Nutritionspolicy för Kiruna Kommun

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Reviderad 090505,110318,111114 och 131009 av Britt-Marie Hannu, MAS

Innehåll: Sida: Inledning 2 Lagar och föreskrifter 2 Ansvar 3-4 Dokumentation 4 Daglig aktivitet 4 Måltidsmiljö 5 Måltidsordning 5-6 Delmål 7 Etik 7 Handlingsplan bilaga 1 1(7)

Inledning: Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning utan tillgodoser livsnödvändiga behov av näring och energi. Den maten som serveras inom Kiruna Kommuns särskilda boenden skall vara både god och näringsriktig, men också serveras på ett sådant sätt att aptiten stimuleras, så att alla kunder både får sitt energi- och näringsbehov tillgodosett samt får en god matupplevelse. God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Därför är kosten ett viktigt redskap för att förebygga sjukdom och bevara hälsa. Vid sjukdom och ohälsa ökar behovet av energi och näringsämnen medan förmågan att äta och tillgodogöra sig maten minskar. Om kunden inte erbjuds rätt mängd/sorts mat påverkas förmågan till fysisk aktivitet negativt, vilket i ett senare skede kan öka omvårdnadsbehovet. Risken för sjukdom och/eller funktionshinder ökar med stigande ålder, vilket innebär att äldre utgör en riskgrupp för utveckling av sjukdomsrelaterad undernäring. Vid sjukdom utgör därför energi- och näringsintaget en del av den medicinska behandlingen (nutritionsbehandling) och sorterar därför under HSL. Kundens nutrition ska betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och samma krav ska ställas på utredning, diagnos, behandling, uppföljning och dokumentation. Det ingår i arbetsuppgifterna för all personal som arbetar inom vård och omsorg inom Kiruna Kommun att ha kunskap om och engagera sig för maten, måltiden och näringens betydelse för hälsan. Om det uppstår nutritionsproblem inom omsorgen/psykiatrin ska policyn gälla även där. Målsättningen är att ingen som bor inom Kiruna Kommuns särskilda boenden skall lida av obehandlad felnäring. Strävan är att för personer som tillhör hemsjukvården ska samma målsättning gälla så långt det är möjligt. Lagar och föreskrifter: I samband med nutritionsarbete och livsmedelshantering skall följande lagar, föreskrifter och rekommendationer följas: o Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160 ) o Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (SFS 1982:737) o Patientsäkerhetslag (2010:659) o Livsmedelslag (SFS 2006:804) o Livsmedelsförordningen (SFS 2006:813) o Socialtjänstlagen (SFS 1980:620) Nutritionspolicy för Kiruna Kommun o Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) o Mat och näring för äldre sjuka inom vård och omsorg Livsmedelsverket o Statens Livsmedelsverks kungörelse med föreskrifter o Svenska näringsrekommendationer 2005 o Miljö och hälsas egenkontrollprogram. 2(7)

Ansvar: Avdelningschef ansvarar för att det finns ett kvalitetssystem för att fortlöpande styra, följa upp, utveckla och dokumentera kvaliteten i verksamheten. Därmed har verksamhetschef det yttersta ansvaret för att nutritionsrutiner finns i verksamheten. Enhetschef (EC) ansvarar för att nutritionspolicyn är väl känd och används av personalen i den egna verksamheten. Vidare ansvarar EC för att fortlöpande styra, följa upp, utveckla och dokumentera kvaliteten på nutritionsarbetet. Resultat av måltidsordning/nattfasta och viktkontroller diskuteras med PAS, EC och personal. Dessa utförs en gång/kvartal, vid behov oftare. EC ska också möjliggöra för kostombuden att utföra sina uppdrag samt att se till att kompetensutveckling sker i enlighet med verksamhetens krav. EC kallar vid behov kostchef till arbetsplatsträffar. Patientansvarig läkare (PAL) har ansvaret för medicinsk bedömning, ordination och behandling. Läkaren ska ta ställning till och utreda om viktminskning orsakas av medicinska faktorer. Dietist/logoped kontaktas vid behov. Remiss kan ibland krävas. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ansvarar för att det finns fastställda rutiner kring nutritionsomhändertagande och att dessa utvärderas. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska(pas) ansvarar för kundens näringstillstånd och ska identifiera problem med mat och vätskeintag eller förmågan att äta. PAS ska identifiera kunder med risk för undernäring/fetma genom att vid inflyttning göra nutritionsbedömning och dokumentera nutritionstillstånd, åtgärder och uppföljning i omvårdnadsjournalen. Mätning av nattfastan och viktkontroller genomförs på enheten en gång/kvartal, vid behov oftare på initiativ av PAS. Vid undernäring/övervikt/fetma samt vid behov av nutritionsstöd ska PAS diskutera problemet med ansvarig läkare/dietist. PAS ansvarar för kostordination och utvärdering av näringsdrycker/kosttillägg. Om kostordination handlar om specialkost för kunden och eller ordinerad konsistens på mat/dryck ska detta skickas till kostchefen. Ordinationen dokumenteras i journalen. För kunder inom omsorg/psykiatri görs mätningarna på 0rdination av PAS. Kostombud ska delta i kostutbildningar och själv söka information inom området. Kostombud ansvarar för att sprida information vidare till övrig personal på enheten. Se vidare blankett om kostombudens uppgifter. Kontaktman är ansvarig för att dokumentera kundens individuella behov av kost, näringsinnehåll samt måltidsvanor och tillsammans med PAS göra en nutritionsbedömning. Kontaktman skall rapportera om avvikelser i mat och vätskeintag till PAS, samt medverka i utvärdering av ordinerad nutritionsbehandling. Omvårdnadspersonal ansvarar för att följa framtagna rutiner avseende måltidsordning och måltidsmiljö. Ska följa kundens omvårdnadsplan och PAS ordinationer när det gäller mat, dryck, vägning och registrering, samt medverka i utvärdering av ordinerad nutritionsbehandling. Kostchef ansvarar för matsedel, mat produktion, näringsinnehåll samt att boendeenheterna får vad de har beställt. Kostchef ansvarar för att de nationella kvalitetskraven gällande näringsinnehåll följs och att utvärdera kvaliteten på maten som serveras. Kostchef är sammankallande till kostombudsträffar 2gg/år. Arbetsterapeut ansvarar för att motivera kunden till en aktivitet som ger henne/honom ökad aptit. Vid behov anpassa/kompensera för att förbättra måltidssituationen, tex. förändra den fysiska och/eller sociala miljön kring måltiden eller kompensera med hjälpmedel. 3(7)

Sjukgymnast kan bedöma och anpassa sittställning i samband med måltid samt bedöma och träna rörlighet och styrka i tex. bål, armar, axlar och nacke för att gynna intaget av mat samt ett självständigt ätande. Kund har ett eget ansvar för att själv tillgodose sitt behov av näring. I de fall kund inte själv kan ta ansvar för hela eller delar av näringstillförseln har verksamheten ett ansvar för att behoven tillgodoses. Nutritionsrådet ansvarar för att utveckla och revidera nutritionspolicyn. Revideringen görs av MAS. Nutritionsrådet har till uppgift att stimulera utvecklingen av nutritionsbehandlingen, öka kunskapen om maten och matupplevelsens betydelse, samt att utarbeta rutiner och planera utbildningar. I nutritionsrådet för Kiruna Kommun ingår kostchef, MAS, EC från Gläntan, PAS från Solbacken och Omsorgen och 1 kostombud från Rosengården, Vilan, Fjällgården, Mysinge, och Östra ( 5 personer)..framöver kommer också en distriktssköterska vara med. De medverkande ska informera hur policyn efterlevs och fungerar. Enhetschefen ska ta med sig frågor från sin grupp likaså PAS. Nutritionsrådet träffas 2 ggr/år, MAS är sammankallande. Dokumentation: Kundens nutrition måste betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och därmed ska samma krav ställas på utredning, diagnos, behandling, uppföljning och dokumentation. Nutrition utgör en del av den medicinska behandlingen men också en del av omvårdnaden. PAS är ansvarig för dokumentationen (enligt HSL) och dokumenterar kundens nutritionstillstånd i Procapita under Matsmältnings-, ämnesomsättning alternativt Ordination matsmältnings.. I samband med vårdplanering efter inflyttning ska PAS, tillsammans med kontaktmannen, bedöma kundens näringstillstånd genom att följa checklistan vid inflyttning samt göra riskbedömning i Senior Alert. PAS ska med en bedömning av kundens näringsproblem och behov planera individuellt anpassade åtgärder i samarbete med kund, närstående, EC, vårdpersonal. Vid behov kontaktar PAS ansvarig läkare/dietist. Enhetschef (EC) ansvarar för att det finns dokumentation (enligt SoL) och dokumenterar kundens individuella behov och önskemål. Kontaktman ansvarar för att dokumentera kundens kost och måltidsvanor i den sociala dokumentationen. Eventuella avvikelser i kundens mat och vätskeintag ska dokumenteras och rapporteras till PAS, gärna via Procapita : Iakttagelser från vårdpersonal till leg. personal. Daglig aktivitet: Med stigande ålder uppstår ofta dålig aptit framförallt till följd av sjukdom och därmed ökar risken för undernäring. En annan orsak till undernäring kan vara att den fysiska aktiviteten har minskat och därmed minskar matlusten. Det är betydelsefullt att alla kunder får möjlighet till någon form av fysisk aktivitet och utevistelse för att öka aptiten. Vidare är det viktigt att kunden efter förmåga och intresse får delta i matlagning och dukning. Ett rehabiliterande arbetssätt ska genomsyra verksamheterna för att så långt som möjligt bibehålla kundens funktioner. 4(7)

Måltidsmiljö: Både maten och måltidsmiljön är av stort värde. Måltiden har en social betydelse och skall innebära ett positivt avbrott i den dagliga tillvaron. Med stigande ålder avtar andra vardagsaktiviteter och därmed blir måltidernas betydelse större. Miljön har stor betydelse för aptiten. Det är viktigt med en vacker dukning med stor omtanke i färg och materialval. Måltiderna ska präglas av lugn och ro. Att ha TV och radio påslagna kan av många upplevas som störande. Använd måltidschecklistan som hjälpmedel för att kontrollera måltidsmiljön. Maten ska se aptitlig ut, dofta gott och portionerna ska inte vara för rikligt tilltagna. Det är viktigt att tänka på att många äldre behöver god tid på sig vid måltiderna. Vid behov kan matning, uppmuntran, eller att bara sitta bredvid, vara värdefullt för den kund som har problem med att äta själv. Måltidsordning: Alla kunder inom särskilda boenden har rätt till tre huvudmål och två-tre mellanmål per dag. Energi och näringsinnehållet ska följa SNR (Svenska näringsrekommendationer) Frukost 07.00 08.30 Frukosten ska innehålla 15-20 % av det dagliga intaget I frukosten ingår följande: Smörgås. Två olika sorters pålägg/dag. Kaffe, the, varm choklad eller annan måltidsdryck. Samt gröt eller flingor eller filprodukt eller ägg. Mellanmål 09.30-10.30 Mellanmålet ska innehålla 10-15 % av det dagliga intaget Som mellanmål kan t.ex. serveras något av följande: Smörgås med pålägg samt en frukt. Nyponsoppa med en klick vispad grädde eller glass. Kaffe med dopp. Näringsdryck (skall godkännas av PAS, i samråd med dietist). Kräm med mjölk/grädde samt smörgås med pålägg. Lunch 11.00-13.00 Lunchen ska innehålla 20-25 % av det dagliga intaget. Till lunch serveras bröd med margarin/smör samt mjölk/måltidsdryck. Även dessert ingår. Potatis, makaroner, ris, grönsaker m.m. kokas på enheten Mellanmål 14.00 15.00 5(7)

Mellanmålet ska innehålla 10-15 % av det dagliga intaget Som mellanmål kan t.ex. serveras något av följande: Smörgås med pålägg samt en frukt. Nyponsoppa med en klick vispad grädde eller glass. Kaffe med dopp. Näringsdryck (skall godkännas av PAS, i samråd med dietist). Kräm med mjölk/grädde samt smörgås med pålägg. Middag 17.00 18.30 Middagen ska innehålla 20-25% av det dagliga intaget Till middag serveras bröd med margarin/smör samt mjölk/måltidsdryck. Potatis, makaroner, ris, grönsaker m.m. kokas på enheten Kvällsmål 20.00 21.00 Kvällsmålet ska innehålla 10-20 % av det dagliga intaget Som kvällsmål kan t.ex. serveras något av följande: Varma koppen och mjuk smörgås med pålägg. Varm choklad med mjuk smörgås med pålägg. Välling. (Vid behov kan vällingen berikas med smör/rapsolja), smörgås med pålägg. Nyponsoppa, smörgås med pålägg. Filmjölk alt. yoghurt, smörgås med pålägg. Kräm med mjölk/grädde, smörgås med pålägg. Kaffe/thé, digestivekex med smör & ost. Övriga riktlinjer: All mat beställs på blanketten Beställning av koster från Jägarköket Vid undernäring/fetma och vid behov av nutritionsstöd ska PAS kontakta läkare/dietist för rådgivning. Delmål: BMI: Ingen kund inom Kiruna Kommuns särskilda boenden skall ha ett ofrivilligt lågt/högt BMI. När det gäller personer över 65 år utgör gränsen för undervikt BMI < 22, för personer under 65 år är motsvarande siffra 20. PAS ansvarar för att samtliga kunder på enheten erbjuds vikt 4 ggr/år, vid behov oftare. 6(7)

BMI: body mass index (kroppsmassindex) = vikten/längden x längden. Avvikande BMI följs upp av PAS. För råd kan dietist kontaktas. Nattfasta: Nattfastan bör inte överstiga 11 timmar. Alla kunder inom Kiruna Kommun särskilda boenden skall erbjudas extra kvälls och morgonmål, för att minska nattfastan. Mätning av nattfastan genomförs på enheten en gång/kvartal, vid behov oftare, på initiativ av PAS. För kunder inom omsorg/psykiatri görs mätningarna på ordination av sjuksköterska. Etik: Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. Sjukdom och där till kopplad medicinsk behandling kan dock försvåra eller omöjliggöra för den enskilde att täcka detta behov på egen hand. Också sociala, psykologiska och kulturella faktorer kan påverka förutsättningen för ett optimalt energi- och näringsintag. Mat, måltid och ätande rymmer dessutom många dimensioner utöver de rent näringsmässiga. Vi har som personal inom ramen för respektive ansvarsområde, en skyldighet att tillsammans på bästa sätt tillgodose dessa behov. Kunden är dock en autonom varelse och äger därmed rättighet att själv bestämma över frågor som rör hans/hennes liv. Det innebär att en person har rätt att vägra att ta emot det som erbjuds, vilket måste respekteras. Många äldre sjuka har dock ett stort behov av uppmuntran, hjälp och stöd när de äter, för att så bra som möjligt täcka sitt behov av energi och näring. Balansgången mellan att respektera autonomin och samtidigt försöka bidra till ett bra kostintag kan vara svår. Det är viktigt att alltid vara lyhörd och uppmärksam, så att man inte överträder gränsen för vad kunden uppfattar som tvång eller påtryckning. Kunder som har svårighet att äta själv skall erbjudas hjälp med påstötning eller matning. Detta måste alltid ske på den kundens villkor, med lyhördhet och respekt för individen. 7(7)

Delmål Åtgärder Ansvar Uppföljning BMI: över 65 år ej under 22 Under 65 år ej under 20 BMI= vikt/längd x längd Samtliga kunder skall erbjudas vikt 4 ggr/år PAS Avvikande BMI följs upp av PAS Kunden ska erbjudas tre huvudmål + minst två mellanmål varje dag. Nattfastan bör ej överstiga 11 timmar. Alla kunder på särskilda boenden ska erbjudas extra kvälls och morgonmål för att minska nattfastan. Kontroll av måltidsordningen 1 g/kvartal, vid behov oftare. Använd blankett Månatlig uppföljning av måltidsordning och nattfasta. PAS 1 g/kvartal, tas på veckoträff/ap-träff Tillsammans med EC, PAS och vårdpersonal Temperaturen på maten som serveras får inte understiga 60 grader. All mat måste alltid värmas till minst 72 grader och får aldrig understiga 60 grader vid servering. Mätning av temperaturen görs vid varje måltid och dokumenteras i blanketten kontrollrapport återupphettning. Enhetschef Kontroll av miljökontoret 1g/år Varje boendeenhet ska ha minst ett kostombud Kostombuden kallas till träff 2gg/år. Enhetschefen väljer ut sina Enhetschef kostombud. Kostchef meddelar EC datum för träff Enhetschef på Gläntan är sammankallande Vid förändring All personal i verksamheten ska ha kännedom om nutritionspolicyn. Introduktion för nyanställda tas upp vid anställning och sommarvikariat Kostombud/enhetschef Bilaga 1