Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom

Relevanta dokument
Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Smärta och obehag. pkc.sll.se

Palliativt förhållningssätt

Pallia%v vård: Total smärta eller totalt lugn inför döden?

Den sociala smärtan: Hur kan ensamhet påverka smärta och hälsa?

Cancersmärta mer komplext än bara värk i kroppen!

Palliativt förhållningssätt

God palliativ vård state of the art

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Smärta och KASAM. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC Processledare (palliativa cancerprocessen) RCC

Smärta i palliativ vård

Att höra till : om ensamhetens och gemenskapens effekter på hälsan

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

Palliativ vård Professor Peter Strang

Att höra till : om ensamhetens och gemenskapens effekter på hälsan

Smärta i palliativ vård

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

Smärta i palliativ vård

Palliativ vård ett förhållningssätt

Smärta palliativa aspekter

Peter Strang, professor, överläkare

Palliativ vård vid olika diagnoser

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Smärta i palliativ vård

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Smärta och smärtskattning

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Palliativ vård, palliativt förhållningssätt

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Hur mycket har du besvärats av:

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

PALLIATIV VÅRD. inom äldreomsorgen. Peter Strang. 3:e upplagan. vård eller vård av gammal. Vårdförl. Vårdförlaget

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

Smärta i palliativ vård

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping

SFPM 20 år. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem

Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

Vad är psykisk ohälsa?

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA

Definition. Behandling av långvarig smärta ur psykologiskt perspektiv. Definition

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Smärta palliativa aspekter

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Mediyoga i palliativ vård

Cancerrelaterad smärta

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Att möta den döendes existentiella behov

PALLIATIV VÅRD. inom äldreomsorgen. Peter Strang. 4:e utökade upplagan. Vårdförlaget. Vårdförl. vård eller vård av gammal

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Existentiell kris, meningsfrågor, dödsångest

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Litet råd kring speciella typer av lidande

Effektiv behandling av smärta

När döden utmanar livet. Peter Strang, professor i palliativ medicin, Karolinska Institutet Cancerspecialist och överläkare, Stockholms Sjukhem

Förvaltningens förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen

Den existentiella krisen i palliativ vård

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

LÅGDOS METADON, FUNGERAR DET OCH HUR GÖR MAN? Per Fürst Överläkare, Doktorand Specialist i geriatrik och palliativ medicin

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom Grönvallsalen

Vården vid palliativ smärta

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?

Smärta. Palliativa rådet

Behandling av långvarig smärta

Smärta hos äldre och vid demens - ett palliativt problem

Om läkemedel. vid depression STEG 1

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oro, ångest och depression

Att leva med smärta - ACT som livsstrategi

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

ALLT OM SMÄRTA. Solutions with you in mind

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro. Akut smärta

FYRA DIMENSIONER ENLIGT WHO (WORLD HEALTH ORGANISATION

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Anna Ekelund arbetar som överläkare SSIH i Värnamo, specialist i anestesi-och intensivvård och diplomerad smärtläkare

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan.

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

När det gör ont innehåll

Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede

Att våga prioritera det existentiella samtalet

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT

Hur ska jag hinna med allt? Informationspass för nya studenter 5 september 2019

INFORMATION OM INVEGA

Transkript:

Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC Processledare (palliativa cancerprocessen) RCC

Helhetssyn: Påverkar kropp och själ varandra? Tidigare: konservativ syn inom sjukvården: Kroppen är en sak, själen (psyket) en annan Men är det så? Borde vi inte förstå bättre? En patient söker akut: Akut andnöd, tryck över bröstet Hjärtklappning, snabba och hårda slag Kallsvettning, helt våt på pannan Ont i magen, kväljningar Akut yrsel Patienten håller på att svimma Händerna och fötterna börjar domna bort Patienten skakar i hela kroppen och kan inte stå på benen Så ungefär beskrivs panikångest i 1177.se

Dame Cicely Saunders hospicerörelsens grundare om helhetssyn Började göra smärtstudier på 50-talet (St Joseph s) Var har du ont, vad är det som gör ont just nu? It is all pain Gav upphov till Total Pain -conceptet, dvs helhetssynen: Total pain (eller total suffering ) Fysisk Psykisk Social Existentiell/andlig Strang P: Existentiell smärta ett sjukvårdsperspektiv. Ur: Strang & Beck-Friis: Palliativ vård och medicin. Liber 2012, 4e uppl: 50-53 2017-11-29

Total smärta /totalt lidande Fysiskt smärta, lufthunger, trötthet osv Psykiskt Oro, ångest, nedstämdhet, sömn Totalt lidande Socialt Att behöva skiljas, förluster, ensamhet osv. Existentiellt dödsångest, meningslöshet, skuld

Delar och helhet Fysiskt T.ex. kroppslig smärta Psykiskt Smärta skapar oro, sömnproblem, nedstämdhet

Delar och helhet vid demens Fysiskt T.ex. kroppslig smärta Psykiskt vid demens Smärta viktig orsak till BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens)

Kropp och själ Fysiskt T.ex. kroppslig smärta Psykiskt Smärta skapar oro, sömnproblem, nedstämdhet Socialt Smärta oroar familjen Existentiellt Smärta skapar dödsångest

Helhetssyn: Själ och kropp Fysiskt T.ex. kroppslig smärta Psykiskt Oro, ångest, nedstämdhet Socialt Ofrivillig ensamhet ökar smärtan Existentiellt Dödsångest ökar smärtan i kroppen

Smärta (enligt IASP- International Assoc. for the Study of Pain) En obehaglig sensorisk (=fysisk) och emotionell (känslomässig) upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada, eller beskriven i termer av sådan skada. Smärtan är alltid subjektiv

Dödsångest ökar smärtan Smärta Oro/ dödsångest -man börjar känna efter - smärtan känns starkare Peter Strang

Reflektionsfall 1: smärtlarm 60 årig man, singel. Metastaserande cancer. Smärta fr.a. från ryggen (kotpelaren) och bröstkorgen. Nu ganska snabb försämring av sjukdomstillståndet, har blivit svag Relativt väl smärtlindrad m.h.a. Dolcontin i medelhög dos Vid smärtgenombrott har morfin s.c. god effekt Senaste veckorna påfallande många smärtlarm kvällstid, eftersom hans morfintabl v.b. inte har funkat fullt ut. Däremot funkar morfin s.c. Doshöjning av basdosen har haft marginell effekt. Vad göra? Analysera tänkbara orsaker och åtgärder ur: Fysisk Psykisk Social Existentiell synvinkel 29 november 2017 11

Reflektionsfall 1: smärtlarm 60 årig man, singel. Metastaserande cancer. Smärta fr.a. från ryggen (kotpelaren) och bröstkorgen. Nu ganska snabb försämring av sjukdomstillståndet, har blivit svag Relativt väl smärtlindrad m.h.a. Dolcontin i medelhög dos Vid smärtgenombrott har morfin s.c. god effekt Senaste veckorna påfallande många smärtlarm kvällstid, eftersom hans morfintabl v.b. inte har funkat fullt ut. Däremot funkar morfin s.c. Doshöjning av basdosen har haft marginell effekt. Vad göra? Analysera tänkbara orsaker och åtgärder ur: Fysiskt egentligen rätt läkemedel och rätt dos! Psykisk allmän oro Socialt han kände sig ofrivilligt ensam ville gärna ha samtal Existentiellt- dödsångest kvällstid 29 november 2017 12

Ofrivillig ensamhet och smärta Forskningsfrågeställning: Har ofrivillig ensamhet samband med smärta? Ny hjärnforskning med magnetröntgen((f)mri) visar: Vid ofrivillig ensamhet (=social smärta) aktiveras hjärnans smärtcentrum!! därför är det troligt att man känner mer smärta om man känner sig ensam! (originalpublikation: Eisenberger N. et al. Does rejection hurt? SCIENCE 2003) (Vidareläsning: Strang P: Att höra till om ensamhet och gemenskap NoK 2014)

Kan gemenskap minska smärta? Forskningsfråga: Kan känsla av samhörighet minska smärtupplevelsen? Aktiviteten i hjärnans smärtcentrum studerades med röntgen (fmri) hos personer med smärta Om försökspersonen fick titta på bilder av sin älskade då minskade aktiviteten i smärtcentrum! Om någon man litade på fick hålla handen då minskade också smärtan! ( Review: Eisenberger N.: The neural basis of social pain 2012 Psychosom Med. 2012 February ; 74(2): 126 135)

Reflektionsfall 2 85 årig kvinna (änka) med metastaserande cancer Inskrivs i ASIH pga smärtproblem Står på paracetamol + Dolcontin 20 mg x 2 + morfin vb. Larmar sjuksköterska gör besök. Dosen behöver höjas till Dolcontin 30 mg x 2. Blir smärtfri just då. Detta sker gång på gång larmar varje dag. Dosen behöver höjas. Blir smärtfri efter varje jourbesök där dosen höjs. Snabbt ökande doser. Missbruk? Ger hon tabl. till någon? Får smärtpump nu blir det stabilt i 3 dygn! Larmar fredag f.m. - har VAS 7. Vad göra?? VAD SA KVINNAN? 29 november 2017 15

Reflektionsfall 2, forts I veckorna har jag mina väninnor här men nu är det fredag och det känns långt till måndag. Jag känner oro Dessutom ni kanske inte kommer ihåg men min man hade också ASIH vård, han fick jättebra hjälp av er! Men min man fick också smärtpump med god effekt Han fick den i början av en vecka och sedan dog han samma vecka, på söndagen. Nu har jag fått pump och snart är det söndag DVS kände både ensamhet och dödsångest Erbjöds att läggas in över helgen. När hon kom in 2 timmar senare (och pysslades om av sköterskor) blev VAS=1! 29 november 2017 16

Total smärta /totalt lidande Fysiskt smärta, lufthunger, trötthet osv Psykiskt Oro, ångest, nedstämdhet, sömn Totalt lidande Socialt Att behöva skiljas, förluster, ensamhet osv. Existentiellt dödsångest, meningslöshet, skuld