 Prefekter 4 10 5 9 Pro-prefekter 9 14 9 15 Överbibliotekarie 2 0 2 0 Direktörer 5 6 6 5 Totalt 27 38 28 38 Direktörer 2014 2015 Befattning K M Tot K M Tot Adm. direktör 1-1 1-1 Chefsjurist 1-1 1-1 Direktör - 1 1-1 1 Ekonomidirektör 1-1 1-1 Forskningsdirektör - 1 1-1 1 HR-direktör 1-1 1-1 IT-direktör - 1 1-1 1 Komm. direktör 1-1 1-1 Samv. direktör - 1 1-1 1 Univ. direktör - 1 1-1 1 Utb. direktör - 1 1 1-1 Överbibliotekarie 2-2 2-2 Total 7 6 13 8 5 13 11
Chefer LiU övergripande 2015 Avd. chef Enhetschef Föreståndare Forskn. ledare Kv. Män Kv. Män Kv. Män Kv. Män Beteendevetenskap och lärande (IBL) 4 2 1 4 Datavetenskap (IDA) 2 4 3 8 1 0 4 12 Ekonomisk o industriell utveckling (IEI) 4 15 1 3 Fysik, kemi och biologi (IFM) 4 28 Klinisk och experimentell medicin (IKE) 3 3 2 1 19 43 Kultur och kommunikation (IKK) 2 6 2 2 1 2 Matematiska institutionen (MAI) 2 4 0 1 Medicin och hälsa (IMH) 8 1 8 8 Medicinsk teknik (IMT) 1 1 2 7 Samhälls- och välfärdsstudier (ISV) 4 3 1 3 Studier av samhällsutv. och kultur (ISAK) 4 2 2 1 1 1 Systemteknik (ISY) 2 7 Teknik och naturvetenskap (ITN) 0 5 2 15 9 44 Tema 3 2 2 1 Universitetsförvaltningen 8 4 19 19 Biblioteket 6 1 Totalt 54 86 26 43 6 7 46 124 Adm.chef inkluderas i avd.chef. I vissa fall har chefsbyte ägt rum under året, då har två personer räknats in under samma år. Definitionen av forskningsledare kan variera mellan olika fakulteter. Samtliga befattningar finns inte överallt vid LiU. Streck: funktion saknas Könsfördelning chefer i Sverige Styrelseledamöter, statligt hel- eller delägda företag i Sverige män 63% kvinnor 37% män 54% kvinnor 46% Gäller 2014. Källa: SCB På tal om kvinnor och män, 2016 12
Studierektorer 2014 2015 Kv Män Kv Män Beteendevetenskap och lärande (IBL) 3 3 3 3 Datavetenskap (IDA) 1 5 1 5 Ekonomisk och industriell utveckling (IEI) 5 15 6 20 Fysik, kemi och biologi (IFM) 2 3 2 3 Klinisk och experimentell medicin (IKE)* Kultur och kommunikation (IKK) 7 10 6 12 Matematiska institutionen (MAI) 1 2 1 2 Medicin och hälsa (IMH) 1 0 2 0 Medicinsk teknik (IMT) 0 4 0 4 Samhälls- och välfärdsstudier (ISV) 11 3 11 3 Studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK) 0 2 0 2 Systemteknik (ISY) 0 4 0 4 Teknik och naturvetenskap (ITN) 2 5 2 5 Tema 6 2 6 2 Totalt 39 58 40 65 Avser studierektor, forskningsstudierektor, huvudstudierektor, etc. Om byte skett under året har två personer registrerats. * Funktion finns ej på IKE. Programansvariga på fakultetsnivå Programansvariga 2014 2015 Kv. Män Kv. Män Fil. fakultet 11 24 13 22 Med. fakultet 10 3 12 3 Utb. vetenskap 12 0 14 2 Totalt 33 27 39 27 Programnämnder Teknisk fakultet 2014 2015 Kv. Män Kv. Män Nämndordförande 2 3 2 3 Utbildningsledare 4 1 4 1 Totalt 6 4 6 4 ÅR 2031 BERÄKNAS LIKA MÅNGA KVINNOR SOM MÄN VARA CHEFER I SVERIGE Ledarnas jämställdhetsbarometer 2015 13
Rektors beslutsforum Rektors beslutsmöte Kvinnor Män 2014 2 3 2015 3 2 Totalt 5 5 Rektors ledningsråd Kvinnor Män 2014 5 7 2015 5 8 Totalt 10 15 Universitetsstyrelsen Kvinnor Män 2014 7 (8) 8 (7) 2015 8 (9) 7 (6) Totalt 15 15 Siffror inom parentes gäller från 1 juli LiU-övergripande råd 2014 2015 Kv. Män Kv. Män LiU:s forskningsråd 6 7 4 8 LiU:s utbildningsråd 7 8 12 6 LiU:s samverkansråd 8 10 6 10 Totalt 21 25 22 24 14
Styrelser och nämnder 2014 2015 Kvinnor Män Kvinnor Män vt ht vt ht vt ht vt ht Fakultetsstyrelser Filosofiska fakulteten 7 7 6 6 6 6 7 7 Utbildningsvetenskap 8 9 5 4 8 8 5 5 Medicinska fakulteten 7 7 7 7 7 7 7 7 Tekniska fakulteten 3 3 10 10 7 7 6 6 Anställningsnämnder Filosofiska fakulteten* 4 4 4 4 6 6 8 8 Utbildningsvetenskap - - - - - - - - Medicinska fakulteten 5 5 8 8 3 3 7 7 Tekniska fakulteten 2 2 3 3 2 2 3 3 Forskarutbildningsnämnder Filosofiska fakulteten 4 4 3 3 4 4 3 3 Utbildningsvetenskap 4 4 5 5 4 5 5 4 Medicinska fakulteten 5 5 5 5 6 6 4 4 Tekniska fakulteten 3 3 6 6 2 2 7 7 Grundutbildningsnämnder Filosofiska fakulteten 9 9 5 5 8 8 6 6 Utbildningsvetenskap 5 5 6 5 8 8 2 2 Medicinska fakulteten 14 14 3 3 15 15 4 4 Tekniska fakulteten DM 2 2 10 10 4 4 8 8 Tekniska fakulteten EF 2 2 10 10 2 2 10 10 Tekniska fakulteten IL 3 3 9 9 4 4 8 8 Tekniska fakulteten KB 4 4 8 8 4 4 8 8 Tekniska fakulteten MD 4 4 8 8 3 3 9 9 Totalt 95 96 121 120 103 104 115 114 Då byte har skett under året har två personer registrerats. * 2014 fanns på Filosofisk fakultet två nämnder - Anställningsnämnd och Rekryteringsnämnd 15
3 Anställda Ett kvantitativt mått på jämställdhet kan handla om en jämn könsfördelning bland kvinnor och män på arbetsplatsen, något som uttrycks i de jämställdhetspolitiska målen. En jämn könsfördelning i skilda typer av arbeten, inom olika kategorier av arbetstagare och på ledande positioner regleras även i Diskrimineringslagen (2008:567) där arbetsgivare genom utbildning, annan kompetensutveckling och andra lämpliga åtgärder ska arbeta för att främja en jämn könsfördelning. 16
Könsfördelningen på LiU:s anställda 2015 2014 2015 K M Total K M Total Administrativ personal 624,4 152,8 777,1 629,0 149,3 778,3 Bibliotekspersonal 63,7 23,0 86,7 59,7 19,5 79,2 Doktorander 343,1 420,2 763,2 334,9 412,6 747,5 Doktorand 328,4 391,3 719,7 327,4 388,4 715,8 Forskningsassistent 14,6 28,9 43,5 7,5 24,2 31,7 Lärare 624,2 927,3 1 551,5 633,2 931,9 1 565,2 Adjungerad universitetsadjunkt 6,0 1,6 7,6 7,0 2,1 9,1 Adjungerad universitetslektor 6,5 11,2 17,8 7,2 11,6 18,9 Adjungerad professor 3,3 9,2 12,5 2,6 9,7 12,3 Amanuens 3,4 13,6 16,9 4,6 17,0 21,6 Biträdande professor 17,0 37,0 54,0 24,0 43,0 67,0 Bitr. universitetslektor 21,9 28,5 50,4 29,2 42,5 71,7 Forskarassistent 9,0 34,1 43,1 7,0 6,0 13,0 Forskare 2,0 2,0 1,0 1,0 Gästadjunkt 1,3 2,2 3,5 0,8 3,0 3,8 Gästlektor 2,6 4,8 7,4 1,1 3,5 4,5 Gästprofessor 1,0 9,8 10,8 3,1 9,2 12,2 Junior universitetslektor 17,0 21,0 38,0 19,0 23,0 42,0 Postdoktor 63,8 93,7 157,5 70,7 90,3 161,0 Professor 72,0 227,1 299,1 74,0 225,4 299,4 Professor emerita 3,3 3,3 5,4 5,4 Professor emeritus 1,6 14,6 16,1 1,6 23,8 25,4 Timlärare 0,1 0,1 0,1 0,1 Universitetsadjunkt 144,6 106,5 251,1 140,6 114,2 254,7 Universitetslektor 249,9 310,4 560,3 235,5 306,8 542,3 Teknisk personal 213,5 280,4 494,0 235,9 294,1 530,0 Övrig personal 4,0 4,0 5,4 5,4 Total 1 872,8 1 803,7 3 676,5 1 898,1 1 807,4 3 705,5 Avser heltidsekvivalent, anställningens omfattning/100% Kvinnor Män 81% ADMINISTRATIV PERSONAL 19% 51% 40% LÄRARE/FORSKARE LINKÖPINGS UNIVERSITET 49% 60% Könsfördelning Linköpings universitet 17
Lärare och forskare vid Linköpings universitet inom resp. fakultet 2015 Kv Män 24 25-34 35-44 45-54 55- Total FILOSOFISK FAKULTET Doktorander Doktorand 109 63 111,0 51,0 8,0 2,0 172 Forskningsassistent 1,5 3,2 0,2 4,5 4,7 Totalt Doktorander 110,5 66,2 0,2 115,5 51,0 8,0 2,0 176,7 Lärare Adj universitetsadjunkt 0,6 1,6 0,5 0,2 1,6 2,3 Adj universitetslektor 0,9 0,5 0,5 0,2 0,7 1,4 Adjungerad professor 0,5 0,4 0,4 0,5 0,9 Biträdande professor 9 14 8,0 7,0 8,0 23 Bitr. universitetslektor 16,8 6 16,8 5,0 1,0 22,8 Forskarassistent 3 1 3,0 1,0 4 Gästadjunkt 1 1,0 1 Gästlektor 0,2 1,5 1,2 0,5 0,1 1,7 Gästprofessor 1 2,4 2,3 1,0 3,4 Junior universitetslektor 13 5 2,0 13,0 3,0 18 Postdoktor 15,7 17 10,0 19,4 2,3 1,0 32,7 Professor 21 43,2 8,0 20,0 36,2 64,2 Professor emerita/emeritus 2,6 6 8,6 8,6 Universitetsadjunkt 49 33,2 8,3 19,8 24,2 29,9 82,2 Universitetslektor 93,8 79,6 2,0 53,9 64,8 52,8 173,4 Totalt Lärare 227,1 212,4 22,4 145,1 130,8 141,4 439,6 Totalt Filosofisk fakultet 337,6 278,6 0,2 137,8 196,1 138,8 143,4 616,3 Anställda efter befattning, kön och ålder för 2015. Avser heltidsekvivalent, anställningens omfattning/100% Kvinnor Män 63% DOKTORANDER 37% 33% PROFESSORER 54% UNIVERSITETSLEKTORER 46% 67% Könsfördelning Filosofisk fakultet 18
Kv Män 24 25-34 35-44 45-54 55- Total MEDICINSK FAKULTET Doktorander Doktorand 82,4 45,5 1,0 103,0 19,6 1,5 2,8 127,9 Forskningsassistent 3 3 4,0 1,0 1,0 6 Totalt Doktorander 85,4 48,5 1,0 107,0 20,6 2,5 2,8 133,9 Lärare Adj universitetsadjunkt 3,4 1,0 1,2 1,0 0,2 3,4 Adj universitetslektor 5,4 5,1 2,0 4,2 4,4 10,5 Adjungerad professor 1,6 4,6 0,6 5,6 6,2 Biträdande professor 5 4 3,0 1,0 5,0 9 Bitr. universitetslektor 2,4 8,5 1,0 4,9 4,0 1,0 10,9 Forskarassistent 2 1,0 1,0 2 Forskare 1 1,0 1 Gästadjunkt 0,6 0,5 0,1 0,6 Gästlektor 0,5 0,1 0,4 0,5 Gästprofessor 0,4 2,9 0,2 0,5 2,6 3,3 Junior universitetslektor 1 4 4,0 1,0 5 Postdoktor 27 13,5 22,5 15,0 3,0 40,5 Professor 31 65 2,0 29,0 65,0 96 Professor emerita/emeritus 2,6 6,5 9,1 9,1 Timlärare 0,1 0,1 0,1 Universitetsadjunkt 58,4 12 7,2 17,1 15,2 31,0 70,4 Universitetslektor 72,6 27 24,9 27,4 47,4 99,6 Totalt Lärare 213,7 154,1 32,7 76,6 87,0 171,6 367,8 Total Medicinsk fakultet 299,1 202,6 1,0 139,7 97,2 89,5 174,4 501,7 Anställda efter befattning, kön och ålder för 2015. Avser heltidsekvivalent, anställningens omfattning/100% Kvinnor Män 64% DOKTORANDER 36% 32% PROFESSORER 73% UNIVERSITETSLEKTORER 27% 68% Könsfördelning Medicinsk fakultet 19
Kv Män 24 25-34 35-44 45-54 55- Total TEKNISK FAKULTET Doktorander Doktorand 111,5 265,9 317,0 53,6 6,0 0,8 377,4 Forskningsassistent 3 18 20,0 1,0 21 Totalt Doktorander 114,5 283,9 337,0 53,6 7,0 0,8 398,4 Lärare Adj universitetsadjunkt 2,5 0,3 1,1 1,0 0,7 2,8 Adj universitetslektor 0,9 6 0,6 3,8 2,1 0,5 6,9 Adjungerad professor 0,5 4,7 1,4 3,8 5,2 Biträdande professor 9 19 14,0 10,0 4,0 28 Bitr. universitetslektor 9 27 5,0 29,0 2,0 36 Forskarassistent 2 5 7,0 7 Gästadjunkt 0,2 2 1,0 1,2 2,2 Gästlektor 0,4 2 1,4 0,6 0,5 2,4 Gästprofessor 1,7 3,9 0,1 2,9 2,6 5,6 Junior universitetslektor 4 13 3,0 12,0 2,0 17 Postdoktor 26 56,8 52,8 29,0 1,0 82,8 Professor 19 111,2 9,0 46,0 75,2 130,2 Professor emerita/emeritus 1 10,5 11,5 11,5 Universitetsadjunkt 10,8 53,2 10,2 14,7 18,1 21,0 64 Universitetslektor 40,1 187,6 10,0 91,2 84,3 42,2 227,7 Totalt Lärare 127,1 502,1 82,6 213,4 171,3 161,9 629,2 Totalt Teknisk fakultet 241,6 786 419,6 267,0 178,3 162,7 1 027,6 Anställda efter befattning, kön och ålder för 2015. Avser heltidsekvivalent, anställningens omfattning/100% 30% Kvinnor Män DOKTORANDER 70% 15% PROFESSORER 85% 18% UNIVERSITETSLEKTORER 82% Könsfördelning Teknisk fakultet 20
Kv Män 24 25-34 35-44 45-54 55- Total UTBILDNINGSVETENSKAP Doktorander Doktorand 24,5 14 13,0 20,5 4,0 1,0 38,5 Totalt doktorander 24,5 14 13,0 20,5 4,0 1,0 38,5 Lärare Adj universitetsadjunkt 0,5 0,1 0,4 0,2 0,7 Adj universitetslektor 0 0 Biträdande professor 1 6 5,0 2,0 7 Bitr. universitetslektor 1 1 2,0 2 Gästlektor Junior universitetslektor 1 1 1,0 1,0 2 Postdoktor 2 3 2,0 3,0 5 Professor 3 6 1,0 5,0 3,0 9 Professor emerita 0,8 0,8 0,8 Professor emerita/emeritus 0,8 0,8 1,6 1,6 Universitetsadjunkt 22,3 15,8 1,0 8,9 9,9 18,3 38,1 Universitetslektor 29,1 11,6 9,0 12,0 19,7 40,6 Totalt lärare 60,6 45,3 3,0 22,3 36,2 44,6 105,9 Totalt Utbildningsvetenskap 85,1 59,3 16,0 42,8 40,1 45,6 144,4 Kvinnor Män 64% DOKTORANDER 36% 33% PROFESSORER 72% UNIVERSITETSLEKTORER 28% 67% Könsfördelning Utbildningsvetenskap 21
Administrativ personal 2015 Totalt efter ålder Befattning Kv. Män -24 25-34 35-44 45-54 55- Totalt Administrativ personal 622 143,5 0,7 94 208,5 237,3 225,1 765,5 Administrativ chef 11 2 0 0 1 5 7 13 Administratör 39,1 5 0 7 6,5 19,1 11,6 44,1 Arkivarie 0 1 0 0 1 0 0 1 Avdelningschef 1 0 0 0 0 1 0 1 Bitr universitetsarkitekt 0 0 0 0 0 0 0 0 Controller 12 7 0 1 4 7 7 19 Ekonom 26,5 8 0 10,8 7,8 8 8 34,5 Ekonomiintendent 9 4 0 0 2 4 7 13 Expert 2,3 22,9 0 1,7 12,3 8 3,3 25,3 Fakultetsadministratör 1,3 0,5 0 0,8 0 0 1 1,8 Fakultetskoordinator 25,8 3 0 5 6,8 9 8 28,8 Fakultetssamordnare 30,6 2,7 0,7 4,8 4,8 12 11 33,3 Fastighetsekonom 1 0 0 0 0 0 1 1 Forskningskoordinator 7 8,7 0 2 6,7 5 2 15,7 Föreståndare 0 0,2 0 0 0 0 0,2 0,2 Gruppchef 1 0 0 0 0 0 1 1 HR-konsult 6 0 0 0 2 2 2 6 Hälsoekonom 0 1 0 0 0 1 0 1 Informatör 6,7 0 0 0 4 2,6 0 6,7 Inredningsarkitekt 1 0 0 0 0 0 1 1 Institutionsadministratör 145,3 2 0 17,8 40,8 46,1 42,7 147,3 Institutionskoordinator 6 4 0 1 4 3 2 10 Institutionssamordnare 49,6 3 0 2 9 20,8 20,9 52,6 Internrevisionschef 0 1 0 0 0 0 1 1 Internrevisor 0 1 0 0 1 0 0 1 Kommunikatör 27,3 8 0 9 15 4,8 6,5 35,3 Koordinator 42,1 16 0 4 20,2 16,7 17,3 58,1 Kurator 3 0 0 0 0 1 2 3 Lokalplanerare 2 2 0 3 1 0 0 4 Personalintendent 20 0,2 0 0 8,2 9 3 20,2 Projektledare 5,2 7 0 0 0 3,2 9 12,2 22
Totalt efter ålder Befattning Kv. Män -24 25-34 35-44 45-54 55- Totalt Psykoterapeut 2,3 0 0 0 0 0,3 2 2,3 Redaktionschef 0 1 0 0 0 0 1 1 Redaktör 0 2 0 0 0 1 1 2 Registrator 3 0 0 2 0 1 0 3 Rektorsråd 0 0 0 0 0 0 0 0 Rektorssekreterare 1 0 0 0 0 0 1 1 Revisionschef 0 0 0 0 0 0 0 0 Samordnare 59,5 10 0 9,5 20,2 20,8 19 69,5 Servicechef 1 0 0 0 0 0 1 1 Sjuksköterska 2,4 0 0 0 0 0,4 2 2,4 Statistiker 3 1 0 0 2 2 0 4 Studentvägledare 0,2 0 0 0,2 0 0 0 0,2 Studievägledare 33,8 3,7 0 3,8 12,7 13 8 37,5 Telefonist 4,8 1 0 0 2 0 3,8 5,8 Universitetsarkitekt 1 0 0 0 0 0 1 1 Universitetscontroller 0 1 0 0 0 0 1 1 Universitetsjurist 4 1 0 2 2 0 1 5 Universitetsregistrator 3 0 0 0 1 1 1 3 Universitetsråd 0 1 0 0 0 0 1 1 Utbildningskoordinator 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbildningsledare 12 3 0 0 5 5 5 15 Utredare 8,4 5,5 0 5,8 5,7 2,5 0 14 Webredaktör 1 2 0 1 0 1 1 3 Vetenskaplig redaktör 0 1 0 0 0 1 0 1 Bland administrativ personal är 81% kvinnor och 19% män, 60% är i åldern 45 99 år gamla. Bland direktörerna är 16% i åldern 34 44 år. För bibliotekspersonal är könsfördelningen 75% kvinnor och 25% män, och 45% är mellan 55 99 år. För teknisk personal är könsfördelningen bland lokalvårdare 91% kvinnor och 9% män, bland IT-tekniker 13% kvinnor och 87% män och system ingenjörer 5% kvinnor och 95% män. 23
Totalt efter ålder Befattning Kv. Män -24 25-34 35-44 45-54 55- Totalt Chefer 6,4 7,8 0 1 2 4,4 6,8 14,2 Kanslichef 2,4 2 0 0 0 1,4 3 4,4 Lönechef 1 0 0 0 0 0 1 1 Redovisningschef 0 1 0 0 1 0 0 1 Säkerhetschef 1 0 0 0 1 0 0 1 Teknisk chef 1 4 0 1 0 2 2 5 Upphandlingschef 1 0,8 0 0 0 1 0,8 1,8 Direktörer 7,6 5 0 0 2 5 5,6 12,6 Administrativ direktör 1 0 0 0 0 1 0 1 Chefsjurist 1 0 0 0 1 0 0 1 Direktör 0 1 0 0 0 0 1 1 Ekonomidirektör 1 0 0 0 0 1 0 1 Forskningsdirektör 0 1 0 0 0 1 0 1 HR-direktör 1 0 0 0 0 0 1 1 IT-direktör 0 1 0 0 1 0 0 1 Kommunikationsdirektör 1 0 0 0 0 0 1 1 Samverkansdirektör 0 1 0 0 0 1 0 1 Universitetsdirektör 0 1 0 0 0 1 0 1 Utbildningsdirektör 1 0 0 0 0 0 1 1 Överbibliotekarie 1,6 0 0 0 0 0 1,6 1,6 Total 636 156,3 0,7 95 212,5 246,7 237,5 792,3 Anställda efter befattning, kön och ålder för 2015. Avser heltidsekvivalent, anställningens omfattning/100% 24
Teknisk personal 2015 Kv Män -24 25-34 35-44 45-54 55- Totalt Biomed. analytiker 8,5 1 0 0 1 1 7,5 9,5 Ekonomibiträde 1 0 0 0 0 0 1 1 Forskningsingenjör 36 45,2 0 26 22 16,5 16,7 81,2 Forskningssköterska 1,1 0 0 0 0 0,1 1 1,1 1. forskningsingenjör 56,1 67,2 0 15 76,8 19,9 11,6 123,3 Grafisk formgivare 0 4 0 0 1 2 1 4 Ingenjör 1 1 0 0 0 0 2 2 IT-chef 0 3 0 0 1 1 1 3 IT-tekniker 8,3 54,3 2,8 12,8 20 13 14 62,6 Lokalvårdare 74,7 7 1,5 19,8 12,8 22 25,7 81,7 Systemadministratör 0 2 1 1 0 0 0 2 Systemförvaltare 11,3 17 0 2 10 11 5,3 28,3 Systemingenjör 1 20 0 1 10 4 6 21 Systemutvecklare 1 6 0 2 1 3 1 7 Tekniker 31 56,8 5 23,2 20 17,2 22,4 87,8 Webmaster 1 2,7 0 2,7 0 1 0 3,7 Total 231,9 287,1 10,3 105,4 175,6 111,7 116,2 519 Anställda efter befattning, kön och ålder för 2015. Avser heltidsekvivalent, anställningens omfattning/100% Bibliotekspersonal 2015 25-34 35-44 Kvinnor Män Total 45-54 55- Total K 25-34 35-44 45-54 55- Total M Bibliometriker 1 1 2 2 Bibliotekarie 3 6 13 17 39 1,5 3 3 5 12,5 51,5 Biblioteksassistent 0,5 1 2,6 4,1 1 1 1 2 5 9,1 Förste bibliotekarie 1 4 8 13 1 1 2 15 Total 4,5 8 18 27,6 58,1 2,5 4 5 8 19,5 77,6 Anställda efter befattning, kön och ålder för 2015. Avser heltidsekvivalent, anställningens omfattning/100% 25
Anställdas födelseland, fakultetsvis 2015 Utanför Sverige Sverige Totalt Fil fak 173 676 849 Med fak 220 778 998 Tek fak 531 1 083 1 614 Utb.vet 18 181 199 Övriga 83 736 819 Totalt 1 025 3 454 4 479 Statistik inhämtad från SCB utifrån LiU:s personalfiler. Samma person kan räknas flera gånger. Personer som saknar uppgifter i folkbokföringen är ej medräknade. Anställdas födelseländer efter landgrupperingar, 2015 Kv. Män Tot Afrika 11 20 31 Asien 118 221 339 EU28 utom Norden 169 211 380 Europa utom EU28 och Norden 58 56 114 Norden utom Sverige 35 26 61 Nordamerika 24 33 57 Sydamerika 12 22 34 Oceanien, Sovjetunionen 5 6 11 Sverige 1 785 1 669 3 454 Totalt 2 217 2 264 4 481 Statistik inhämtad från SCB utifrån LiU:s personalfiler. Samma person kan räknas flera gånger. Personer som saknar uppgifter i folkbokföringen är ej medräknade. Sverige 77% Afrika 0,7% EU 8% Övriga 14,3% LiU-anställdas födelseland 26
Anställda efter utländsk respektive svensk bakgrund och kön 2015. Utländsk bakgrund Kvinnor Män Totalt Utrikes född 432 595 1027 Inrikes född med två utrikes födda föräldrar 33 48 81 Svensk bakgrund Inrikes född med en inrikes och en utrikes född förälder 166 127 293 Inrikes född med två inrikes födda föräldrar 1586 1494 3080 Totalt 2217 2264 4481 Statistik inhämtad från SCB utifrån LiU:s personalfiler. Samma person kan räknas flera gånger. Personer som saknar uppgifter i folkbokföringen är ej medräknade. Anställda efter befattning och födelseland Sverige eller annat land, 2015 Annat födelseland än Sverige Sverige Totalt Professor 93 354 447 Biträdande professor 16 52 68 Universitetslektor 119 502 621 Universitetslektor, biträdande 23 50 73 Universitetsadjunkt 33 237 270 Adjungerad professor 5 34 39 Adjungerad lektor 14 52 66 Adjungerad adjunkt.... 25 Forskarassistent 5 9 14 Gästadjunkt.... 5 Gästlektor.... 18 Gästprofessor 11 42 53 Postdoktor 86 70 156 Doktorand 280 403 683 Forskningsassistent 17 19 36 Administrativ personal 75 681 756 Bibliotekspersonal 5 76 81 Teknisk personal 135 434 569 Amanuenser.... 50 Totalt 924 3 106 4 030 Statistik inhämtad från SCB utifrån LiU:s personalfiler. Samma person kan räknas flera gånger. Personer som saknar uppgifter i folkbokföringen är ej medräknade. För att inte riskera att röja uppgifter som kan härledas till enskild genomför SCB röjandekontroll av statistiktabeller före leverans. Detta kan leda till att inget skydd mot röjande behövs, eller innebära att vissa uppgifter u tabeller inte redovisas exakt utan ersätts med prickar (..). 27
28 4 Anställda och löner vid LiU
Sverige har i flera avseenden kommit långt när det gäller jämställdhet mellan kvinnor och män. Trots det återstår mycket att göra innan samhället och arbetslivet är jämställt. De arbetsförhållanden och villkor kvinnor och män möter i arbetslivet ser olika ut beroende på var de arbetar, vad de arbetar med och om de befinner sig i ett kvinno- eller mansdominerat yrke. Arbetslivet är i många avseenden segregerat: horisontellt, vertikalt och internt. Könssegregeringen får konsekvenser, bland annat för kvinnors och mäns lön, inkomst, arbetstid, arbetsmiljö och hälsa. Ersättningen för arbete hänger samman med tiden på arbetet. Kvinnor har i genomsnitt 13,4 procent lägre lön än män i Sverige. Efter standardvägning, som enkelt uttryckt innebär att man jämför personer som är i samma ålder, har samma utbildningsnivå, arbetar i samma sektor och yrke och har samma arbetstid, återstår en oförklarad löneskillnad på 5,8 procent (SOU 2015:50). Anställdas medellöner vid LiU 2014 2015 Befattning Kvinna Man Kvinna Man Administrativ personal 32 758 39 566 33 604 40 458 Bibliotekspersonal 33 130 30 743 34 430 31 595 Doktorander Doktorand 26 403 27 361 27 127 27 940 Forskningsassistent 22 300 23 705 25 569 25 558 Lärare Amanuens 20 000 19 988 20 400 20 418 Biträdande professor 53 156 52 215 54 150 52 864 Biträdande universitetslektor 40 500 40 181 41 039 40 670 Forskarassistent 40 639 40 341 41 000 41 467 Forskare - 81 750-68 000 Gästadjunkt 34 580 33 967 37 533 33 633 Gästlektor 45 892 48 830 60 700 48 102 Gästprofessor 66 025 72 038 63 021 76 193 Postdoktor 34 228 34 183 34 723 35 140 Professor 64 852 67 378 65 942 69 489 Professor emerita 67 590-67 238 - Professor emeritus 55 800 67 718 58 300 70 609 Timlärare - 49 200-50 200 Universitetsadjunkt 34 774 37 880 35 580 38 917 Universitetslektor 45 013 46 370 45 866 47 669 Teknisk personal 27 265 31 044 27 892 32 279 Total 34 329 40 204 35 274 41 263 29
Anställdas medellöner, fakultetsvis 2014 2015 Fakultet Kategori Befattning Kvinna Man Kvinna Man Fil. fak Doktorander Doktorand 25 724 25 700 26 424 26 121 Forskningsassistent 23 600 25 300 29 000 25 250 Lärare Amanuens - 20 000 20 000 20 500 Biträdande professor 53 400 51 773 53 511 51 968 Bitr. universitetslektor 41 333 44 013 41 703 43 850 Forskarassistent 42 163 42 430 42 767 43 000 Gästadjunkt - 37 800-40 600 Gästlektor 43 575 49 511 49 800 49 373 Gästprofessor 71 367 66 895 67 017 74 728 Postdoktor 37 744 36 711 38 055 37 853 Professor 65 074 67 128 66 045 68 956 Professor emerita 69 100-66 770 - Professor emeritus 55 400 73 408-73 113 Universitetsadjunkt 34 513 36 143 35 284 37 941 Universitetslektor 44 755 44 919 45 827 46 439 Medellön 38 299 43 784 39 048 45 298 Med. fak Doktorander Doktorand 25 803 25 049 26 447 25 664 Forskningsassistent 20 720 21 044 25 317 21 667 Lärare Amanuens 20 000 20 000 20 500 20 462 Biträdande professor 53 825 55 533 56 700 54 700 Bitr. universitetslektor 42 500 38 400 41 938 40 433 Forskarassistent 39 050 39 300 40 200 - Forskare - 81 750-68 000 Gästadjunkt 35 600-39 800 - Gästlektor 54 750-76 500 - Gästprofessor - 73 500-75 000 Postdoktor 32 184 32 640 32 878 32 214 Professor 66 793 67 965 67 627 70 335 Professor emerita/emeritus 66 250 67 450 69 825 72 657 Timlärare - 49 200-50 200 Universitetsadjunkt 33 849 35 554 34 834 35 904 Universitetslektor 44 834 47 564 45 774 49 218 Medellön 36 602 46 414 38 516 47 195 30
2014 2015 Fakultet Kategori Befattning Kvinna Man Kvinna Man Tek. fak. Doktorander Doktorand 27 904 28 240 28 674 28 924 Forskningsassistent 25 400 24 533 23 533 26 275 Lärare Amanuens 20 000 19 981 20 286 20 400 Biträdande professor 52 325 52 635 53 567 53 521 Bitr. universitetslektor 37 750 39 684 39 278 39 993 Forskarassistent 39 667 40 005 39 150 41 160 Gästadjunkt 32 100 26 300 33 000 30 150 Gästlektor 36 000 47 808 50 350 46 408 Gästprofessor 50 000 76 631 60 025 77 392 Postdoktor 33 038 33 452 34 263 34 803 Professor 61 936 67 334 63 505 69 430 Professor emerita/emeritus 56 200 65 658 58 300 68 154 Universitetsadjunkt 37 715 39 617 37 136 40 263 Universitetslektor 46 385 46 920 46 479 48 031 Medellön 36 010 40 983 37 172 42 119 Utb. vet Doktorander Doktorand 24 648 23 664 25 576 24 786 Lärare Biträdande professor 51 000 49 375 52 400 51 650 Bitr. universitetslektor 41 000 43 200 42 000 42 000 Gästlektor 42 700 - - - Postdoktor 37 200 39 200 38 200 39 833 Professor 62 033 63 350 63 800 65 250 Professor emerita/emeritus 64 400 62 500 64 400 - Universitetsadjunkt 36 306 37 781 37 408 38 638 Universitetslektor 44 181 46 733 45 383 47 285 Medellön 37 411 41 442 38 222 41 403 I de fall där det går att identifiera en individs lön har dessa tagits bort och ersatts med streck. Den totala medellönen för befattningskategorin är beräknad på samtliga befattningars löner. Enligt World Economic Forums rapport Global Gender Gap Report 2015 så minskade skillnaden mellan mäns och kvinnors löner i Sverige med en procent enhet mellan 2006 och 2015. Med den takten kommer det att ta 160 år innan Sverige får jämställda löner. jamstall.nu I Sverige har arbetsgivare varit skyldiga att verka för att utjämna och förhindra osakliga löneskillnader mellan könen sedan 1994. Fr o m 2017 införs årliga lönekartläggningar i Sverige. Vid LiU genomförs nästa lönekartläggning våren 2017. Diskrimineringsombudsmannen (DO) 31
Anställdas medellöner, administrativ personal 2014 2015 Kvinna Man Kvinna Man Ant Medellön Ant Medellön Ant Medellön Ant Medellön Administrativ chef 12 52 525 2 50 825 11 54 686 2 52 725 Administratör 37 26 974 3 25 317 42 27 773 5 25 280 Arkivarie - - 1 - - - 1 - Avdelningschef - - - - 1 - - - Bitr universitetsarkitekt 1 - - - - - - - Controller 11 43 873 5 46 280 12 45 042 7 46 450 Ekonom 20 35 140 7 37 021 27 36 783 8 36 288 Ekonomiintendent 9 40 522 5 38 790 9 40 456 4 40 338 Expert 1 45 000 31 39 605 3 41 000 27 42 294 Fakultetsadministratör 4 22 525 1-2 23 050 1 - Fakultetskoordinator 24 34 090 3 31 433 26 35 510 3 31 100 Fakultetssamordnare 31 29 031 2 32 150 31 29 863 3 29 983 Fastighetsekonom 2 37 550 - - 1 - - - Forskningskoordinator 7 38 629 8 45 213 7 39 986 9 45 444 Föreståndare 1-1 - - - 1 - Gruppchef - - - - 1 - - - HR-konsult 6 48 683 - - 6 47 617 - - Hälsoekonom - - 1 - - - 1 - Informatör 8 32 775 1-7 34 971 - - Institutionsadministratör 150 26 565 5 25 620 152 27 313 2 24 850 Institutionskoordinator 7 31 871 4 34 263 6 32 825 4 35 288 Institutionssamordnare 48 29 858 3 28 433 50 30 542 3 29 300 Internrevisionschef - - - - - - 1 - Kommunikatör 27 34 219 4 34 625 29 36 081 8 37 606 Koordinator 43 36 957 20 39 965 45 37 929 16 41 875 Kurator 3 35 467 - - 3 36 867 - - Lokalplanerare 2 36 500 2 40 550 2 36 500 2 39 700 Personalintendent 20 38 890 1-20 40 258 1 - Projektledare 7 37 586 10 39 590 6 38 683 7 39 857 Psykoterapeut 2 44 225 - - 3 42 800 - - Redaktionschef - - 1 - - - 1-32
2014 2015 Kvinna Man Kvinna Man Ant Medellön Ant Medellön Ant Medellön Ant Medellön Redaktör 1-2 31 813 - - 2 32 800 Registrator 5 26 540 - - 3 28 133 - - Rektorsråd - - 1 - - - - - Rektorssekreterare 1 - - - 1 - - - Revisionschef 1 - - - - - - - Samordnare 63 28 794 12 30 596 61 29 681 10 32 210 Servicechef 1 - - - 1 - - - Sjuksköterska 2 33 950 - - 3 34 633 - - Statistiker 4 34 088 1-3 36 017 1 - Studentvägledare 1 - - - 1 - - - Studievägledare 34 32 010 4 30 900 34 33 176 4 31 975 Telefonist 6 24 492 1-5 25 100 1 - Universitetsarkitekt 1 - - - 1 - - - Universitetscontroller - - 1 - - - 1 - Universitetsjurist 3 41 733 1-4 44 450 1 - Universitetsregistrator 4 27 650 - - 3 29 033 - - Universitetsråd - - 1 - - - 1 - Utbildningskoordinator 1 - - - - - - - Utbildningsledare 25 47 214 3 48 167 12 45 761 3 49 367 Utredare 15 28 870 1 30 000 10 30 320 7 33 457 Webredaktör 1-2 32 800 1-2 33 675 Vetenskaplig redaktör - - 1 - - - 1 - Chefer 6 47 617 8 51 888 7 53 043 8 52 006 Direktörer 7 65 643 6 66 383 8 67 225 5 69 960 Total 666 32 810 168 39 790 661 33 647 165 40 691 I de fall där det går att identifiera en individs lön har dessa tagits bort och ersatts med streck. Den totala medellönen för befattningskategorin är beräknad på samtliga befattningars löner. Studier visar att könslönegapet är störst bland höginkomsttagare och större bland tjänstemän än bland arbetare. Sakligt motiverad eller koppling till kön (DO) Studier visar att mödrar i kvalificerade yrken har en relativt lägre lönenivå än fäderna i kvalificerade yrken. För förvärvsarbetande i kvalificerade yrken som inte har barn finns det däremot ingen statistiskt säkerställd skillnad i lön. Resultaten tyder på att de negativa effekter på lönen som kvinnors större familjeansvar för med sig (relativt mäns) är störst inom högkvalificerade yrken. Sakligt motiverad eller koppling till kön (DO) 33
Anställdas medellöner, teknisk personal 2014 2015 Kvinna Man Kvinna Man Befattning Antal Medellön Antal Medellön Antal Medellön Antal Medellön Biomed. analytiker 10 31 315 1-10 32 935 1 - Ekonomibiträde 1 23 300 - - 1 24 300 - - Fo. ing. 31 27 902 56 31 739 39 28 550 50 32 933 Fo. sköterska 1 - - - 2 33 400 - - Förste fo. ing. 53 33 369 56 36 173 58 34 249 69 36 267 Grafisk formgivare - - 4 29 575 - - 4 30 575 Ingenjör 1-1 - 1-1 - IT-chef - - 3 44 217 - - 3 45 600 IT-tekniker 7 27 214 60 27 896 9 27 689 63 29 162 Lokalvårdare 90 21 182 9 21 089 90 21 659 9 21 633 Sys. admin. - - - - - - 2 32 250 Sys. förvaltare 13 33 627 15 36 273 12 34 050 17 36 635 Sys. ingenjör 1-19 35 297 1-20 36 210 Sys. utvecklare 1-7 38 586 1-6 39 567 Tekniker 22 25 845 65 25 038 31 25 284 59 26 430 Webmaster - - 2 33 150 1-3 33 167 231 26 886 298 30 712 256 27 589 307 31 965 Anställdas medellöner, bibliotekspersonal 2014 2015 Kvinna Man Kvinna Man Antal Medellön Antal Medellön Antal Medellön Antal Medellön Bibliometriker 2 33 700 - - 2 36 900 - - Bibliotekarie 42 31 424 13 32 846 39 32 487 13 33 492 Biblioteksassistent 5 25 550 6 23 183 5 26 800 5 25 140 Förste bibl. 14 37 514 4 35 250 13 39 108 2 35 400 63 32 383 23 30 743 59 33 614 20 31 595 34
På Tekniska Fakulteten är löneskillnaderna störst bland professorer. Medellönen mellan kvinnor och män skiljer sig åt med 5 925 kr. På Medicinska Fakulteten är löneskillnaderna störst bland universitetslektorer. Medellönen mellan kvinnor och män skiljer sig åt med 3 444 kr. På Filosofiska Fakulteten är löneskillnaderna lägst bland universitetslektorer. Medellönen mellan kvinnor och män skiljer sig åt med 612 kr. Bland direktörer är löneskillnaden mellan kvinnor och mäns medellöner 2 735 kr (Kvinnor 8 st, 67 225 kr, Män 5 st, 69 960 kr) 35
5 Professorer och karriärvägar 36
Inom högre utbildning och forskning är den manliga dominansen på högre poster markant. Andelen kvinnor bland landets professorer har ökat med knappt en procentenhet per år, från 14 procent till 24 procent mellan 2004 och 2014. Det är långt kvar till en jämn könsfördelning (SOU 2015:86). Universitets- och högskolerådet (UHR) konstaterar en brist på jämställda villkor i akademin. Delegationen för jämställdhet i högskolan rapporterar om kvinnor och mäns skilda möjligheter till forskarutbildning och/eller den ojämna könsfördelningen på högre tjänster och befattningar inom högskolan i sina studier (SOU 2011:1). Män tilldelas mer forskningsmedel än kvinnor och forskning om beredningsprocesser och fördelningsutfall bekräftar bilden av att kvinnor förfördelas vid finansiering av forskning (Vetenskapsrådet 2013). Enligt UHR tecknar slutrapporterna en nedslående bild av akademin, en organisation präglad av normer och värderingar som bekräftar män som överordnade och där olika villkor råder för kvinnors och mäns meritering och karriärutveckling (SOU 2015:86, SOU 2011:1). Professorer regeringens mål och utfall vid LiU Mål Utfall 1998 2000 17% kvinnor 19 kvinnor, 20% 2001 2004 26 % kvinnor 21 kvinnor, 19% 2005 2008 27% kvinnor 16 kvinnor, 21% 2009 2011 inga mål satta av regeringen 30 kvinnor, 34% 2012 2015 36% kvinnor 29 kvinnor, 35% Andel kvinnor bland nyutnämnda professorer Rekryteringsmålen för 2017 2019 är en ökning om nio procentenheter per lärosäte för kommande målperiod. År 2030 ska 50 procent av de nyrekryterade professorerna vara kvinnor. Källa: Regeringen Lärare med docentkompetens 2014 2015 Tillsvidare Visstid Tot Tillsvidare Visstid Tot Fakultet K M Tot K M Tot K M Tot K M Tot Fil fak 39 39 78 8 15 23 101 37 38 75 8 11 19 94 Med fak 37 16 53 14 21 35 88 36 16 52 12 21 33 85 Tek fak 24 103 127 4 36 40 167 23 102 125 2 26 28 153 Utb.vet. 6 9 15 1 1 16 4 9 13 1 1 14 Övriga 1 1 1 1 1 1 Total 106 167 273 28 72 100 373 100 165 265 24 58 82 347 Avser antal anställningar (ej professorer) 37
Nya professorer LiU 2010 2015 Kv Män Total Kv Män Fil fak 2010 1 2 3 33% 67% 2011 6 8 14 43% 57% 2012 4 5 9 44% 56% 2013 3 1 4 75% 25% 2014 4 2 6 67% 33% 2015 2 5 7 29% 71% Total 20 23 43 47% 53% Med fak 2010 2 9 11 18% 82% 2011 1 8 9 11% 89% 2012 2 3 5 40% 60% 2013 3 3 6 50% 50% 2014 4 8 12 33% 67% 2015 3 3 6 50% 50% Total 15 34 49 31% 69% Kv Män Total Kv Män Tek fak 2010 4 10 14 29% 71% 2011 2 7 9 22% 78% 2012-5 5 100% 2013-2 2 100% 2014 2 5 7 29% 71% 2015 1 8 9 11% 89% Total 9 37 46 20% 80% Utb.vet 2010 1 1 2 50% 50% 2011 - - - - - 2012-1 1 100% 2013-1 1 100% 2014 1 1 2 50% 50% 2015 - - - - - Total 2 4 6 33% 67% Totalt LiU Avser antal personer och första år per befattning. Där det är streckat tillsattes ingen ny professor. 46 98 144 32% 68% Nya professorer, lektorer och adjunkter LiU övergripande 2013-2015 2013 2014 2015 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Adjungerad professor 3 75% 1 25% - - 2 100% 1 12% 7 88% Biträdande professor 15 47% 17 53% 8 31% 18 69% 12 43% 16 57% Bitr. universitetslektor 10 59% 7 41% 9 35% 17 65% 12 41% 17 59% Gästprofessor 1 24% 6 86% 4 20% 16 80% 8 62% 5 38% Professor 6 46% 7 54% 11 41% 16 59% 6 27% 16 73% Universitetsadjunkt 23 55% 19 45% 30 54% 25 46% 21 56% 17 45% Universitetslektor 32 46% 38 54% 31 52% 28 48% 20 36% 36 64% Total 86 48% 92 52% 92 44% 118 56% 79 41% 114 59% Avser första år per befattning. Där det är streckat tillsattes ingen av dessa befattningar. 38
39
Nya professorer, lektorer och adjunkter fakultetsnivå 2013-2015 2013 2014 2015 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Filosofiska fakulteten Bitr. professor 5 56% 4 44% 3 33% 6 67% 5 50% 5 50% Bitr. univ. lektor 6 75% 2 25% 4 80% 1 20% 6 67% 3 33% Gästprofessor - - 3 100% 2 20% 8 80% 2 50% 2 50% Professor 3 75% 1 25% 4 67% 2 33% 2 29% 5 71% Univ. adj. 9 56% 7 44% 12 60% 8 40% 8 50% 8 50% Univ. lektor 15 60% 10 40% 15 83% 3 17% 8 44% 10 56% Total 35 57% 26 43% 39 58% 28 42% 30 48% 33 52% Medicinska fakulteten Adj. professor 2 100% - - - - 1 100% 1 20% 4 80% Bitr. professor 6 60% 4 40% 2 67% 1 33% 1 33% 2 67% Bitr. univ. lektor - - 3 100% 3 50% 3 50% 2 33% 4 67% Gästprofessor - - 2 100% 1 17% 5 83% 2 50% 2 50% Professor 3 50% 3 50% 4 33% 8 67% 3 50% 3 50% Univ. adj. 8 89% 1 11% 9 90% 1 10% 7 88% 1 12% Univ. lektor 7 54% 6 46% 7 58% 5 42% 8 67% 4 33% Total 25 58% 18 42% 26 53% 23 47% 24 54% 20 46% Första år per unik befattning. Där det är streckat tillsattes ingen av dessa befattningar. Rekryteringsmål för nya befattningar på fakultetsnivå 2015 Biträdande professor Filosofiska fakulteten Utbildningsvetenskap Medicinska fakulteten Tekniska fakulteten mål: 40% 40% 40% 20% 35% utfall: 50% 0% 33,3% 46,2% 42,9% Universitetslektor mål: 40% 40% 40% 30% 38% utfall: 44,4% 50% 66,7% 12,5% 35,7% Biträdande universitetslektor Första år per befattning. mål: 40% 40% 40% 30% 38% utfall: 66,7% 0% 33,3% 28,6% 41,4% LiU 40
2013 2014 2015 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Tekniska fakulteten Adj. professor 1 50% 1 50% - - 1 100% - - 3 100% Bitr. professor 4 36% 7 64% 2 17% 10 83% 6 46% 7 54% Bitr. univ. lektor 4 67% 2 33% 2 13% 13 87% 4 29% 10 71% Gästprofessor 1 50% 1 50% - - 3 100% 4 80% 1 20% Professor 1 33% 2 67% 2 29% 5 71% 1 11% 8 89% Univer. adj. 3 25% 9 75% 2 12% 14 88% 4 36% 7 64% Univ. lektor 7 27% 19 73% 4 17% 19 83% 3 12% 21 88% Total 20 33% 40 67% 12 16% 62 84% 22 28% 57 72% Utbildningsvetenskap Bitr. professor 1 25% 3 75% 1 50% 1 50% - - 2 100% Bitr. univ. lektor - - - - - - - - - - 1 100% Professor - - 1 100% 1 50% 1 50% - - - - Universitetsadj. 3 50% 3 50% 7 78% 2 22% 2 67% 1 33% Univ. lektor 4 57% 3 43% 5 83% 1 17% 1 50% 1 50% Total 8 44% 10 56% 14 74% 5 26% 3 38% 5 62% - - - - - 1 100% - - - - - - Totalt LiU 86 48% 92 52% 92 44% 118 56% 79 41% 114 59% Hedersdoktorer 2014 2015 2014 2015 K M K M Medicinska fakulteten 0 2 1 2 Filosofiska fakulteten och utbildningsvetenskap 1 1 0 2 Teknisk fakultet 2 1 0 2 Förtjänstmedaljer 2014 2015 Kvinnor Män 2014 0 0 2015 2 1 41
6 Forskarstuderande vid LiU Enligt UKÄ:s rapport om kvinnor och män i högskolan (2016) så studerade cirka 18 500 doktorander i utbildning på forskarnivå under hösten 2015. Männen har varit i majoritet (utgjort mer än 60 procent) bland doktorandnybörjarna ända fram till och med år 1994. Men från år 1995 och framåt har könsfördelningen legat inom jämställdhetsintervallet 40 60 om man ser till forskarutbildningen som helhet. Dock har könsfördelningen varit fortsatt ojämn inom vissa ämnesområden och sammantaget har det inte skett någon tydlig förändring av doktorandnybörjarnas könssammansättning per forskningsämnesområde under perioden 2000 2014. Andelen i befolkningen som har avlagt en licentiat- eller doktorsexamen är liten. År 2015, i åldersspannet 25 64, var andelen 1,5 procent bland män och 1,1 procent bland kvinnor. Denna skillnad mellan könen visar att forskarutbildningen traditionellt sett har varit en utbildning med fler män än kvinnor. Könsfördelningen bland dem som avlägger doktorsexamen har varit jämn utifrån intervallet 40 60 allt sedan år 2001 när andelen kvinnor för första gången nådde upp till 40 procent. 42
Aktiva forskarstuderande 2015 Fakultet Kvinnor Män Antal Fil fak 146 97 243 Med fak 281 152 433 Utb vet 48 24 72 Tek fak 158 420 578 LiU 633 693 1 326 Med aktivitet 10%. Avser alla forskarstuderande, inkl. anställda vid LiU eller annat företag/organisation, stipendiater. SCB:s statistik visar att könsfördelningen bland Sveriges totala forskar studerande hösten 2015 är jämn, med 47% kvinnor och 53% män. Källa: SCB Nyantagna till forskarstudier efter fakultet, examenstyp och kön 2015 Licenciatexamen Doktorandexamen Kv. Män Tot Kv. Män Tot Filosofiska fakulteten 3 3 6 28 13 41 Medicinska fakulteten 5 0 5 48 25 73 Utbildningsvetenskap 6 6 12 12 7 19 Teknisk fakultet 6 14 20 25 85 110 Totalt 20 23 43 113 130 243 Avser alla forskarstuderande, inkl. anställda vid LiU eller annat företag/organisation, stipendiater. Avlagda forskarexamina efter fakultet, examenstyp och kön 2015 Licenciatexamina Doktorsexamina med föregående lic.examina Doktorsexamina Kv. Män Tot Kv. Män Tot Kv. Män Tot Filosofiska fakulteten 1 0 1 1 0 1 20 5 25 Medicinska fakulteten 1 0 1 1 0 1 33 24 57 Utbildningsvetenskap 4 3 7 0 0 0 3 1 4 Teknisk fakultet 8 31 39 1 26 27 16 42 58 Totalt 14 34 48 3 26 29 72 72 144 Avser alla forskarstuderande, inkl. anställda vid LiU eller annat företag/organisation, stipendiater. 43
44
7 Ekonomi och fördelning Linköpings universitet får intäkter till utbildning och forskning i huvudsak på tre sätt: anslag (direkt från regering och riksdag), bidrag (till exempel från forskningsråd och forskningsstiftelser) och avgifter (till exempel uppdragsutbildning/-forskning). Totalt uppgick intäkterna till 3 688 mnkr, varav 43 procent utbildning och 57 procent forskning. Under 2015 fick Linköpings universitet 2 100 mnkr i intäkter för forskning och utbildning på forskarnivå. Bidragsintäkterna nådde 1 009 mnkr under 2015. Finansieringen av forskningen skiljer sig väsentligt från finansieringen av utbildningen eftersom den vid sidan av anslagsfinansiering från regering och riksdag till stor del utgörs av externa medel från till exempel forskningsråd, forskningsstiftelser, EU och svenska organisationer. (LiU:s årsredovisning 2015). Två av regeringens jämställdhetspolitiska mål avser jämställd ekonomi samt jämställd utbildning där den senare innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. Utifrån ett jämställdhetsperspektiv är det viktigt att få vetskap om hur ekonomiska medel fördelas mellan kvinnor och män, hur dessa medel möter olika behov samt effekterna av dessa i en verksamhet. Här nedan presenteras viss information om fördelning utifrån ett jämställdhetsperspektiv vid LiU, dock finns det ett utvecklingsbehov avseende ökad kunskap inom detta område. 45
Basanslag vid LiU under 2014 och 2015 Utbildning på grund- och avancerad nivå Fil. fak Utb. vet Med. fak Tek. fak Särskilda åtaganden Totalt 2014 321 151 317 564 1353 2015 320 162 320 560 17 1379 Forskning och utbildning på forskarnivå Fil. fak Utb. vet Med. fak Tek. fak Rektors budget ram Strategiska fo. omr. Strategiska lokaler Samverkans koord. Totalt 2014 141 34 138 256 119 68 40 796 2015 155 38 134 246 124 68 40 1 806 Forskarstuderande per vetenskapsområde 2015 LiU-finansierade Hum-Sam Medicinskt Tekniskt Totalt LiU K M Tot K M Tot K M Tot K M Tot anst som doktorand 92 60 152 63 37 100 83 214 297 238 311 549 annan anst vid univ. och högskolor 3 4 7 8 4 12 8 10 18 19 18 37 S:a LiU-finansierade 95 64 159 71 41 112 91 224 315 257 329 586 Andel 87% 47% 85% 74% Ej LiU-finansierade anst inom näringslivet 2 3 5 0 1 1 4 12 16 6 16 22 anst som läkare 0 0 0 27 27 54 0 0 0 27 27 54 anst vid kommun/landsting/annan myndighet 6 5 11 35 10 45 2 4 6 43 19 62 stipendium 0 2 2 1 2 3 3 17 20 4 21 25 övrigt 3 2 5 15 9 24 2 13 15 20 25 45 S:a ej LiU-finansierade 11 12 23 78 49 127 11 46 57 100 108 208 Andel 13% 53% 15% 26% Totalt antal doktorander 106 76 182 149 90 239 102 270 372 357 437 794 Avser antal årsarbetare. Av 2015- års 794 doktorander var 588 finansierade av ordinarie forskningsmedel, såväl anslag som externa medel. Detta motsvarar 74% totalt vid LiU. Att andelen är så låg som 47% inom det medicinska området kompenseras av att Region Östergötland finansierar specialistläkares forskarutbildning i kliniska discipliner. Andelen kvinnor totalt vid LiU 2015 som är anställda som forskarstuderande är 45%. Notera att 794 doktorander är heltidsekvivalenter. Detta kan jämföras med tabell 5.1 som uppvisar 1308 aktiva forskarstuderande med en aktivitetsgrad på 10% och mer 46
Resursfördelning utbildningsområde 2015 Antal HST Kvinna Andel Antal HST Man Andel Summa Dep. Prislapp HST DE Design 29 51% 28 49% 57 178 702 kr FA Farmaceutiska området 1 70% 0 30% 1 87 288 kr HU Humanistiska området 832 59% 585 41% 1 417 39 554 kr JU Juridiska området 385 60% 252 40% 637 39 554 kr LU Undervisningsområdet 551 75% 187 25% 738 77 346 kr ME Medicinska området 1 313 68% 620 32% 1 934 149 572 kr NA Naturvet.a området 1 114 46% 1 334 54% 2 449 87 288 kr SA Samhällsvet. området 2 238 62% 1 360 38% 3 597 39 554 kr TE Tekniska området 1 521 31% 3 388 69% 4 909 87 288 kr TL Teologiska området 37 53% 33 47% 70 39 554 kr VU Verksamhetsförlagd utbildning 183 77% 54 23% 237 101 516 kr VÅ Vårdområdet 874 85% 160 15% 1 034 95 308 kr ÖV Övriga områden 188 80% 46 20% 234 67 524 kr Summa 54% 46% 17 313 Departementets prislapp per HSt är detsamma i hela landet. Det finns sedan möjlighet att internt omfördela medel vid respektive institution vid LiU. Gender Budgeting handlar om att synliggöra människorna bakom siffrorna i en budget. Hur offentliga resurser fördelas mellan könen, hur dessa möter kvinnors och mäns, flickors och pojkars behov samt vilka effekterna blir. Källa: jamstall.nu 47
48
8 Arbetsvillkor och arbetsmiljö Arbetsvillkor och arbetsmiljö har nära koppling till jämställdhet och jämlikhet i arbetslivet. Arbetsmiljön formas av, och är en konsekvens av, arbetsplatsens organisering där genus märker verksamhetens mål, organisering av lednings- och styrsystem, resurstilldelning, kulturer och handlingslogiker på ett sätt som får betydelse för kvinnors och mäns arbetsmiljö. När olika villkor inte synliggörs riskeras ojämlika villkor att förstärks och upprätthållas1. Vikten av 1 Sjöstedt Landén, A, Olofsdotter, G & Bolin, M. (2015) Sprickor, öppningar & krackelering nya perspektiv på arbetsmiljö, Forum for Gender Studies, Sundsvall: Mittuniversitetet ett organisatoriskt, strukturellt perspektiv med en (intersektionell) maktkritisk analys i arbetsmiljöarbetet betonas i både forskning och praktik. Inom akademin påtalas ofta anställningsvillkor, karriärvägar, meriteringssystem och strukturer och normer som ojämställda. Kvinnor har generellt mindre tid för forskning i sina anställningar, utför en större andel obetalt administrativt arbete, upplever stress i större utsträckning och har högre sjukskrivningstal. Kvinnor upplever en väsentligen högre utsatthet i form av trakasserier och kränkningar, samt står för ett större uttag av föräldrapenning än män inom akademin. Anställningsformer och arbetstidsmått 2015 Kvinnor anställningar Män anställningar Total anställningar Antal Andel Antal Andel Antal Andel Anställningsform Tillsvidare 1 300 54,80% 1 073 45,20% 2 373 100,00% Visstid 768 43,10% 1 012 56,90% 1 780 100,00% Total 2 068 49,80% 2 085 50,20% 4 153 100,00% Omfattning Deltid 339 46,10% 397 53,90% 736 100,00% Heltid 1 729 50,60% 1 688 49,40% 3 417 100,00% Total 2 068 49,80% 2 085 50,20% 4 153 100,00% 49
Deltagare vid LiU:s chefsutbildning 2014 2015 Utbildning Män Kv. Män Kv. Nyfiken på ledarskap 2 17 4 16 Chefsprogrammet 10 12 14 6 PLUF - - 11 13 För kvinnor är det vanligare med sjukfrånvaro ju äldre man är i Sverige. Bland män är mönstret ett annat, där är sjukfrånvaron lägst i åldern 35 44 år. Statistiska Centralbyrån Rekryteringar vid Linköpings universitet Antalet rekryteringar via LiU:s rekryteringsverktyg Reach Mee visar att det föreligger en jämn könsfördelning mellan kvinnor och män avseende både anställningar och ansökningar till lediga tjänster vid LiU. Män i åldern 25 34 år står för en stor andel av ansökningar till lediga tjänster, medan kvinnor åldrarna 45 54 samt 55> i större utsträckning än män i samma ålderskategorier ansöker om lediga tjänster vid LiU. Anställningar 2015-01-01 2015-12-31 Kvinnor Män Uppgift saknas Total Anställdes 196 211 6 413 Total 196 211 6 413 Andel 47,5% 51,1% 1,5% Jobbansökningar 2015-01-01 2015-12-31 < 18 18 24 25 34 35 44 45 54 55 > N/A Total Andel annat 0 4 1 0 0 0 0 5 0,1% Kvinnor 1 106 1 192 721 535 271 2 2 828 47,5% Män 1 82 1 742 798 264 190 12 3 089 51,9% Uppgift saknas 0 0 0 0 0 0 32 32 0,5% Total 2 192 2 935 1 519 799 461 46 5 954 Antal publicerade uppdrag 2015 460 Regeringens jämställdhetspolitiska delmål om jämställd hälsa framhåller att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa. Arbetsmiljöverket rapporterar i sin arbetsmiljöstatistik (2016) att det finns klara, vanliga skillnader mellan kvinnor och mäns arbetsmiljö, att organisatoriska problem och bristande jämställdhet exempelvis står bakom kvinnors arbetsskador. 50
Medarbetarundersökningen 2015 Den senaste medarbetarundersökningen (2015) vid Linköpings universitet visar inga större skillnader i svar mellan kvinnor och män, med svarsfrekvensen kvinnor (80,3%) och män (74,6%). Vissa mönster inom områdena social och organisatorisk arbetsmiljö har dock kunnat utrönas i skillnader i upplevelser mellan kvinnor och män. När det gäller social arbetsmiljö (samverkan) upplever kvinnor att kommunikationsklimat, konstruktiv hantering av konflikter/meningsskiljaktigheter och arbetet med attityder och beteenden på arbetsplatsen fungerar bra i lägre grad i jämförelse med män. Omdöme K M Jag har en bra balans mellan forskning och undervisning Jag känner till den forskning och de resultat som nås på min avdelning/ enhet 3,3 3,6 3,5 3,8 När det gäller åldersuppdelade svar i medarbetarundersökningen så finns det framförallt en fråga som särskiljer sig och där upplevelserna i arbetsrelaterad stress som påverkar välbefinnandet skiljer sig åt i de olika åldrarna. Dessa skillnader återfinns inte mellan kvinnor (3,0) och män (3,1). Omdöme K M Kommunikationsklimatet inom min avdelning/enhet präglas av ärlighet och goda avsikter På min arbetsplats hanterar vi konflikter/meningsskiljaktigheter på ett konstruktivt sätt, när de uppstår Min avdelning/enhet kännetecknas inte av attityder och beteenden som kan såra eller kränka andra medarbetare På min avdelning/enhet agerar vi mot attityder och beteenden som kan såra eller kränka andra medarbetare 3,8 4,1 3,4 3,8 3,9 4,3 3,6 4,0 När det gäller området organisatorisk arbetsmiljö (arbetssituation) så finns det även en viss skillnad i upplevelser mellan kvinnor och män, där kvinnor i lägre grad upplever att de har bra balans mellan forskning och undervisning liksom känner avdelningsvis forskning och resultat. Jag upplever sällan arbetsrelaterad stress som påverkar mitt välbefinnande: <30 30-39 40-49 50-59 60-66 67 + Tot 3,0 2,9 2,9 3,0 3,4 4,0 3,0 SPRÅK När det gäller skillnader mellan svenskoch engelsktalande svaranden så är det främst det upplevda stödet vid arbetsrelaterade hälsoproblem som skiljer sig åt, där engelsktalande svaranden (2,5) i lägre grad är nöjda med den hjälp de fått i jämförelse med svensktalande svaranden (3,5). Jag är nöjd med den hjälp jag de senaste 12 månaderna fått i samband med arbetsrelaterade hälsoproblem Sv Eng 3,5 2,5 51
Sjukfrånvaro vid LiU 2015 Kvinnor Män Medarbetare Antal Andel Antal Andel Total Kort sjuk=korttidssjukfrånvaro (dag 1 59) 698 15.0% 279 6.0% 977 Långtidssjukfrånvaro (dag 60 ) 111 2.4% 38 0.8% 149 Saknar Sjukfrånvaro 1 474 31.7% 2 055 44.1% 3 529 Total 2 283 49.0% 2 372 51.0% 4 655 Andel sjukfrånvaro i förhållande till arbetstid Kvinnor Män Total 3.7% 1.2% 2.4% Andel kort resp lång av total sjukfrånvaron Kvinnor Andel Män 7780 Friskvård massage Sjuktimmar Sjuktimmar Andel Total Kort sjuk=korttidssjukfrånvaro (dag 1 59) 47 310 75.7% 15 158 24.3% 62 468 Långtidssjukfrånvaro (dag 60 ) 74 469 74.2% 25 924 25.8% 100 393 Summa 121 779 41 082 162 861 Samma person kan komma ifråga fler gånger om man har parallella befattningar. Antalet i tabellen visar unika individer. Föräldraledighetsuttag, 10% som LiU står för (2015) Löneart M K Total 2620 Föräldralön 3 314 731 4 873 424 8 188 155 40% 60% Avser 10% föräldralön (löneart 2620) Friskvård 2015 Löneart Män Kvinnor Total 7770 Friskvård övrigt 1 296 130 1 875 977 3 172 107 125 937 325 423 451 360 Total 1 422 067 2 201 400 3 623 467 39% 61% Avser uttag av vård av barn, partiell ledighet samt föräldralediga extradagar 52
Tillbud och arbetsskador på institutioner 100 män 8,4% Lokalutrymmen 50 Män Kvinnor 54% kvinnor 91,5% 0 2012 2013 2014 2015 Föräldraledighet utan ersättning. Avser uttag av vård av barn, partiell ledighet samt föräldralediga extradagar för 2015. Det finns klara, vanliga skillnader mellan kvinnor och mäns arbetsmiljö organisatoriska problem och bristande jämställdhet exempelvis står bakom kvinnors arbetsskador. Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöstatistik (2016) Regeringens jämställdhets politiska delmål om jämställd hälsa framhåller att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa. 53
54
9 Studenter på grund- och avancerad nivå vid LiU I rapporten Kvinnor och män i högskolan (2016) redogörs för de jämställdhetsproblem som finns inom akademin och där könsbundna studieval och genomströmning särskilt pekas ut. Kvinnor påbörjar i högre grad än män en högskoleutbildning och har dessutom högre genomströmning. Utbildningsnivån är högre bland kvinnor än bland män. Det är en större andel kvinnor än män i befolkningen som har avlagt en minst treårig examen i högskolan och så har det förhållit sig från och med de årskullar som föddes i mitten av 1950-talet. Könsskillnaden har därefter ökat över tid. Därtill är högskolan starkt könsuppdelad i den meningen att kvinnor och män i stor utsträckning studerar på olika utbildningar. Könsfördelningen är ojämn inom de flesta ämnesområden och följer ett traditionellt mönster, vilket bidrar till en könssegregerad arbetsmarknad. Kvinnorna är i majoritet (med mer än 60 procent av högskolenybörjarna) inom juridik och samhällsvetenskap, humaniora och teologi, medicin och odontologi samt vård och omsorg medan män är i majoritet inom teknik respektive naturvetenskap. Andelen kvinnor har till exempel ökat på några av de större mansdominerade utbildningarna, omvänt förhållande för män har inte skett. 55
Helårsstudenter efter fakultet och kön 2015 Kv. Män LiU Filosofiska fakulteten 3 467 2 202 5 668 Utbildningsvetenskap 1 803 684 2 487 Medicinska fakulteten 1 973 722 2 695 Tekniska fakulteten 2 098 4 484 6 582 Totalt 9 341 8 091 17 432 Inkl. utbildning med särskild statlig finansiering, men exkl. uppdragsutbildning. Helårsstudenter = summan högskolepoäng (HP) för alla studenter delat med 60 HP (antalet poäng som ges för ett år med studier på exakt heltid). Genomströmning vid LiU 2015 (kön och ålder) 100% 80% 60% 40% 20% 0% 84,8 78,2 <25 25 34 >34 K M K M K M Avser helårsprestationer. 97,4 94,9 87,7 82,3 Förstagångsregistrerade studenter per fakultet, kön och ålder <25 25 34 35 Totalt Fil. fak 3 403 2 458 806 6 667 K 2 000 1 376 517 3 893 M 1 403 1 082 289 2 774 Utb. vet. 1 204 1 146 1 331 3 681 K 888 798 1 024 2 710 M 316 348 307 971 Med. fak 1 046 846 506 2 398 K 852 624 432 1 908 M 194 222 74 490 Tek. fak 4 627 2 205 185 7 017 K 1 496 659 114 2 269 M 3 131 1 546 71 4 748 Totalt 10 280 6 655 2 828 19 763 Studerande på grund- och avancerad nivå som under höstterminen 2015 registrerat sig på kurser för första gången. Avser 18990 unika individer, vissa studerar på flera fakulteter. 56
Beviljat pedagogiskt stöd till studenter efter funktionsnedsättning vid LiU LiU 2015 Antal personer Döva (med tolk) 4 Hörselskadade (utan tolk) 2 Synskadade 7 Studenter med rörelsehinder 40 Studenter med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi 330 Studenter med kognitiva svårigheter/funktionsnedsättningar 102 Studenter med andra tillstånd/hinder 37 Totalt 2015 558 Antal helårsstudenter vid LiU under 2015 var 17432 Samtliga universitet och högskolor 2015 Antal personer Döva (med tolk) 120 Hörselskadade (utan tolk) 240 Synskadade 248 Studenter med rörelsehinder 651 Studenter med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi 6 441 Studenter med kognitiva svårigheter/funktionsnedsättningar 2 612 Studenter med andra tillstånd/hinder 815 Totalt 2015 12 220 Antal helårsstudenter vid samtliga lärosäten i Sverige under 2015 var 294 400 57
Studenter efter fakultet och födelseland Sverige eller annat land Studenter efter utländsk eller svensk bakgrund och kön vid LiU 2015 Utländsk bakgrund 58 Kvinnor Män Totalt Utrikes född 1 761 1 361 3 122 Inrikes född med två utrikes födda föräldrar 782 668 1 450 Svensk bakgrund Annat födelseland än Sverige Sverige Totalt Filosofiska fakulteten 1 370 7 963 9 333 Medicinska fakulteten 494 3 593 4 087 Tekniska fakulteten 914 8 693 9 607 Utbildningsvetenskap 582 4 428 5 010 Totalt 3 360 24 677 28 037 Avser antal registreringar vt och ht 2015. Statistik inhämtad från SCB utifrån Ladok. Samma person kan räknas flera gånger. Personer som saknar uppgifter i folkbokföringen är ej medräknade. Registreringar tar hänsyn till att en person kan vara registrerad på mer än en kurs/ett program vid olika fakulteter, totalsumman blir högre än antal personer. Internationella studenter är ej medräknade, d.v.s. i LiU-underlaget som skickades till SCB hade alla studenter utan svenskt personnummer plockats bort och vid SCBs matchning av underlaget mot folk- och bostadsräkningen föll eventuella internationella studenter med svenskt personnummer bort. Studenters födelseländer efter landgrupperingar och kön vid LiU 2015 Kvinnor Män Totalt Afrika 114 99 213 Asien 678 616 1 294 EU28 (utom Norden) 332 235 567 Europa (utom EU28 och Norden) 327 202 529 Norden (utom Sverige) 142 77 219 Nordamerika 67 57 124 Sydamerika 89 72 161 Oceanien, Sovjetunionen 12 3 15 Sverige 13 136 10 818 23 954 Totalt 14 897 12 179 27 076 Avser antal unika personer vt och ht 2015. Statistik inhämtad från SCB utifrån Ladok. Personer som saknar uppgifter i folkbokföringen är ej medräknade och internationella studenter är ej medräknade. Inrikes född med en inrikes och en utrikes född förälder 1 142 1 032 2 174 Inrikes född med två inrikes födda föräldrar 11 212 9 118 20 330 Totalt 14 897 12 179 27 076 Avser antal unika personer vt och ht 2015. Statistik inhämtad från SCB utifrån Ladok. Personer som saknar uppgifter i folkbokföringen är ej medräknade och internationella studenter är ej medräknade.
Stuff (Filosofiska fakulteten och utbildningsvetenskap) Kårstyrelsen Män Kvinnor 2016 2017 5 62,5% 3 37,5% 2015 2016 3 37,5% 5 62,5% 2014 2015 4 50% 4 50% 2013 2014 5 50% 5 50% Kårfullmäktige Uppgift saknas Den sociala sammansättningen och snedrekryteringen utifrån föräldrars utbildnings nivå inom akademin kvarstår. Mönstret att andelen som påbörjar högskole ut bildning är större ju högre utbildning föräldrarna har gäller för såväl kvinnor som män. Vid samma utbildningsnivå för föräldrarna är det dock en högre andel kvinnor än män som börjar studera i högskolan. UKÄ (läsåret 2015/16) Lintek (Tekniska fakulteten) Män Kvinnor Kårledning + Styrelse 2013/2014 9 50% 9 50% 2014/2015 9 43% 12 57% 2015/2016 16 59% 11 41% Kårfullmäktige 2013/2014 17 63% 10 37% 2014/2015 20 74% 7 26% 2015/2016 16 59% 11 41% Consensus (Medicinska fakulteten) Män Kvinnor Styrelsen 2013 2014 6 55% 5 45% 2014 2015 3 30% 7 70% 2015 2016 5 50% 5 50% 2016 2017 6 46% 7 54% Totalt 20 45% 24 55% Kårfullmäktige 2013 2014 8 19% 20 71% 2014 2015 6 15% 18 75% 2015 2016 12 50% 12 50% 2016 2017 5 13% 17 77% Totalt 31 35% 57 65% 59
liu.se/likavillkor Linköpings universitet 581 83 Linköping Tel 013-28 10 00 60