Sid 1 (12) Projektnamn På väg till jobbet Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. ESF-projekt På väg till jobbet har arbetat med personer, 25 år och äldre, som uppbär försörjningsstöd eller integrationsersättning enligt den gamla förordningen, och är aktivt arbetssökande hos arbetsförmedlingen. Projektet har skett i samverkan mellan de två sydligaste kommunerna i Dalarna, Avesta och Hedemora, med Avesta kommuns socialtjänst som projektägare. Bakgrunden till projektet var att ta fram arbetsmetoder för att möta det ökande antalet personer som var i behov av ekonomiskt stöd från kommunerna. Den ekonomiska lågkonjunkturen hade drabbat Avesta och Hedemora hårt, flera av de större arbetsgivarna reducerade sina personalstyrkor vilket medförde att för personer som redan tidigare saknade arbete minskade utsikterna till egen försörjning ytterligare. Två till faktorer som beaktades var den segregerade arbetsmarknaden i länet och att hälften av länets asylsökande finns i området Avesta-Hedemora, en grupp som också har svårt att komma ut på arbetsmarknaden. Projektet såg att personer som befinner sig långt från arbetsmarknaden och i vissa fall aldrig haft ett arbete ofta behöver hjälp med självförtroendet och arbetsgivarkontakter för att närma sig arbetslivet. Yrkesintroduktion, språkträning och prova på platser är andra delar av vägen mot ett yrkesliv. Två samordnare och fyra vägledare anställdes i projektet i syfte att arbeta med deltagarna och deras utveckling samt skapa kontakter och relationer med näringslivet. Vägledarna arbetar parvis med deltagarna både individuellt och i grupp samt att projektet har verksamhet i båda kommunerna. FRIRPT v.1 [1409209955026] d.frirpt v.1 De två samordnarnas huvudsakliga arbete bestod i inledningsskedet av att skapa kontakter med arbetsgivare i regionen. Under projekttiden utvecklades arbetet till att omfatta uppföljning av deltagarnas placeringar hos olika arbetsgivare och föreningar. Både deltagare och arbetsgivare uppskattar samordnarnas arbetsätt, ingen känner sig utlämnad. Arbetsgivare har lättare att ta emot personer när de kan avsluta en placering om det inte fungerar och har även svårare att säga nej när det skapats en relation mellan projekt och näringsliv. Vid rekrytering av de projektanställda har det varit ett aktivt sökande efter personer med olika bakgrunder och kunskaper, detta har varit en av projektets framgångsfaktorer. Personerna har kommit från bland annat verkstadsindustrin, barnomsorgen, skolan och media. Totalt har 300 personer deltagit i någon aktivitet genom projekt. Av dessa har 144 egen försörjning när de avslutas i projektet, 104 genom arbete och övriga har börjat studera. Dessutom har drygt 60 personer nya insatser från annan myndighet så som sjukvården, försäkringskassan eller liknande.
Sid 2 (12) Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? Problembeskrivning Till följd av lågkonjunktur har kostnaderna för ekonomiskt bistånd ökat i Avesta och Hedemora och det har varit svårt att tillgodose personernas behov. Då flera av de större arbetsgivarna i regionen minskat antalet anställda har konkurrensen om de arbetstillfällen som finns hårdnat och de personer som har saknat arbete under längre tid har svårast att hävda sig. De åtgärder som vidtas är inte tillräckliga eller uppfyller inte behoven hos individerna. Den demografiska utvecklingen i regionen och landet visar på att det inom en snar framtid kommer att saknas kompetent arbetskraft samtidigt som det finns ett stort antal människor som står utanför arbetsmarknaden. Ur ett jämställdhetsperspektiv är arbetsmarknaden i regionen mer segregerad än i övriga riket. Andelen män i kvinnodominerade yrken samt kvinnor i mansdominerade yrken är mycket låg. På väg till jobbet koncentrerar sina insatser till personer som är 25 år och äldre som uppbär försörjningsstöd i någon av kommunerna samt är arbetssökande hos arbetsförmedlingen. Dessutom finns ett antal personer med integrationsersättning enligt den gamla förordningen som tillhör projektets målgrupp. Genom samverkan mellan flera kommuner, deras olika förvaltningar, myndigheter och angränsande verksamheter var ambitionen att göra skillnad för dessa individer. Med flera aktörer så som arbetsförmedling, Avesta och Hedemora kommun samt samordningsförbundet sågs möjligheterna till att hitta nya lösningar. I syfte att få ett kontinuerligt lärande mellan deltagande organisationer fanns det en styrgrupp och en projektgrupp och gruppen bestående av de projektanställda vägledarna och samordnare. Styrgruppen har bestått av förvaltningschefer och enhetschefer från de båda kommunerna, politiker och arbetsförmedlingens lokalkontorschef. Projektgruppen bestod av representanter från de olika verksamheter som sedan tidigare arbetade med deltagarna och har direkt kontakt med övriga anställda. För att skap ett lärande mellan projektet och verksamheternas anställda fanns alltid representanter från de projektanställda med i projektgruppen. Även arbetsgivare var en viktig part i samverkan och det lärande arbetet, det är hos de olika företagen det kan skapas arbeten. På individnivå har projektet lett till att närmare hälften av de 300 personer som deltagit har erhållit arbete eller börjat studera. 171 personer har haft en arbetsplatsplacering någon gång under projekttiden Dessutom har drygt 60 personer, efter kartläggning av individens behov, fått hjälp via annan instans. Det kan vara öppenvården, psykiatrin, försäkringskassan eller annan huvudman. Alla personer som avslutas i projektet har varit med att ta fram en plan för hur de ska gå vidare för att närma sig egenförsörjning. Något som blivit uppenbart under projekttiden är att flertalet av individerna är i behov av kontinuerlig stöttning under mycket lång tid. Det framkom många nya kunskaper om individerna och deras behov när de fick möjlighet att dagligen träffa någon av projektets anställda. För beslutsfattare i de två kommunerna blev behovet av det personliga stödet mycket klart under projektets slutseminarium då några av projektdeltagarna så tydligt beskrev betydelsen
Sid 3 (12) av nära och långvarig kontakt med vägledare. De två samordnarna har under hela projekttiden skapat och upprätthållit kontakter med arbetsgivare i regionen. Det är både privata och offentliga arbetsgivare samt föreningar de har haft kontakter med. Detta har lett till ett kontaktnät bestående av närmare 500 arbetsplatser. Både deltagare och arbetsgivare uppskattar samordnarnas arbetsätt, ingen känner sig utlämnad. Arbetsgivare har lättare att ta emot personer när de kan avsluta en placering om det inte fungerar och har även svårare att säga nej när det skapats en relation mellan projekt och näringsliv. I förlängningen har de två samordnarna fått anställning i vardera kommunen för att fortsätta arbetet. Kunskaperna som personerna och projektet har införskaffat kommer därmed att finnas kvar och ges möjlighet att implementeras i det dagliga arbetet. Utifrån de kunskaper projektet har samlat på sig har medfört att det har tagits fram förslag till nya arbetsmarknadsplaner. På strukturnivå har det tagits fram förslag till förändringar av arbetsmarknadsenheterna i respektive kommun. Dessa förändringar rör både var enheterna ska befinna sig rent organisatoriskt samt hur arbetet ska utvecklas under de närmaste åren. Här kommer politikerna att ta ställning under hösten efter det kommande valet. Utvecklingen av antalet hushåll som uppbär försörjningsstöd från socialtjänsten har vänt och under första halvåret 2014 minskar ansökningarna rejält. I samband med projektets konferens i maj 2014 gjordes en socioekonomisk kalkyl över Avestas deltagande. Det gällde då de personer som avsluts till och med april 2014. Den kalkylen visade på en ekonomisk vinst för kommunen på 8,9 miljoner och för samhället var vinsten 49 miljoner kronor. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. På väg till jobbets syfte och mål har i huvudsak varit att deltagarna helt eller delvis klarar egen försörjning. Projektets syfte och mål enligt ansökan är: Genom projektet ska vi hitta lämplig metod för att kartlägga människors behov och resurser. att vi finner lämplig metod för att kartlägga människors behov och resurser att målgruppen erhåller stöd fullt ut i sin utveckling till sysselsättning. att vi finner hållbara samverkansmodeller mellan deltagande kommuner, näringsliv och medverkande aktörer 50% av målgruppen, helt eller delvis, har kommit ut i någon form av sysselsättning/ försörjning. i samverkan med näringslivet, vuxenlärandet och socialt företagande skapa ett större utbud av insatser att erbjuda målgruppen i Södra Dalarna. söka modeller som inte ökar könsegregeringen på arbetsmarknaden ökat kunskaperna inom jämställdhet och tillgänglighetsområdet för målgruppen, projektgruppen och samverkansparterna minska antalet personer som erhåller ekonomiskt stöd med 30 per år i respektive kommun. motverka initiativlöshet och passivitet som annars riskerar att få fäste i ett bidragsberoende
Sid 4 (12) kartläggning av individens arbetsförmåga, kompetens och behov skapa stödjande/vägledande strukturer som kan lotsa, stötta, ställa krav och visa på vägar till egen försörjning. motivera deltagarna till att vilja klara sin egen försörjning att få ett högt deltagarantal till projektet anställa vägledare och samordnare insatserna som erbjuds till 100% tillgodoser kravet på tillgänglighet att individen inom 6 mån har en plan för sin fortsatta utveckling utröna inom vilka yrken det finns och i framtiden kommer att finnas brist på arbetskraft. att undersöka vilka möjligheter som finns att översätta och värdera utländska gymnasiala betyg. tillsammans med processtöd tillgänglighet och processtöd jämställdhet utbilda nyckelpersoner i projektet samt medverka vid framtagande av handlingsplaner på området. skapa företagsring, bestående av föreningar, offentliga och privata arbetsgivare där målgruppen kan prova arbeten inom olika branscher och yrkesområden. Måluppfyllelse: Kartläggningen av individernas behov och kompetenser har skett utifrån en mall med angivna punkter så som, körkort, yrkeserfarenheter, reguljära studier samt andra kurser som inte är arbetsrelaterade, tillgänglighet och språkkunskaper. Handlingsplanen omfattar personernas framtidsvisioner med mål och delmål, här finns även förutom arbete och studier även hälsa och familj/vänner med. Båda dessa dokument har förändrats och utvecklats under projekttiden. Att tillsammans med deltagaren fylla dokumenten har varit en process inte något som genomförs vid ett tillfälle. Detta är också ett led i det stöd individerna har erhållit under sin sitt deltagande i projektet. Kunskaperna som vägledare och samordnare samlat på sig kring deltagare har förts vidare till ansvarig handläggare hos de olika myndigheterna. Vid dessa samtal är individen närvarande och syftet har varit att kunna erbjuda samlade insatser som är av betydelse för individen. Samverkan mellan myndigheter och näringsliv har processats fram under projekttiden. Det fanns svårigheter att nå ut till företagare i regionen, något som vi också förstod innan projektet startade. Den viktigaste länken har varit samordnaras uppsökande verksamhet. De har aktivt sökt upp arbetsgivare och arbetsplatser, de har deltagit i olika sammankomster i syfte att sprida projektet och skaffa kunskaper om andra aktörer. Sådana tillfällen har varit företagarfrukostar/luncher, branschsammankomster hos arbetsgivare, arbetsplatsträffar, föreningsmöten, kontakter med Lions m.m. Sammantaget har det skapats kontakter med mer än 500 arbetsplatser. Under hela projekttiden har det funnits möjligheter för representanter från arbetsgivarsidan att delta i projektarbetet. Det fanns dock svårigheter att få dem med, vid de tillfällen de fanns med vid projektgruppsmöten gavs det möjligheter till ett mycket bra erfarenhetsutbyte och lärande. Något som framkom tydligt var att det privata näringslivet, och även föreningar, ser kommunen som en instans och inte har kännedom om dess uppbyggnad med förvaltningar och självstyrande enheter. Till exempel en förfrågan om praktikplats från På väg till jobbet ses som fråga från kommunen och ett svar kan bli. Ni frågade ju förra veckan och det kan då vara någon helt annan arbetsplats, projekt eller förvaltning som ställt frågan. Det fanns möjlighet att förmedla kunskap och ta hål på fördomen att alla som söker försörjningsstöd har drogproblem eller är kriminella. Kontakter och samverkan mellan arbetsgivare och samordnare kommer att fortsätta efter projektetsavslut då samordnarna finns kvar hos respektive kommun. Under våren 2014 minskar antalet hushåll som uppbär försörjningsstöd i Avesta kommun. December 2013 erhöll 305 hushåll ekonomiskt stöd från socialtjänsten och för maj månad var antalet 266 hushåll, en minskning med 39 hushåll. 29 av de hushåll som försvann befann sig
Sid 5 (12) inom projektets målgrupp d.v.s. personer mellan 25 och 65 år. 171 personer har vid något tillfälle haft en arbetsplatsplaceringen. Av de som inte erhållit en placering har ett stort antal deltagit mindre än 70 dagar eller börjat under våren 2014. Detta är stora delen av förklarinegen till att alla inte erhållit en praktikplats. Jämställdhet och tillgänglighet har funnits med under hela projekttiden från att alla inblandande deltagit i utbildningar genomförda av processtöden vid projektstart till att vara del arbetet med deltagarna. Vid kompetenskartläggningen finns frågan kring tillgänglighet med. Språkkunskaper har ibland varit ett tillgänglighetsproblem så tolk har anlitats vid behov. Jämställdhet finns med i gruppverksamheten och vid vissa tillfällen har en av kommunens genuspedagoger kommit till grupperna och arbetat kring jämställdhet och genus. Arbetsförmedlingen gör kontinuerliga prognoser över framtida behov av arbetskraft och delger projektledning och deltagare. Initialt var beräkningen att 350 personer skulle delta i projektet under i genomsnitt 6 månader, med inskrivning ca 2 gånger per termin. Redan vid andra gruppstartstillfället var deltagandet under det planerade samt att personerna deltog i mindre omfattning än planerat. Detta medförde att vi redan tidigt hade problem med medfinansieringsgraden. Resor som projektanställda genomförde i kontakter med arbetsgivare blev kostnadsmässigt lägre än planerat då det hade varit svårt att göra en korrekt prognos vid ansökan. De flesta arbetsgivarna fanns i kommunernas centrala delar i stället för i ytterområdena. Personalstaben förändrades under projekttiden då personer erhöll arbeten utanför projektet under våren 2014 och ingen ny person rekryterades. Detta medförde att personalkostnaderna minskade. I samband med att det var färre anställda minskades även på lokalytorna vi hyrde vilket minskade hyreskostnaderna. En avslutningskonferens med externa talare genomfördes, en aktivitet som inte var planerad vid ansökan. Detta medförde en överkostnad för externa tjänster. Projektet fick en ändringsansökan gällande medfinansieringsgraden godkänd. Även målgruppen utökades till att gälla personer under 25 år. Totalt kom 8 personer som inte fyllt 25 år att delta i projektet, 6 personer i Hedemora och 2 i Avesta. Arbetssätt Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. På väg till jobbet har haft sex personer anställda i det direkta arbetet med deltagarna, fyra vägledare och två samordnare. Alla personerna nyrekryterades inför genomförandefasen med en uttalad ambition att de skulle ha olika yrkeserfarenheter och kunskaper. Att vi lyckades med detta har visat sig vara en bidragande faktor till det goda resultatet. Projektägare har varit socialtjänsten i Avesta och all personal har varit anställda i Avesta. På väg till jobbet har dock haft verksamhet i båda kommunerna för att kunna finnas där deltagarna befinner sig. Vägledarna har arbetat parvis och alternerat mellan de två kommunerna. Vägledarna har varit ansvariga för den introduktionskurs som varit upptakten för deltagarna. Det har varit gruppvisa intag till På väg till jobbet med två startdatum per termin. Det är respektive myndighet, socialtjänst och integrationsenhet, som utsett och informerat deltagarna inför kursstart, senare kom även arbetsförmedlingen att utse deltagare. För deltagarna har verksamheten varit obligatorisk.
Sid 6 (12) Upplägget initialt var en introduktionskurs på sex veckor, med ett grundkoncept som kan modifieras utifrån individernas behov. Efter introduktionskursen skulle deltagarna lotsas till yrkesintroduktion, studier eller annan huvudman. Introduktionskursen bestod i grunden av gruppövningar, information och föreläsningar, samt individuell vägledning med vägledare och samordnare. Material till gruppövningar har hämtats från Arbetslinjen Klippan, samverkans projekt och genom projektgruppen. De punkter som fanns med under introduktionskursen var: Självstärkande övningar Individ grupp utveckling Studie och yrkesvägledning Kontinuerliga möten med Arbetsförmedlingsrepresentant, i grupplokalen Ökad datakompetens Budget, skuld och konsument information CV, personligt brev Yrken - arbetsuppgifter Besök av och hos arbetsgivare Facklig information Körkortsteori Friskvård/hälsofrämjande aktiviteter Socialt företagande Personliga samtal, med tolk om det behövs Studiebesök Föreläsare/ information Språkträning Jämställdhet och tillgänglighet Under projekttiden har det kontinuerligt skett en utveckling av arbetsätt. Redan efter den första gruppens introduktionskurs såg vi att 6 veckor var för kort tid så den förlängdes till 8 veckor med individuella alternativ med möjlighet att vara inskrivna längre. Samordnarna har arbetet utåt genom att skapa kontakter med arbetsgivare, beskrivit mål och syfte med projektet, undersökt möjligheter till placering för yrkesintroduktion, informerat sig om vilka arbetsuppgifter som finns på respektive arbetsplats m.m. De initiala kontakteran har skett både via telefon och personliga möten. Även om arbetsgivaren för stunden inte kan ta emot personer hålls kontakterna aktiva då det kan passa bättre vid ett annat tillfälle. Samordnarna arbetar i vissa fall för att matcha deltagarna mot branscher eller specifika arbetsplatser, detta utifrån arbetsgivares önskemål. De ser det som en förutsättning för att det ska bli ett ömsesidigt utbyte mellan arbetsgivare och praktikant och för att kunna planera yrkesintroduktionen. Hos andra arbetsgivare är detta inte av samma vikt, det kan räcka med att personen kan passa tider och visa ett intresse. Samordnarna har även viss kunskap kring olika åtgärdsanställningar och kan till arbetsgivare berätta var och hur man går till väga i ett ansökningsförarande. De är tydliga med att det är arbetsförmedlingen som avgör vem som har rätt till dessa bidrag. Vid ett antal tillfällen har deltagarna blivit intervjuade av arbetsgivare före en placering med ett urvalsförfarande liknande vid anställningsintervju. Eftersom deltagarna har så olika behov för att komma vidare mot egen försörjning har det varit mycket viktigt att vara tydliga med syftet för respektive arbetsplatsplacering. Tydligheten gäller gentemot både deltagare och arbetsgivare. Några personer har haft behov att se om yrket är intressant innan de söker en utbildning, någon behöver social träning och andra har behov av språkträning. Kontakter, handledning och uppföljning av placeringar har skett kontinuerligt utifrån individen och arbetsplatsens behov. Att samordnare har funnits tillgängliga för kontakt utan dröjsmål är något som varit mycket uppskattat av alla inblandade. Dessa kontakter och uppföljningar har
Sid 7 (12) medfört att arbetsgivare i större utsträckning tar emot personer. Både vägledare och samordnare har regelbundna kontakter med handläggare hos de olika myndigheterna. Vid behov genomförs flerpartssamtal. Sammansättningen av personalen, förhållningsätt gentemot deltagare och arbetsgivare, samordnarfunktionen, tiden och att personalen inte är myndighetspersoner är det som betytt mycket för projektets resultat på individnivå. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? Projektorganisation har bestått av styrgrupp, projektgrupp och projektanställda samt samverkande projekt. På väg till jobbets styrgrupp har bestått av förvaltningschefer från socialtjänsterna i Avesta och Hedemora, arbetsförmedlingens lokalkontorschef, enhetschefer för socialtjänst, integration och arbetsmarknad i de båda kommunerna, vice ordförande i omsorgstyrelsen i Avesta, projektekonomen och projektledaren samt att ESF:s handläggare och följeutvärderaren har varit adjungerade. Projektgruppen har bestått av handläggare från de olika myndigheterna i Avesta, Hedemora och hos arbetsförmedlingen, representant från Södra Dalarnas samordningsförbund, en vägledare och en samordnare, projektekonom och projektledaren. Följeutvärderare och handläggare hos ESF var adjungerade. Dessutom var representanter från arbetsgivarsidan erbjudna att delta. Gruppernas sammansättning utifrån funktioner har varit mycket bra. Att arbetsförmedlingen har funnits representerade i både styr- och projektgrupp har varit mycket positivt för projektet. En av arbetsförmedlingens handläggare har även kontinuerligt träffat deltagarna i projektets lokaler. Det har varit viss omsättning av personer i några av funktionerna vilket ibland varit försvårande. Det har berott på både omorganisationer och att individer avslutat sina anställningar hos respektive myndighet. Bland annat har arbetsmarknadsenheten i Hedemora haft tre olika enhetschefer under projekttiden, som alla deltagit i styrgruppen under olika perioder. Projektets ekonom har också bytts vid två tillfällen. Styrgruppen har haft sina möten varannan månad och allternerat mellan Avesta och Hedemora. Gruppen har haft det övergripande ansvaret och har även fört diskussioner och resultat vidare i de egna organisationerna på beslutande nivå. Det är socialtjänsten i Avesta som är projektägare och som stått för den största medfinansieringen. Övriga medfinansiärer är integrationsenheten Avesta, socialtjänsten Hedemora och arbetsförmedlingen. Projektgruppen har sammanträtt en gång per månad och har varit den aktiva guppen. Här har det skett löpande erfarenhetsutbyte mellan handläggarna hos de olika myndigheterna och de projektanställda. Vid flera tillfällen under projekttiden har andra projekt och arbetsgivare bjudits in och deltagit vid mötena. Detta har varit mycket positivt och lett arbetet framåt. På väg till jobbet har fått ta del av andras erfarenheter och delgivit sina kunskaper till andra. Dessutom har kunskaperna förmedlats vidare in i respektive organisation genom de handläggare som funnits med i projektgruppen.
Sid 8 (12) I samverkan med Södra Dalarnas Samordningsförbund har det genomförts insatser både för deltagare och projektanställda. Vissa insatser har förbundet bekostat och andra har projektet och förbundet delat på kostnaderna. Det har även skett gemensamma aktiviteter tillsammans med det länsövergripande ESF projektet Unga till arbete. ESF projekt Kompetensbyrån har till varje introduktionskurs kommit och informerat och diskuterat socialt företagande. Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Det första som genomfördes för att projektet ska vara jämställdhets integrerat var utbildning för styr- och projektgrupp samt projektanställda. Det var ESF:s upphandlade processtöd som stod för utbildningen. De projektanställda och då främst vägledarna använder sig av jämställdhetsmaterielet i introduktionskurserna. Det sker diskussioner kring jämställdhet i alla grupper, både när det gäller arbetet i hemmet och yrkeslivet. En utmaning har varit det motstånd kvinnor ibland möter från sina män som är vana att de alltid har funnits hemma och skött hushållssysslorna, en utmaning för alla. I projektet har vi även använt oss av en genuspedagog som kommit till grupperna och belyst genus och jämställdhetsfrågor. De projektanställda har också tagit del av hur kommunerna arbetar med våld i nära relationer. Att belysa dessa frågor och få information om arbetsätt och varningssignaler är bra. Det gör att personalen vet vilka frågor som kan ställas och till vem de kan lotsa personer vidare. Inför projektstarten trodde vi att det skulle finnas ett motstånd hos arbetsgivare att ta emot kvinnor på mansdominerade arbetsplatser och män på kvinnodominerade arbetsplatser. Men det har visat sig att det motståndet inte funnits. I stället har det på vissa håll frågats efter personer från det underrepresenterade könet. I den statistik vi tagit fram har vi i möjligaste mån varit könsuppdelad. Informationsmaterielet vi tagit fram har varit könsneutralt eller belyst både män och kvinnor. 49% av deltagarna har varit kvinnor och 51% har varit män. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Även inom tillgänglighetsområdet använde vi oss av processtöd för utbildning till projektgrupper och projektanställda. Som ett led i tillgänglighetsarbetet har vägledarnas visitkort utrustats med foto som ett led i den kognitiva tillgängligheten. Detta har varit ett mycket bra redskap för alla inblandade. Deltagarna har ett ansikte på vem som är deras kontaktperson. Arbetsgivare kommer ihåg vem som är samordnare m.m. Vid behov av lokaler för projektet har vi eftersträvat att de ska vara tillgängliga för alla. Introduktionskurserna har varit förlagda till båda kommunerna i lokaler som varit tillgängliga för personer med besvär från rörelseapparaten. I Hedemora har lokalen varit i markplan och i Avesta har det funnits hiss för att nå projektets lokal. En tillgänglighetsaspekt som vi inte hade insett vidden av inför projektstarten var andelen utlandsfödda deltagare. I Avesta hade 50 % av deltagarna ett utomnordiskt ursprung och i
Sid 9 (12) Hedemora var andelen 35 %, totalt 44 %. Detta medförde att språket blev en tillgänglighetsaspekt att arbeta med. Under introduktionskurserna har vägledarna arbetat för att göra materielet och innehållet på lätt svenska. Kunskaper kring SFI (Svenska för invandrare) rörande regelverk och arbetssätt har inhämtats. Biblioteken och dess personal har varit behjälpliga för att ta fram bra böcker att använda sig av. Sammansättningen av grupperna har sett olika ut under projekttiden och olika grupperingar har provats En period delades gruppen i svenskasvaga och övriga, men gjordes om igen. En annan aspekt vi inte hade sett inför projektstarten var att så många personer hade psykiska problem, det fanns personer med traumatiska upplevelser från sina hemländer till personer med olika fobier och i behov av sociala kontakter. Vid kallelser till möten har vikten av att visa hänsyn till allergiker och undvika deodoranter och starkt doftande hudvårdsprodukter. Dessutom har kommunerna policys gällande rökfria arbetsplatser. Samordnarna och vägledarna har inhämtat kunskaper om vilka möjligheter arbetsförmedlingens kan erbjuda när det gäller personer med särskilda behov. Detta har möjliggjort att de kunnat aktualisera personer för utredningar med möjlighet till särskilda anställningsstöd etc. Vid framtagande av skrifter har råd från Synskadades Riksförbund gällande textsnitt och layout använts. Det gäller bland annat teckenstorlek, typsnitt och färgsättningar. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. Ej aktuellt Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Under projekttiden har information presenterats på Hedemora och Avestas hemsidor för att nå ut till intresserade utanför den kommunala verksamheten. Det har även fortlöpande publicerats information på Avesta kommuns interna nätverk som når ut till kommunens anställda. Informationsfoldrar till deltagare och arbetsgivare har tagits fram och distribuerats. Media har vid ett flertal tillfällen gjort reportage om projektet och varit en del av spridningsarbetet. Det har varit reportage från de två konferenser som hållits, reportage med deltagare och information inför projektstart i ett antal tidningar. Dessutom har Sveriges Radios regionala kanal Radio Dalarna gjort ett reportage i radion. Även den finska lokalradion har gjort ett reportage med intervju av en av projektets vägledare. Spridning har även skett genom samverkansorganisationer och projekt. ESF- projektet Kompetensbyrån har vi kontinuerligt haft utbyte med genom att de varit och träffat projektdeltagarna. Projektledaren har deltagit vid en processdag som genomfördes under 2012 och träffat representanter för Kompetensbyrån vid ytterligare tillfällen.
Sid 10 (12) I samverkan med Södra Dalarnas Samordningsförbund har projektledare, samordnare och vägledare deltagit vid olika informationsträffar och seminarium. Vid dessa tillfällen har representanter från andra län och organisationer deltagit också. Projektledaren och samordnare deltog vid en av samordningsförbundets ägardialoger och gavs tillfälle att sprida projektets kunskaper och redogöra för sådant som på väg till jobbet ser behöver utvecklas. Vid projektgruppsmöten har andra projekt deltagit vid några till fällen, det har varit Lärling 2.0 från Värmland och Medvind från Västerås. Dessutom har det genomförts besök i Fagersta, Sala, Västerås och Falun till arbetsmarknadsprojekt och sociala företag för lärande, spridning och påverkan. Även kommunala och privata arbetsgivare har deltagit vid två projektgruppsmötet i syfte att lära av varandra och sprida projektets erfarenheter På väg till jobbet har funnits med vid SKL:s arbetsmarknadsdagar i Uppsala både 2013 och 2014 för att sprida projektet samt lära av andra. Region Dalarna har varit en av vägarna i spridningsarbetet. Möten har skett med projektledaren för W-1824 Karin Rosenberg, även benämnt Unga till arbete, då arbetssättet påminner om varandra men åldersgrupperna skiljer sig. I slutfasen har det skett samverkan med de två implementeringsprojekt som pågår hos Region Dalarna. Detta samarbete kommer att fortsätta efter att På väg till jobbet avslutats då Projektledaren kommer att arbete med ytterligare spridning genom Region Dalarna. Projektledaren har vid två tillfällen redogjort kring projektet och dess framåtskridande för omsorgstyrelsen. Dessutom finns förvaltningschefer och en representant från omsorgstyrelsen med i styrgruppen och de förmedlar kontinuerligt kring projektet i sina nätverk. Detsamma gäller arbetsförmedlingen som också sprider kunskap inom sin organisation och i sina nätverk. På väg till jobbet har genomfört två konferenser under projekttiden. Båda dessa konferenser var välbesökta och det som gav största intrycket var deltagarnas berättelser. Konferenserna hade olika syften, den som genomfördes april 2013 hade syftet spridning och fortsatt utveckling. I Inbjudan beskrevs dagen med orden: Den 12 april kommer vi att visa på de effekter vi uppnått i På väg till jobbet samt blicka framåt. Större delen av dagen är avsedd för fokusering på framtiden och det fortsatta arbetet för att skapa en bestående förändring inom den egna organisationen och i samverkan med andra. Det var information från projektanställda, deltagare och arbetsgivare. Resterande tid användes till workshops med framtidsfrågor. Slutkonferensen som genomfördes i maj 2014 hade syftet att lämna stafettpinnen vidare med individen i fokus. Även denna dag var det information från projektanställda och deltagare, men även följeutvärderaren redogjorde för det som hon sett samt att det var ett stort antal deltagare och arbetsgivare som beskrev sina erfarenheter. Även denna gång genomfördes ett antal workshops och konferensdeltagaran hade i förväg valt område att diskutera, visionen vad du kan göra i det fortsatta arbetet kring målgruppen. Områdena var: Omvärld samverkan Organisation arbetsplats Integration Individ På eftermiddagen gjordes en inspirationsföreläsning av Milad Mohammadi på temat ledaskap
Sid 11 (12) och mångfald. Samt att Claes Malmqvist från Pay off pratade om att se samhällsekonomiska effekter av arbetslivsinriktade program. Dagen leddes av Samordningsförbundets nytillträdde tjänsteman Jonas Wells. Till slutkonferensen hade det tagits fram en informationsbroschyr som tillsammans med åhörarkopior på några av bildspelen delades ut till alla seminariedeltagare när de anlände. Informationen från konferensen och workshopsen samlades in och publicerades på kommunens hemsida där alla har möjlighet att ta del av projektet. Projektets erfarenheter har lett till att förslag på nya arbetsmarknadsplaner tagits fram. Beslut kring hur de ska genomföras kommer att tas under hösten i respektive kommun. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? När det gäller den externa utvärderingen har det varit olyckliga omständigheter för projektet som lett till att de kom igång sent. Först gavs uppdraget till Dalarnas Forskningsråd genom det ramavtal som fanns mellan kommunen och forskningsrådet. Men sedan visade det sig att Forskningsrådet skulle upphöra som juridisk person och inte fick teckna avtal påbörjades ett upphandlingsförfarande som blev klart sommaren 2012. Efter ett tag framkom att utvärderingen inte genomfördes enligt avtal så samarbetet avslutades under våren 2013. Under maj 2013 tecknades slutligen ett avtal om följeutvärdering med Högskolan Dalarna. Representant från Högskolan har deltagit vid projektgruppsmöten och styrgruppsmöten för att skapa sig en bild av projektet. De har under hösten 2014 genomfört en enkät till nya deltagare för att få en bild av deltagarnas förväntningar och förkunskaper inför deltagande i projektet. Uppföljande utfrågning av deltagarna sker under 2014, via enkät och telefonkontakter. Under våren 2014 kom utvärderaren med en delrapport som visade på att projektet har varit mycket individ fokuserat och varit bra på detta. Men På väg till jobbet behövde arbeta mer med de strukturella frågorna för att nå upp till sina projektmål. Utvärderarens slutrapporten kommer att bifogas denna rapport. Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? För snabbt få kunskaper om deltagarnas uppfattning om introduktionskursen får de svara på en enkel enkät i samband med kursslut. Den har visat på en stor nöjdhet med vägledarna och kursinnehållet men även visat på förbättringsområden. I samband med att det kommer externa personer till introduktionskursen får deltagarna göra en utvärdering av informationen/uppgiften i syfte att ta lärdom och dela med sig till respektive person. Deltagrans synpunkter har lett till att projektet har utvecklats och förändrats över tid. Något som framkom tidigt var att introduktionskursen hade för få individuella moment. Detta medförde förändringar i arbetsätt till att vägledarna arbetade för att möta deltagarna mer indiviuellt. När det gäller deltagarna för projektet statistik över kön, ålder, inskrivningsdagar, antal
Sid 12 (12) personer som erhåller yrkesintroduktion, vilka som börjar studera, orsaker till avslut m.m. Detta är statistik som styrgrupp och omsorgstyrelsen ser som värdefull. Vi har inte frågat om vilket land deltagarna kommer från och kan därför inte se om det finns någon nationalitet som är överrepresenterad bland deltagarna. I projektgruppen där både handläggare och projektanställda ingår sker en forma av utvärdering genom diskussion kring utvecklingsvägar. Det har då ofta handlat om kontaktvägar mellan projektet deltagare myndigheter. Här sker också återkopplingar mellan styrgrupp och projektgrupp genom projektledaren och ekonomen. Projektledare och projektanställda vägledare och samordnare har haft fasta tillfällen då de träffas för att följa utvecklingen och leda projektet framåt. Dessa möten har utvecklats till att ske minst en gång i veckan. Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Tiden och personerna som arbetar med deltagarna är mycket viktiga delar för att nå ett lyckat resultat på individnivå. Många i målgruppen, inte alla, behöver mycket lång tid för att närma sig arbetslivet. Vägledarnas personliga egenskaper och erfarenheter är ibland av större vikt än formell utbildning. I på väg till jobbet hade vi en uttalad målsättning att personerna vi rekryterade skulle komma med olika erfarenheter och gärna vara i olika åldrar. Detta lyckades vi med och resultatet blev också så bra som vi hoppades. Vi har haft stor nytta av att ha två personer avsatta till att arbeta med arbetsgivarkontakter, en erfarenhet som vi gärna dela med oss av. Även dessa personer kom från helt andra bakgrunder än från socialtjänsten. En person hämtade vi från mediavärlden och den andra från ett behandlingshem med erfarenheter som brandman och lärare. Samverkan med arbetsförmedlingen och att de avsatt en handläggare att träffa deltagare, vägledare och ingå i projektgruppen har varit positivt för alla parter. Styrgruppens sammansättning och engagemang för att projektet ska leda framåt är precis som ESF säger, en förutsättning för ett gott projektresultat på en strukturell nivå. Personerna som ska vara med i projektarbetet behöver vara intresserade och ha beslutsmandat. Det är bra om det skrivs samverkansavtal mellan alla parter i samband med ansökan. Det underlättar ofta det fortlöpande arbetet. Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Förvaltningschef Carina Johansson Carina.johansson@avesta.se tele: 0226-645311 Enhetschef Maria Kindblom maria.kindblom@avesta.se tele: 0226-645171 Projektledare Marita Andersson marita.andersson@avesta.se Projektekonom Gunnar Noring gunnar.noring@avesta.se tele: 0226-645022