osdag 13 ovember förebygg.u Så fugerar de islädska modelle Programmet för ett drogfritt Islad har pågått i 15 år. Sida 3 Smart Ugdom Stora framsteg för de prisade ideella ugdomsföreige. Sida 7 Foto Peter Ekvall Stor kartläggig av ugas drogvaor CANs udersökig i Västra Götalad visar på stora skillader. Sidora 4-5 PROGRAM och semiarier på sista sida!
k R öika kröika Tide är viktig Nu är det dags ige. Tide går fort är uder dea period. Idag ka vi tala om ett Så ma mycket har roligt och, som de flesta bättre eget skrå prevetiossamordare. Idealitet av oss, tycker om sitt arbete. Dessa och käsla har fått ge vika för professioalism dagar i ovember är ågot alldeles och struktur. På det stora hela är detta e positiv utvecklig. speciella; att få träffa så måga kollegor, utbyta erfarehet och grotta er i sådat som vi alla Positiv är också de utvecklig vi haft tycker om. uder de seaste 10 åre, i syerhet blad För Iblad är sjätte kaske gåge just arrageras tide vår fiede. Förebygg.u Det Nämlige ugdomar. att dela Våra med data dig frå av ågot CAN visade som du på är e stolt tar tid att och förebygga du kommer och om få effekter; möjligt att effekter bjudas på över kraftigt att ha åstadkommit ökad alkoholkosumtio iom det förebyggade uder slutet som dessutom ett bredare ofta och smyger äu sig bättre på gradvis program och ä området. av 1990-talet med e topp rut år 2000. Störst därför ite ågosi. uppmärksammas Några var med eller och ka mis urskiljas kaske Du var kaske ökige har i hjälpt Skåe. e Me ug därefter mäiska har till kraftiga ett reda som effekter första gåge av vårt det arbete. begav sig, strax efter milleiumskiftet, Tide arbetar meda emot oss adra också kommit på ett med aat ågo drogfritt miskigar liv, geomfört skett och ett som lyckat störst projekt, har dea arbetat HÅKAN LEIFMAN DIREKTÖR PÅ cetralförbudet uthålligt varit i med Skåe. det Utvecklig du tror på, var fattat ovätad viktiga och beslut, är för alkohol- och arko- gåg sätt. De på väge. flesta av Det oss bästa käer med og Förebygg.u iblad att och lite och svår på så att sätt förklara. faktiskt bidragit till e bättre värld. av arbetet dess sigum ite går är framåt möte. såsom Möte vore mella öskvärt kuskap och praktik. att det står Möte och mella stampar mydigheter på samma utötta och orgaisatioer. tikaupplysig (CAN) Täk om Iblad vi alla får delar jag de ågot obehagliga med ågo käsla aa, att lyssar dea på positiva ågo aa, tred upplevs tar efter som och ågot lär av egativt: vara- fläck. Och ite Möte blir mäiskor det bättre, emella skulle ågra helt säga, ekelt. med alla forskare Bättre som får ä i uppdrag så blir det att ite! utvärdera och som tar så låg tid på sig. Och färre som dra dricker på riktigt och röker dessa ger dagar. färre Så argumet mycket kuskap för fortsatt det arbete och därmed skulle miskade geerera! resurser. Det är för mig helsurrigt. Argumete Det för fortsatt är ett privilegium förebyggade att få arbete delta är i ett måga sådat och är Det väl är resultate över sjuttio kommer persoer skapas som mer förberett förvirrig sig ä ia. och Det kommer är hög att tid presetera att blicka bakåt itressata i tidsaxel. föreläsigar har u fas och semiarier ite alls för för 15 oss. år seda. De erfarehet Atal prevetiosprogram ANKARGREN vi gjort stor ytta möte. och ka Jag förvätar väl äga livet mig, åt i alla aat. fall, För att det bli ispire- är väl De struktur UlRIKA som vi skulle probleme här bli sammahag så små att de och kappt förbereda lägre dessa existerar späade så har och kuskapsivå iom prevetiosområdet i prevetiosfrågor har som också fis länssamordnare I VäSTRA ökat kraftigt ite för oss själva rad som och få vi kraft arbetar? att ata ya utmaigar. GöTAlANdS län samlad på dea plats dessa dagar är uik. Ite Geom att ta del av Förebygg.u och de kocetrerade kuskapsmassa som fis här, ka vi OCH MEd I ARRANGöRSGRUPPEN og med alla föreläsare, vad vore de uta dig som för förebygg.nu 2011 oterat åhörare. Vad vore Förebygg.u uta dig! alla bidra till att det förebyggade arbetet i Västra Dia erfareheter och de kuskap du har är också betydelsefull. Jag vill att du atar e utmaig uder koferese. Peter Ekvall Götalad och adra delar av Sverige utvecklas och Redaktör blir så mycket Aktuellt om beroedeforskig bättre! Festligt peter@pekmedia.se I våras fick ho CANs drogforskigspris för sia framståede isat- 19 brakar årets I kväll klocka Tel: 0707-87 77 65 ote R at R edaktio ser iom experimetell och kliisk galakväll loss. Arragörera fylligare utlovar reportrar RedaktöR: psykologisk Peter Peter Ekvall Ekvall Joha forskig. Jossos mål är att göra presetatioe Aa peter@pekmedia.se Claudia Fahlke är till vardags professor Till vid vardags psykologiska basar ha istitutioe för folkhälsa vid i re- bygga upp hållbara strukturer för folk- och glada skratt. glitter, glamour Riker Tel: 0707-87 77 65 Göteborgs gioe. Me uiversitet i dag kommer och utsågs Joha Josso, i hälsoarbetet. Dessutom hålls FORM RepoRtRaR: Ola Carlso Peter Form Ekvall höstas folkhälsochef äve till i Västra förestådare Götaladsregioe, för det ystartade, Uppdraget som moderator ser ha som förstås de åter- AB Aa Riker att agera moderator tvärveteskapliga uder Förebygg.u. CERA (Ce- späade och ser fram emot att få e möjkommade prisut- Ha är frå börja samhällsvetare och lighet att kyta samma de olika delara redigerig FoRM: trum för forskig och utbildig krig delige där CAN Ola Attila Carlso Hei form Ab riskbruk, har uder missbruk sitt yrkesliv och arbetat beroede). iom blad till e helhet. kommer att dela aat Efter Göteborgs luch, de kommu 13 ovember, och som bistådsarbetare Jag har som ambitio att ite bara ut flera priser med ATHE Media RedigeRig: för såväl FN och SIDA, med presetera talare uta vill försöka att Attila Hei gästar ho Drake där ho berättar kopplig till förebyggade isatser ATHE Media mer frågor om som CERA rör och välfärd om vad och som samverka. är på Som också ge ågra iledade och avrudade Tryck gåg folkhälsochef iom svesk arbetar beroedeforskig ha för ärvarade kommetarer så att det blir lite fylligare. Majoras Professor Claudia Fahlke berättar om uder det gåga tryck: mycket med de ojämlika förutsättigara Förhoppigsvis iebär det också ett mervärde för de som är med på koferese. Joha Josso. Grafiska Majoras just u. AB CERA på Drake. året. Grafiska Ab är det gäller hälsa och strävar efter att 2013 Foto: Mats Udde Josso Foto Mats Udde Josso Foto Jimmie Hjärtström 2011 Samarbetsparters: Arragörer: 2 Förebygg.u göteborg 13 16 ovember 2013 2011
I dag tas de islädska modelle på allvar 1998 hade Islad det högsta registrerade missbruket av alkohol blad ugdomar i Europa. 42 procet av 16-årigara hade då varit berusade e eller flera gåger de seaste 30 dagara. Förra året var motsvarade siffra 5 procet. När programmet för ett drogfritt Islad ifördes 1998 skrattade alla eftersom probleme var så svåra. Idag har vi ite es ågot drogprogram, alla vet vad som krävs för att bar ite ska börja aväda droger. Det hadlar framför allt om primärprevetio, att förhidra bruket ia det börjar, säger Jó Sigfússo, chef vid ICSRA (Iceladic Cetre for Social Research ad Aalysis) vid Reykjaviks uiversitet. Och miskige iskräker sig ite bara till de ugas alkoholkosumtio. Motsvarade procetuella miskig ka ma äve se för tobaks- och caabisavädig. De islädska modelle bygger på att ma har lyckats idetifiera valiga faktorer hos bar som provar olika substaser, och vilka gemesamma sociologiska faktorer ma ka hitta hos bar som ite börjar röka eller dricka. Dessa faktorer kartläggs därefter i stora årliga udersökigar av hela populatioe i åldrara 10-20 år. Och med dessa som grudval blir det möjligt att agera äda ed på lokal ivå, samtidigt som ma geomfört lagstiftade och lokala åtgärder. I stället för atioella geomsittssiffror som är så valigt blad forskare, får alla kommuer, och helst vareda skola iom varje kommu, vid varje eskilt udersökigstillfälle iformatio om just sia elever. Föräldrar och lärare kude därigeom få veta exakt hur situatioe såg ut på just deras skola. Det var ett geombrott. För tillgåg till lokal iformatio sätter igåg e dialog om vad just ditt bar, eller rättare sagt de aoyma 15-åriga pojkara och flickora i di skola, gör. E yckelfråga är att omedelbart få ut praktisk iformatio frå udersökige till dem det berör. Och alla som arbetar med detta vet att om ett år kommer det ya siffror. Det gör att ma ite ka luta sig tillbaka och slappa av, ma måste agera på e gåg. Eligt Jó Sigfússo är det fullt möjligt att aväda de islädska metodike på större städer eller till och med läder. Jag får ofta höra ivädigar som "i är ett så litet lad" eller "i är e ö". Me Malta är också litet och e ö. Och där har ma eorma problem. Me de tar ite tag i probleme. Det hadlar om att förädra folks sysätt. Måga läder har visat itresse för att prova de islädska modelle. I dagsläget samarbetar ma med ett tjugotal europeiska städer och Jó Sigfússo tror att metode på sikt ka komma att bli valig. Ha betoar dock att de riskoch skyddsfaktorer som tagits fram på Islad bara gäller just där. Här har vi till exempel sett e stark kopplig mella deltagade i idrottsaktiviteter tre till fyra gåger i vecka och ett miskat bruk av droger. Me i vissa av de kommuer som vi samarbetar med utomlads har idrottade ite samma effekt. Det förekommer till och med att idrottade i sig iebär e riskfaktor, ju mer ma idrottar desto mer röker och dricker ma. Därför är det viktigt för alla som vill arbeta eligt de här modelle att ta fram ega Jó Sigfússo lokala eller atioella faktorer, säger Jó Sigfússo. Uder förmiddages egelskspråkiga föreläsig, de 13 ovember, i Drake Det gör att ma ite ka luta sig tillbaka och slappa av, ma måste agera på e gåg Foto Colourbox.com hör du hoom berätta mer om de islädska modelle. Förebygg.u göteborg 13 ovember 2013 3
Något högre alkoholkosumtio, me i övrigt ugefär som reste av ladets ugdomar. Så ka ma sammafatta resultatet Cetralförbudet för alkohol- och arkotikaupplysigs (CAN) stora drogvaeudersökig blad ugdomara i Västra Götalad. Me variatioe mella kommuera är stor. Stor skillad i ugas drogvaor A dele rökare i årskurs io varierar frå 5 procet till 40 procet. Och itesivkosumtioe av alkohol blad gymasieelevera varierar frå 20 procet till 50 procet. Det var i våras som regioes ugdomar i årskurs io och år två på gymasiet fick svara på frågor om si avädig och erfarehet av alkohol, arkotika, dopigsmedel och tobak. Det är första gåge seda 1999 som e gemesam udersökig och sammaställig görs av drogvaora blad ugdomara i Västra Götaladsregioe. Och då gjordes det bara blad iodeklassara. De första resultate frå udersökige släpptes för e måad seda. Nytt för i år är att vi för första gåge har möjlighet att söka på hemkommu. Nu ka vi se hur det ser ut blad de ugdomar som bor i e viss kommu oavsett var de går i skola, och det är itressat, säger Barbara Rubistei, epidemiolog vid hälsooch sjukvårdsämderas kasli och e av tre medverkade på osdages semiarium krig udersökige, där ma förutom resultate också kommer att beröra arbetet med förakrigsprocesse och själva geomföradet. Udersökige som har utförts på Där tycker jag kaske att ma ska titta på de goda exemple och istället se vad ma gjort där Barbara Rubistei uppdrag av Västra Götaladsregioe i samverka med regioes kommuer har ägt rum iom rame för CANs årliga riksudersökig. E av de stora vistera med e samordad udersökig är att ma miskar tidigare förekommade problem med att jämföra resultat frå eskilda udersökigar ute i kommuera. Några kommuer har gjort regelbuda udersökigar och blir därför kaske ite så överraskade, me för de övriga ka det vara ågot ytt, säger Barbara Rubistei. Geomsittsresultatet i regioe lig- 4 Förebygg.u göteborg 13 ovember 2013
ger på ugefär samma ivå som för riket i stort. Däremot är skilladera mella kommuera stora på de flesta udersökta område. Me istället för att peka ut de kommuer som ligger sämst till tycker Barbara Rubistei att ma bör göra tvärtom. De som ligger högt på ett eller flera område är ju i regel väl medveta om det. Där tycker jag kaske att ma ska titta på de goda exemple och istället se vad ma gjort där. I Strömstad har ma till exempel ästa iga rökare. Det är väl mer såt ma skulle vilja fudera över, hur kommer det sig att ma ite röker i Strömstad? Och i Partille susar ma ite, eller det är väldigt få som gör det i alla fall. Vad beror det på? säger ho. Foto Colourbox.com Var femte gymasietvåa har provat arkotika Det är jätteviktigt att ma pratar om det och är tydlig med vart ma står som vuxe och ite tar för lätt på det Ulla Kugur fokus Meda drickadet fortsätter miska blad Göteborgs skolugdomar ligger avädige av arkotika kvar på oförädrad ivå. Var femte elev i årskurs två på gymasiet har ågo gåg avät arkotika, och det hadlar ästa uteslutade om caabis. För ugdomara i udersökige är arkotika i pricip lika med caabis. Det är det de aväder. Me av dem som har testat arkotika har ugefär hälfte äve prövat Spice, säger Ulla Kugur, Social resursförvaltig, samordare för Göteborgs udersökig Skolelevers drogvaor 2013, som u geomförts för fjärde gåge seda 2004, i samarbete med CAN. I årets udersökig är adele som ågo gåg avät arkotika 8 procet i årskurs io och 21 procet i gymasiets år två. Skilladera är dock stora mella stadsdelara. Högst avädig av arkotika blad ugdomar har Majora-Lié och Cetrum. Där är adele ugdomar med caabiserfarehet ästa dubbelt så stor som i måga adra stadsdelar. Till viss del ka detta förklaras med att de är cetrala stadsdelar med mycket krogar och e hög tillgåg på både arkotika och alkohol. E aa aledig ka också vara att det utvecklas ågo typ av kultur i e stadsdel, att det fis mycket caabis i området, och att äldre sysko och ugdomar aväder det. Då blir det ett gaska valigt beteede jämfört med i adra stadsdelar där det ite är lika valigt, säger Ulla Kugur. Att föräldraras iställig spelar i ser ma också tydligt, ite mist på alkoholkosumtioe, där föräldrar har blivit mycket mer medveta om att om du bjuder dia bar på eller förser dem med alkohol så dricker de mer. Och det har ju självklart betydelse för vilke iställig föräldrara har till arkotika och caabis också. Det är jätteviktigt att ma pratar om det och är tydlig med vart ma står som vuxe och ite tar för lätt på det, och att ma har koll på var es ugdomar befier sig och i vilka gäg. Ulla Kugur ser dock vissa glädjeäme är det gäller arkotikaavädige i just Majora-Lié. Där har de i årskurs io sjukit frå 20 till 15 procet seda de seaste udersökige 2010. Siffrora för gymasiet har ite förädrats på motsvarade sätt. Me ma har satt igåg och jobba väldigt mycket på det här iom stadsdele, äve om siffrora kaske ite har huit slå igeom i årets udersökig. Me vi hoppas att de här isatsera ska ha effekt på sikt, säger ho. Förebygg.u göteborg 13 ovember 2013 5
dages frågor ANNE Johasso utvecklare av drogförebyggade arbete, Kugsbacka kommu Joha Rapakko distriktskosulet för Juis, IOGT-NTOs juiorförbud Torbjör Paulsso Krog- och alkoholasvarig, Polismydighete Skåe (PO NV) Vad ser du mest fram emot uder de här två dagara? Att träffa adra som också arbetar drogförebyggade och få ya kuskaper iom olika område. Me det är också ispirerade att komma utaför kotoret i ågra dagar och få se lite aat. Semiariera. Jag har fokuserat mycket på semiarier krig bar och ugdomar och tycker att det ska bli jättespäade. Jag hoppas och tror att det blir lika bra som förra gåge, 2011. Jag ser fram emot att hitta idéer som jag ka implemetera i det förebyggade arbetet vad gäller alkohol och krogar, med serverig, berusig och alkoholrelaterade våldsbrott. Vad betyder e koferes som Förebygg för dig och prevetiosarbetet i stort? För mig är det e möjlighet till kompetesutvecklig och ispiratio för att fortsätta jobba. Det ger också möjlighet att få e omvärldsbevakig som jag tycker att det är svårt att hia med att få i det vardagliga arbetet. Det iebär e chas till kompetesutvecklig och det tror jag är det viktigaste för måga av oss. Se är det förstås kul att träffa adra som arbetar förebyggade. Det betyder e hel del. Ma får måga ya idéer och behöver ite uppfia hjulet själv uta ka lyssa på adra som har provat olika idéer och plocka godbitara frå dem, och försöka hitta e modell för just det vi jobbar med. Vad är de viktigaste fråga för dig just u? Just u tittar vi på om vi arbetar med rätt saker i det drogförebyggade arbetet iom kommue så att vi ite lägger ed tid på såt som ite ger ågo effekt. Me för att peka ut ett särskilt område så är det att stötta skolora i deras drogförebyggade arbete. Att alla bar ska få rätt till e drogfri miljö. Vi är precis på väg att lasera vår julkampaj Vit Jul och hoppas kua påverka fler föräldrar att avstå alkohol uder julhelge. I mi roll är det viktigaste att miska det alkoholrelaterade våldet. Och vi söker städigt efter ya metoder och modeller för att få ed det krogrelaterade våldet. Det har visserlige gått ed i Sverige de seaste åre, me vi är ite riktigt öjda ä. oterat Klart för edsläpp Bra speluppfattig, klar sikt och e stark kedja är viktigt i både bordshockey och lokalt förebyggade ANTD-arbete. Passa på att besöka CANs moter i foajé för att spela och prata om ågot av det, eller kaske bara häg och ät e mazari! I bordshockey ka i tävla i två klasser; Traditioell bordshockey (1 mot 1) och Samverkashockey (beskrivig får i i moter). Tävlige är öppe samma tider som koferese. Foto Colourbox.com Köp e lapp Du kommer väl ihåg att köpa på dig ett gäg med post itlappar är du ädå är här? Nätverket De Glömda Bare fis på plats med si maifestatio E kroa lappe för att samla i pegar till verksamheter till förmå för de omkrig 385 000 bar i Sverige som lever i risk- och missbruksmiljö. E lapp, e kroa kort och gott ett iitiativ värt vareda spä. 6 Förebygg.u göteborg 13 ovember 2013
Ju tidigare egagemag, desto bättre. Det är ågot som ugdomsorgaisatioe Smart Ugdom tar fasta på. Uder de fem år som gått seda orgaisatioe bildades har stora framsteg gjorts. Förbudet har slagit igeom och etablerat flera ya klubbar och medlemmar. Uder förra årets Drogfokus utsågs Smart Ugdom till Årets ideella orgaisatio, CANs pris för förebyggade arbete. Otto Skoog vid Smart Ugdoms lokala föreig på Norrhammarskola i Skellefteå ute på jakt efter ya medlemmar. Foto Smart Ugdom Ett SMART täk Det är givetvis jättekul att vårt arbete har fått e såda uppmärksamhet. Det var iget som vi hade räkat med, me det blev e väldigt rolig överraskig, säger Smart Ugdoms styrelseordförade Lida Frasso. Ho beskriver sig själv som e gaska typisk medlem, som skrev uder sitt kotrakt och gick med i Smart Ugdom är ho gick i 7:a. I dag går ho sista året på gymasiet och valdes i våras till orgaisatioes ya ordförade. Smart Ugdoms målgrupp är de cirka 35 000 uga, som skriver kotrakt med e vuxeledd SMART-verksamhet (t ex SANT i Skövde), där ugdomar förbider sig att ta avståd frå tobak. Hur lågtgåede kotraktet är varierar frå klubb till klubb. Vissa bakar i det mesta, som till exempel alkohol, tobak, droger, vadaliserig och satteri, meda det på adra skolor bara hadlar om tobak. I dagsläget har Smart Ugdom ett drygt tjugotal klubbar spridda över hela ladet, och fler startar hela tide och itresset är stort. Vi jobbar framför allt emot tobak. Me se är det klart att om ma ite röker så skjuter ma automatiskt upp alkoholdebute också. Jag tror att de två går lite had i had, säger Lida Frasso. Som medlem får du ett medlemskort där det står vad du gått med på att avstå ifrå. Och med medlemskortet följer också e massa förmåer. Det ka hadla om aktiviteter och olika rabatter som klubbe har förhadlat fram i lokala affärer. De som bryter mot reglera blir av med kortet och mister sia förmåer uder e provperiod. Om ma då vill vara med ige, får ma tillbaka sitt kort. På det här sättet så håller ma koll på och hjälper varadra. På det här sättet så håller ma koll på och hjälper varadra Lida Frasso Och ju fler som skriver på, desto lättare blir det förstås. Det blir ofta ett positivt grupptryck. Just u fokuserar Lida Frasso e stor del av si tide på att hålla kotakte med alla klubbar som reda har startat. På lägre sikt är målet är att mågdubbla atalet aktiva Smart Ugdomklubbar över hela ladet. Me på lite kortare sikt är vi u uder höste på gåg att lasera e suskampaj, där vi går ut och iformerar om sus och om farora med det. Ugdomar idag tror ite att sus är så farligt som det egetlige är. Och där käer vi att vi ka göra e isats, säger Lida Frasso. Vill du veta mer om Smart Ugdom och deras sätt att arbeta gör du rätt i att besöka osdages semiarium Smart Ugdom + SANT. Förebygg.u göteborg 13 ovember 2013 7
semiariedage 13 ovember 2013 08.30 Registrerig och kaffe 09.30 Ivigig av Förebygg.u 2013 i Drake Förebyggade ger resultat! Ragwi Marcelid Ordförade i Natioella ANDT-rådet och stadsekreterare för bar och äldremiister Maria Larsso Klas Friberg, Läspolismästare Västra Götalad Ulrika Akargre och Emma Ekblom Moderatorer frå arragörsgruppe Förebygg.u 10.15 Storpleaföreläsig Drake (Egelskspråkig) Evidece based policy ad practice: The Iceladic Model Jó Sigfússo Director of ICSRA (Iceladic Cetre for Social Research ad Aalysis) Reykjavik Uiversity 10.50 Kort rast för att förflytta sig till semiarielokalera 11.00 Förmiddages semiarier startar Se de västra alterative lägre er på sida 12.00 Luch, serveras i Restaurag Trappa och Kogresse 13.15 Forskarsemiarier i Drake Caabis säker IQ - Vilka slutsatser ka ma dra av Duedistudie? semiarier FÖRMIDDAG Nätdroger ett ekelt klick ger direkt hemleveras i brevlåda! Asperö CANs drogvaeudersökig, ett lyckat samverkasarbete i Västra Götalad Kogresse Visst går det! Goda exempel på hur vi motverkar riskbruk av alkohol på olika areor Saltö Alkohol och hälsa GU-skrivarsale ADHD missbruk behadlig; ett piller räcker ite Ellös Caabisavädig blad ugdomar Drake fokusdage Fred Nyberg, PhD, Professor, Uppsala Uiversitet Alkohol och sex: utmaigar för prevetivt arbete Aa Bredström, forskare vid Istitutet för forskig om migratio, eticitet och samhälle (REMESO), Liköpigs uiversitet. Våld i relatioer och missbruk. Alkoholpåverkade vitte till partervåld vad mis de? Mali Hildebrad Karlé, doktorad, Psykologiska istitutioe, Göteborgs uiversitet Svesk beroedeforskig - vad är på gåg ladet rut? Claudia Fahlke, professor och förestådare för CERA - ett cetrum forskig & utbildig om riskbruk, missbruk och beroede, Göteborgs uiversitet. 14.35 Kaffe 15.00 Eftermiddages semiarier startar Se de högra alterative lägre er på sida 16.00 Kort rast för att förflytta sig till Drake 16.10 Storpleaföreläsig Drake Möt författare Susaa Alakoski ett samtal om Svialägora, Oktober i Fattigsverige och Håpas du trifs bra i fegelset. 16.50 Kort summerig av dage och avslutig 19.00 Galakväll med middag och prisutdelig Kogresse EFTERMIDDAG Det rosa mostret att motverka aggressiv markadsförig av alkohol och adra droger till flickor och uga kvior Ellös AAS ett allvarligt problem som få käer till Kogresse Smart Ugdom & SANT GFC* God elevhälsa + goda resultat = sat Asperö Föräldrastöd e vist för alla Saltö Att skapa trygghet i stades öjeskvarter GU-skrivarsale De arkotikapolitiska debatte atioellt och iteratioellt Drake fokusspår 14 ovember 2013 08.30 Registrerig och kaffe FOKUSSPÅR 1 Förebyggade arbete med uga vuxa gör vi rätt saker? Asperö 09.00 Utbildigspass 10.15 Fika FOKUSSPÅR 2 CANNABIS, droge som berör! Drake 10.45 Utbildigspass 12.00 Luch FOKUSSPÅR 3 Jämlik hälsa - e förutsättig för ett socialt hållbart samhälle Saltö 13.15 Utbildigspass 14.20 Kort rast för att förflytta oss till Drake FOKUSSPÅR 4 Brottsförebyggade arbete i samverka Kogresse 14.30 Gemesam avslutig i Drake ANDT-strategi halvvägs mot 2015. FOKUSSPÅR 5 Tillsy som feome frå teori till praktik GFC* Vad har vi uppått och vad återstår? FOKUSSPÅR 6 Maria Reström, ämesråd, Socialdepartemetet. Frå idivid- till familjeperspektiv. Stöd till bar är föräldrar har missbruk Nå sia mål till varje pris var går gräse för vad som är okej? och adra svårigheter Ellös Joas Karlsso, kröikör och sportjouralist. 15.30 Fika (fis äve att få i ta-med-påse) FOKUSSPÅR 7 Alkoholpolitik vs ärigsliv i framtide? GU-skrivarsale * GFC, Göteborgs FöreigsCeter är e exter lokal som ligger sett över väge i höret på Järtorget, Södra Allégata 1B. Vägvisare kommer att fias. Sista chase att rösta på årets förebyggare! Tre fialister har valts ut till CANs pris till Årets förebyggare. Priset delas ut uder galamiddage. Här är kadidatera: [ca 1] Marie Clasgård som geom stiftelse Sportfrot arbetar förebyggade mot våld, droger och rasism. Ho föreläser både för uga och vuxa och har utvecklat ära samarbete med idrottsföreigar i Västsverige. [ca X] Slim Lidé som grudat orgaisatioe SMART som arbetar med e metod där uga ska uderteckar avtal om att ite aväda tobak, alkohol och arkotika. Idag har mer ä 30 000 ugdomar i hela Sverige skrivit kotrakt. [ca 2] Caria Hesse Boli som är asvarig för verksamhete Hälsoävetyre i Uppsala lä, som drivs av ladstiget. Hees värade om att bar och ugas perspektiv lyfts fram har blad aat lett till att läets arbete med tobaksfri skoltid bygger på ugdomars ega egagemag. Skicka ett SMS med ca 1, ca X eller ca 2 till 72672 för att rösta på di favorit. Det kostar 1,00 kr (+ ev. operatörskostad). Röstige avslutas klocka 15.00 de 13 ovember. HHH Du ka rösta max 10 gåger frå samma telefo. Fler röster ä tio per telefoummer räkas ite. 8 Förebygg.u göteborg 13 ovember 2013