Makt, normkritik och normkreativitet 1 mångfald, etnicitet och föreställningar om ras I Normkritik II Inkludering - tolerans, respekt eller erkännande III Etnicitet och svensk etnicitet IV Maktordningar och kategorisering V Det postkoloniala, rasföreställningar och vithet I Makt och normkritik 1
Den som tillämpar normkritiska perspektiv är Normativ Normkritisk Normkreativ 1 Normativ Du står för värden Inkludering, likvärdighet, kreativitet, rättvisa Rättvisa En individ ska ha rätt att ta beslut över sitt eget liv En individ ska inte hindras av andra att använda och utveckla sina förmågor, kompetenser och intressen Fritt efter Iris Marion Young 2
2 Normkritisk Du synar de särskiljande normer som: - hierarkiserar och marginaliserar - håller människor utanför ett samhälles begärliga positioner - reducerar individers identiteter 2 Normkritisk forts. Du identifierar - strukturella effekter och maktförhållanden - vad en underordnad social kategori har gemensamt: mötet med omvärlden Du tar hjälp av de marginaliserade 3 Normkreativ Du gör det avvikande normalt Du skapar flerfaldig normalitet 3
Normkritik av hur begreppet mångkultur förstås i Sverige Kritik: bara vissa grupper? Om bara vissa grupper är mångkulturella Befäster det dominerande gruppers makt som normerande måttstock II Inkludering Tolerans, Respekt eller Erkännande? 4
GRUNDEN FÖR FUNGERANDE OCH INKLUDERANDE MÅNGFALD Olika erfarenheter och sociala identiteter Erkännande Att lämna ifrån sig makten att definiera den andre Att bemöta den andre som en fullvärdig medoch motspelare 5
Erkännande Tillit Engagemang, hälsa, produktivitet Färre kränks Förutsättning för fasta ramar och obekväma beslut Tolerans Respekt Erkännande Marginaliserade grupper ofta Tolererade Respekterade men inte Erkända 6
III Etnicitet och Svensk etnicitet Vad är etnicitet/etnisk grupp? Se sig själva och av andra som folkslag (ethnos = folk, folkslag)* Föreställning om kulturell åtskillnad mellan folk* Föreställning om gemensamt ursprung* Social identitet* Reproduktion* Endogami* Språk Religion Minoritet och majoritet* Ras och fenotypiska drag Attribut Etnisk förändring Barths kärl Majoritet MINORITET 7
Etniska förändringsprocesser Barths modell Majoritet: Islam MINORITET: Kristen Etniska förändringsprocesser Barths modell Majoritet: Islam MINORITET: Kristen Etniska förändringsprocesser Barths modell Majoritet: Kristen Minoritet Kristen 8
Etniska förändringsprocesser Barths modell Majoritet: Kristen, men vår Kultur och vårt Språk, vårt Samhälle Minoritet: Kristen s/o Vårt språk Vår kultur Normkritiskt: svensk etnicitet Majoritets-etnicitet: dvs. är norm och omarkerad Konstrueras genom konstitutiv utsida, som kontrast mot invandrare, flyktingar, och världens elände. Normkritiskt: svensk etnicitet Skapar stark etnisk nationalism Föreställning om att en riktig svensk är en etnisk svensk, dvs. blodsband 9
Normkreativt: svenskhet Svensk som ett medborgarskapsbegrepp och inte folkslag Med många normalitets-svenskheter Ex. Musik och medborgarrätt: Mohammed Ali och 50 länder IV Maktordningar och kategorisering EMISK VÄRLDSBILD Psykologi Kultur Internationellt Första världen Andra världen Det mångkulturella Invandrare Nya svenskar Tredje världen 10
V Det postkoloniala, rasföreställningar och vithet Det postkoloniala 1. Tillstånd och epok Ex på kvardröjande tankemodeller Utvecklingstanken Vem som kan/ska beskriva vem Etniska hierarkier (rashierarkier) Bilden av: Traditionella kontra framåtskridande, Ociviliserade kontra kultiverade, Kulturstyrda kontra förnuftsstyrda 11
Det postkoloniala 1. Tillstånd och epok 2. Rörelse 3. Perspektiv Sverige en del av den postkoloniala världen Två synsätt Det dominerande synsättet på vad rasism är: normen i dagens Sverige medveten, negativa uppfattningar, tydlig visuellt, uttalad raslära, vissa platser och tider Föreställning om att Sverige är ett undantag dvs. ovanligt med riktig rasism 12
Två synsätt Det utökade synsättet på vad rasism är: omedveten, positiva uppfattningar, otydlig, här och nu, en del av majoritetsetniciteten, finns hos oss alla Föreställningar om människors egenskaper utifrån hudfärg och kultur som får effekter i vardagen Vi utgår inte längre från rasläror, men fortsätter att återskapa en naturlig (kolonial) ordning om var vissa kroppar hör hemma i samhället: post-rasism Vithet som normkritiskt perspektiv på föreställningar om ras Vithetsstudier: normen står under granskning, inte avvikelsen Vithet: en global företeelse Reproduceras på alla nivåer i samhället Vithet: en uppsättning förhållningssätt hos den vita person som inte behöver känna av hudfärgsbaserad och kulturmärkt rasism (Habel) För givet tagen normalitet, en föreställning om det universella och självklara. Det är vad vita människor vet om världen som räknas Våldsamheten i det koloniala äventyret underbetonas, och istället lyfts svenskarnas och de vita européernas driftighet och rationella företagsamhet Bruna kroppar positioneras som utifrån kommande främlingar, vilka på europeiskt territorium betraktas som ett problem (Gilroy) 13
Vita tror att personliga kvaliteter är den bedömningsgrund som de bedömer och själva bedöms utifrån Tanken att vithet är ett privilegium i vardagen, för att få jobb, bostad och bra bemötanden är ofta omöjlig att tolerera för vita, som inte ser sig som en kategori utan som fria och oberoende individer. De bemöter sådana påståenden som överdrivna, för generaliserande och subjektiva. Toleransprivilegiet : att vara dem som ska ha överseende med och godkänna de andra, att tolerera det oönskade Svensk vithet har uppfattats av svenskar som neutral och objektiv Representationen av svenskhet har alltsedan nationalromantiken uttryckts i form av vithet Rasföreställningar har etablerats och normaliserats lika mycket i Sverige som i andra länder i Europa Vithet som normkritiskt perspektiv på föreställningar om ras Svensk exceptionalism Tre dominerande svenska tankestrukturer: Vitt liberalt tvivel De normativt färgblinda Sanktionerad okunskap 14