PÄ 29/2009 PÄ 26/2011 Program till detaljplan för del av Norra Fäladen 4:1 mm och del av kvarter Bullerbyn Två förtätningsprojekt vid Norra Fäladens centrum Stadsbyggnadskontoret 2011-11-04
Innehåll 1. Syfte...3 2. Programförslag...3 2.1 Stadsbyggnadsidé...3 2.2 Ny bebyggelse...4 2.3 Trafik...5 2.4 Grönstruktur...6 2.5 Handel och service...7 2.6 Tekniska frågor...7 3. Genomförande...7 3.1 Nödvändiga åtgärder...7 3.2 Ansvarsfördelning...7 4. Konsekvenser...7 4.1 Behov av miljöbedömning...7 4.2 Hälsa och säkerhet...7 4.3 Sociala konsekvenser...8 4.4 Kulturmiljö och stadsbild/landskapsbild...9 4.5 Fortsatt arbete, utredningar osv...9 5. Planeringsförutsättningar...10 5.1 Bakgrund...10 5.2 Tidigare ställningstaganden...10 5.3 Bebyggelse och stadsbild...10 5.4 Service...11 5.5 Trafiksystem...11 5.6 Grönstruktur...11 Följande har deltagit i arbetet med programmet: Britt-Marie Jonsson, Planarkitekt Jimmie Simonsen, Layout Samråd har under utarbetande av programmet genomförts med: Berörda fastighetsägare Tjänstemän vid Tekniska förvaltningens park- och naturkontor samt mark- och exploateringskontor, Barn- och skolförvaltning Lunds stad, Serviceförvaltningen samt Kultur och Fritid. 2
Svenshögsvägen Svenshögsskolan Planområdet Humleboskolan Ortofoto från 2010 med planområdet inritat. 1. Syfte 2. Programförslag Programmet till detaljplanerna för del av Norra Fäladen 4:1 (Borgareparken) och del av kvarter Bullerbyn har som syfte att genom detaljplan pröva lämpligheten att förtäta med framförallt bostäder i anslutning till Norra Fäladens centrum. 2.1 Stadsbyggnadsidé En komplettering föreslås av Norra Fäladens centrum med framförallt fler bostäder. Detta innebär en förstärkning av centrum med ett större underlag för handel och service. Det ger även god närhet för bo- Fäladstorget Flygfoto över det aktuella programområdet. 3
2 LKF 1 3 Förslag till bostäder för seniorgården, öster om Fäladstorget. Illustration av Plan och Byggnadskonst i Lund AB samt [Reform] ende till stadsdelens service och ökar tryggheten i centrum. De två projekten innehåller både bostadsoch hyresrätter, vilket ger en bra bostadssammansättning. 1 2.2 Ny bebyggelse Gestaltning Bostäder för äldre, s k seniorbostäder, föreslås uppföras i en hög byggnad i 10-11 våningar i fonden av parkeringen, och i ytterligare två byggnader i 4-5 våningar inom de nordvästra dungarna i Borgareparken. Det höga huset blir en markör av centrum. I kvarter Bullerbyn föreslås även två nya höga bostadshus i 8 och 9 våningar. LKF förslag för kv. Bullerbyn. Vy från söder. Illustration [Reform] 1 Bostäder Seniorbostadsprojektet innehåller ca 65 bostadsrättslägenheter. Projektets storlek ger möjlighet till café, gemensamma lokaler, service och husvärd. Byggnaderna placeras i Borgareparkens nordvästra del. Det höga bostadshuset placeras delvis på Svenshögsskolans fastighet och tar ca 700 m2 i anspråk av skolans tomt. LKF förslag för kv. Bullerbyn. Vy från väster. Illustration [Reform] 4
2 Seniorbostäder Flygvy från nordväst. Flygvy från nordväst 3 FÖRSLAG TILL BOSTÄDER FÖR SENIORGÅRDEN, ÖSTER OM FÄLADSTORGET, LUND PLAN- OCH BYGGNADSKONST I LUND AB, ARK MSA VLADE NAUMOVSI LUND 11 08 11 3 ca 14 m Seniorbostäder ca 12,5 m Sektion B-B Sektion B-B skala 1:200 (A3) FÖRSLAG TILL BOSTÄDER FÖR SENIORGÅRDEN, ÖSTER OM FÄLADSTORGET, LUND PLAN- OCH BYGGNADSKONST I LUND AB, ARK MSA VLADE NAUMOVSI LUND 11 08 11 9 Sektion A-A I kvarter Bullerbyns norra del planerar Lunds kommuns Fastighets AB en förnyelse med hyresbostäder, som en ersättning för de befintliga kontors- och förskolebyggnaderna som har byggnadstekniska brister. Det inlämnade förslaget innehåller sammanlagt 60-70 lägenheter. Eftersom projektet kommer att studeras vidare kan antalet lägenheter komma att ändras. Sektion A-A skala 1:500 (A3) 2.3 Trafik Gatunät Förslaget innebär ingen större påverkan på befintligt trafiknät. Trafiken beräknas öka med ca 350 fordon. Infartsgatan från Svenshögsvägen till centrumparkeringen kommer att flyttas ca 5 m norrut, i enlighet med gällande detaljplan. Gång- och cykelnät FÖRSLAG TILL BOSTÄDER FÖR SENIORGÅRDEN, ÖSTER OM FÄLADSTORGET, LUND PLAN- OCH BYGGNADSKONST I LUND AB, ARK MSA VLADE NAUMOVSI LUND 11 08 11 8 Planförslaget berör flera gång- och cykelvägar som leder till Fäladens centrum och skolor i Borgareparken. Den blå cykelleden från Klostergården, via stadens centrum, sjukhuset och universitetsområdet, leder fram till Borgareparkens östra och norra del samt vidare till Fäladens centrum. Utformningen av den del som berörs av planförslaget kommer att studeras vidare i planarbetet. Parkering Bilparkeringsbehovet för de nya bostäderna föreslås ske i underjordiska garage. För seniorbostäderna föreslås parkering under östra delen av centrumparkeringen eller alternativt gemensamt i projektet i kvarter Bullerbyn. För de två byggnaderna i par- 5
ken behöver ett par parkeringsplatser anordnas nära husens entréer för personer med nedsatt rörelseförmåga. Nedfart till garagen kommer att anordnas via ramp från centrumparkeringen. Cykelparkering bör lämpligen anordnas nära husens entréer. Angöring Angöring till de två nya byggnaderna inne i parken föreslås ske via befintliga gång- och cykelvägar samt i gränden väster om kvarter Bullerbyn, där angöring till befintliga byggnader redan idag sker. Om ett gemensamt underjordiskt garage anordnas i kvarter Bullerbyn kommer angöringstrafiken minska i parken. I det fortsatta planarbetet är det viktigt att studera åtgärder för att skapa så god säkerhet som möjligt. Kollektivtrafik Avståndet till servicebussens hållplats i centrum är max 100-150 m och till hållplatserna för busslinjen i Svenshögsvägen är det mindre än 300 m från de nya bostäderna. Bilsnål planering Planförslaget med sin bebyggelse invid Fäladstorget innebär gångavstånd till många servicefunktioner och närhet till kollektivtrafik, vilket ger goda förutsättningar för bilsnåla transporter. Kalaset i Borgareparken, 28 maj 2011. Foto Bengt Aronsson 2.4 Grönstruktur Förslaget innebär att ca 6 000 m2 av Borgarparkens centrala parkrum tas i anspråk för den nya bebyggelsen. Borgareparken med sina ca 5 ha stora centrala parkrum är Norra Fäladens stadsdelspark. Förtätningen i detta parkrum innebär att framförallt värdefulla rekreations- och aktivitetsytor försvinner och att parkens helhetsmiljö påverkas. Borgareparken används mycket flitigt såväl till vardag som till fest. Parken innehåller även många av de kvaliteter som anses viktiga för vårt välbefinnande, hälsa och livskvalitet förutom de värden som parken har för klimatet och biologisk mångfald. Området som nu föreslås bebyggas innehåller en hundrastplats och en gröning, som är omgivna av stora träd, lummig vegetation och en allé. En utglesning av träden är nödvändigt för att skapa en god boendemiljö. Vy från Gatuperspektiv söder vid från parkhusen. söder vid parkhusen Illustration av Plan och Byggnadskonst i Lund AB 6 FÖRSLAG TILL BOSTÄDER FÖR SENIORGÅRDEN, ÖSTER OM FÄLADSTORGET, LUND PLAN- OCH BYGGNADSKONST I LUND AB, ARK MSA VLADE NAUMOVSI LUND 11 08 11 6
4. Konsekvenser 2.5 Handel och service Kommersiell service I kvarter Bullerbyn kan eventuellt även ytterligare lokaler för service bli aktuellt. I Fäladens centrum finns bland annat livsmedelsbutik, apotek, vårdcentraler, kyrka och pizzeria. Skola och barnomsorg Önskemål finns från skol- och serviceförvaltningarna att på sikt kunna utöka lokalerna på Svenshögsskolans tomt, gärna i västra delen. I seniorbostadsprojektet finns viss möjlighet att inrymma skollokaler i bottenvåningen på det höga huset. I det fortsatta planarbetet bör möjligheterna studeras att lösa ytterligare lokalbehov för skolan. I kvarter Bullerbyn finns öppna förskolan Kulan med ca 100 besökande per dag. Den planeras på sikt att flyttas till förslagsvis ett annat centralt läge. Eventuellt kan en mindre förskolelokal inrymmas i det nya projektet. 2.6 Tekniska frågor Föreslagen bebyggelse kan anslutas till befintliga ledningsnät. 3. Genomförande 3.1 Nödvändiga åtgärder (Infrastruktur, vägar, VA energi) Förbättring av befintliga gång- och cykelvägar för att möjliggöra angöringstrafik samt fördröjning av dagvatten kommer att utredas i det fortsatta planarbetet. Utglesning måste ske av träden i dungarna vid seniorbostäderna och ny hundrastplats måste anordnas. 3.2 Ansvarsfördelning Ansvars- och kostnadsfördelning regleras genom exploateringsavtal och/eller markanvisningsavtal mellan exploatörer och Lunds kommun. 4.1 Behov av miljöbedömning Platsen Planområdet kan beröra Riksintresset Lunds stadskärna, avseende stadssiluetten samt värden för boendes närrekreation och skola. Planen Genomförande av planförslaget kan medföra negativa effekter genom minskad parkmark per invånare och mindre skolgård. Kompensationsåtgärder bör vidtas. Påverkan Genomförande av planförslaget innebär att tillgången till parkmark minskar för de boende. Det höga huset inverkar på stadsbilden och skuggar del av skolgården. Motiverat ställningstagande Stadsbyggnadskontoret bedömer med vägledning av förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att planförslaget inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap 11 18 miljöbalken och i 5 kap 18 plan- och bygglagen. Behovet av miljöhänsyn vid genomförandet av detaljplanen belyses därför inte i en miljöbedömning enligt 6 kap miljöbalken. 4.2 Hälsa och säkerhet Trafik Trafikalstringen enligt förslaget beräknas till ca 350 fordon /dygn. Buller Trafikbuller bedöms bli ringa i området och den nya bebyggelsen ger endast marginell ökning. Vatten Enligt Vattenmyndigheten och Länsstyrelsen ingår planområdet i Höje ås avrinningsområde. Planområdet berörs inte av någon grundvattenförekomst eller 7
vattendrag. Förslaget innebär inte att vattenkvaliteten påverkas i området. Åns kemiska ytvattenstatus är god medan den ekologiska är dålig och god status förväntas uppnås 2027. En förtätning av parkmark och hårdgörning av grönyta påverkar däremot mängden dagvatten och belastar ledningsnätet. Luft Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft enligt 5 kap miljöbalken gäller för svaveldioxid, bly, kvävedioxid, kolmonoxid och partiklar (PM 10). Enligt miljöförvaltningens uppgifter överskrids inte miljökvalitetsnormerna inom Lunds kommun. Luftföroreningarna ligger inom godtagbara nivåer inom planområdet. Trafiktillskottet från den förändring som planförslaget innebär bedöms inte förändra nivåerna för befintlig bebyggelse. 4.3 Sociala konsekvenser Barnperspektiv Vid utarbetande av planförslaget ska hänsyn till barns intressen, behov och situation i enlighet med barnkonventionen tas. Barns och ungas miljö påverkas av exploateringen på parkmark och skolgård. Borgareparken används idag av många barn och ungdomar för lek, bollspel, fritid och i skolan. Barnens friyta minskar både på skolgården och i parken. Utformningen av gång- och cykelvägarna måste fortsatt studeras i det kommande planarbetet för att skapa god och säker tillgänglighet framförallt till Svenshögsskolan, men även till Fäladens centrum. Kvalitetshöjande åtgärder måste även vidtas för att kompensera det intrång som sker i parken och på skolgården. Ianspråktagande av Svenshögsskolans skolgård för ett högt bostadshus innebär att skolgården blir något mindre och att den skuggas. Tillgänglighet Vid utarbetande av planförslaget kommer kravet på god tillgänglighet och användbarhet för funktionshindrade att beaktas. Hur kraven på tillgänglighet i 8 kap 4 (byggnader) och 3 kap 15 PBL (tomter) i detalj kommer att tillgodoses avgörs i samband med byggnads- och markprojekteringen och därmed vid kommande bygglovprövning och bygganmälan. Mångfald och trygghet Förslaget att bygga bostäder i området innebär att miljön i parken och på Svenshögsskolan kan komma att upplevas säkrare och tryggare att vistas i och att passera, eftersom fler kommer att röra sig i området. Lägenheterna sprider även ljus och uppsikten ökar över skolgård och park. Att bygga bostäder med olika upplåtelseformer bidrar till varierad hushållssammansättning och ökad mångfald. Närheten till service i centrum är särskilt värdefull. Befolkningsstruktur samt befolkningsutveckling och byggande i stadsdelen Norra Fäladen har en förhållandevis ung befolkning med 17,5 % under 16 år och 7,9 % 65 år eller äldre jämfört med Lunds stad, som har 14,8 % unga och 13,9 % äldre. Andelen studenter är stor i området. De föreslagna bostadsprojekten i centrum och parken ger möjligheter till kvarboende i stadsdelen för äldre småhusägare som vill flytta till lägenhet. Detta är positivt och kan bidra till flyttkedjor. Inom stadsdelen finns flera förtätningsprojekt, som medför en ökning av befolkningen. Befolkningen kan därför komma att öka från 12 671 år 2010 till ca 14 350 personer, vilket är en ökning med 13 %. Om bara de troliga projekten förverkligas kommer befolkningen att öka till ca 13 350 personer, d v s med 5 %. Upplysningsvis fanns det 1970, efter första utbyggnaden 10 000 invånare i stadsdelen, varav knappt 2000 icke mantalsskrivna studenter. Andra förtätningsprojekt pågår i stadsdelen, som kan byggas antingen enligt gällande detaljplaner eller där planarbete pågår. I sådana troliga projekt kan det inom några år byggas ca 210 lgh i kvarteren Käranden, Offerkällan och Skyttegillet, 200 studentlägenheter i kv Kämnärsrätten och Sagostunden samt 50 lgh i äldreboende alternativt ca 30 vanliga lägenheter i kv Häradsrätten. Sammanlagt ca 460 bostäder, vilket motsvarar ca 670 nya invånare. Dessutom finns osäkrare förtätningsprojekt såsom enligt detta planprogram där ca 110 lgh kan byggas samt idéskisser till förtätning längs Svenshögsvägen där ca 250 lgh norr om centrum plus ca 30 lgh i centrum redovisas. En förtätning/påbyggnad kan eventuellt även bli aktuellt på sikt inom kv Skarpskytten 8
och Rådhusrätten med ca 140 lgh. Sammanlagt kan det bli ca 530 bostäder till och det innebär ca 1 000 nya invånare. Totalt kan det komma att byggas ca 1 000 lägenheter till utöver de befintliga 6 455, inklusive studentrum, som finns i stadsdelen. Rekreation och grönytor Den föreslagna förtätningen i Borgareparkens centrala parkrum innebär att stadsdelsparken minskas i sina mest använda delar. Detta påverkar en stor andel brukare, då Borgareparken är en av Lunds mest använda parker. Exploatering av parkmark påverkar även klimat, dagvatten och i olika hög grad rekreativa miljöer. Norra Fäladen är en stadsdel med många flerbostadshus. 80 % av lägenheterna inklusive studentrum finns i denna hustyp. Boende i dessa fastigheter är känsligare för en minskning av parkmark än t ex boende i villaområden. Med hänsyn till en förväntad utveckling med ökat byggande i stadsdelen så kommer grönytestandarden att försämras till 57 m2 eller på längre sikt till 53,5 m2 per invånare, då även osäkra projekt och en utökning med ca 20 000 m2 grönyta i stadsdelens norra del medräknats. Det bör jämföras med att Norra Fäladen hade 71 m2 grönyta inklusive skyddszoner per invånare 2002-12-31 och att genomsnittet för Lunds tätorter var 67 m2 per invånare, enligt Grönstrukturprogrammet. Invånarantalet var då 10 455 invånare på Norra Fäladen. Eftersom befolkningen på Norra Fäladen ökat så har redan grönytan minskat till 58,5 m2 per invånare 2010-12-31. Den rekreativa ytan är dessutom betydligt mindre och tillgången till allemansrättslig mark är begränsad i sydvästra Skåne. En minskning av Borgareparken, som är betydelsefull för rekreation och som samlingsplats för hela stadsdelen, kan därför ur dessa perspektiv vara tveksam. Skola och förskola Skolbehovet på Norra Fäladen ökar och flera projekt planeras i stadsdelen med nya förskoleavdelningar och F-3 klasser. Ytterligare lokaler kommer att behövas inom några år även för högstadiet, som finns på Fäladsgården väster om Svenshögsvägen. En minskning av skolgården kan därför ur detta perspektiv vara tveksam. Möjligheten att avstå mark bör utredas vidare. Handel och offentlig service Underlaget för centrum kommer att stärkas på grund av att fler bostäder byggs centralt, vilket innebär förbättrad service för hela stadsdelen. 4.4 Kulturmiljö och stadsbild/landskapsbild Borgareparken är Norra Fäladens stadsdelspark. Den har stora kvaliteér med väl uppvuxen vegetation och är utformad med fina rumsbildande planteringar, som omger olika aktivitetsytor. Förslaget innebär intrång i den värdefulla stadsdelsparken. Sankt Hans kyrka utgör en mycket värdefull byggnad och den omgivande miljön kring torget är värdefull. I det fortsatta planarbetet ska stor hänsyn tas till denna miljö, speciellt vid utformningen av bebyggelsen i kvarter Bullerbyn såväl vad gäller struktur, skala som material och kulör. Påverkan på riksintresset Planområdet ingår inte i riksintresseområdet Lunds stadskärna (M:K 87). Planområdet kan dock beröras av följande uttryck för riksintresset: Stadssiluetten, siktlinjer från staden och in mot Lund från det omgivande slättlandskapet. Det föreslagna 10-11 våningshuset kan komma att inverka på stadssiluetten. Från Svenshögsvägen vid Lunds norra infart bedöms de 2-3 översta våningarna bli synliga. Även de föreslagna 8 och 9 våningshusen i kvarter Bullerbyn kan komma att påverka stadssiluetten. 4.5 Fortsatt arbete, utredningar osv I kommande planarbetet ska förslag framtas för ny hundrastplats, kompensationsåtgärder på grund av intrånget i Borgareparken och Svenshögsskolan samt omhändertagande av dagvatten. Samordning måste ske mellan seniorbostadsprojektet och LKF:s projekt i kvarter Bullerbyn samt med skolan. Underjordisk parkering kommer bland annat att studeras vidare med direkt angöring till bostäderna i parken. Bebyggelsens skala och placering måste fortsatt studeras. 9
5. Planeringsförutsättningar 5.1 Bakgrund Läge Planområdet ligger i Norra Fäladens centrum och den centrala delen av Borgareparken. Markägoförhållanden Planområdet omfattar del av fastigheten Norra Fäladen 4:1, del av Borgaren 1 och del av Bullerbyn 1. Lunds Kommuns Fastighets AB äger den sistnämnda och Lunds kommun övriga fastigheter. 5.2 Tidigare ställningstaganden ÖP 2010 En viktig strategi för utvecklingen av staden är förtätning för att hushålla med den goda jorden. Förtätning ska framförallt ske i strategiska lägen såsom i stadsdelscentrum. Gällande detaljplaner För området gäller detaljplan 306 och 837 som vann laga kraft 1968 respektive 2009. 5.3 Bebyggelse och stadsbild Stadsdelen Norra Fäladen byggdes framförallt ut under 1960- talet med olika typer av bebyggelse samt med ett centrum, som är uppbyggt i rutnätsstruktur kring Sankt Hans torg med kyrka, butiker och annan service. Karaktäristiskt för byggnaderna i centrum är fasader i röd tegel. De planerade projekten ligger i anslutning till centrum. Omkringliggande bebyggelse i kvarter Käranden norr om centrum bestod ursprungligen av tvåvåningshus. De har nyligen byggts på med ytterligare två våningar och upplåtelseformen har i stort sett helt förändrats från hyresrätt till bostadsrätt. Söder om centrum finns LKF:s flerbostadsbebyggelse i tre våningar med hyresrätt. Svenshögsskolan Saltkråkan Hundrastplats Krydd- Bygglek Tennis trädgård Fårhage Damm Bollplan Pulkabacke Humleboskolan Befintliga funktioner i Borgareparken. 10
5.4 Service Skola och förskola I norra kanten av Borgareparken finns Svenshögsskolan, som är en F-6 skola. Öster om Svenshögsskolan ligger förskolan Saltkråkan och i södra delen av parken fanns Humleboskolan, som nu rivs och ersätts med en förskola med sex förskoleavdelningar. I kvarter Bullerbyn finns öppna förskolan Kulan med ca 100 besökande per dag och om huset rivs på sikt önskas flytt till förslagsvis ett annat centralt läge vid torget. Handel och offentlig service I Fäladens centrum finns bland annat livsmedelsbutik, apotek, vårdcentraler, folktandvård, kyrka och pizzeria. 5.5 Trafiksystem Norra Fäladen präglas av trafikseparering. Centrum nås från Svenshögsvägen via en infartsgata längs parkeringen med vändslinga längst in. Från östra delen av parkeringen får behörig fordonstrafik köra vidare in längs kvarter Bullerbyn mot kyrkan och Fäladstorget. 5.6 Grönstruktur Borgareparken är den sammanhållande parken på östra sidan om Svenshögsvägen och utgör den östra sidans stadsdelspark. Parken binder genom ett övergripande gång- och cykelstråk samman de östra och västra delarna av Norra Fäladen. Strukturen är uppbyggd med gröna stråk som alla leder till parkens centrala delar som erbjuder en mångfald av funktioner och upplevelser. Den är av stort värde för rekreation, såväl stillsam som aktiv. Borgareparken innehåller kryddträdgård med boulebana, bygglek med djur och fritidsklubb, plaskdamm, hundrastplats, bollplaner, grillplats med mera. Norr om Humleboskolan i sydöstra delen planeras en bollplan att byggas om till sex beachvolleybollplaner. Parkförnyelse genomfördes för tre år sedan. Parken är mycket uppskattad och används flitigt av såväl de boende i alla åldrar som av skolorna. Här ordnas även olika arrangemang och fester för hela stadsdelen. Stadsbusslinje 10 trafikerar centrum med en servicebuss, som har hållplats i sydöstra delen av parkeringen. Flera viktiga cykelstråk leder till Fäladstorget och Svenshögsskolan. I Borgareparkens norra kant finns den blå cykelleden som leder från öster längs Svenshögsskolan mot centrumparkeringen. Ett annat stråk finns i södra kanten av parken från öster till väster. Från norr finns flera stråk som ansluter till den större blå leden. Längs Svenshögsvägen finns även cgstråk. Andelen cyklister på cykellederna i anslutning till Fäladstorget är inte så stora, enligt Trivectors rapport 2007:79 Fotgängare-och cykeltrafikmängder i Lund 2007. Bedömningen är att den största andelen cyklister här vid Fäladstorget har som huvudsaklig målpunkt Fäladstorget, Fäladsgården väster om Svenshögsvägen samt Svenshögsskolan. Cykellederna används inte i så stor utsträckning av cyklister på väg till andra delar av Lund. 11
Planeringen av markens- och vattnets användning regleras i plan- och bygglagen (PBL). Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan som omfattar kommunens hela yta. Av översiktsplanen ska bl a framgå grunddragen i användningen av markoch vattenområden, kommunens syn på hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är till sin karaktär strategisk och mycket översiktlig. En fördjupning av översiktplanen kan göras för avgränsade områden, där markanvändningen preciseras. Översiktsplanen och dess fördjupningar är inte juridiskt bindande. En detaljplan reglerar i detalj hur marken får användas, hur områden ska utformas och hur bebyggelsen ska gestaltas. Detaljplan är juridiskt bindande och ska upprättas vid större förändringar. Detaljplanen ligger sedan till grund för bygglov. Vid upprättande av detaljplan ska en lagstadgad planeringsprocess följas, med följande steg: Program Samrådsförslag Utställningsförslag Antagande Stadsbyggnadskontoret, Lunds kommun, Box 41, 221 00 Lund