Stadsstyrelsen 360 04.11.2013 SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM STST 360 Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Jari Kettunen, 040-5141133, jari.kettunen@porvoo.fi En fullmäktigemotion som undertecknats av Mikaela Nylander, Berndt Långvik, Bodil Lund, Anders Rosengren och Stina Lindgård beträffande inledande av förhandlingar om samamnslagning av Inveon och Prakticum har lämnats in i stadens registratorskontor 30.9.2013. I fullmäktigemotionen hänvisas det till flera utredningar som har gjorts i östra Nyland och som gäller att samla yrkesutbildningen på andra stadiet på ett ställe. I fullmäktigemotionen konstateras det att förhandlingarna om sammanslagning av Inveon och Prakticum måste inledas omedelbart, då man kan skapa en större och starkare svenskspråkig enhet vars nya lokaler som behövs kan placeras på det gemensamma campuset på Styrmansvägen. Enligt motionärerna skulle en fusion av Inveon och Prakticum stärka uppkomsten av det gemensamma trespråkiga campuset och en fusionerrad svenskspråkig utbildningsanordnare skulle vara en större och starkare del av den trespråkiga helheten. Under ledning av Borgå stad har det utarbetats flera utredningar med syftet att främja samlandet av nätverket av anordnarna av utbildning på andra stadiet. a) Utredning av sammanslagning av Porvoon terveydenhuolto-oppilaitos och Oy Porvoon Kauppaoppilaitos - Borgå Handelsläroverk Ab, 2007 b) En av Borgå stad sammankallad arbetsgrupp med företrädare för olika utbildningsanordnares läroanstalter, baskartläggningen blev färdig i mars 2010 c) Utredningen som utvecklingsbolaget Posintra beställde hos Auros Consulting och om vilken det hade beslutats i förhandlingar mellan regionens kommuner, oktober 2010 d) Utredning av Tankesmedja Magma, februari 2011 Trots utredningarna har det med undantag av sammanslagningen av Porvoon terveydenhuolto-oppilaitos och Oy Porvoon Kauppaoppilaitos - Borgå Handelsläroverk Ab år 2011 inte skett sammanslagningar av utbildningsanordnare. Nuförtiden ger följande
utbildningsanordnare yrkesutbildning i östra Nyland: 1) Samkommunen Itä-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä (9 ägarkommuner Borgå, Lovisa, Sibbo, Lappträsk; Mörskom, Askola, Pukkila, Borgnäs, Orimattila), 2) Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland (5 ägarkommuner Borgå, Lovisa, Sibbo, Lappträsk, Mörskom), 3) Porvoo International College (8 ägarkommuner Borgå, Lovisa, Sibbo, Lappträsk, Mörskom, Askola, Pukkila, Borgnäs, 15 företag och 60 privata), 4 4) Svenska Framtidsskolan i Helsingforsregionen Ab (ägarna är Samfundet Folkhälsan, Sydkustens landskapsförbund, Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt och Sibbo). Alltsomallt har regionens nuvarande utbildningsanordnare årligen cirka 2500 studerande i grundläggande yrkesutbildning och därtill cirka 1000 vuxenstuderande. Studerandeplatser (ungdomsstadiet) 2013 enligt utbildningsanordnare: 1) Itä-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä i Borgå 690, i Askola 205 och i Lovisa 98 2) Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland 345 3) Porvoo International College 429 4) Svenska Framtidsskolan i Helsingforsregionen Ab (Prakticum) 100 I Borgå stad har beredningen av stadens synpunkter på hur yrkesutbildningen på andra stadiet ska ordnas i framtiden pågått sedan sommaren 2009. Beredningsarbetet anknöt sig till undervisnings- och kulturministeriets projekt för att påskynda skapandet av ett anordnarnätverk för yrkesutbildningen samt till en växande oro för framtiden för yrkesutbildningen på andra stadiet i regionen. Stadsstyrelsen i Borgå har vid sitt möte 24.10.2011 för sin del godkänt den grundläggande linjen för yrkesutbildningen på andra stadiet. Enligt denna linje kommer samlandet av nätverket för utbildningsanordnare att fortsätta så, att det i östra Nyland bildas en stark tvåspråkig utbildningsanordnare med vilken de nuvarande utbildnningsanordnarna sammanslås. Utlåtanden om Borgå stads grundläggande linje och deltagande i den begärdes av de andra kommuner som är delägare i Itä-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä och i Samkommunen för
yrkesutbildning i Östra Nyland samt av de kommuner och andra parter som äger Oy Porvoon Kauppaoppilaitos- Borgå Handelsläroverk Ab. Enligt utlåtandena kunde man inte nå en regional enighet och samlandet av ett nätverk för utbildningsanordnare framskred då inte. Utgångspunkten när Borgå stads grundläggande linje bereddes var att yrkesutbildning är en angelägen del av hela den kommunala basservicen i Östra Nyland och den ska finnas nära invånarna och studerandena i området. Servicen ges också framöver i form av undervisning på det egna språket, vilket också ska beaktas när man planerar och fattar beslut om hur förvaltningen ska organiseras. Man vill också framöver trygga förutsättningarna att som en av de viktiga ägarna påverka den utbildning som erbjuds och att utveckla den. En annan utgångspunkt är att det lokala beslutsfattandet särskilt kan säkerställas i utbildningsfrågor. Att kunna tillgodose behovet av tvåspråkig arbetskraft genom yrkesutbildning på andra stadiet är synnerligen viktigt med tanke på utvecklingen av det lokala näringslivets och kommunerna i regionen. Alla anordnare av yrkesutbildning på andra stadiet i Borgå stad planerar betydande lokala lokal- och fastighetsutvecklingsprojekt med anknytning till anordnande och utveckling av utbildningen. I praktiken förutsätter alla projekt också Borgå stads starka medverkande genom planläggning, markpolitik och ägarpolitik. Staden har också behov som gäller stadens egen serviceproduktion, stadsutveckling och stadsplanering. Dessa behov har flera beröringspunkter med lokalfrågor inom yrkesutbildningen. För detta ändamål bildades det en lokalitetsarbetsgrupp för Borgå stad och anordnarna för yrkesutbildningen. Lokalitetsarbetsgruppens utredning blev färdig vintern 2013. Stadsfullmäktige i Borgå stad beslutade 29.5.2013 som strategisk linje att lokalitetsfrågan inom yrkesutbildningen på andra stadiet avgörs enligt utredningen med ett campus. Efter att utbildningsanordnarna har godkänt riktlinjen är avsikten att inleda detaljerade utredningar som gäller markanvändningen, planläggningen, ekonomin och övriga frågor. I lokalitetsarbetsgruppens uppdragsgivande eller fullmäktiges beslut ingår inte en administrativ översyn av anordnarnätverket. I fullmäktigemotionen framför man tanken att fusionen mellan Inveon och Prakticum främjar i fråga om lokalitetsarrangemangen modellen med ett campus som är den strategiska linje som stadsfullmäktige i Borgå har godkänt. Prakticums betydelse är viktig för yrkesutbildningen i östra Nyland men inte central för den nuvarande verksamheten.
Yrkesutbildningen ska betraktas som helhet då en ändring i en delfaktor påverkar även andra aktörer och deras blivande förutsättningar att agera. Om fusionsförhandlingarna inleds och Borgå stad är aktiv i ärendet, ska det finnas en stark vilja att förhandlingarna också slutförs. När beslut fattas ska man särskilt ha en klar syn på hur lösningen påverkar helheten på yrkesutbildningen i hela regionen. I samband med fusionen som avses i motionen kan man också till andra än ovannämnda utbildningsanordnare ställa frågan om sökning av partner utanför regionen. Prakticum ägs av ett aktiebolag där Borgå stad inte är en delägare. Skulle fusionsberedningarna inledas, torde man kunna ha som utgångspunkt Borgå stads aktieägande i Svenska Framtidsskolan i Helsingforsregionen Ab. Borgås eller östra Nylands kommuners möjligheter att styra bolagets verksamhet eller utbildning vore ändå sannolikt ganska anspråkslösa i varje eventuella ägandescenario. En central förhandlingsfråga som borde tas upp är hur Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nylands nuvarande egendom ska värdesättas, hur en eventuell egendomsöverlåtelse ska ske eller vilket annat arrangemang som tekniskt och ekonomiskt vore ändamålsenligt särskilt med hänsyn till Borgå stad eller andra ägarkommuner. Enligt den information som man fått i lokalitetsarbetsgruppen har Prakticums styrelse inte varit villig att investera i verksamhetslokaler utan använder vid behov hyreslokaler. Kommunal ekonomi och även finansiering av yrkesutbildningen står inför stora utmaningar under de kommande åren. Yrkesutbildningen och tryggande av den bl.a. genom fastighetsinvesteringar ska ändå ses som viktigt ärende med hänsyn till kommuner, studerande och näringslivet. Det är att förmoda att det även i framtiden från statens sida kommer tryck till samlandet av anordnarnätet. Med statens riktlinjer finns det i teorin stora möjligheter till att samla ett anordnarnätverk, men när man i praktiken beaktar hur olika s.k. påskyndandeprojekt har lyckats i regionen inverkar möjligheterna ganska långsamt. Ansvaret för verksamheten, organiseringen och hållbar ekonomi som motsvarar elevernas och näringslivets behov ankommer på utbildningsanordnarna, ägarna och kommunerna i regionen. Den nuvarande anordnarmodellen och anordnarstrukturen inom yrkesutbildningen har formats närmast på kommunstrukturens villkor. Det är ändå motiverat att förutsätta att yrkesutbildningens innehåll, kvalitet, förbindelser till näringslivet och hållbara ekonomi i framtiden i högre utsträckning styr den strukturella utvecklingen och att även kopplingen till och synergin med primärkommunens verksamhet blir tätare. I östra Nyland har man startat en kommunstrukturutredning och om dess resultat blir verklighet, grundas det en ny stad med ett
befolkningsunderlag på cirka 100 000 invånare. Det är klart att om en ny stad grundas kommer samkommunerna för yrkesutbildningen att upplösas och den nya staden beslutar om organiseringen av dem. Det är sannolikt att också den nya staden strävar efter att bevara yrkesutbildningen som är så stark som möjligt och bygger på eget beslutsfattande samt att agera tvåspråkigt i alla tjänster. Som en del av bildningssektorns del av kommunstrukturreformen är det meningen att utreda även utvecklingen av yrkesutbildningens administrativa helhet. Staden anser att yrkesutbildningen ska betraktas som helhet och att det är självklart att Prakticum är välkommen med i den gemensamma campuslösningen. Allmänt taget ska man vidare konstatera att ingen lag eller författning förutsätter stadens deltagande i att ordna yrkesutbildningen. Staden deltar i varje fall i finansieringen av verksamheten genom statsandelssystemet. Bilaga: fullmäktigemotion 30.9.2013 Sd: Stadsstyrelsen beslutar ge det ovan anförda som svar på Mikaela Nylanders, Berndt Långviks, Bodil Lunds, Anders Rosengrens och Stina Lindgårds fullmäktigemotion. Paragrafen justeras genast. Ledamot Långvik föreslog understödd av ledamot Lund att stadsstyrelsen återremitterar ärende för ny beredning. Beslut: Stadsstyrelsen beslutade efter omröstning med rösterna 8 (Jalonen, Oksanen, Grönman, Välimäki, Nuutti, Tölkkö, Glad, Virkki) - 5 (Rosengren, Långvik, Lund, Pynnönen, Lindgård) fortsätta behandlingen av ärendet. Stadsstyrelsen beslutade enhälligt ge det ovan anförda som svar på Mikaela Nylanders, Berndt Långviks, Bodil Lunds, Anders Rosengrens och Stina Lindgårds fullmäktigemotion. SFP:s styrelsegrupp lämnade en protokollsanteckning i ärendet. Paragrafen justerades genast.