Folksams Tjänstebilsindex 2008



Relevanta dokument
Rapport Säkra bilar med bra miljöprestanda 2005

Folksams rapport om Hur säker är bilen? 2015

Vägledande inköpspolicy för fordon och persontransporttjänster

Tidningstjänst AB och miljön

Trafiksäker bil. krocksäkerhet & bilbesiktningsresultat

Anvisning till: Riktlinjer för inköp av personbilar. Enköpings kommun

ANVÄNDARMANUAL. Översikt över säkra och energieffektiva bilar Upprättad av: Lena Nilsson

Riktlinjer för inköp av personbilar i Enköpings kommun

TRAFIKSÄKERHETSPOLICY OCH ANVISNINGAR

Riktlinjer för miljö- och trafiksäkerhetskrav i upphandlingar av lätta fordon i Mölndals stad

Säkert och hållbart Höst 2011

Rese- och transportpolicy för Åmåls kommun

Policy för inköp och användande av fordon/maskiner

Växjö Miljöfordonsdiagnos 2011

Minimikrav på bilar som används i tjänsten

Växjö Definition 2013: Enligt budgetproposition 2012/13:1. Miljöbilsgränsen bestäms av fordonets vikt och drivmedel.

Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen?

Nya whiplashskydd erfarenheter från verkliga olyckor

Bästa. Det du först och främst. ekonomi tema bilar

Minimikrav på bilar som används i tjänsten

Trafiksäkerhets- och resepolicy för NTF Stockholms län

Upphandla miljöanpassade fordon vilka krav kan man ställa? Charlotta Frenander

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik R

Miljöbilsdefinition Rapportering av regeringsuppdrag Remiss från Näringsdepartementet

Regler att tillämpa för tjänsteresor inom NTF Västmanland

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV

Index över nya bilars klimatpåverkan. I riket, länen och kommunerna

Växjö Tabell 1

Vägverket 1. Köpa bil? tips och råd till den smarta bilköparen Malmö 14 september 2006.

Miljöbilar i Stockholm Miljöfordon i Stockholm

VAD INNEBÄR DE? Bakgrund: Allmänt om miljökrav. Varför gemensamma krav? Filosofin bakom det nya. Elisabet Ebeling Asfaltdagen 2013

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige

Klimatrapport Alteco AB

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö!

Klimatrapport Alteco AB

Klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER NYCKELTAL

Konsten att bli en omtänksam, grön och smart bilist. Kampanjen för ett vettigare sätt att röra sig i trafiken

Fordonsanalys Miljö av bilflottor i Skåne 2009

Ett lågt inköpspris är viktigt men inte alltid avgörande. SÅ GJORDE VI URVALET

Klimatrapport Alteco AB

FORDONSPOLICY FÖR ÖCKERÖ KOMMUN

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

2011/16/2010 FORDONS DROG OCH ALKOHOLPOLICY

VARFÖR VÄLJER KVINNOR BRÄNSLESNÅLA BILAR?

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Resepolicy. för Falköpings kommun. Resepolicy

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

2. Fordonspolicy för Vallentuna kommun

Policy. Policy för fordon och tillämpningsanvisningar. Sida 1/12

Regler att tillämpa för tjänsteresor i NTF Sörmland

Klimatrapport Envima FÖRETAGSUPPGIFTER NYCKELTAL. Miljökonsultföretag. Anders Johansson VD Tfn: Mobil:

Intern klimatrapport Sala Sparbank

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken.

Klimatrapport Envima 2015 south pole group

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Hållbar Mobilitet Skåne

Svensk författningssamling

Presentation. Jonas Lööf Arbetat med bilar & miljö sedan 1997 Projektansvarig Miljöfordon Syd. jonas@miljofordonsyd.se Mobil:

Intern klimatrapport Sala Sparbank

Bilen och miljön Våren 2013

Fordonspolicy för tjänstebilar

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? X Ja Nej

Rapport: Svenskarnas kunskap och attityd till fossilfria drivmedel. På uppdrag av Etanolpartiet. Rapport TNS P

Rapport. Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR LÄTTA FORDON

Miljöfordon och förnybara drivmedel i Stockholm

Uppföljning målområde transporter 2017

Bilpool för tjänstebilar

Skyways - Klimatrapport

Miljöbilssituationen i Östhammar ***** 5 stjärnor av 10 möjliga. En granskning av Gröna Bilister

RESE- OCH TRANSPORTPOLICY FÄRGELANDA KOMMUN. Godkänd av kommunstyrelsen , 241

Index över nya bilars klimatpåverkan I riket, länen och kommunerna

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Här är nya årets. De ekonomiska frågorna borde

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt

Policy för inköp och användning av tjänstebilar i Södertälje kommun

På följande sidor kan du läsa om hur en vanlig bilist kan spara tusenlappar och samtidigt bidra till att dämpa växthuseffekten.

Handhavande av fordon

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

ISA. för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft

FÖRFATTNINGSSAMLING 040.1

Vill du veta mer? Box 6057, Kungens Kurva

Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper

Drivmedels- och fordonspolicy med tillämpningsanvisningar

Upphandling av livsmedelsdistribution

Inledning. Vilken väg skall jag gå? Beror på vart Du skall. Det vet jag inte! Då spelar det ingen roll vilken väg Du tar!

Klimatrapport Alteco AB

Energieffektivisering av transporter

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg

Arbetsmarknadsrapport 2009 Kvartal

Goda exempel på miljöledning

Effektivare tjänsteresor

RESEPOLICY FÖR NTF ÖREBRO LÄN

Remissvar gällande promemorian Ett bonus malus-system för nya lätta fordon

limatsmarta Klimatsmarta logistiktjänster ogistiktjänster

Trafiksäkerhetspolicy för Hällefors kommun

Gemensamma miljökrav för entreprenader

Transkript:

2008-04-29 Sid 1(5) Folksams Tjänstebilsindex 2008 Kartläggning av privat och offentlig sektors inköp av tjänste- och företagsbilar : Om säkerheten och bränsleförbrukningen i de svenska bilparkerna inom näringslivet och offentlig sektor Bakgrund De bilval som görs idag kommer ha effekt på den svenska bilparken i 15 20 år framöver. I Sverige används en bil 17 år i genomsnitt innan den skrotas. Därför är det av stor vikt att de nya bilar som köps har både säkerhet av högsta klass och låg bränsleförbrukning. Genom att göra medvetna bilval kan vi både som individer och stora organisationer göra en insats som får god effekt på både trafiksäkerheten och miljön under många år. Hälften av nybilsinköpen görs av icke privata köpare såsom företag, landsting, kommuner och statliga verk. Det ger dessa ett särskilt ansvar för de bilinköp som görs, men också en stor möjlighet till påverkan av framtidens trafikmiljö. Det gäller såväl trafiksäkerhet som utsläpp av växthusgaser. Genom att upprätta policies för upphandling av nya bilar kan man styra båda dessa faktorer. Flera företag och uppköpare i offentlig sektor har redan fungerande upphandlingspolicies, men det krävs att de ständigt ses över för att alltid göra bästa möjliga bilval. Syftet med denna studie är att spegla företagens, landstingens, kommunernas och de statliga verkens bilköp för att se vilken säkerhets- och miljöstandard bilarna har. Det speglar också potentialen till förbättring. Vi hoppas också att studien ska leda till att fler blir uppmärksamma på vilken förbättrad trafikmiljö, både i fråga om trafiksäkerhet och om miljö, man som bilköpare kan bidra till genom att ställa stora krav på de bilar man köper in. Material och metod Studien omfattar de nybilregistreringar som gjordes år. Totalt köptes 148 733 bilar av icke-privata köpare. Av dessa köptes ett stort antal bilar (drygt 67 000) av företag knutna till bilhandel och uthyrning. Dessa omfattas inte i studien. Totalt studerades 80 891 inköpta bilar som klassats vad gäller säkerhetsstandard och klimatpåverkan. De registrerade ägarna har identifierats via sina organisationsnummer. Bilarnas modell, med tillhörande säkerhetsstandard och bränsleförbrukning, har identifierats med hjälp av data från Autograph bilfakta, Bil Sweden (Branschdata), Bilregistret samt SCB:s Företagsregister. Säkerhetsstandarden har klassats med hjälp av krocktestresultat från Euro NCAP, Folksam/Vägverket och IIWPG, samt resultat från Folksams rapport Hur säker är bilen? som baseras på verkliga olyckor.

2008-04-29 Sid 2(5) I studien finns också en jämförelse mellan de inköp som gjordes och. För båda inköpsåren har kraven för års inköp använts vid bedömningen. Jämförelsen speglar den förbättring eller eventuell försämring av standarden på de bilar som köptes in under dessa år. Det finns cirka 800 000 företag inregistrerade i Sverige. För att få ett hanterligt antal att redovisa har vi i studien begränsat oss till att endast redovisa de 25 företag i varje län som köpt in flest bilar. Självfallet är det lika viktigt för mindre företag att bilinköp görs efter principen Säkert och hållbart. Dock blir det statistiska underlaget för litet att redovisas för dessa. Företag anknutna till bilförsäljning och biltillverkning av ett visst märke har inte tagits med i analysen. Inte heller sådana företag eller statliga verk som vi bedömt har särskilda behov av en viss typ av bilar, till exempel Rikspolisstyrelsen. Vi redovisar inte heller de bilar som inregistrerats på ett leasingföretag utan angivande av vilket företag som brukar bilen. För ett antal bilar (ca 5 procent) har på grund av otillräcklig information i databaserna inte säkerhetsnivå och/eller bränsleförbrukning gått att identifiera. Dessa bilar har exkluderats i redovisningen. För att studera säkerhetsstandard och klimatpåverka sattes olika krav upp enligt nedan. Dessa harmonierar med de krav som Folksam ställer i Säkert och hållbart som uppdateras varje år. I denna undersökning har kraven för använts. Säkerhetskrav 1. Krocksäkerhet - Visa sig vara minst 30% bättre än medelbilen i Folksams undersökning Hur säker är bilen? (gäller för samtliga storleksklasser). - Är den inte bedömd i Hur säker är bilen? måste den uppvisat resultat på minst 5 stjärnor i Euro NCAPs krocktester (gäller samtliga storleksklasser). 2. Säkerhetsutrustning - Bilen måste ha ett dokumenterat effektivt whiplashskydd, vilket kan uppvisas antingen genom: Minst medelbra i Folksam/Vägverkets krocktester (gult eller grönt) Alternativt minst Acceptable i IIWPGs krocktester (om den ej testats i Folksam/Vägverkets krocktester) Om bilmodellen ej omfattats av ovanstående tester så måste förarstolen vara utrustad med ett speciellt skydd mot whiplashskador - Bilen måste vara utrustad med ett antisladdsystem (ofta benämnt ESP/ESC). - Bilen måste vara utrustad med ett bältespåminnarsystem som uppfyller krav motsvarande Euro NCAP. Det finns en rad oberoende konsumenttester att tillgå vid köp av ny bil. Den största är EuroNCAP som kontinuerligt krocktestar nya bilmodeller och publicerar resultaten. I Sverige deltar Vägverket i testerna. Resultaten finns att läsa på www.vv.se, www.euroncap.com eller www.folksam.se. Dessutom publicerar Folksam kontinuerligt resultat från verkliga olyckor. Testerna publiceras vartannat år och finns på www.folksam.se. Den senaste publicerades år.

2008-04-29 Sid 3(5) Klimatpåverkan (bränsleförbrukning) Ett högsta bränsleförbrukningskrav finns för varje storleksklass. Dessa krav bygger på de bränsleförbrukningsmål som bilindustrin och EU enats om för genomsnittsbilen år 2008. Målet är 5,9 liter bensin per 100 kilometer. Folksams modell för Låg förbrukning bygger på en årlig reducering av tillåten bränsleförbrukning som 2008 utmynnar i samma förbrukningsmål som EU:s och bilindustrins överenskommelse. I denna undersökning,, gäller följande krav för låg förbrukning: Storleksklass Förbrukning (l/100 km) Bensin Förbrukning (l/100 km) Diesel Koldioxidutsläpp (g /km) Koldioxidutsläpp (g /km) Småbilar 5,8 138 4,6 122 Mindre familjebilar 6,6 157 5,4 144 Familjebilar 7,4 176 6,0 160 Större familjebilar 8,3 198 6,7 178 Mindre minibussar 7,9 188 6,5 173 Större minibussar 9,0 214 7,4 197 Dieselbilar godkänns men med strängare bränsleförbrukningskrav än bensinbilar. I varje storleksklass är högsta tillåtna förbrukning 20 procent lägre än för bensinbilar. Denna nivå ger lägre utsläpp av koldioxid än för motsvarande bensindriven bil. Resultat Resultaten redovisas genom en procentsats som beskriver hur stor andel av ett företags eller offentlig instans bilar som klarar de uppsatta säkerhets- och miljökraven. I tabellerna framgår även de separata procentsatserna för säkerhet respektive miljö. I tabellen nedan listas även förändringen i procentenheter jämfört med års inköp. Generellt kan stora skillnader i bilars säkerhet och miljöstandard påvisas för både företag, landsting, kommuner och statliga myndigheter, se Tabell 1. Sedan förra undersökningen kan vi se många intressanta förändringar. Det enskilt viktigaste resultatet i rankingen är att nya tjänstebilar blivit allt säkrare och miljövänligare. Speciellt har uppköpare för hela offentliga sektorn blivit mer medvetna om bilarnas säkerhetsstandard vid sina inköp, medan Landstingen har förbättrat sig när det gäller miljöpåverkan. Tidigare undersökningar visade att företag köpte bilar med högre säkerhetsnivå än offentlig sektor, medan offentlig sektor i stället köpte bilar med en lägre miljöpåverkan än företag. Enligt årets kartläggning av års inköp framgår ett annat mönster. Statliga verk och myndighter köpte de säkraste bilarna, tätt följa av Landstingen. Offentlig sektor valde de bästa från miljösynpunkt. Men totalt sett var det statliga verk och myndigheter som bäst beaktade både säkerhets- och miljökrav vid sina bilinköp tätt följa av landstingen. Sämst var företag och kommuner på att beakta både säkerhets- och miljökrav.

2008-04-29 Sid 4(5) Tabell 1. Andel som bilar uppfyller krav på säkerhet och miljöpåverkan. Andel miljöbilar uppfyllda miljökrav miljökrav uppfyllda säkerhets-krav säkerhet uppfyllda krav på säkerhet och miljö båda kraven Kategori Företag 20 8 42 18 24 68 67 1 34 14 20 Kommuner 46 27 63 46 16 64 51 14 44 23 21 Landsting 52 29 79 43 36 81 71 10 65 32 34 Verk/Myndigh 76 30 79 51 28 91 78 13 76 46 30 Total 23 10 44 21 24 69 66 3 36 16 20 Spännvidden var stor mellan både företag, kommuner, landsting och myndigheter. I vissa företag, kommuner och myndigheter hade alla inköpta bilar både hög säkerhet och låg förbrukning. Av de kommuner som köpt in mer än 10 bilar under var Storuman den enda kommunen där samtliga inköpta bilar (12 st) uppfyllde kraven på både säkerhet och miljö. Även kommunerna Tanum, Upplands-Bro, Lilla Edet, Örnsköldsvik, Sollefteå och Skara gjorde bilinköp där mellan 89% och 94% av bilarna uppfyllde kraven. Ett stort antal kommuner (82 st) gjorde bilinköp där ingen bil uppfyllde kraven. I vissa av dessa har man uppfyllt endera miljö- eller säkehetskrav. Bland Landstingen köpte Uppsala störst andel bilar som klarade kraven, 95%, medan endast 6% av de inköpta bilarna i Jämtland klarade kraven. Statliga verk och myndigheter har generellt legat bra till när det gäller säkerhet, så även för års inköp. När det gäller uppfyllnad av både säkerhets- och miljökrav karade 98% av Vägverkets 196 inköpta bilar kraven, vilket är en mycket hög siffra med tanke på det stora antalet bilar, följda av Arbetsmiljöverket på 93% och Skatteverket på 92%. I andra ändan hamnade Fortifikationsverkets och Sjöfartsverkets av vars inköpta bilar drygt hälften klarade kraven. Även hos företagen finns en mycket stor variation. Vissa gör mycket medvetna val när det gäller miljö, även för ett stort antal bilar. Hos Krav, Ingka Holding och Svenska Spel är nästan alla bilar miljöbilar. Och dessutom uppfyller i stort sätt samtliga också säkerhetskraven. Även hos Norrmejerier uppfyllde samtliga bilar kraven, men de köpte inga miljöbilar. Vissa företag med relativt många inköpta bilar hade en mycket låg andel bilar som uppfyllde kraven. Hos FS Equity klarade endast 2,7% av företagets 189 inköpta bilar kraven. Av Gefle Dagblads 107 inköpta bilar uppfyllde 7,5% kraven. Det fanns också en hel del företag där ingen bil klarade kraven, såsom Siljan Buss och Norra Skogsägarna. Att allt fler inköpare lyckats välja bilar utifrån bägge parametrarna hög säkerhet och låg förbrukning tyder på att de allt oftare har en policy som vägleder och styr inköpen rätt. Men trots att de bilar som köps in blir allt säkrare och har mindre påverkan på klimatet finns fortfarande en stor potential till ytterligare förbättringar. I de studerade bilinköp som gjordes (80 891 st) uppfyllde drygt en tredjedel (36%) Folksams krav på säkerhet och miljö. Totalt sett var det betydligt färre bilar som endast uppfyllde miljökraven (44%) jämfört med säkerhetskraven (69%).

2008-04-29 Sid 5(5) Skulle alla systematiskt köpa bilar av absolut högsta säkerhetsklass så skulle antalet döda och skadade biltrafikanter på lite längre sikt reduceras med ca 25 procent. Om alla bilköpare valde den snålaste bensindrivna modellen inom samma storleksklass, med fortsatt höga säkerhetskrav, skulle utsläppen minska med omkring 20 procent, enligt Vägverket, Naturvårdsverket och Konsumentverket. Går man dessutom ned en storleksklass kan utsläppen minska med hela 30 procent. Ytterligare information om bilars säkerhetsnivåer och förbrukningssiffror finns att läsa i Folksams foldrar Säkert och hållbart och Hur säker är bilen?. Jan Snaar Miljöchef Folksam Anders Kullgren Chef för Folksams Trafiksäkerhetsforskning