33 UTMANINGaR HINDER och MÖjLIGHETERøresundsmodellen 2010
2
04 07 13 Kapitel 1. Kapitel 2. Innehåll Förord ØRUS - en sammanhållen och varierad arbetsmarknad Øresundsmodellen - beskrivning av projektet GräNSHINdERKatalog kapitel 3-7 21 33 Kapitel 3. Kapitel 4. Näringslivets prioriterade problem Bosättning i Sverige och jobb i Danmark kan ge krångel med socialförsäkringen vid extrajobb hemma / Bosättning i Danmark och jobb i Sverige kan ge krångel med skatten vid extrajobb hemma / Ettårsgräns för dansk tjänstebil i Sverige ger stort krångel / Dyrt att tjäna in pension på båda sidor Sundet / Dyrt och delvis omöjligt att flytta pensionskapital / Företagen behöver personlig rådgivning / Dansk lösning om svensk tjänstebil har inte nått ut / Pension i grannlandet kan gå förlorad om den inte bevakas Regelverk ArBEtsmarknAD och A-kASSA Utbildningar/behörigheter/auktorisationer inte lika värda på båda sidor / Icke EUmedborgare har bara jobbchans på ena sidan / A-kassetillhörighet / Ingen tjänstledighet för politiskt uppdrag / Arbetslösa får ingen praktik på andra sidan gränsen / Svenska företag tar inte lärlingar från Danmark / Svenskar som går lärlingsutbildningar i Danmark får inga reserabatter / Sökanderesa till Danmark ersätts inte SocIAlförsäkring Föräldraledighet beräknas på olika sätt / Ingen rehabilitering hemma för gränsgångare Skatt Montörsregeln tillämpas inte i Danmark 43 47 51 55 58 Kapitel 5. Kapitel 6. Kapitel 7. Kapitel 8. Övrigt Offentliga fonder kan inte agera över nationsgränsen Information Svårt för företag att jämföra skatter / Kulturella skillnader både berikar och försvårar integrationen / Oklart med a-kassan för svenska gränspendlare / Import av slaktdjur från Danmark hejdas av intygsregler / Inkomstförsäkringen stannar kvar när du byter land Marknaden Banköverföringar kostar tid och pengar / Utlandsporto fördyrar handel mellan länderna / Utlandstaxa för telefoni trots kort avstånd Övriga begränsningar Oolika valutor ger nackdelar och fördelar / Långsam handläggning av expertskatten / Tågförseningar orsakar stora kostnader / Höga transportkostnader över Sundet ger nackdelar / Studentmedarbetare finns bara i Danmark Tidigare erfarenheter från Öresundsregionen Medverkande 3
Förord En gemensam arbets marknad som skapar tillväxt En Öresundsregion med en gemen sam arbetsmarknad och fri rörlighet skapar tillväxt för både regionen och de två nationalstaterna. För att kunna uppnå detta krävs en gemensam förståelse och vilja att göra det lättare för regionens näringsliv och invånare. Den regionala utvecklingsstrategin ÖRUS, som har tagits fram av Öresundskomiteen i tätt samarbete mellan kommitténs medlemmar samt med andra relevanta aktörer i regionen, är ett fundament för att främja initiativ till att skapa en sammanhängande arbetsmarknad för både näringslivet och medborgarna. Enligt oecd:s rapport för region Hovedstaden från 2009 krävs ett större samarbete över Sundet för att Öresundsregionen ska fortsätta vara stark och konkurrenskraftig på den globala marknaden. För att förbättra villkoren för en gemensam arbetsmarknad i öresundsregionen efterlyste OECD också ett större engagemang på nationell nivå. Nu vill vi inte bara fokusera på hinder, utan också lyfta fram möjligheter, eftersom det är där den stora utmaningen ligger. Under föregående period har öresundskomiteen fokuserat på näringslivet i Öresundsregionen samt hur man kan förbättra villkoren för företagen och deras anställda. Detta har bland annat gjorts genom att bjuda in näringsliv och arbetsgivarorganisationer på båda sidor av Sundet till samtal. Tillsammans med de regionala myndigheterna har Öresundskomiteen tagit fram förslag till lösningar för att regionen ska utvecklas och skapa tillväxt, för Sverige och för Danmark. Viljan att lösa gränsöverskridande barriärer är stor i de nordiska länderna. nordiska ministerrådet har, genom de nordiska regeringarna, valt varsin representant till gränshinderforum - ett forum som arbetar med att finna gränsöverskridande lösningar. Vi är glada över Öresundskomiteens goda samarbete med Gränshinderforum. Tillsammans ar be - tar vi med att koordinera gränshinderarbetet. vi har en samsyn när det gäller utmaningar och förslag till lösningar. gränshinderforums nära kontakt med de två regeringarna har betytt mycket för utvecklingen och arbetet med att bryta ned gränshinder. Samarbetet med den svenska regeringen har också varit ett gott exempel på hur man tillsammans kan skapa konsensus och utveckla lösningar för näringsliv och medborgare i Öresundsregionen. Vi är övertygade om att vårt samarbete över de nationella gränserna, mellan regioner och nationer, kan fungera som förebild för andra europeiska gränsregioner. Jerker Swanstein, ordförande i öresundskomiteen Vibeke Storm Rasmussen, vice ordförande i Öresundskomiteen Halldór Asgrimsson, General sekreterare för nordiska ministerrådet 4
5
6
1
SAmmAnhållEn och varierad ArBEtSmArknAD Detta kapitel är ett särtryck från den regionala utvecklingsstrategin för Öresundsregionen, Ørus, sidorna 26-29. För öresundsregionens framtida utveckling är det avgörande att ha en väl fungerande gemensam arbets- och bostadsmarknad som är öppen och attraktiv för både de som är bosatta och de som flyttar till regionen. med en väl utvecklad infrastruktur har medborgarna redan idag möjlighet att välja var man vill bo och arbeta i öresundsregionen. landskrona är ett exempel på en stad där 550 personer pendlar till den danska sidan trots att staden inte ligger i brons omedelbara närhet. totalt pendlar ca. 20 000 personer. Behovet av rätt utbildad och högutbildad arbetskraft är stort inom olika framtidsbranscher. men det är också viktigt att kunna tillgodose behovet av arbetskraft inom serviceyrken både inom den offentliga och privata sektorn. Framtiden innebär att allt färre ska försörja allt fler om vi inte klarar att få fler personer i arbete inom öresundsregionen. Det kan ske genom höjd förvärvsfrekvens och ökad invandring av personer i arbetsför ålder. regionens stora mångfald beträffande boende, skolor, kultur och natur bör underlätta rekryteringen av arbetskraft till öresundsregionen jämfört med en mindre arbetskraftsregion. För att klara detta krävs dock en betydande samordning av insatser från olika aktörer i öresundsregionen Den stora frågan är hur öresundsregionens arbetsmarknad kommer att utvecklas i ett längre tidsperspektiv. Befolkningsprognoser kombinerade med rimliga antaganden om sysselsättningsnivåer och arbetsproduktivitet ger följande bild. Det ska tilläggas att hänsyn inte tagits till pendlingens påverkan eller proaktiva insatser för att möta problemen. Den bild som framtonar visar den övergripande utmaning som regionen står inför på den framtida arbetsmarknaden. gjorda analyser visar att om öresundsregionen ska klara samma ekonomiska tillväxt som under de föregående åren, kan regionen komma att stå i en situation av betydande arbetskraftsbrist i framtiden. hur stor arbetskraftsbristen blir kräver dock fördjupade analyser. Bristen kan riskera att skapa en ökad konkurrens om befolkningsutvecklingen fördelad på åldersgrupper under perioden 2008 2027 i östdanmark och skåne pendling från skåne till Danmark 2007 200 000 150 000 100 000 50 000 0-50 000 10-100 000 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 östdanmark under 19 eller över 65 år Arbetskommun för pendlare från Skåne 100 10 000 östdanmark 20 64 år skåne under 19 eller över 65 år skåne 20-64 år källa: Danmarks Statistik och region Skåne källa: örestat karta: region Skåne Boendekommun för pendlare från Skåne 10 100 10 000 8
arbetskraften mellan Skåne och Själland och skapa flaskhalsar inom olika näringar, branscher och yrken. För att möta det framtida arbetskraftsbehovet i öresundsregionen måste man betrakta öresundsregionen som en gemensam arbetsmarknad vilket gäller både den inomregionala som den internationella rekryteringen av arbetskraft. Bilden av det samlade arbetskraftsbehovet i öresundsregionen visar på att de största bristyrkena är ungefär desamma på båda sidor Sundet. Både på Själland och i Skåne kommer det framför allt att finnas behov av utbildade inom sjuk- och hälsovården, övriga omvårdnadsområden och inom utbildningsområdet. Inom detta område finns det ett stort behov av att attrahera specialister och forskare, då det i framtiden kommer att råda stor brist på dessa kompetenser i öresundsregionen. vad det gäller universitets- och högskoleutbildade kommer efterfrågan i Skåne att gälla läkare, tandläkare och vissa andra utbildningsgrupper inom vård och omsorg. Det gäller även förskollärare, civilingenjörer och högskoleingenjörer. På den danska sidan finns bristyrkena inom hälso- och sjukvård, lärare (folkeskolen), vård och omsorg samt bygg- och anläggning. vi måste överhuvudtaget titta på hur förutsättningarna för att jobba och bo är i bombay, new york, london, Düsseldorf, för det är dem vi konkurrerar med. Stephan müchler, vd Sydsvenska industri- och handelskammaren För att möta den kommande arbetskraftsbristen på båda sidor av Sundet är det viktigt att man från nationell, regional och kommunal nivå arbetar utifrån ett öresundsregionalt perspektiv i syfte att skapa en gemensam arbetsmarknad med fri rörlighet för arbetskraften och där företagen kan använda hela regionen som en sammanhållen marknad. Det kräver bland annat bättre information från myndigheter och att nedbryta barriärer av regelverk och utbildningar. validering av svenska och danska utbildningar är idag ett problem, när olika arbetsgivare ska jämföra ansökningar inför anställningar. Exempelvis har social- og sundhedsassistent blivit ett legitimationsyrke i Danmark. legitimationskraven är skräddarsydda efter den danska utbildningen, vilket gör att de flesta svenska undersköterskor inte längre kan få anställning som social- og sundhedsassistent. Det är besvärande med tanke på att vi idag har stort överskott på sådan arbetskraft i Sverige och motsvarande brist i Danmark. Problemet finns också inom andra yrkesområden som till exempel inom byggsektorn. Det är en prioriterad uppgift att utveckla den gränsregionala arbetsmarknads- och utbildningsstatistiken och att utveckla analys- och prognosinstrument för att göra det möjligt att bättre kunna förutse arbetsmarknadens framtida behov av arbetskraft och kompetens. man måste även vara uppmärksam på den globala konkurrensen om arbetskraften. Den kommer troligen att skärpas i framtiden och därmed riskera att förvärra situationen. Pressen på arbetsmarknaden kan dock minska genom lägre ekonomisk aktivitet (lågkonjunktur), ökad inflyttning/invandring, höjd förvärvsfrekvens och ökad arbetsproduktivitet. men oberoende av detta är det uppenbart att något måste göras redan nu. 9
utmaningar De beskrivna utvecklingstendenserna ställer regionens arbetskraftsförsörjning inför betydande utmaningar, som sammanfattas i följande punkter: De formella och institutionella hinder och barriärer som försvårar för arbetstagare att bo och arbeta på olika sidor av öresund, liksom för företagare att anställa personer från andra sidan, måste så långt möjligt tas bort eller minska i betydelse. Det krävs en förstärkt och vidareutvecklad informationsservice till medborgare och företag som ska säkra synligheten för möjligheter till arbete och arbetsmarknad, ge en överblick över ramar och regler, samt understödja en ökad och effektivare samordning av olika resurser. Det krävs en betydande tvärgående samordning av olika aktörers insatser både centralt, regionalt och lokalt på båda sidor öresund för att säkerställa arbetskrafts- och kompetensförsörjningen i öresundsregionen, bland annat genom att utveckla samarbete kring yrkesutbildningar. Detta gäller både i förhållande till den offentliga sektorn, exempelvis vårdsektorn, som den privata som ska säkra tillväxt och arbetsplatser inom framtida näringar i regionen, exempelvis inom miljöteknik, bioteknik och It. Det måste vara möjligt att utan formella hinder ge tillträde för personer med olika utbildningar, yrkeskompetenser och praktik till regionens alla arbetsplatser oberoende av om färdigheterna förvärvats i Sverige eller Danmark. Det måste lyckas att ta tillvara den betydande resurs som arbetskraften med utländsk bakgrund utgör, inte minst de unga. Detta gäller även personer med utländsk utbildning och arbetslivserfarenhet. Det måste göras särskilda ansträngningar att attrahera arbetskraft från andra delar av världen. Detta gäller främst specialister och forskare inom de gemensamma tillväxt- och styrkeområdena medborgarna på båda sidor av Sundet ska uppfatta öresundsregionen som en gemensam arbetsmarknad. gränshinder som begränsar den fria rörligheten i regionen kan också begränsa den fria rörligheten i andra nordiska och europeiska gränsregioner. Eftersom en tredjedel av Europas befolkning lever i gränsregioner, och därmed påverkas av två staters olika regelverk, är det viktigt att gränshinderarbetet koordineras på regional, nordisk och europeisk nivå. antal pendlingar över öresund Antal pendlare 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000-1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Tågpendlare Bilpendlare Färjor Pendlare med flygbåt källa: tendens Øresund 2010, som bygger på siffror från Øresundsbron, DSB och örestat Fotnot: Øresundsbrons beräkningar 10
StrAtEgISkA InSAtSEr En integrerad arbetsmarknad som erbjuder många olika typer av jobb, är en strategisk förutsättning för att öresundsregionen ska fortsätta att utvecklas i positiv riktning. Det är även en viktig förutsättning för befolkningens välfärd och företagens tillväxt. För att möta utmaningarna på arbetsmarknaden krävs strategiska insatser där många olika parter i regionen samverkar: öresundskomiteen ska tillsammans med regionala och kommunala aktörer fortsätta att i dialog med de två staterna, nordiska ministerådet/gränshinderforum verka för att kvarstående gränshinder så långt möjligt tas bort genom: 1. öresunddirekt, den gemensamma informationsservicen på båda sidor av Sundet, ska vidareutvecklas. tjänsten ska säkra överblicken över möjligheter, ramar och regler samt vara behjälplig för företag och arbetssökande i öresundsregionen. Servicen ska tillhandahållas i samarbete med regioner, kommuner och berörda statliga myndigheter. 2. Att få anpassat skattesystem, socialförsäkringssystem och A-kassesystem så att arbete och boende på olika sidor av öresund underlättas. 3. Att skapa ett system som gör det möjligt för motsvarande yrkesgrupper med utbildning/kompetens/examen från Sverige respektive Danmark att arbeta i hela regionen. Det er en fordel, hvis vi får vidensdeling og best practice for anerkendelser af uddannelser og merit over sundet Susanne korsgaard, direktør for hr og intern administration, Ferring Pharmaceuticals A/S i Ørestad Det är behov av att en diskussion förs om den långsiktiga arbetskraftsförsörjningen i regionen med företrädare för statliga myndigheter, regionerna, kommunerna, arbetsgivareorganisationer, arbetstagarorganisationer och beskæftigelsesregion hovedstaden och sjælland samt arbetsförmedlingen i skåne. initiativet ska ske utifrån det existerande projektet job og kompetencer i Øresundsregionen. Detta kan till exempel ske genom: 1. Att närmare undersöka matchningen mellan utbildning och utbudet av arbetskraft, genom att utveckla ett gemensamt analys och prognosverktyg. 2. Att finna effektivare metoder för regioninvånare med utländsk bakgrund att komma in på arbetsmarknaden i öresundsregionen. 3. Att finna effektivare metoder för att behålla och attrahera kvalificerad arbetskraft från utlandet. 4. Att förbättra statistiken och utveckla metoder för att bättre bedöma framtida efterfrågan och utbud av arbetskraft. 5. Att skapa en mångsidig bostadsmarknad med olika typer av boende- och upplåtelseformer. 11
12
2
2. ØRESUNdsmodELLEN beskrivning av projektet I denna rapport har Öresunds kom i - teen på uppdrag av Nordiska ministerrådet satt fokus på möjligheter och gränshinder för näringslivet i Öresundsregionen. Arbetet har utgått från den regionala utvecklingsstrategin för Öresundsregionen, ØRUS, om en gemensam arbetsmarknad för näringslivet och medborgarna och dess utmaningar och strategiska insatser under temat en sammanhållen och varierad arbetsmarknad, samt EU:s regler om den fria rörligheten. Även OECD s rapport från 2009 om Köpenhamn och huvudstadsregionen har varit vägledande. I rapporten efterlyses ett samarbete över Sundet i syfte att hantera den globala konkurrensen. Bland annat påpekas betydelsen av samarbete på nationell nivå för att nå förenklingar på arbetsmarknaden, vilket på sikt är en förutsättning för att skapa en gemensam arbetsmarknad i Öresundsregionen. Öresundskomiteen har under åtta rundabordssamtal och ett antal intervjuer med näringslivet, arbetsgivarorganisationer, arbetstagarorganisationer och privata rådgivningsbyråer diskuterat och identifierat vilka gränshinder som påverkar näringslivet i öresundsregionen. Därefter har de involverade parterna fått prioritera vilka hinder de anser vara de viktigaste att lösa. Under förarbetet har öresundskomiteens gränshinderarbetsgrupp, bestående av lokala myndigheter från båda sidor Sundet, inventerat de 50 gränshinder som Öresundskomiteen tillsammans med region Skåne lyfte fram 2007. Under detta arbete har även nordiska ministerrådets gränshinderdatabas in venterats för att identifiera relevanta gränshinder för näringslivet. rapporten är riktad till: Näringslivet i regionen Politiker och beslutsfattare på såväl lokal, regional som nationell nivå Media på båda sidor Sundet Syftet med rapporten är att öka integrationen för näringslivet i Öresundsregionen genom att utveckla samarbete mellan företagen, arbetsmarknadens parter i regionen samt mellan myndigheter och politiker på regional och nationell nivå. Genom dessa samarbeten ska tillgängligheten till kunskap och information för näringslivet i Öresundsregionen öka. få en gemensam bild av vilka behov som finns för näringslivet i Öresundsregionen på både lokal och nationell nivå. utifrån denna bild skapa förbättringar som öresundsregionens näringsliv efterfrågar. etablera en arbetsprocess mellan det lokala och det regionala näringslivet, politiken och myndigheter för att tillsammans driva gränshinderfrågor till den nationella nivån. etablera ett tätare samarbete mellan öresundskomiteens gränshinderarbetsgrupp, informationstjänsten Øresunddirekt och Interreg IV A Öresund-Kattegat-Skagerak etablera ett tätare samarbete mellan öresundskomiteen, gränshinderforum och regeringarna för att tillsammans lösa gränshinder för såväl näringsliv som medborgare. betrakta detta arbete som ett startskott för en fortsatt process i syfte att främja tillväxten för Öresundsregionen och därmed tillväxten för nationalstaterna Sverige och Danmark. 14
Bild 1: definition av gränshinder Upplevt gränshinder Regelverk Information Marknaden Övriga begränsningar Modell: Perspektivet utgår från två nationers näringslivs uppfattningar av gränshinder, samt utifrån tre områden: Rrekrytering av medarbetare från den andra sidan Sundet Etablering av företag på den andra sidan Sundet Försäljning av varor och tjänster på den andra sidan Sundet DefinITIon av gränshinder Under arbetet med att identifiera gränshinder har en arbetsmodell utvecklats: Se bild 1. De identifierade gränshindren ägs och bör lösas på olika nivåer: Regelverk Gränshinder uppstår när två länders lagstiftning inte tar hänsyn till gränsregionala förhållanden. Därmed hämmas utvecklingen av en gemensam marknad och i förlängningen tillväxten i öresundsregionen. Dessa problem kan lösas av politiken genom lagändringar och överenskommelser eller av myndigheter genom avtal. Information I vissa fall kan ett sakförhållande upplevas som ett gränshinder trots att det egentligen handlar om ett informationsproblem. genom brist på korrekt information från dem som äger frågan uppstår problem för näringslivet då de saknar rätt information och kunskap att agera och fatta beslut utifrån. Osäkerheten i hur man ska agera skapar hinder. marknaden Gränshinder kan lösas av marknaden själv utan att regelverken behöver förändras. Detta sker genom utveckling av nya tjänster och produkter anpassade för gränsregionen. ÖvrigA BEgränsningar Det finns problem som inte är att hänföra till gränshinder men utgör begränsningar av integrationen. Till exempel kan tågförseningar vara ett hinder, men bör ej betraktas som ett specifikt gränshinder då de även förekommer inom ett och samma lands gränser. Så har gränshindren kartlagts För att identifiera vilka gränshinder näringslivet upplever valde Öresundskomiteen att kartlägga på flera olika sätt och i olika fora. GränshinderarBEtsgrUPP Öresundskomiteen bildade en arbetsgrupp med representanter från de danska och svenska myndigheterna på regional nivå, med särskilda kunskaper om gränshinderarbete. Arbetsgruppen bestod av lokala experter från båda sidor Sundet inom skatt, socialförsäkring och arbetsmarknad samt från Nordiska ministerrådet. BruttolISta utifrån de befintliga gränshindren Arbetsgruppens uppdrag var under kartläggningsfasen att skapa en ny bruttolista av gränshinder för näringslivet utifrån befintliga identifierade gränshinder, från bland annat öresundskomiteens och Region Skånes gränshinderslista samt Nordiska ministerrådets gränshinderdatabas. Under denna inventeringsfas delade arbetsgruppen upp gränshindren utifrån regelverk, informationsproblem, marknad och övriga begränsningar. Dessutom identifierades ett antal lösta gränshinder. Arbetsgruppen diskuterade och identifierade också vilka initiativ som tagits för att hjälpa näringslivet i Öresundsregionen. Företagsnätverk Öresundskomiteen bildade ett företagsnätverk, som deltog i intervjuer och rundabordssamtal. Företagsnätverket spelade en stor roll i identifieringen och prioriteringen av gränshinder. rundabordssamtal Öresundskomiteen arrangerade 15
ØRESUNdsmodELLEN Arbetsprocess för en gemensam arbetsmarknad Ändrat regelverk Nordiska ministerrådet Gränshinderforum Nationella politiker (SE + DK) Arbetsgrupp Gränshinderdatabasen Näringsliv Marknaden Öresundskomiteen Regionala myndigheter Øresunddirekt Myndigheter Medborgare åtta rundabordssamtal med svenska och danska företag, rådgivningsbyråer, a-kassor och fackföreningar för att identifiera och prioritera de gränshinder de upplevde som störst. Sex av samtalen inriktades på tre områden rekrytering, etablering och marknad. Varje samtal hölls med fokus på ett av tre områden. Samtalen hölls parallellt på båda sidor Sundet, med danska respektive svenska deltagare. Dessa tre områden är de gränshinderarbetsgruppen ser som de vanligaste och viktigaste för näringslivet då man vill korsa en nationsgräns. Det är också dessa områden som informationsportalen oresunddirektbusiness.com ar betar med då den hjälper näringslivet över Sundet. De två övriga samtalen var inte koncentrerade på ämnesområde, utan riktade sig till privata rådgivningsbyråer, banker, fackföreningar och a-kassor på båda sidor Sundet, som generellt diskuterade gränshinder. Under rundabordssamtalen har deltagarna identifierat och prioriterat vilka gränshinder de anser vara viktigast att lösa. Gränshinderarbetsgruppen har sedan sammanställt detta till en gemensam lista. IntervJUEr För att få våra identifierade gränshinder bekräftade samt eventuellt finna ytterligare gjordes även intervjuer med företag i Öresundsregionen. InSAmling av statistik För att korrekt beskriva ett gränshinder är det viktigt att skapa en gemensam bild av hur regionen ser ut, hur många som påverkas av de regler som gäller idag samt hur många som bedöms påverkas i framtiden. Insamling av statistik har gjorts via Øresundsbron, undersökningar kring specifika gränshinder, tendensøresund, Öre sundsregionens statistik och faktaportal samt Statnord, den nordiska gränsregionala statistikdatabasen. TendensØresund www.tendensoresund.org/ Statnord www.h2.scb.se/grs/ StUDIEBESök Öresundskomiteen har gjort studiebesök i tre olika gränsregioner. Lille-Kortrijk-Tournai, morokulien och Bohuslän-Östfold besöktes i syfte att se hur andra arbetar med näringslivsfrågorna och gränshinder. Øresundsmodellen Arbetsprocess för en gemensam arbetsmarknad IdentIFIEring och prioritering av gränshinder Under rundabordssamtalen har medlemmar i gränshinderarbetsgruppen samt gränshinderforums danska och svenska representanter deltagit. Genom ett tätt samarbete med Gränshinderforum ökar möjligheten till samsyn vad gäller Öresundsregionens behov, vilket innebär gemensamma lösningar samt koordinering av arbetet i hur frågorna kan lyftas till nationell nivå. GränshinderarBEtsgrUPPEn Gränshinderarbetsgruppen består av lokala experter från båda sidor Sundet inom frågor som rör skatt, socialförsäkring och arbetsmarknad, ur ett gränsregionalt perspektiv. gruppen har utvecklat lösningsförslag för de åtta prioriterade gränshindren. Förslagen om socialförsäkringstillhörighet vid arbete i två länder för olika arbetsgivare har godkänts av Öresundskomiteens verkställande utskott, för att därefter lyftas via Gränshinderforum och andra kanaler. 16
Befolkning Befolkning 3,7 miljoner fördelade på 2,5 miljoner på den danska sidan och 1,2 miljoner på den svenska. Prognos: 4 miljoner år 2029. Andelen äldre ökar i hela Öresundsregionen, med den största ökningen på den danska sidan. Det betyder att näringslivet på båda sidor Öresund kommer att ha behov av arbetskraft. Pendling Idag pendlar drygt 20.000 personer dagligen över Sundet. Sedan Öresundsbron öppnade år 2000 har pendlingen ökat med 600%. Prognos: Pendlingen beräknas öka till 39000 personer 2025. År 2009 var 97 % av dem som pendlar bor i Sverige och arbetar i Danmark. 37 % av dessa är danskar, 40 % är svenskar. Övriga är födda utanför Sverige och Danmark. Totalt har 14500 danskar flyttat till Sverige sedan Öresundsbron öppnades. Idag bor det totalt 24000 danskar på den skånska sidan, av dem drygt 10000 i Malmö. De flesta öresundspendlarna från Skåne arbetar inom den danska tjänstesektorn. 78 % av alla pendlare från den svenska sidan är anställda inom den privata sektorn, motsvarande siffra för pendling från den danska sidan är 70 %. De flesta som pendlar över Sundet är mellan 16 och 24 år. 8 % av Malmös ungdomar i åldern 16-24 år har arbete i Danmark. Källa: TendensØresund 2010, www.tendensoresund.org HH prognose HH 2001-09 Øresundsbron 2001-09 Øresundsbron prognose 45.000 40.000 35.000 30.000 25.000 20.000 15.000 10.000 5.000 0 2001 2004 2007 2010 2013 2016 2019 2022 2025 Källa: Öresundsbron 17
FörankringSProcESS Av färdiga lösningsförslag För att lösningsförslagen ska få en så bred uppbackning som möjligt av näringslivet i öresundsregionen är det viktigt att företag, arbetsgivarorganisationer, a-kassor och fack från båda sidor Sundet ställer sig bakom förslagen. De som deltog under utvecklingsarbetet har därför haft möjlighet att ta del av Öresundskomiteens utkast över de identifierade och prioriterade gränshindren innan de sänts till tryck. Rapporten ska ge röst åt näringslivets behov. Med de företag och organisationer som ställer sig bakom förslagen har öresundsregionens näringsliv möjlighet att lyfta dessa förslag till politiker och myndigheter på nationell nivå. KoPPling regional och nationell nivå en form av närdemokrati över nationsgränserna Det prioriterade gränshindret med förankrat förslag till lösning lyfts till politiken på nationell nivå via Gränshinderforum, öresundskomiteen eller andra regionala aktörer. om politikerna på nationell nivå anser att frågan påverkar den öresundsregionala utvecklingsstrategin om en gemensam arbetsmarknad och den fria rörligheten samt är av betydelse för regionens och nationens tillväxt, bör de utifrån lösningsförslaget tillsätta en arbetsgrupp som utreder och bearbetar förslaget. Resultatet av detta arbete kan leda till en förändring i regelverket eller till avtal på myndighetsnivå över nationsgränserna. I arbetsgruppen bör det även finnas en adjungerad deltagare från gränsregionen med särskilda kunskaper om gränshindret och gränsregionen. Denna person kan fungera som bollplank till utredarna. Innan beslut fattas av regeringarna bör även den färdiga lösningen kvalitetssäkras i regionen genom att man låter berörda grupper ge en form av feedback. återkopplingen från det regionala till det nationella och åter till det regionala innan beslut fattas på nationell nivå, kan ses som en form av närdemokrati där en samsyn nås i hela processkedjan. Denna form av arbete bör permanentas i det gränsregionala gränshinderssam arbetet, mellan Öresundsregionen, gränshinderforum och de båda nationalstaterna och ses som en förebild i Norden och Europa för hur man bedriver gränshindersarbete. Arbetet fortsätter och utvecklas För att få kontinuitet i gränshinderarbetet bör denna Øresundsmodell permanentas och vidareutvecklas. Möjligheter genom gränshinders-, informations- och projektlösningar Öresundskomiteens arbetsgrupp med representanter från myndigheter på båda sidor Sundet kvarstår och utvecklas till att både arbeta med gränshinder och bidra till utveckling av information till Øresunddirekts informationskontor och hemsida. Arbetsgruppen ska även fungera i ett tätt samarbete med Interreg IV då det gäller utveckling av interregprojekt inom arbetsmarknadsområdet. ØrESUnDDIrekt Den sammanställda gränshinderlistan blir en viktig faktor i utvecklingen av information till medborgare och näringsliv i Öresundsregionen. För ett effektivt gränshinder- och informationsarbete kommer öresundskomiteen och Øresunddirekt att samarbeta vad gäller att utveckla en gemensam myndighetsarbetsgrupp och nätverksgrupper. Interreg IV A-ÖrESUndkAttegat-Skagerrak Genom ett tätt samarbete med Interreg IV A Öresund-Kattegat- Skagerrak ges det möjlighet för relevanta organisationer och myndigheter att utveckla integrationsskapande projekt och studier inom arbetsmarknadsområdet över Sundet. Interreg IV är ett verktyg för att hantera flera av de utmaningar som gränshinder på arbetsmarknaden innebär. genom Interreg kan myndigheter och organisationer få stöd från EU för att utveckla gränsregionala projekt som bryter barriärer och skapar konkreta lösningar som underlättar kontakter över gränsen mellan människor, företag och organisationer. BilDAnDE Av en arbetsmarknadsdelegation Öresundskomiteen arbetar vidare utifrån Øresundsmodellen då det gäller att förbättra möjligheterna för medborgare och näringslivet i Öresundsregionen. För att säkra att fokus och samsyn finns mellan regionen och nationalstaterna vad gäller arbetsmarknadsfrågorna bör man undersöka möjligheten att bilda en arbetsmarknadsdelegation. Det är viktigt att engagera politiker inte bara från Öresundskomiteen utan också från Folketinget och Riksdagen direkt i arbetet, det samma gäller representanter från de båda regeringarna. Utöver det bör det ingå representanter från svenska och danska arbetsgivarorganisationer och fackföreningar samt representanter från relevanta myndigheter. Delegationen bör bestå av politiker som är medlemmar i Öresundskomiteen, svenska och danska. Folke tingspolitiker med tillhörighet i regionen, en ur ett regeringsparti och en i opposition bör ingå, och likadant från den svenska sidan, med två svenska riksdagspolitiker med tillhörighet i regionen. Med denna grupp öppnas möjligheter för regionen att, via folketingsoch riksdagsrepresentanter, mera aktivt driva öresundsregionala arbetsmarknadsfrågor. öresundskomiteen utvecklar förslag till lösningar tillsammans med de lokala myndigheterna och näringslivet i regionen. Dessa lösningar drivs sedan via öresundskomiteens egna kanaler, regionens näringsliv, Gräns hinderforum samt representanter på nationell nivå. 18
SysselsäTTningen 2007 fanns det 1,83 miljoner personer sysselsatta i Öresundsregionen. Utöver dessa tillkommer 18400 gränspendlare, som ej finns med i den nationella statistiken. Näringslivsstrukturen Öresundsregionen genomgår, liksom övriga västvärlden, en strukturomvandling som innebär att andelen sysselsatta inom den privata tjänstesektorn ökar, medan andelen sysselsatta inom tillverkningsindustri och lantbruk minskar. Det råder stora skillnader mellan sektorer inom Öresundsregionen. I Region Hovedstaden svarade år 2007 tillverkningsindustrin (inklusive byggbranschen) för cirka 15 procent av den samlade sysselsättningen vilket kan jämföras med region Själland och Skåne där tillverkningsindustrin svarade för 22 respektive 23 procent av sysselsättningen. Region hovedstaden domineras istället av en mycket stor andel sysselsatta i den privata tjänstesektorn, 48 procent. I Region Själland och i Skåne svarar den privata tjänstesektorn för 36 respektive 37 procent av sysselsättningen. SvenskägDA ArBEtSStällen på danska SIDAn Sverige är det enskilt största ägarlandet i Danmark mätt som andel anställda i utlandsägda arbetsställen med Sverige som ursprungsland (koncernmoder). År 2007 var nästan 29 procent av de anställda vid utlandsägda arbetsställen i den danska delen av öresundsregionen verksamma i svenskägda arbetsställen. DanskägDA ArBEtSStällen på svenska SIDAn Före öppnandet av öresundsbron fanns det drygt 200 danskägda arbetsställen i Skåne. År 2008 var det närmare 700, som har cirka 11 000 personer anställda. BNP Öresundsregionen svarar för cirka 26 procent av Danmarks och Sveriges samlade bruttonationalprodukt. Källa: TendensØresund 2010 www.tendensoresund.org 19
20