Sammanfattning av konferensen Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län Hasselbacken 14 februari 2006 Vägverket Region Stockholm bjöd tillsammans med NTF Stockholms län, Sveriges Kommuner och Landsting samt Stockholms läns landsting in till konferensen Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län den 14 februari. Under dagen deltog föreläsare från både offentliga verksamheter och privata näringslivet samt politiker från de största partierna i Stockholms län. Syftet med dagen var att delge både varandra och publiken sina erfarenheter och hitta nya arbetssätt inom området. Ulrika Messing, infrastrukturminister, menar att det finns vissa områden som engagerar oss extra i samhället. Transportpolitik är ett exempel. Frågor som infrastrukturinvesteringar och logistik mellan transportslag påverkar oss direkt i vår vardag. Under 2005 nåddes rekordlåga nivåer när det gäller skadade/omkomna i trafiken. Men trafiksäkerhetsarbetet är oerhört skört och det går inte att luta sig tillbaka och vila på lagrarna. Dagens ambition är att fånga det gemensamma ansvaret och bygga broar, till exempel genom nationell och regional samling för trafiksäkerhet. Det finns tre viktiga områden: barnens trafiksäkerhet, hastigheten i trafiken och den ökade användningen av alkohol och droger i trafiken. I dag varierar elevers trafikkunskaper mellan skolor vilket inte är önskvärt. Regeringen har därför gett Vägverket i uppdrag att arbeta fram ett gemensamt informationsmaterial till skolorna. Sänkta hastigheter ger färre döda och skadade. 700 nya digitala hastighetskameror kommer att installeras i Sverige under 2006. 22 mil nya mötesseparerade vägar kommer att byggas ut. När det gäller alkohol och droger måste det ske en attitydförändring i samhället. Ett effektivt sätt är att använda sig av den nya teknik som finns. En utredning om alkolås i alla transportbilar till 2010 och i personbilar till 2012 pågår just nu. Varje åtgärd i sig räcker inte, det är alla tillsammans som ger märkbara resultat. Mats Hellström, landshövding i Stockholms län, berättade om några av de åtgärder som vidtagits i länet. Projektet SMADIT är ett samarbete mellan Vägverket och Polisen som syftar till att berusade förare ska erbjudas behandling inom 24 timmar. Länsstyrelsen, Polisen och Vägverket samarbetar också för att få transportköpare att inte betala för överlast som blivit ett ökande problem på vägarna. Giftiga partiklar från vägbana och dubbdäck är ett annat stort hälsoproblem. Varje år dör det tre gånger fler personer till följd av miljöproblem än i trafikolyckor. Färre dubbdäck på vägarna har visat sig ge effekt men det kommer att kräva stora informationsinsatser. I Norge har man prövat att subventionera icke-dubbade vinterdäck med bra resultat. I Sverige arbetar man tillsammans med forskare för att nå en lösning. Det är en stor utmaning eftersom vi lever i en av de kallaste regionerna. För att lyckas bör man också gå till källan, fordonen, och försöka påverka även där. Stockholm stad har till exempel börjat med samordnade avtal för att minska transporterna. I stort menar Mats Hellström att det inte räcker med enstaka riktade insatser utan att det krävs samarbetsprojekt som nationell och regional samling för att nå vidare. Trängselskattförsöket bör fortsätta ur trafiksäkerhetssynpunkt och där kan kommunerna bidra genom att bygga fler infartsparkeringar.
Åsa Ersson, Verksamhetsstyrning Huvudkontoret Vägverket, berättade att den långsiktiga trenden går nedåt när det gäller trafikolyckor. Det gäller dock inte äldre cyklister, singelolyckor bland yngre och MC-olyckor ute i landet. Hon påpekade att kommunerna gjort ett fantastiskt jobb och att även fordonen blivit bättre genom ESP, bältespåminnare och alkolås. Nytt för i år är att alla unga förare ska gå en introduktionskurs under körkortsutbildningen och att riskutbildningen kommer utökas under hösten. Polisen kommer att utöka antalet utandningsprov och sänka toleransnivån vid fortkörning. Fokus bör ligga på hur vägtransportsystemet används, framförallt på att hålla hastigheter, undvika alkohol och droger i trafiken och använda bälte. Det blir möjligt genom information, ledarskap, trafiksäkerhetskameror, polisnärvaro, högre böter och lägre tolerans. Trafiksäkerhet är en ledarskapsfråga och arbetsgivaren har ett ansvar att minimera riskerna för arbetsolyckor. Det handlar om en mognadsprocess och ett systematiskt miljökvalitetsarbete: Hitta lösningar, genomför dem och följ upp. En trygg arbetsmiljö ger många fördelar, både produktionsmässigt och ekonomiskt. Vid en upphandling gäller det att ta sitt ansvar för föraren, fordonet och färden genom att ställa vissa krav redan från början. Åsa Ersson avslutade med en utmaning till kommunledningarna: Våga villkora föreningsbidrag, ställ krav vid upphandlingar och ta arbetsgivaransvar! Lennart Jangälv, VD SL, är ansvarig för 650 000 resenärer varje dag. Företaget har ingen nollvision, däremot är ett grundkrav att ingen passagerare eller anställd ska skadas eller dödas i trafiken, vilket man lyckats väl med. Lennart Jangälv berömde samarbetet med Vägverket när det gäller nya påfarter på motorvägarna och egna kollektivkörfält som minskar riskerna för att krocka eller preja andra bilister. Ett stort irritationsmoment för förarna är de bilister som olagligt använder sig av bussfilerna. Trafikkameror som registrerar bilarna och bötfäller förarna var ett förslag till lösning från SLs sida. I dag kan en förare byta buss fem till sex gånger under ett pass. Därför vill SL påverka fordonsindustrin att standardisera layout och ergonomi i förarhytten så att det är lätt att känna igen sig. ISA har fått stort genomslag och alkolås är tänkt att införas så småningom när tekniken utvecklats. Inom kort kommer kameror att monteras i bussarna för att öka tryggheten. Polisen har också engagerat sig i det förebyggande arbetet. De 197 nya bussar som togs fram till trängselskattförsöket har alla bussbälten och tanken är att alla nya bussar ska ha det i framtiden. Många linjetrafikbussar fungerar i princip som skolskjutsar under vissa turer. För att höja säkerheten kommer SL att utmana lagen genom att sätta upp skolskjutsskyltar på dessa turer. De bussentreprenörer SL använder gör redan frivilliga hastighetskontroller i samarbete med NTF. De diskussioner som förts kring hastigheter har gett önskat resultat liksom de egna bussfilerna. Jan Bosaeus, VD Swebus AB, kom in i ett turbulent skede när han tillträdde 2002 efter flera ägarbyten och omorganisationer. Han anser att ledningen har ett stort ansvar när det gäller att lägga grunden och ange riktningen. På Swebus arbetar man mycket med attityder och beteende genom utbildning, rutiner och uppföljning. Ledorden som genomsyrar verksamheten är säkra, komfortabla, trevliga och effektiva resor. Swebus har fastställt en trafiksäkerhetspolicy och en alkohol/drogpolicy som ska tjäna som stöd för chefer och medarbetare. Man använder sig av kontinuerliga kampanjer för att lyfta fram sina värderingar och genomför utbildningar där säkerhet är ett genomgående tema. Varje trafikområde tar fram en egen säkerhetsplan som är kopplat till området. Det ställs höga krav på förarna vid rekrytering. Swebus tar till exempel utdrag ur brottsregistret och begär utdrag ur körkortsregistret två gånger per år för att kontrollera att
körkortet fortfarande är giltigt. Swebus samarbetar med NTF när det gäller både öppna och dolda hastighetskontroller vilket har lett till sjunkande hastighetsöverträdelser. Det görs också slumpvisa drog- och alkoholtester över hela företaget. På alla enheter finns en gemensam målbild där det går att följa nyckeltalen varje månad. Om olyckan skulle vara framme finns en upprättad krisplan. Det som återstår att arbeta med är upphandlingar. Swebus vill både få huvudmännen att ställa krav och vara villiga att betala priset för en bättre utveckling. Jan Valeskog, fritidspolitiker gruppledare (s) Stockholm stad, presenterade Stockholms trafiksäkerhetsprogram 2005-2010 där nollvisionen är grunden. Varje år ska det ske investeringar för 150 miljoner kronor. När det gäller trafiksäkerheten är den negativa olycksinriktningen att gående, cyklister och äldre fortfarande är utsatta, folk kör för fort och/eller är påverkade, använder inte bälte samt att trafikmiljön inte är anpassad efter trafikanterna. För att vända trenden kommer det att krävas många nya investeringar, ny teknik, mätbara mål som följs upp, långsiktighet och samverkan i nätverk med Vägverket, polis och olika intresseorganisationer. Jan Valeskog menar att man måste identifiera problemområdena för att kunna sätta in rätt resurser. Medborgarna måste få vara med och påverka sin närmiljö. Programmet tar upp fem områden: Trafiksäkra trafikanter, Säker trafikmiljö för oskyddade trafikanter, Säker trafikmiljö för skyddade trafikanter, Trafiksäkra resor/transporter i Stockholm stad och Organisation och kunskapsunderlag. Till varje delområde finns ett antal projekt knutna. Exempel på betydelsefulla faktorer när det gäller att minska olycksriskerna är 30-zoner och biltullar. För att lyckas måste det göras en kraftsamling där första steget är att uppfylla det som står i programmet genom samarbete med Vägverket och polis, ökad kunskap om vilka platser som är farliga och var olyckorna sker, hur ny teknik påverkar samt klara mål och idéer. Politikerdebatt Trafiksäkerhet som valfråga Vad tänker du och ditt parti göra lokalt och regionalt för att nå etappmålet om max 21 döda i Stockholms län år 2007? Maria Wallhager (fp), trafiklandstingsråd i SLL: Det går inte att lösa trafiksäkerheten enbart i region/landsting. Det finns för många personer som kör alkohol- eller drogpåverkade. Där måste den stora kraftansamlingen ske polisiärt. Vi måste ta hand om de som åker fast. Idag får de varken vård eller påföljd. Var tredje gymnasiepojke tycker att det är ok att köra efter tre starköl. Där krävs det en enorm informationsinsats för att få till stånd en attitydförändring. Nationellt har landstinget ett stort uppdrag att fylla. Fp har bland annat motionerat om sittplatsgaranti på motorvägsbussar vilket vi tänker driva vidare. Vi vill också ha bussbälten och alkolås för förarna. Ett sätt att driva denna fråga är att använda sig av upphandlarinstrumentet i högre utsträckning. Om alla politiker/partier prioriterade trafiksäkerhetsfrågan skulle det givetvis gå fortare än det gör. I dag har alla sin penningpung. Vi borde se till de gemensamma pengaresurserna. Ann-Marie Strömberg (v), ledamot i kommunfullmäktige Stockholm stad Vi vill få bort alla berusade/drogade förare från gatorna och ge dem hjälp. Många har problem men saknar självinsikt och måste påverkas till att få hjälp. Missbruksvården måste förstärkas
och uppsökandeverksamheten öka. Många politiker och tjänstemän har en övertro på att missbrukare ska söka hjälp på egen hand. Alla Stockholm stads nya fordon är utrustade med alkolås. Jag tycker också att man borde prova alko-bommar vid färjelägren för att stoppa berusade förare. Vi bör införa fler 30-zoner i staden och fortsätta trafiksäkra huvudgatorna genom att göra det svårare att gasa på. Skolvägarna måste också säkras. Gör barnen en tjänst och gå eller åk kollektivt till skolan istället för att skjutsa. För att lyckas måste vi våga ta obekväma beslut som trängselskatten. Trafikövervakningen kunde också bli bättre. Jan Valeskog (s) ledamot i kommunfullmäktige Stockholm stad Jag tror att man måste dela upp arbetet på kort och lång sikt. Kortsiktigt bör kommuner som inte infört 30-zoner göra det liksom 50-zoner på huvudgator. På längre sikt handlar det om investeringar och förändrade attityder. Precisera investeringarna från början i trafiksäkerhetsprogrammet. När det gäller attityd måste varje individ arbeta med sig själv. Vi har tre vallöften: Att fortsätta införa 30-zoner i bostadsområden, att stödja trängselskatten och att berätta hur mycket som ska investeras i trafiksäkerhetsprogrammet. Erik Langby (m) kommunstyrelsens ordförande Nacka Vi har jobbat mycket med det lokala samspelet för att uppnå nollvisionen, till exempel med Hem och Skola för att få en bättre trafiksäkerhet som fungerar i vardagen. I vårt fall har vi satsat på långsiktig samhällsplanering och klok trafikseparering. I mötet med verkligheten krävs ibland större investeringar. Väg 73, även kallad Dödens väg krävde till exempel radikala förändringar för att få ner olyckstalen. I övrigt bevakar vi trafiksäkerhetsfrågorna och frågar oss vad vi kan göra. Vi ska finnas närvarande och fånga upp problemen direkt. Jag skulle önska att hastighetssystemet anpassades efter vad som är rimligt men då krävs bättre övervakning. Det gäller att hitta rätt nivå och få människor att ta ansvar och följa de regler vi kommit överens om. Per-Egon Johansson (kd) ledamot i kommunfullmäktige Järfälla Vårt tålmodiga arbete med nollvisionen har gett resultat. Vi har satsat på ett konkret program som gett konkreta effekter på de utsatta vägavsnitten. Det har varit ett tålmodigt arbete men alla har varit överens över partigränserna. Vi sätter mål som sedan följs upp. Kommunarbete är väldigt tydligt och lösningarna ligger nära till hands. Vi vill bli ännu mer konkreta och fokuserade i framtiden. Trafiksäkerhet handlar inte om enskilda åtgärder utan många tillsammans. Jag skulle vilja se ett samarbete mellan landsting, kommun, polis, försäkringsbolag och bilindustri. Då skulle det hända saker. Bengt Ericsson (c) kommunalråd i Norrtälje Jag känner mig lite som en katt bland hermelinerna. Norrtäljes yta motsvarar en tredjedel av Stockholm med mycket statliga vägar. Vi klarar det inte själva utan sätter stort värde på mötena med Vägverket. Vår prioritet när det gäller trafiksäkerhet är barn, hastighet och alkohol/droger. Till vår hjälp har vi en egen trafiksäkerhetsnämnd. Det finns många skolor i området som ligger i glesbygd där vi har infört gång- och cykelvägar. Ofta måste vi fråga Vägverket om lov eftersom det är statliga vägar. När det gäller hastigheten har vi vädjat till Vägverket att se över hastighetsbegränsningarna och sätta upp fler skyltar men det är en otrolig byråkrati. Det är svårt att införa 50-zoner på många ställen. Istället borde oskyddade trafikanter få en egen sträcka intill.
I framtiden borde vi titta på varje enskilt bostadsområde och sedan bestämma hastighetsgränser. Det behövs också fler poliser på vägarna. Per Bolund (mp) ledamot i trafikutskottet och kommunfullmäktige i Stockholm stad Om vi menar allvar med nollvisionen måste vi våga ta impopulära beslut som vi gjort i Stockholm. 30-zonerna ligger bakom halveringen av olyckor och har haft en positiv effekt trots allt motstånd i början. Nu stödjer till och med oppositionen beslutet. Trängselskatten kommer att ge en stor trafikeffekt även när det gäller trafiksäkerheten. Bilarna har minskat med 25 procent vilket har lett till färre upphinnandeolyckor. Ska vi behålla biltullarna tycker jag att skatten borde bli en avgift, som är kommunens ansvar, med fler och lägre avgiftsgränser. Däremot är jag skeptisk till trafikseparering. Jag ser hellre trafikintegrering där bilisterna får köra på de gåendes villkor. Det håller alla på alerten. Jag tror på ISA-system, att ställa krav i upphandlingen och ombyggda vägar. Fordonsindustrin är också en viktig del. Dra ner maxhastigheten i bilarna till 130 km/tim och satsa mer på kollektivtrafiken. Mikael Sandberg, Statoil, är HMS-chef (hälsa, miljö, säkerhet) på Statoil AB som står för tankbilar, energi, smörjmedel och flyg. Statoil har en roll som påverkare i trafiken eftersom man både är köpare av transporter och åkeri. Han menar att företagets ansvar är att prioritera kvalitet framför pris. Trafiksäkerhet ses som viktigt eftersom man har verksamhet över hela landet. Inom företaget har man både HMS- och trafiksäkerhetspolicy. Statoil synar inte bara sig själva utan också de företag man köper tjänster av. Ett av företagets fem värdeord är omtänksam. Det står för noll skador, hållbar utveckling, samhällsansvar, respekt för andra och att bidra till en bättre arbetsmiljö. Noll skador är ett sätt att tänka. En skada kan ske men man måste dra lärdom av den och förhindra att det inträffar igen. Att sträva efter ständig förbättring blir ett naturligt inslag. Att revidera sig själv och företaget ingår i den processen. Trafiksäkerhetspolicyn är ett viktigt steg för Statoil och berör bland annat hastighet, alkolås, bälteskrav och arbetstider. I grund och botten handlar det om inställning. Personalen har fått utbildning och träning som kombinerats med teknik och yrkesstolthet. Statoil tar ansvar för alla förare, inte bara de egna bilarnas. Personalen har varit med från början och påverkat arbetet med att ta fram trafiksäkerhetspolicyn. De lärdomar man kunnat dra är att trafiksäkerhet kommer inte av sig själv. Att följa upp och engagera förarna tar tid. Man måste verifiera att systemet fungerar och växla grepp kontinuerligt för att hålla kvar intresset. Avsikter inför framtiden Gertrud Brorsson, (mp), ledamot i landstingsfullmäktige och 1:e vice ordförande i SLs styrelse, ser många områden att jobba vidare med. Eftersom SL beställer mycket trafik kan deras krav leda till utveckling även på fordonssidan. Man kommer också att jobba mer med trafiksäkerheten i upphandlingar. Det sker få olyckor i kollektivtrafiken däremot till och från bussar och tåg. Därför vill SL stärka samarbetet med kommunerna och hitta former för att åtgärda detta. Man vill också öka samverkan med lokala organisationer i bostadsområdena för att se vilka behov som finns. I Stockholm åker många skolbarn kollektivt till skolan. SL ska hitta nya former för att säkerställa barnens trygghet och man vill också bygga ut spårtrafiken för att kunna ta fler passagerare.
Bussförare ska certifieras genom Kollega för ökad trygghet. Alla specialfordon, som färdtjänsten, ska utrustas med alkolås. Man kommer också att ställa krav på mobilförbud i nya avtal och införa slumpvisa alkotester. Susanne Lindh, Regionchef Vägverket Region Stockholm, menar att avsiktsförklaringen som togs i samband med regional samling är något konkret som ska genomföras inom en snar framtid. Antalet döda i trafiken minskade under 2005 vilket är en framgång. För att komma vidare ska Vägverket särskilt arbeta med hastigheter, alkohol/droger och oskyddade trafikanter. De två första områdena förutsätter ett nära samarbete med andra parter. Bland åtgärderna märks 60 nya digitalkameror som ska vara aktiva dygnet runt. Det arbetet sker i samarbete med polisen och kommer att föregås av en ordentlig informationskampanj för att upplysa allmänheten. När det gäller alkohol och droger samarbetar Vägverket med polisen genom ett nytt avtal som ökar antalet utandningsprov från 250 000 till 400 000 i år. Inom ramen för regional samverkan kommer olika aktiviteter att genomföras. Vägverkets uppdrag är att samordna och driva på. Genom att låta trafiksäkerhet ingå i ledningarnas naturliga arbete öppnas ytterligare ett forum att påverka då det blir en ledningsfråga. Alla avsiktsförklaringar kommer att dokumenteras och utvärderas i samarbete med NTF och resultatet presenteras vid nästa möte. Regional samlingen har startat upp för att alla parter behövs i arbetet med att förändra attityder. Jan Söderström, Sveriges Kommuner och Landsting, anser att kommunerna är på god väg att nå målet högst 21 döda i trafiken i Stockholms län år 2007. Det stora problemet bland oskyddade trafikanter i dag är personer över 65 år, både fotgängare och cyklister. Det är en grupp som måste prioriteras framöver. Man kommer också att utvärdera vilka åtgärder som är effektiva och översätta dessa i handböcker till kommunerna. Trafikrevision är en annan hjälp till självhjälp. Genom att samla nyckeltal och analysera dem går det att komma med förslag till åtgärder. Sveriges Kommuner och Landsting kommer att ta fram en standardiserad metod som de ska erbjuda kommunerna till en viss kostnad. För att kunna fortsätta arbetet måste man också få veta vilka regler som behöver förändras för att kunna gå vidare. Kommunerna kommer att fortsätta sitt arbete med fysiska åtgärder och oskyddade trafikanter ska prioriteras. Jan Söderström avslutade med att uppmuntra kommunerna att använda sig av trafikrevision för att komma vidare i arbetet. Synpunkter från publiken: - Jag ser dagen som en uppföljning av trafiksäkerhetsarbetet, en sorts kompetensutveckling. Det är en möjlighet att föra över nya kunskaper till vår verksamhet. Intressantast hittills var Statoils trafiksäkerhetspolicy och vikten av att få in det kontinuerligt i arbetet. Vi har en trafiksäkerhetspolicy genom lastbilscentralen men det känns som om det är dags att ta fram en egen nu. Annika Berggren, Järva åkeri - Jag är här i min roll som regionalt skyddsombud. Medlemmarnas arbetsmiljö är en trafiksäkerhetsfråga liksom arbetsmiljöproblem. Dagen har gett en inblick i de olika aktörernas sätt att se på trafiksäkerhetsfrågor. Alla pusselbitar blir en bild. Ibland hamnar man i situationer där en kommunnämnd säger att man ska köra på ett sätt som är
trafiksäkerhetsvidrigt vilket blir en konfliktsituation. Mina renhållningskillar får till exempel backa långa sträckor i smala prång vilket inte är rätt. Jorma Ström, Transport Avd B - Jag arbetar med transporter inom landstinget och där prioriterar vi trafiksäkerhet vid upphandlingar. Det är intressant att höra hur politikerna tänker även om det inte är några större överraskningar. Åke Haglund, SLL Transport Text: Karin Wandrell