Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Några reflektioner kring depression och smärta i det moderna samhället Chris Bingefors
Effekt och effektivitet av läkemedelsbehandling Feedback av kunskap och erfarenhet Social service Syntes Utveckling Analys Farmakologi Toxikologi Preklinik Formulering Kliniska prövningar Registrering Läkare Sjukdomar Läkemedel Klinisk praxis Patient Media Sjukvårdssystem Familj Effekt Vårdpersonal Rabattsystem Effektivitet Bingefors & Isacson 1998
pidemiologi att lägga pussel Befolkningsperspektiv Individperspektiv Många olika informationskällor Finna beviskedja
Hur sjuka är de deprimerade?
Depression i samhället 1/3 av alla män ½ av alla kvinnor Kommer att drabbas någon gång under livet
Depression: Vård- och läkemedelsanvändning Hög sjukvårdsanvändning indikerar avsevärd somatisk sjuklighet Hög användning av somatiska läkemedel indikerar ineffektiv behandling, polyfarmaci och behandling av de somatiska symtomen på depression Män och kvinnor med depression mer likartat mönster Bingefors, 1996
Longitudinella studier av vårdoch läkemedelskonsumtion Första diagnos och behandling för depression = indexperiod 5 år före och 6 år efter indexperioden 436 patienter, 889 referenter Journalgenomgång och diagnos av psykiater Bingefors, 1996
Medelantal somatiska läkemedelsrecept/person, 5 år före och 6 år efter första behandlade depression 10 Depression 9 8 Medelantal recept/år 7 6 5 4 3 2 1 0-5 -4-3 -2-1 1 2 3 4 5 6 Bingefors et al. Br J Psychiatry 1996;168:292-298 Period
Medelantal besök per person/år 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0, ) Bingefors et al 1996 Öppenvårdsbesök Somatisk diagnos -5-4 -3-2 -1 1 2 3 4 5 6 Period
Besök hos distriktsläkare året före första depressionsdiagnos, deprimerade och kontroller 35 30 25 Proportion 20 15 10 5 0 III Endokrina VI Nervsyst VII Cirkul VIII Resp IX Digest X Genitourin XIII Muscul XVI Ill-def ICD-kapitel Bingefors, 1996
Longitudinella studier av vårdoch läkemedelsanvändning Somatisk komorbiditet Psykiatrisk komorbiditet Överanvändning av sjukvård och läkemedel Avsevärd, långvarig nedsättning av funktionsförmågan jämförbar med kroniska, somatiska sjukdomar Låg behandlingseffektivitet Bingefors, 1996
Depressionsgruppen Tidigare diabetesdebut Tidigare hjärt-kärlsjuklighet Utvecklar kroniska smärttillstånd tidigare Samma mönster som äldre, icke-deprimerade Avlider tidigare Åldras tidigare?
Tierpsstudien 1996 6,4% av befolkningen stod för: 14% av vårdcentralsbesöken 13% av besöken på andra läkarmottagningar 15% av recepten på somatiska läkemedel 18% av somatiska slutenvårdsdagar Ökning i arbetsföra åldrar Bingefors, 2003
Hur uppfattar människor sin egen hälsa och livskvalitet? 5404 personer 20-84 år i Uppsala län
HÄLSORELATERAD LIVSKVALITET SF36 Fysisk funktion (PF) Fysiska begränsningar (RP) Fysisk hälsa Smärta (BP) Allmän hälsa (GH) HÄLSA Vitalitet (VT) Social funktion (SF) Känslomässiga begränsningar (RE) Psykisk hälsa Psykiskt välbefinnande (MH)
Fysisk funktionsförmåga Klarar alla aktiviteter 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Mycket begränsad I alla aktiviteter 0 20-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75-84 Ålder Bingefors, 2004
Psykiskt välbefinnande Glad, lugn och fridfull 100 Konstant nervös och nedstämd 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 20-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75-84 Ålder Bingefors, 2004
Fysiska begränsningar Inga problem med arbete, dagliga aktiviteter 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Svåra problem med arbete, dagliga aktiviteter 0 20-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75-84 Ålder Bingefors, 2004
ingefors, 2004 Känslomässiga begränsningar Inga problem med arbete, dagliga aktiviteter 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Svåra problem med arbete, dagliga aktiviteter 0 20-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75-84 Ålder
Social funktionsförmåga Inga störningar alls 100 90 80 70 60 50 40 30 20 Svåra störningar av normala aktiviteter 10 0 20-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75-84 Ålder Bingefors, 2004
Vad är smärta? En obehaglig sensorisk och emotionell erfarenhet som är förenad med verklig eller potentiell vävnadsskada, eller som beskrivs i termer av vävnadsskada. International Association for the Study of Pain Sharp Pain by Baruch Elron
Vad kostar smärta??? Ont i kroppen och ont i själen står för 60 procent tillsammans Riksförsäkringsverkets sjukförsäkringsstatistik
Andel i procent med olika medicinska problem bland kvinnor och män, 20-84 år, Uppland Värk i axlar Ryggvärk Sömnbesvär Värk, armar och ben Allergier Huvudvärk Magproblem, halsbränna Oro, ångest Förkylning, influensa Problem med syn Högt blodtryck Hudproblem Urinvägsproblem Klimakteriet Problem med hörsel Astma Depression Magsår Blodpropp Diabetes Kärlkramp Ryggvärk Sömnbesvär Allergier Värk i axlar Värk, armar och ben Förkylning, influensa Magproblem, halsbränna Problem med syn Problem med hörsel Oro, ångest Hudproblem Högt blodtryck Huvudvärk Magsår Astma Urinvägsproblem Diabetes Depression Kärlkramp Blodpropp _ 0 5 10 15 20 25 30 0 5 10 15 20 25 30 Bingefors&Isacson, Eur J Pain 2004
Prevalens (%) av huvudvärk efter ålder i Uppland, 20-84 år 40 35 30 25 20 15 10 5 0 20-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75-84 Män Kvinnor Bingefors&Isacson, Eur J Pain 2004
Prevalens (%) av värk i axlar efter ålder i Uppland, 20-84 år 40 35 30 25 20 15 10 5 0 20-34 35-44 45-54 75-84 65-74 55-64 Bingefors&Isacson, Eur J Pain 2004 Män Kvinnor
Prevalens (%) av värk i armar/ben efter ålder i Uppland, 20-84 år 40 35 30 25 20 15 10 5 0 20-34 35-44 45-54 75-84 65-74 55-64 Bingefors&Isacson, Eur J Pain 2004 Män Kvinnor
Prevalens (%) av ryggvärk efter ålder i Uppland, 20-84 år 40 35 30 25 20 15 10 5 0 20-34 35-44 45-54 75-84 65-74 55-64 Bingefors&Isacson, Eur J Pain 2004 Män Kvinnor
Proportion med psykisk samsjuklighet, antal smärtproblem 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Bingefors&Isacson, Eur J Pain 2004 0 1 2 3 4
Faktorer relaterade till smärta logistisk regressionsanalys Män: Ålder Låg utbildning Arbetslös, förtidspension Fetma Stillasittande Kvinnor: Ålder Äktenskap,samboende Ekonomiska problem Deltid, förtidspension Fetma Odds Ratio (justerat) kvinnor/män=1,58 Bingefors&Isacson, Eur J Pain 2004
Källa: Folkhälsoenkät 2002, SLL
Andel kvinnor med nedsatt psykiskt välbefinnande, folkhälsoenkät Stockholms län 70 60 20-24 50 Procent 40 30 25-44 45-64 20 65-84 10 0 1990 1994 1998 2002 År
Arbete och läkemedel 3055 personer mellan 20-34 år, 1999 Höga krav på arbetet största riskfaktor, speciellt i kombination med: Låg uppskattning Mobbning Litet/dåligt socialt nätverk Ensamboende Enkönad arbetsplats Låg ekonomisk förmåga
Men det är r ju dom som ska ta hand om oss!
Antal födda 160 000 Födelsetal 1900-2003 Jätteproppen Orvar 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1900 1909 1918 1927 1936 1945 1954 1963 1972 1981 1990 1999 År
Alla tecken tyder på: Psykisk ohälsa i arbetsför ålder ökar (SCB) Unga (18-35) mår allt sämre psykiskt 80% av de i arbetsför ålder vill sluta jobba före 65 50+ är inte välkomna i arbetslivet
Åldrande är inte enbart ett kronologiskt, förutbestämt skeende, det är starkt beroende av både fysiskt och mentalt välbefinnande