Systematiskt kvalitetsarbete på Öckerö seglande gymnasieskola och vuxenutbildning

Systematiskt kvalitetsarbete på Öckerö seglande gymnasieskola och vuxenutbildning 1. Allmän del Denna kvalitetsrapport omfattar följande verksamheter: Öckerö seglande gymnasieskola. Kommunens uppföljningsansvar för ungdomar mellan 16 20 år, inklusive Studiecentrum. Vuxenutbildningen på Öckerö. Verksamhetens ide och organisation av undervisningen På Öckerö seglande gymnasieskola, som är den största delen av verksamheten, finns idag tre gymnasieprogram: Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogram och Sjöfartsprogrammet med två inriktningar, däck och maskin. Vi har 32 platser på Natur, 44 på Samhäll, 12 på Sjöfart, däck och 15 på Sjöfart, maskin i årskurs 1. Antalet gymnasieplatser styrs genom ett samarbetsavtal med GR, Göteborgsregionens kommunalförbund. 26 elever från Öckerö kommun började hösten 2013 på Öckerö gymnasieskola. På Studiecentrum har vi haft 3 elever under läsåret 2013/2014. Sedan har vi haft 4 elever som gick i 1013 och som läst ett fjärde år på Studiecentrum. 1

Alla som velat studera vid Vuxenutbildningen har fått plats på de kurser vi startat, men alla kurser har inte startat p.g.a. få sökande. Läsåret 2013/2014 har följande kurser startats: HT 2013 Engelska 6, Matematik 1 och 2 VT 2014 Matematik 1 och 2 En del ansökningar till utbildningar i andra kommuner har fått avslag. Nedanstående uppgifterna är hämtade från vårt elevregister den 15 februari respektive 15 oktober respektive termin. Verksamhet 2014 2013 2012 2011 2010 2009 Natur/MBI fram till ht Vt 93 Vt 87/Ht Vt 78/Ht Vt 71/Ht Vt 67/Vt Vt 44/Ht 2011 92 87 78 71 67 Natur/MBI fram till ht 2011, egna Samhäll/DSG fram till ht 2011 Samhäll/DSG fram till ht 2011, egna Sjöfart däck/fst fram till ht 2011 Vt 15 Vt 132 Vt 20 Vt 37 Vt 16/Ht 14 Vt 131/Ht 131 Vt 20/Ht 20 Vt 45/Ht 37 Vt 21/Ht 17 Vt 133/Ht 132 Vt 20/Ht 20 Vt 51/Ht 46 Sjöfart däck/fst fram till 2011, egna Vt 10 Vt 12/Ht 10 Vt 14/Ht 12 Sjöfart maskin/mst Vt 20 Vt 25/Ht Vt 28/Ht fram till ht 2011 20 27 Sjöfart maskin/mst Vt 10 Vt 10/Ht Vt 7/Ht fram till ht 2011, egna 10 10 PRIV Vt 0 Vt 0/Ht 0 Studiecentrum/Gyslussen fram till ht 2009 Vuxenutbildning på Öckerö Matros/Motorman inom GR-vux (fr. o. m. 2010) Matros/Motorman inom GR-vux, egna Vt 3 Vt 7/Ht 3 Vt 7/Ht 5 Vt 12 Vt 10/Ht Vt 28/Ht 13 0 Vt 0 Vt 0/Ht 0 Vt 1/Ht 0 Vt 0 Vt 0/Ht 0 Vt 0/Ht 0 Vt 19/Ht 21 Vt 130/Ht 133 Vt 23/Ht 20 Vt 57/Ht 51 Vt 11/Ht 14 Vt 27/Ht 29 Vt 12/Ht 8 Vt 0/Ht 0 Vt 10/Ht 12 Vt 12/Ht 38 Vt 16/Ht 15 Vt 0/Ht 0 Vt 23/Ht 19 Vt 130/Ht 132 Vt 24/Ht 24 Vt 59/Ht 58 Vt 11/Ht 9 Vt 15/Ht 29 Vt 6/Ht 13 Vt 0/Ht 0 Vt 23/Ht 12 Vt 1/Ht 15 Vt 28/Ht 28 Vt 2/Ht 2 Vt 15/Ht 23 Vt 132/Ht 132 Vt 26/Ht 24 Vt 59/Ht 60 Vt 27/Ht 11 Vt 33/Ht 25 Vt 28/Ht 15 Vt 0/Ht 0 Vt 23/Ht 23 Vt 19/Ht 19* 2

Yrkesvux fr. o. m. Vt 2011 Vt 11 Vt 3/Ht 5 Vt 18/Ht 6 Annan kommuns Vt 100 Vt 74/Ht Vt 58/Ht vuxenutbildning 51 40 Sfi- utbildning Vt 12 Vt 9/Ht 9 Vt 12/Ht 8 Vt 44/Ht 28 Vt 40/Ht 42 Vt 19/Ht 11 * Antal studerande på Vux Öö, läser olika mycket och vissa av dem på fler än en kurs. ** Antal olika elever som läser Vux utanför Öö, ej fördelat på hur mycket var och en läser. *** Antal olika elever som läser SFI i Gbg, ej fördelat på hur mycket var och en läser. Vt 57/Ht 44 Vt 14/Ht 18 Vt 49/Ht 48** Vt 18/Ht 16*** På gymnasieskolan har vi cirka 10,3 elever per årsarbetare i mars 2014 och det går cirka 18,8 elever i varje klass. Fördelningen mellan flickor och pojkar är jämn om man ser totalt på skolan, men på Natur och Samhäll är det övervägande flickor och på Sjöfart däck och maskin övervägande pojkar. På skolan finns 12 elever med funktionshinder. Det finns inte några särskoleelever. Studiecentrum har haft 3 inskrivna elever, 4 elever som läser sitt fjärde år och där har arbetat 1,85 lärare under våren. På studiecentrum finns 1 elev med funktionshinder. Organisation av elevhälsan Vi har en arbetsgång för att följa upp elevernas studieresultat. På skolan finns en kurator, en skolsköterska, en specialpedagog och en studie- och yrkesvägledare. De ingår i skolans elevhälsoteam, EHT, tillsammans med rektor. EHT har möten varannan vecka. Vi har under de senaste åren arbetat mycket med elevernas stress och har bl. a. erbjudit kurser som arbetar med stresshantering under kurators ledning. Sedan ett antal år tillbaka genomför vi FMS med våra elever. FMS står för fysisk, mental och social hälsa och innebär att eleverna fyller i en hälsoenkät, genomför ett fys-test på idrotten och sedan har ett uppföljningssamtal med kurator. Organisation i övrigt Varje måndag förmiddag samlas all personal en stund för gemensam information. Sedan har vi arbetslagsträffar, APT och ämnesträffar enligt ett rullande schema. Därefter samla de programansvarig och rektor för ett möte. Vi har alltid med SAM, Systematiskt arbetsmiljöarbete, som en punkt på APT och LSG, samt på arbetslagsmöten. 3

Lärare med pedagogisk högskoleutbildning: På Öckerö gymnasieskola och vuxenutbildning har 32 personer arbetat under läsåret 2013/2014 (27,4 heltidstjänster), varav 20 kvinnor och 12 män. Skolan leds av en rektor, sedan finns det programansvariga för respektive verksamhet (Natur, Samhäll, Sjöfart, Studiecentrum och Vux). Det finns en kurator på 100 %, en skolsköterska på 60 %, en specialpedagog på 80 % och en studie- och yrkesvägledare på 100 %. Vi samarbetar med ÖMC, Öckerö maritima centrum, kring praktik och vissa yrkesämnen. Under året har ett antal av deras instruktörer (2,5 heltidstjänster) undervisat våra elever i bl. a. Fartygsbefäl, Maskinbefäl, Miljö och säkerhet, Verkstadsteknisk grundkurs och Överlevnad. 99 % av skolans lärare har pedagogisk högskoleutbildning och är behöriga i sina ämnen. ÖMC:s instruktörer är inte utbildade lärare, men har yrkeserfarenhet i relation till den kurs de undervisar i. Lokaler, utrustning och skolbibliotek Gymnasieskolan hyr lokaler av ÖMC och Nimbuskyrkan. Lokalerna är nya och välutrustade. Idrott och hälsa har vi på Hedens idrottshall. Under den delen av året när vädret tillåter utnyttjar vi utemiljön för undervisning i Idrott och hälsa. Eleverna äter lunch på kommunens 7 9 skola, Brattebergsskolan. Vi har ett samarbete med Öckerö kommuns bibliotek och använder det som skolbibliotek. Eftersom skolan vuxit så är vi trångbodda, vilket märks tydligt under vårterminen när vi har fler elever hemma på skolan. Arbete med särskilt stöd Vi genomför en screening i Matematik och Svenska på alla elever som börjar hos oss. Den gås igenom med de lärare som undervisar i klassen och de elever som behöver följas upp följs upp. Det finns två situationer när en elev riskerar att inte nå de kunskapskrav som gäller för en kurs: 1. när läraren har en uppfattning om varför det är så. 2. när läraren inte har en uppfattning orsakerna. I den första situationen dokumenterar läraren utifrån sin bedömning av situationen de åtgärder som läraren planerar att genomföra för att stötta eleven att nå kursens mål. Detta görs enklast i form av ett åtgärdsprogram tillsammans med eleven samt vårdnadshavare och rektor/ elevhälsan. Hög frånvaro ingår i denna situation och ökar bara behovet av att dokumentera 4

och delge elevhälsan rådande situation. Detta då elevhälsan kan börja arbeta med orsakerna till frånvaron parallellt som läraren arbetar med kursen. I den andra situationen har läraren testat en del åtgärder enligt ovan men det har inte hjälpt alternativt så har läraren ingen bild av vad som kan ligga bakom den svårighet som eleven befinner sig i. I dessa fall kontaktar läraren elevhälsan för vidare stöd. På ett första möte diskuteras de åtgärder som läraren redan testat och eventuellt bestäms några nya åtgärder att testa inom en snar framtid. Utifrån mötet kan det även beslutas om en fördjupad utredning tillsammans med kurator och/eller specialpedagog på klass- eller individnivå. Utifrån utredningen utformas ett åtgärdsprogram tillsammans med eleven, vårdnadshavare och berörda lärare. Även beslut om att inte skriva ett åtgärdsprogram meddelas elev och vårdnadshavare. Inflytande och samråd Alla klasser har klassråd en gång i veckan då aktuella frågor tas upp. Under detta läsåret har samhällsarbetslaget testat att ha ett samhällsråd där elever från olika klasser på samhällsprogrammet samlas. Frågor från klassråden förs vidare till arbetslag m.m. Eleverna bildade under våren 2011 en elevkår och har därför inte något elevråd längre, men en gång per termin samlas representanter från klassråden tillsammans med rektor och tar upp de frågor som varit uppe på klassråden. När eleverna är ombord på T/S Gunilla så finns ett båtråd, som träffar kapten och utbildningsledare regelbundet. Trygghet och studiero Alla elever i skolår två besvarar GR:s enkät där det bland annat finns med frågor om trygghet och studiero. Det tas även upp under utvecklingssamtalen en gång per termin. Under läsåret 2013/2014 har vi lämnat 2 incidentrapporter. En angående halka utanför skolans Nimbuslokaler med risk för att någon skulle trilla och en gällande en elev som cyklat omkull på väg från skolan Åtgärder mot kränkande behandling Vi uppdaterar vår plan mot diskriminering och kränkande behandling årligen. Planen kommuniceras på klassråd och APT. 5

Alla elever på skolan genomgår en trestegsutbildning i konflikthantering, som baseras på forskning inom området. Undervisning i modersmål Vi har 4 elever med annat modersmål än svenska. De erbjuds möjliheten att läsa svenska som andraspråk i stället för svenska. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan. Alla elever erbjuds utvecklingssamtal en gång per termin. Studie- och yrkesvägledaren går igenom de individuella studieplanerna med alla elever i år tre. 6

2. Resultat- och analysdelen Utvärdering av resultat och Mål Kunskaper Skolans mål är att varje elev: på ett nationellt yrkesprogram inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en yrkesexamen som innebär att eleven har uppnått en av branschen godtagbar nivå av yrkeskunnande för att vara väl förberedd för yrkeslivet, på ett nationellt högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier, eller som avslutat ett introduktionsprogram har en plan för och tillräckliga kunskaper för fortsatt utbildning eller uppnår en förberedelse för etablering på arbetsmarknaden. Det är även skolans ansvar att varje elev som har slutfört ett nationellt program eller annan nationellt fastställd utbildning med eget examensmål inom gymnasieskolan eller ett introduktionsprogram i den utsträckning det framgår av elevens individuella studieplan tillägnar sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens studieväg och kan använda dessa kunskaper för vidare studier och i samhällsliv, arbetsliv och vardagsliv, kan använda sina kunskaper som redskap för att formulera, analysera och pröva antaganden och lösa problem, reflektera över sina erfarenheter och sitt eget sätt att lära, kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden, och lösa praktiska problem och arbetsuppgifter, kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje, kan hämta stimulans ur kulturella upplevelser och utveckla känsla för estetiska värden, har kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa, har kunskaper om och insikt i centrala delar av det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet, har kunskaper om de mänskliga rättigheterna, har kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia, har kunskaper om samhälls- och arbetsliv, har förutsättningar för att delta i demokratiska beslutsprocesser i samhälls- och arbetsliv, 7

har förmåga att kritiskt granska och bedöma det han eller hon ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor, har kunskaper om internationell samverkan och globala samband och kan bedöma skeenden ur svenskt, nordiskt, europeiskt och globalt perspektiv, kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling, och kan använda bok- och bibliotekskunskap och modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Resultat: Nedanstående är en sammanställning över de klasser som tog studenten våren 2014. Det är första gruppen elever som läst enligt Gy11. NA 1114 F E D C B A Totalt antal 8 103 88 174 135 105 613 På natur var det 30 elever som gick i årskurs 3 under vårterminen 2014, varav 23 elever med examensbevis, 1 med studiebevis och 6 elever med förlängda kursslut. De fick betyg i ca 26 kurser, beroende på hur många kurser de hade inom ramen för det individuella valet. SA 1114 F E D C B A Totalt antal 14 93 78 211 346 281 1023 På samhäll var det 44 elever som gick i årskurs 3 under vårterminen 2014, varav 36 elever med examensbevis, 2 med studiebevis och 6 elever med förlängda kursslut. De fick betyg i ca 27 kurser, beroende på hur många kurser de hade inom ramen för det individuella valet. Sjöfart 1114 F E D C B A Totalt antal 96 126 66 60 58 30 436 På sjöfart var det 20 elever som gick i årskurs 3 under vårterminen 2014, varav 8 elever med examensbevis och 12 med studiebevis. De fick betyg i ca 22 kurser, beroende på hur många kurser de hade inom ramen för det individuella valet. Vi har under läsåret arbetat med hur vi erbjuder stöd till elever i behov av stöd och har tagit fram en reviderad arbetsgång inför nästa läsår. 8

Vår analys är: Naturarbetslaget skattar att måluppfyllelsen när det gäller kunskaper är hög. Eleverna möter alla mål via minst ett ämne och ofta är det flera ämnen, som möter respektive mål. Samhällsarbetslaget har individuella mål om att bli bättre inom sina ämnen och att fortsätta att utveckla givande och roliga moment inom kurserna. Fokus på att utveckla former för feedback och bedömning. Sjöfartsarbetslaget säger att når de grundläggande målen, men att varje lärare framförallt fokuserar på det som är kopplat till sin ämneskombination. Det som kvarstår, och som alltså kan utvecklas, är att göra detta arbete mer systematiskt i arbetslaget. Hur vi arbetat för att nå målen, exempel från arbetslagen: Naturarbetslaget: rapportskrivning, olika redovisningsmetoder, förbereda för fortsatta studier inom det naturvetenskapliga området genom ett naturvetenskapligt arbetssätt. Samhällsarbetslaget: förbereda för fortsatta studier genom att formulera, analysera och lösa problem, kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden, demokratifrågor genom bl. a. klassråd, FN-rollspel. Sjöfartsarbetslaget: förbereda för ett yrkesliv inom sjöfartssektorn genom mycket branschkontakter under utbildningen. Normer och värden Skolans mål är att varje elev: kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde och integritet, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor, kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. 9

Resultat: Enligt resultatet på GR:s elevenkät och frågor i anslutning till utvecklingssamtalen så känner sig våra elever trygga och trivs på skolan. Vår analys är: Naturarbetslaget säger att de möter ovanstående punkter på ett tillfredställande sätt genom resorna och i det dagliga arbetet. De flesta ämnen berör och arbetar djupgående i olika delar av målen. Ett fåtal ämnen har svårt att få in det i kursen, men dessa mål finns alltid närvarande. Samhällsarbetslaget vill se mer samverkan mellan programmen och att arbeta med en känsla av Öckerö seglande gymnasieskola, snarare än specifikt samhäll -, natur- eller sjöfartsprogram. Detta kan man göra genom att bjuda in varandra till olika teman vi jobbar med. Arbeta vidare med klimatet på hemmaplan, respekten för varandra och varandras åsikter. Utveckla formerna för elevinflytande ytterligare så det finns en röd tråd mellan klassråd och elevdemokratin på hela skolan. När något händer måste vi ta oss tid att diskutera igenom problemen med eleverna och vara tillåtande med elevers olika åsikter. Ett tillåtande klimat för oliktänkande är bättre än att alltid skriva eleverna på näsan, även om det så klart tydligt skall framgå att vi står för skolans värdegrund. Sjöfartsarbetslaget arbetar med kontinuerliga samtal i helgrupp, planerade såväl som spontana apropå vilka samtal som förs i klassrummet, kring mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar, i koppling till egna erfarenheter. Vi i personalen på skolan månar om att vara uppmärksamma och ha nära kontakt med eleverna - främst i det fysiska rummet (klassrum, övrig skolmiljö) men i viss mån även i det digitala rummet. Det finns till exempel lärar-facebook-sidor som eleverna kan välja att vara vän med en på. Det är dock inte heltäckande eftersom många elever inte väljer att använda sig av facebook och/eller lägga till lärare. Genom att prata med eleverna om miljön vi befinner oss i, visa att vi i personalen månar om den, påverkar detta eleverna förhoppningsvis positivt att själva respektera och ombesörja den. Resorna och praktiken som eleverna upplever hjälper dem att möta människor från olika kulturer och levnadsvillkor som skiljer sig från deras egna och få vidare perspektiv. Eleverna växer oerhört mycket efter ca två månader iväg från skolan och kommer tillbaka fyllda av 10

berättelser och ibland andra synsätt och tankar kring exempelvis "vi och dom". Hur vi arbetat för att nå målen, exempel från arbetslagen: Vi arbetar med ovanstående mål både inom ramen för våra kurser och på temadagar. Alla elever går också en konflikthanteringsutbildning i tre steg i anslutning till praktik och segling. Naturarbetslaget har gått igenom målen och tar upp alla delmål i kurserna. Samhällsarbetslaget tar upp detta genom resor och förberedelser för resorna. Resa 1 har Mänskliga rättigheter som tema. Sedan besöker eleverna och arbetar aktivt med organisationer, som arbetar med MR. Eleverna får möjlighet till en mycket god kännedom om punkterna ovan, globalt sett, men vi måste arbeta vidare med klimatet på hemmaplan, respekten för varandra och varandras åsikter. Sjöfartsarbetslaget arbetar i enskilda klasser där respekten för varandra varit bristande. Arbetet består av enskilda samtal och gruppsamtal för att medvetandegöra eleverna på en situation som inte är acceptabel. I samhällskunskapen arbetar man med: mänskliga rättigheter och varför människor flyr i ämne, att bearbeta demokratins problem och möjligheter, analyserar sociala problem för att hitta olika lösningar. Besöket i Marocko kan öppna upp ögonen för andra kulturer Elevers inflytande Skolans mål är att varje elev: tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, aktivt utövar inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, utifrån kunskap om demokratins principer vidareutvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former, utvecklar sin vilja att aktivt bidra till en fördjupad demokrati i arbetsliv och samhällsliv, och stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor. Resultat: 11

Alla klasser har klassråd en gång i veckan då aktuella frågor tas upp. Frågor från klassråden förs sedan vidare till arbetslag m.m. När eleverna är ombord på T/S Gunilla så finns ett båtråd, som träffar kapten och utbildningsledare regelbundet. Vår analys är: Naturarbetslaget vill arbeta med att hjälpa elevmederna med att strukturera sina studier se över kursslut, många kurser slutar samtidigt. formerna för mittkurssamtalen utveckla kontakten med föreningslivet få eleverna att bli mer aktiva. Samhällsarbetslaget tycker att detta fungerar bra: eleverna verkar använda termer kring konflikter i vardagen från konflikthanteringskursen. studiehallen används. elevaktiviteten på It ts learning är god. elevenkäter visar att eleverna tycker att studiemiljön är god. Vi behöver utveckla följande Eleverna verkar inte på egen hand ta ansvaret för våra lokaler. Schemaläggningen och begränsningar i lokalerna gör att genomförandet inte blir det vi planerar. Vad kan vi förbättra? Rutinerna för samhällsrådet ska etableras och effekterna utvärderas. Den nya klassrådsmallen utvärderas och analyseras. Vid förändringar av resorna vad gäller tema och reseuppgifter hämtar vi in elevernas synpunkter. Sjöfartsarbetslaget vill arbeta med att få eleverna till ämnesgrupper/arbetslag för att öka elevernas inflytande. Hur vi arbetat för att nå målen, exempel från arbetslagen: Naturarbetslaget Reseuppgifterna är eleverna tvungna att ta eget ansvar. Eleverna jobbar i grupp där de måste ta ansvar för att det blir gjort. Eleverna har provschema som lärarna anpassar sig till. Eleverna har inflytande på sin studiegång genom att de kan vara delaktiga i val av redovisningsform. Beroende på ämne så finns det möjlighet till att välja moment. De blir uppmanade att maila med rektor angående saker som de vill förändra. Ex eleverna lyssnas på när det gäller arbetsbelastning. När de är på Gunilla får de en känsla av hur det är att leva i en miljö 12

som inte är demokratisk. Det arbetas med i olika ämnen. Starta upp en skolidrottsförening. Provschema, klassråd, Gunillakåren. Samhällsarbetslaget Användandet av lärplattformen It s learning uppmuntrar elever att ta ett personligt ansvar, eleven kan uppdatera sig vid frånvaro, skriva ut material, ta del av utvärderingar och sin egen kunskapsutveckling. Material inför utvecklingssamtal finns på lärplattformen och eleven fyller i en självskattning för att tänka igenom sin studiesituation inför ett utvecklingssamtal. Spanska och engelska har flyttat över ansvaret för glosinlärning till eleverna med hjälp av webbsidan glosboken.se. Vårt arbetssätt innebär att eleverna får ta mycket ansvar inför sina studieresor och under resorna eftersom inga lärare finns med under studierna i hamnarna. Det ligger stort ansvar på eleverna för att genomföra sina undersökningar på resorna. Eleverna har tillgång till skolans olika utrymmen och till kopiering och utskrifter på eget ansvar. Studiehallen utnyttjas av eleverna och uppmuntrar till eget ansvar för studierna, men med hjälp av lärarna. Introduktionssamtal med årskurs 1 fångar upp elever som känner oro och behöver hjälp med att strukturera studierna. Dessa samtal ligger före utvecklingssamtalen med föräldrarna och handlar om att få eleverna mer ansvariga för sin studiesituation. Vi införde ett Samhällsråd från höstterminen liksom ny gemensam mall för klassråden vilka båda syftar till att utveckla elevernas inflytande på skolan och träna dem i att ta ansvar för skolan och studierna. På lektionsnivå: Lärarna arbetar för att få eleverna med i planeringen av arbetsformer av nya moment i kurserna. De egna undersökningarna på resorna stärker elevernas tilltro till den egna förmågan att lära sig i samarbete med andra. Mänskliga rättigheter och demokrati finns i fokus på resa 1 och som utgångspunkt på övriga resor, t ex studeras EU som demokratisk institution och FN som ett demokratiskt samarbetsorgan. Sjöfartsarbetslaget Löpande under klassråd lyfter vi deras möjlighet att påverka samt uppmanar till ökat eget ansvar. Organiserade klassråd där eleverna uppmanas att påverka skolan Ger eleverna tydliga planeringar med tidsbestämda mål/avstämningar. Arbetar med studieteknik. Självbedömning och medbedömning elever emellan Vi rekryterar elever från sjöfartprogrammet till skolavslutningar. Ger eleverna inflytande över planeringen av kurser om vilken 13

fördjupning som ska arbetas med. Möjlighet att välja arbetssätt samt bedömningsform (muntligt, skriftligt, individuellt, grupp). Utbildningsval arbete och samhällsliv Skolans mål är att varje elev: utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering, medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper, ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha, har kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt om möjligheter till fortsatt utbildning, praktik och arbete i Sverige och andra länder, och är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket. Resultat: Alla elever har ett enskilt samtal med skolans studie- och yrkesvägledare i skolår tre. På sjöfartsprogrammet gör eleverna praktik under alla tre åren på gymnasieskolan. Vår analys är: Samhällsarbetslaget Ta in det mer i undervisningen. Följa upp introsamtalen och se till att mentorstid etableras för eleverna. Förbättra tydligheten i de olika kurserna (Vad är det vi vill att eleverna skall prestera? Hur? Varför? När?). Anordna en dag där ÅK2 och 3 får möjlighet att få reda på mer om olika yrken. Vi bjuder in flera olika representanter som får berätta om yrket och utbildningsvägar och så får eleverna välja att gå på några av dessa. Sjöfartsarbetslaget Hur vi ska öka elevernas "yrkesstolthet" är något vi pratar mycket om. Att eleverna går ut på praktik tidigt gör att de har en god bild av vad det innebär att arbeta till sjöss. Däremot har vi långt kvar innan vi kan säga att våra elever har god självkännedom och förmåga till studieplanering. 14

Genom att kontinuerligt lyfta fram varför det vi arbetar med är viktigt - med koppling till deras egna tankar kring sin framtid samt till det centrala innehållet. Det kontinuerliga, individuella samtalet är jätteviktigt och det är oftare då det går att nå fram till eleven och diskutera vikten av att se över hur denne ligger till samt vad som krävs för eventuella fortsatta studier eller efterföljande arbetsliv. Att se skolan som en del av kommande studier och arbetsliv och att synliggöra den kopplingen är oerhört viktig. Det samma gäller förstås kopplingen till högre studier. Många siktar på att läsa vidare, till exempelvis sjökapten, och vid högskola och universitet är det sällan som så att lärare lägger ut en komplett handlingsplan och hjälper studenten att bocka av. Att successivt öka deras inflytande och ansvarstagande, från år ett till år tre, är en mycket viktig del. Hur vi arbetat för att nå målen, exempel från arbetslagen: Samhällsarbetslaget Treorna har en inbokad föreläsning om vilka möjligheter som finns i arbetslivet. De får också gå på olika mässor och därmed kunskaper om vilka möjligheter som finns. Vi arbetar mycket med eget ansvar under såväl förberedelser som under resorna. Att eleverna själva väljer ämne inom ramen för vad de skall undersöka är ett utmärkt vis att få dem att skriva om och undersöka det de är intresserade av. Vi hjälper eleverna att strukturera och planera sina studier. Vi har startat ett projekt med intro-samtal i ettan för att bland annat upptäcka om eleverna behöver hjälp att lära sig strukturera sina studier, och ta ansvar för dem. Genom att ha världen som klassrum öppnas möjligheter att se vad man kan göra med sina kunskaper, och vilka framtida arbeten som kan vara intressanta. Vi har också bjudit in både SIDA och liknande organisationer, för att visa vad exempelvis gamla elever på skolan gjort. Varje elevs behov och situation synliggörs genom individuella samtal med klf, syy, skolsköterska mfl. I undervisningssituationen uppmanas eleven att själv ta ansvar för studierna genom t.ex. Itlearning. Jag lägger upp delar av undervisningsmaterialet men vill utveckla arbetet med återkoppling och bedömning. Vi har uppnått - I ämnena tas flera olika perspektiv på yrkeslivet upp - Studiebesök inom olika delar av näringslivet - Möjlighet för eleverna att få råd av SYV Möjligheter till utveckling 15

- Ett förslag är att vi har en dag där ÅK2 och 3 får möjlighet att få reda på mer om olika yrken. Vi bjuder in flera olika representanter som får berätta om yrket och utbildningsvägar och så får eleverna välja att gå på några av dessa. Sjöfartsarbetslaget Samtal om att vi alla har olika inlärningsstilar och att var och en måste hitta den metod som fungerar bäst för den enskilde. Under resa 1 planeras möten in med olika branscher inom sjöfarten. Utvärderingar och samtal efter praktiken kring valet av gymnasieprogram och framtiden. I samhällskunskap arbeta med sjöfartsbranshen för att se dess möjligheter och problem. Arbetet är inte organiserat så att det sker obligatoriskt varje år. Området kunde stärkas med några fasta punkter som skall genomföras i olika årsklasser. Vi är bättre på yrkeslivet än på studielivet så att säga, men vi kan bli bättre. Framför allt har vi inte samlat detta på ett tydligt vis för eleverna. Betyg och bedömning Skolans mål är att varje elev: tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat, och kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. Resultat: Vi har under de senaste åren arbetat med formativ bedömning inom ramen för Gy 11. Lärplattformen It s learning har använts för kommunikation inom kurserna i stor utsträckning. Svårighet att använda itslearning för formativ bedömning, eftersom verktyget är för trubbigt. Eleverna verkar nöjda med användandet. Omdöme24 fungerar bra inför utvecklingssamtalen. Under samtalen framkom att även föräldrarna var nöjda med möjligheten till ökad insyn. Gymnasieskolan Ht 2013 X anges då alla delprov i det nationella provet ej utförts NA1215, åk 2 Kurs: Matematik 2c 16

Nationellt prov 2 6 13 6 4 Kursbetyg 1 6 10 10 4 NA1114, åk 3 Kurs: Engelska 6 Nationellt prov 1 1 5 7 8 7 Kursbetyg 5 7 7 10 Vt 2013 Gy 11 NA1316, åk 1 Kurs: Engelska 5 Nationellt prov 2 12 8 10 Kursbetyg 2 11 7 12 Kurs: Matematik 1c Nationellt prov 1 3 6 15 4 Kursbetyg 1 3 4 16 5 Kurs: Svenska 1 Nationellt prov 1 3 9 12 6 Kursbetyg 2 14 6 9 SA1316, åk 1 Kurs: Engelska 5 Nationellt prov 3 6 15 9 10 Kursbetyg 3 1 6 8 10 15 Kurs: Matematik 1b Nationellt prov 5 1 3 12 8 8 5 Kursbetyg 1 7 9 9 8 8 Kurs: Svenska 1 17

Nationellt prov 1 3 13 17 7 Kursbetyg 2 10 15 14 SJ1316, åk 1 Kurs: Engelska 5 Nationellt prov 1 4 1 4 3 4 Kursbetyg 1 4 2 1 3 6 Kurs: Matematik 1a Nationellt prov 7 3 4 2 Kursbetyg 6 4 4 2 Kurs: Svenska 1 Nationellt prov 2 5 5 2 2 1 Kursbetyg 1 3 6 2 2 3 NA1215, åk 2 Kurs: Engelska 6 Nationellt prov 4 3 7 12 5 Kursbetyg 31 Kurs: Matematik 3c Nationellt prov 4 6 12 7 2 Kursbetyg 4 4 14 4 5 SA1215, åk 2 Kurs: Engelska 6 Nationellt prov 1 4 19 12 8 Kursbetyg 15 16 13 Kurs: Matematik 2b Nationellt prov 3 11 14 7 4 4 Kursbetyg 2 15 11 10 1 4 SJ1215, åk 2 18

Kurs: Matematik 2a Nationellt prov 2 13 NP HT13 Betyg Kursbetyg 1 9 2 3 VT14 NA1114, åk 3 Kurs: Matematik 4 Nationellt prov 1 4 3 4 7 2 3 Kursbetyg 3 5 2 9 2 3 Kurs: Svenska 3 Nationellt prov 2 2 7 6 7 6 Kursbetyg 2 4 5 8 6 5 SA1114, åk 3 Kurs: Matematik 3b Nationellt prov 1 5 3 3 7 2 Kursbetyg 1 7 5 3 3 2 Kurs: Svenska 3 Nationellt prov 2 3 11 17 8 Kursbetyg 5 17 19 SJ1114, åk 3 Kurs: Engelska 6 Nationellt prov 4 2 4 2 2 3 3 Kursbetyg 1 3 5 1 3 4 3 Kurs: Matematik 3c Nationellt prov 2 1 1 Kursbetyg 2 1 1 Kurs: Svenska 3 Nationellt prov 4 3 4 1 1 19

Kursbetyg 4 4 2 1 1 1 Vuxenutbildningen Ht 2013 Kurs: Engelska 6 Nationellt prov 1 1 3 Kursbetyg 2 3 Vår analys är: Respektive arbetslag har gått igenom resultaten på de nationella proven och jämfört med betygen på kursen. I de fall det skiljer sig åt finns motiveringar, som t. ex. att det nationella provet låg tidigt i kursen p.g.a. segling. Naturarbetslaget Även om ett ständigt arbete med förtydligande och exemplifierande av kunskapskrav och centralt innehåll görs, är detta en punkt som är viktig för att eleverna ska kunna tolka en uppgift som ska göras. Det är också viktigt att föra en diskussion kring metoder som visar sig effektiva när det gäller elevernas tillvaratagande på formativ bedömning då det ibland verkar som att eleverna inte har tagit till sig den feedbacken som de fått på föregående uppgift. Vikten av prioritering är en annan sak som eleverna behöver tränas på. Att tydlig göra vikten att planerna sin tid och faktiskt följa sin planering är saker som inte kommer självmant utan är något som hade kunnat hjälpa eleverna till ytterligare framgång inom sina studier Att samverka kring bedömning och redovisningsformer. Att visa elevexempel så att eleverna förstår vad som skiljer de olika betygsstegen åt. Samhällsarbetslaget Förslag om att fortsätta at utvecklas inom formativ bedömning för att hjälpa elevernas förmåga att se sitt eget lärande. Kommentar: Vi behöver fortsätta att utveckla former för att eleverna faktiskt skall kunna bedöma sina studieresultat. Mitt förslag är att vi fortsätter att arbeta med formativ bedömning, lär oss mer, hjälper varandra och har mycket diskussioner i frågan, exempelvis på arbetslag. Sjöfartsarbetslaget När det gäller Betyg och bedömning behöver vi samtala mer kring detta både inom arbetslaget och med eleverna. Även om vi (i 20

synnerhet de som är mentorer) redan gör detta, finns det utrymme för förbättring. Eftersom de olika eleverna på sjöfartsprogrammet troligen har mer heterogena förväntningar än övriga programs elever är det viktigt att resonera med var och en kring kunskapskrav m m. Vi bör alltså arbeta med att utveckla elevernas reflektionsförmåga i relation till vad de själva vill uppnå med sina studier. Ibland kan det innebära att peppa någon med låga förväntningar, ibland att få någon att se mer realistiskt på sin egen insats. Hur vi arbetat för att nå målen, exempel från arbetslagen: Naturarbetslaget Moment där eleverna själva bestämmer över undervisning, inlärningsmetod och examinationsmetod. Omfångsrika kommentarer direkt i elevinlämningar och uppmanat eleverna att ta del av dessa. Tydliggjort betygskriterier inför varje moment. Mittkurssamtal där först frågan ställs eleverna om deras mål, strategier för att nå målen samt hur de gör när de studerar. Tydliggjort betygskriterier. Vi jobbar tätt tillsammans med EHT och det går snabbt att hitta individuella lösningar för elever som behöver någon form av stöd. Samhällsarbetslaget Vi skattar oss högt som skola, men individuella egenskattningar hamnar något lägre. Kommentarer kring måluppfyllelse lyder: Arbetar med båda punkterna ovan hela tiden men detta är ju något av det viktigaste vi gör och anser därför att jag kan utvecklas och arbeta ännu bättre med detta. Jag upplever att jag har en god måluppfyllelse men jag är inte säker på att eleverna upplever att de får allt som står ovan. Eleverna är ofta så inställda på prövningarna att de inte alltid förstår vad de lär sig. Risken är att det höga tempo som vi och eleverna håller gör att det blir mycket ytinlärning och att de har svårt att sätta samman sina kunskaper med olika ämnen och med verkligheten. Att eleverna tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat tycker jag att vi är bra på. Jag försöker att motivera eleverna genom att göra spännande uppgifter där man kan utmanas oavsett hur man ligger till. Jag har fått fin feedback på det från eleverna, så det tror jag funkar bra. Jag arbetar mycket med formativ bedömning, både tillsammans med kollegor och på egen hand. Vi har arbetat med matriser på It s learning, för ettorna. Det är i startgroparna för min del, och jag behöver bli bättre. Jag har utvecklat min ämnesmetodik och gett eleven ansvar under uppsikt, samt medel för att kunna bedöma sina delresultat och sitt 21

utvecklingsbehov genom:1) att arbeta bättre formativt med både feedback och feed forward, där jag gett eleverna konkreta exempel på vad de behöver förbättra, 2) självrättande uppgifter på lärplattform, flippat klassrum med självrättande kontrollfrågor och glosboken.se. Dessutom ger detta mig mer tid åt varje individ i klassrummet under lektionstid3) att jag lagt in bedömningsmatriser i lärplattform med kunskapskrav till varje delmoment + förklaring från skolverkets kommentarmaterial kopplade till varje större uppgift. Trivsel och Trygghet I GR:s enkät för årskurs som eleverna i skolår två besvarar finns det två frågor som gäller trivsel och trygghet, Jag känner mig trygg i skolan och Jag får möjlighet till studiero i skolan. Generellts sätt känner sig eleverna trygga i vår skola och upplever att de får möjlighet till studiero. På sjöfartsprogrammet visade enkäten på kränkande behandling och mobbning. Situationen i klassen var känd sedan tidigare under höstterminen och insatser hade sats in. Insatserna bestod av två lärare i klassrummet under viss tid, arbete med värderingar på mentorstid samt utvecklingssamtal med två av de utsatta. Det genomfördes även ett extra föräldramöte. Insatserna av åtgärderna skall utvärderas i samband med att klassen återkommer i november 2014. Viktigt att mentorerna följer upp insatserna när eleverna börjar år tre. Enkäten har skapat en ökad vaksamhet för kränkande behandling i årskursen. Entreprenöriellt lärande/el Vi har arbetat med entreprenöriellt lärande sedan skolan startade, genom vårt sätt att arbeta med uppgifter under seglingarna med T/S Gunilla. Strategisk del - Utvärdering från 2012-13 Nedan redovisas de utvecklingsområden som finns beskrivna i kvalitetsredovisningen för 2012/2013 samt vad dessa resulterat i. Läsåret 2013/2014 kommer vi att fortsätta anpassningen till Gy 11. Det är första läsåret där det är fullt utbyggt enligt den nya läroplanen. Ett fokusområde för skolan är våra lokaler och vår itmiljö, som vi kommer att arbeta vidare med. Resultat: Första kullen inom ramen för Gy11 har tagit studenten. Vi har under året gjort om i våra lokaler så att eleverna fått flera 22

utrymmen att vara i när de inte har lektion och vi har också byggt ut det trådlösa nätverk som eleverna har tillgång till. Att utveckla arbetet i naturarbetslaget. Genom att öka IT-användningen. Arbetslaget vill vidareutveckla användning av It s learning och Omdöme24. Se över vilka ämnesövergripande projekt och reseuppgifter där IT kan användas på ett meningsfullt sätt. Lära av varandra genom att berätta om olika projekt på arbetslagsmöten och auskultation på lektioner. testköra portfoliometoden i årskurs 1 för att öka elevernas medvetenhet om sin läroprocess och hjälpa dem att strukturera sina studier. utveckla samarbetet med aktörer utanför skolan, t. ex. andra skolor i kommunen, NATFAK och Tjärnö. Resultat: IT-användning, It s learning - Nej vi använder generellt IL lite mindre troligen p.g.a. att vi inte är så vana vid det. Vi behöver jobba mer frekvent med dessa uppdrag. I matte 5 så har it används mer frekvent, geogebra. IT-anvädning, Omdöme24 - F/E info är det som känns rimligt att genomföra på Skola24. Utvecklingssamtalen bör vara mer om den sociala delen, hur eleverna trivs. Ämnesinformation är svår att föra fram för klf, den bör komma ifrån ämnesläraren. Det som klf kan göra är att ge en generell bild av hur det går för eleven ex, behöver lägga mer tid på läxor, eleven upplevs trött. IT-använding, resuppgifter. Bör undvikas då IT inte är hållbart på Gunilla. IT-användning, lära av varandra - Ett fåtal lärare har auskulterat, detta vill vi vidareutveckla för att få en större inblick. Portfoliometoden, år 1 - Det blev inte bra och vi stryker det. Samarbete, skolor i kommunen - Det blev mycket lyckat och kommer göras igen. Samarbete, NATFAK - Har inte blivit som vi önskat, men vi gör ett nytt försök. Samarbete, Tjärnö - Virtue kommer att fylla denna roll, men vi kommer jobba vidare med Tjärnö. Att utveckla samhällsarbetslaget Genom att att bli bättre på att hantera elever som mår dåligt. Detta gör vi genom att lära sig mer om ohälsa bland ungdomar. 23

utveckla elevhälsoarbetet som klassföreståndare och i samarbete med elevhälsan. använda studiehallen, som en del av arbetet med elevhälsa, t. ex. studiehandledning eller kvällsaktiviteter. Resultat: Det kommer alltid stress i årskurs 2, vilket det också gjorde i år (påskkrisen). Den stress som åk 2 upplevde var på gruppnivå, inte på individnivå. En åtgärd i SAM1215 blir att förbjuda sms/facebook om studier under helgen. Vad ska vi göra nästa år? Undvika dubbelpass med bara en lärare när lärare är på Gunilla. Ha en stående punkt på arbetslag där vi pratar om vad vi gör med eleverna i de olika kurserna så att vi samordnar bättre. Nästa resa 2 har ett annat upplägg med fler mindre uppgifter som tar upp färre centrala innehåll. En annan åtgärd är att vi har flyttat kurser från åk 2 i poängplanen, vilket gjort arbetsbördan lättare. SAS1316 har varje måndag haft planering av veckans studier med hjälp av klf som lagts upp på facebook. Klassråd i SAM1215 kommer att ligga på måndagar så att man kan göra planeringar för veckan. Klassråd i SAM1215 har styrts upp med fasta ordf/sekr med protokoll på itslearning. Dagordning för klassråd i SAM1215 har gjorts om och arbetet pågår med att få eleverna att känna att de äger klassråden. Viktigt att vi räknar med att det mesta arbetet ska göras på lektionstid och begränsar uppgifterna. EHT på arbetslagsmötena har varit bra och elevärenden följs upp på ett annat sätt. Nästa läsår kommer vi att vara dos i olika omgångar i arbetslaget. Hur löser vi det? Vi har elever som söker vår skola därför att de vill komma bort från en dålig hemsituation. Vilken beredskap har vi för detta? Vårt jobb är att undervisa, inte ta hand om trasiga ungdomar. Problemet är att det är svårt att slussa ungdomar vidare på ett snabbt sätt. Vi i samhällsarbetslaget önskar utbildning i suicidprevention i två steg: först för lärarna och sedan för eleverna. Att utveckla arbetet i sjöfartsarbetslaget. Genom att arbeta med erfarenhetsutbyte och pedagogiska samtal i arbetslaget. Arbetslaget ska arbeta med att delge varandra lyckade och mindre lyckade exempel i undervisningen, samt regelbundet avsätta tid för att dela med sig av erfarenheter av t.ex. formativt arbete. öka elevernas konkurrenskraft och yrkesidentitet. Arbetslaget skall arbeta med att öka elevernas kunskaper om sjöfartens olika sektorer och utgångar samt deras egna roll i sjöfarten. utveckla föräldraaktiviteten. Arbetslaget skall arbeta med olika 24

metoder för att få föräldrarna mer aktiva i sina ungdomars skolgång. utveckla IT i skolan. Arbetslaget skall arbeta med att eleverna utvecklar en större trygghet i arbetet med datorer. Resultat: Vi har under året delat med oss av exempel på undervisning, men hade kunnat göra det mer systematiskt. - Vi berättade om infärgning av sjöfartsämnet i våra kurser och upprättade ämnesmässiga exempel på infärgning som finns på It s learning. I samband med detta arbete delgav lärare varandra sina erfarenheter av infärgning. Vi kommer under hösten fortsätta med handledningssamtal med kurator och kommer då få en bättre systematik i uppföljningen av den bedrivna undervisningen. - Eleverna mötte yachtinginstruktörer/rekyterare under praktiken på Gunilla. Våra elever har tidigt i utbildningen genomgått två praktikperioder och varit på minst två fartyg, ofta tre. Tidig praktik bidrar till en yrkesidentitet vilket syns i utvecklingssamtal. En elev har valt att hoppa av utbildningen då hen inte kan se sig själv i detta yrke vilket kan tolkas som att flertalet elever håller kvar eller stärks i sin identitet som blivande sjömän. Måluppfyllelsen i kurser i år ett har varit betydligt bättre i år än tidigare år. Huruvida detta kan förklaras av tidig praktik eller av ett högre intag till programmet är svårt att bedöma. Förhoppningsvis är det en kombination. Vi bör ta in fler aktörer under kommande läsår från Norge och Danmark för att vidga elevernas vyer för både utbildning och yrkesliv. - Vi har hållit ordinarie föräldramöten i samband med skolstart i år ett och inför segling. I år två hölls föräldramöte under hösten i samband med värdegrundsarbete i klassen samt inför segling på vårterminen. Det finns aktiva maillistor mellan skolan och föräldrarna. Dock kan vi inte se att föräldrarna i år ett har någon utmärkande kontakt med varandra. Under kommande år skall vi i SJDM1316 utveckla en form för veckobrev i mailform där vi informerar kort om vad som sker i samband med skolan. Tanken är att öka kommunikationen och på så vis involvera föräldrarna mer i skolans verksamhet. - Eleverna arbetar med It s learning men arbetet går relativt trögt. I svenskan tas grundläggande ordbehandlingsprogram upp och i samhällskunskapen ser vi över grundläggande sökstrategier. Information om datasystemet uteblev förra året av olika anledningar men vi hoppas etablera en rutin där 25

nätverksansvarig träffar klassen vid flera tillfällen och informerar om inloggning, sparande av dokument, skrivare m.m. Viktigt att träffa gruppen elever vid flera tillfällen så att kunskapen etableras hos samtliga elever. Synpunkter och klagomål Våra elever känner sig trygga och trivs på skolan. Det som kommer upp som negativt är att det är mycket ändringar i schemat, som gör det svårt att planera sin tid. 26

3. Strategisk plan för 2014-15 Läsåret 2014/2015 kommer vi att: göra klart vår reviderade vision för skolan. arbeta med vår reviderade modell för hur vi arbetar med elever i behov av särskilt stöd arbeta med vår reviderade modell för kvalitetsarbete delta i Matematiklyftet utveckla arbetet med formativ bedömning Arbetslagen har analyserat enkätsvar, sammanställningar av utvecklingssamtal, resultat på Nationella prov och betyg. Detta ligger sedan till grund för våra mål och satsningar i bl. a. Uppdrag II för 2014. Under nästa läsår kommer vi bl. a. att arbeta mot nedanstående mål. Att utveckla arbetet i naturarbetslaget. Genom att o Arbeta med motivation för elever och lärare. Att förankra varför vi gör det vi gör. Målbild utifrån vad vill eleven och vad vill vi med det vi gör. Gå igenom underlaget på vad våra gamla elever gör idag. Ta in gamla elever som berättar för NA eleverna på skolan om vad de har haft nytta av vad de läst och låta dem berätta vad de gör idag. Bokcirkel, föreläsningar. Att utveckla arbetet i samhällsarbetslaget Genom att o Arbeta med synergieffekten. Utgå från de centrala målen i kurserna och på så sätt hitta samarbetsmöjligheter mellan olika kurser. Koppla detta till arbetet med formativ bedömning. Att utveckla arbetet i sjöfartsarbetslaget Genom att o Ha erfarenhetsutbyte och pedagogiska samtal. Handledning med kurator. Fokus på ansvar och mentalisering o Arbeta för en ökad konkurrenskraft och yrkesidentitet. Samverkan med norsk sjöfart, yachting och högskolan. 27

o Utveckla IT i skolan. Använda It s learning, som aktiv plattform i kommunikation och dokumentation. o Likabehandling. Könsroller i sjöfarten, utarbeta en strategi för att förebygga. Katarina Lindgren Öckerö seglande gymnasieskola, studiecentrum och vuxenutbildning Barn- och utbildningsförvaltningen Öckerö kommun 28