Kreativitet och psykologisk forskning Lennart Sjöberg lennartsjoberg@gmail.com 1
Disposition Aktuell psykologisk litteratur om kreativitet Speciella synpunkter på forskning inom psykologin Historiska svenska erfarenheter 2
Allmänt: vad är kreativitet? Vanlig definition: En kreativ idé är något som är eller kan leda till något NYTT och NYTTIGT Alla kan vara kreativa i åtminstone något sammanhang, men det krävs också kunskaper När det gäller psykologisk forskning och utredning är kraven på kunskaper mindre än i naturvetenskap eftersom området är mindre strukturerat och kunskaperna mera osäkra Ett stort antal tekniker för kreativ problemlösning inom olika områden finns, se t ex http://members.ozemail.com.au/~caveman/creative/techniques/index. html De flesta passar bäst för väldefinierade problem 3
Liten historik Mystifierande idéer om kreativitet förbehållet gudarnas gunstlingar under antiken, liknande föreställningar ännu i början av 1800-talet inom romantiken Diktarens sågs som gudomligt inspirerad och en producent av Eviga Sanningar Med Darwinismen och Galtons studier av genialitetens ärftlighet kom en mera modern, vetenskaplig syn och så småningom psykologiska studier av kreativitet Men ännu 1950 var bara ca 0.5% av psykologisk forskning inriktad mot kreativitet, nu är siffran 3 gånger så stor, alltså 1,5%, men totala volymen betydligt mer än 3 gånger vad den var omkring 1950. Trots allt en liten del med tanke på frågans betydelse 4
Men vad är då kunskap? Enligt traditionell uppfattning som är min finns en omvärld (även social och psykologisk) som en given verklighet Vi kan vinna kunskap om den, och i och med att kunskapen utvecklas blir den bättre, även om den aldrig blir fullständig Kunskapen är en social konstruktion (åtminstone vissa former av kunskap, däribland vetenskap), men verkligheten existerar oberoende av forskaren/utredaren och är ingen konstruktion Härav följer att det INTE är sant att anything goes eller att teorier enbart kan utvärderas på interna kriterier som konsistens eller anslutning till auktoriteter 5
Jämförelse med konstnärligt och litterärt skapande I forskning/utredning är förutsättningarna mera givna och ramarna snävare Därigenom blir uttrycket för kreativitet mindre personligt samtidigt som chansen att göra nytta ökar 6
Kreativa processer Associationer, analogier I psykologi: egen och andras fenomenologi Brainstorming : att avstå från kritisk bedömning medan man genererar nya idéer 7
Wallas (1926) klassiska stadier i kreativ problemlösning Förberedelse (viktig här är förmågan att ställa "bra frågor") Inkubation (det undermedvetna jobbar med problemet) Upplysning (snabba insikter, blixtrande idéer) Verifikation (utprövning, utvärdering) 8
Inkubation? Det är en vanlig uppfattning att idéer skapas mer eller mindre undermedvetet om man sysslar med något annat. Detta är en överdriven uppfattning! Idéer tillkommer normalt när man arbetar med ett problem. Alltså oftast ingen bra idé att vänta på att något ska komma av sig själv. 9
Kreativ problemlösning kräver divergent tänkande för att generera lösningar; konvergent tänkande för att utvärdera lösningar; relevanta kunskaper inom området. Alla tre nödvändiga, men forskningen har mest sysslat med divergent tänkande 10
Divergent tänkande (1) Är relevant när det inte finns en logiskt given korrekt lösning på ett problem Kräver att man är öppen för associationer i många olika riktningar Exempel på divergent uppgift: Skriv ner, på 3 minuter, alla sätt man kan använda en tegelsten 11
Divergent tänkande kom fram ur Guilford Structure of Intellect Model på 60-talet Modellen säger att alla uppgifter för problemlösning kan organiseras enligt ett system med 3 dimensioner: Innehåll (5 klasser, t ex symbolisk, figurativt, förstå andras beteende) Operationer (5 klasser, t ex minne, divergent produktion) Produkter (6 klasser, t ex enheter, kategorier eller implikationer) Det blir 150 typer av uppgifter som alla ska kunna identifieras med hjälp av test - detta har till stor del lyckats Guifords gigantiska program är nu lite (orättvist) bortglömt men just divergent produktion har förblivit i forskarnas intresse och visat sig praktiskt användbart 12
Divergent tänkande... (2) varierar mellan personer, somliga är bättre och andra är sämre på det; varierar också till följd av preferenser, somliga tycker sämre och andra bättre om denna form av tänkande; kan förbättras genom träning; påverkas av typen av motivation - inre motivation oftast bättre än yttre; är olika effektivt beroende på typen av problem. 13
Kan man lära sig divergent tänkande? Ja, ungefär som man kan lära sig allting annat kan man träna förmåga att komma på flera och mera originella associationer I de flesta utbildningssystem verkar emellertid inte detta vara en förmåga som tränas eller uppmuntras Kanske det beror på att utbildaren-läraren dels vill stå för att kunna "rätt svar", dels inte själv är road av divergent tänkande eller speciellt bra på det 14
Speciella förutsättningar för uppsatsarbeten Syftet är att man själv ska lära sig något och utvecklas, samt också att man ska ge ett praktiskt bidrag Syftet är normalt INTE att göra ett forskningsprojekt, som kräver mycket mera av förankring i teori eller annan empirisk forskning Arbetet kan därför vara mera konkret, d v s ligga på en nivå som är nära praktisk verklighet Detta betyder i sin tur att spelrummet för egna kreativa idéer är större än i forskning 15
Problemet: att hitta ett bra problem för en uppsats Detta är ett mycket öppet och ganska ostrukturerat problem Villkoren som styr är främst av typ externa resurser: begränsad tid, begränsad tillgång till information och data Mål: det gäller att hitta ett problem som är stimulerande att arbeta med, praktiskt intressant för en uppdragsgivare och akademiskt värdefullt 16
Hinder för kreativitet Dåligt självförtroende, bristande intresse Alltför stor respekt för auktoriteter Överdriven noggrannhet Rädsla för kritik Konventionellt tänkande, fördomar, självklarheter Vetenskaplighet 17
Vikten av motivation Vad är det som gör människor kreativa och motiverade? Det är INTE externa belöningar, tidspress, hot om bestraffningar utan INTRESSE som i sin tur är nära knutet till lagom stora utmaningar och möjlighet till egen aktivitet, att arbeta med EGNA idéer 18
Källor till kreativa uppslag i psykologiskt utredningsarbete Egna och vänners erfarenheter Media Förberedande intervjuer Praktiker inom området Gräsrötter Litteratur, film etc 19
Bryta igenom muren av självklarheter Världen ser ut som den gör och framstår som självklar och oföränderlig Början till kreativa insatser uppkommer genom att man ställer frågor om VARFÖR världen är sådan Barn ställer ofta sådana frågor men får sällan bra svar, utan får lära sig att vuxna blir irriterade av dem Därför måste vi som vuxna på nytt lära oss att ifrågasätta det självklara! 20
Söka nya erfarenheter Om man lever enligt samma invanda rutiner dag efter dag är chansen mindre till nya idéer än om uppsöker radikalt nya miljöer och människor som kan stimulera nya associationer och tankebanor som annars aldrig skulle ha aktiverats På det sättet kan man kanske ta fram slumrande möjligheter! 21
Metoder 1 Formulera ditt problem Generera ett slumpmässigt ord eller bild, substantiv. Lista egenskaper eller associationer till ordet Tillämpa på det formulerade problemet för att få idéer till lösningar 22
Grupparbete: allmänt Dominans är ett stort problem: somliga dominerar och andra avskräcks från att bidra Lösning: utse en underlättare som har som uppgift att observera om somliga tar för stort utrymme och andra sitter tysta mesta delen av tiden Underlättaren ska gripa in och uppmana de tysta att bidra och ge förmaningar till dem som dominerar Dessutom måste kritik undvikas i den fas där man genererar idéer 23
Grupparbete: Brainstorming 1. Have a well-defined and clearly stated problem 2. Have someone assigned to write down all the ideas as they occur 3. Have the right number of people in the group 4. Have someone in charge to help enforce the following guidelines: Suspend judgment Every idea is accepted and recorded Encourage people to build on the ideas of others Encourage way-out and odd ideas 24
Grupparbete: sex hattar (de Bono) Alla bär samma hatt men hattarna byts när så behövs Vit hatt: leta efter data och information Röd hatt: använd känsla, intuition Svart hatt: använd logik, kritisk analys Gul hatt: finn det värdefulla i olika uppslag Grön hatt: skapa och föreslå nya lösningar Blå hatt: styr processen ska vi byta till en annan hatt? 25
Tillämpning Hitta ett lämpligt uppsatsämne för praxisarbete Mål: det ska vara stimulerande för dig att arbeta med praktiskt genomförbart med tillgänglig tid och andra resurser potentiellt av praktiskt värde för uppdragsgivare akademiskt värdefullt 26
Dina resurser Dina kunskaper Hjälp du kan få av handledare och andra specialkunniga personer Litteratur inom området (men du har ont om tid!) 27
Begränsningar du måste acceptera Du hinner inte läsa in dig grundligt på området Du kan endast få en begränsad mängd data och annan information att arbeta med Resultaten kommer att bli tentativa och i bästa fall ge uppslag till forskning, samt för dig bli ett värdefullt inslag i din utbildning 28
Exempel: använd slumpmässigt valda substantiv Lista egenskaper och associationer till substantivet Har de någon anknytning till ett tänkbart problem för uppsatsarbete? Ge ordet en rejäl chans! Men fungerar det inte, ta ett annat slumpmässigt valt ord! 29