Ny 20 kv markförlagd ledning utanför Svappavaara Lokalnät Kiruna kommun Norrbottens län Underlag för samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2015-06-09 VATTENFALL ELDISTRIBUTION AB 1
Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och syfte 3 1.2 Lokalisering 3 1.3 Koncessionsansökan 3 1.4 Samråd 5 2 Alternativutredning... 6 2.1 Alternativ 6 2.2 Nollalternativ 6 3 Utförande... 8 4 Förutsättningar... 8 4.1 Kommunala planer 8 4.2 Riksintressen och strandskydd 8 4.3 Landskap och bebyggelse 8 4.4 Naturmiljö 11 4.5 Kulturmiljö 11 4.6 Friluftsliv 13 4.7 Rennäring 13 5 Förutsedd miljöpåverkan... 15 6 Fortsatt arbete... 15 7 Tidplan... 16 8 Referenser... 16 Bilagor Bilaga 1. Koncessionsområden i Kiruna kommun 2
1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Vattenfall avser att anlägga en ny 20 kv ledning från Vattenfalls nyligen byggda ställverk intill LKAB:s industriområde i Svappavaara, Kiruna kommun, Norrbottens län. Ledningen planeras att förläggas som markkabel från Svappavaara och sedan fortsätta söderut. Den planerade 20 kv ledningen kommer att förläggas inom Jukkasjärvi Belysningsförenings (JBF) koncessionsområde. Störningar på JBF:s ledning medför i dagsläget även störningar för Vattenfalls kunder. Vattenfall vill därför anlägga en egen ledning från ställverket intill LKAB:s industriområde, som sedan ansluts till Vattenfalls befintliga luftleding efter väg E10, se figur 2. Ombyggnationen medför minskade överföringskostnader och ökade reservmatningsmöjligheter för Vattenfall. Vattenfall vill med denna handling presentera Vattenfalls planer på att ansöka om nätkoncession för linje. För prövningen ska Vattenfall ta fram en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kapitlet miljöbalken och vill härmed samråda kring föreslagen ledningssträcka med en vidare krets enligt 6 kapitlet 4 miljöbalken. 1.2 Lokalisering Utredningsområdet för kraftledningen berör ett område ca 50 km sydost om Kiruna stad, invid LKAB:s gruvområde i Svappavaara, se figur 1. Den ca 7 km långa ledningen planeras ha en sträckning som löper från Vattenfalls befintliga ställverk intill LKAB:s industriområde i Svappavaara och vidare söderut, se figur 2. Ställverket visas i figur 3. 1.3 Koncessionsansökan En nätkoncession för område meddelas endast för ledningar som uppförs inom samma koncessionsområde. Om ledningen helt eller delvis uppförs sammanfaller med ett annat koncessionsområde ska nätkoncession för linje sökas. I detta fall planeras den nya 20 kv ledningen att uppföras inom Jukkasjärvis belysningsförenings (JBF) koncessionsområden, se bilaga 1. För att få bygga och driftsätta en kraftledning krävs ett tillstånd, s.k. nätkoncession för linje, enligt Ellagen. Koncessionsansökan lämnas till Energimarknadsinspektionen som handlägger ärendet och efter remisshantering fattar beslut. Ansökan omfattar bland annat teknisk beskrivning, fastighetsägarförteckning, samrådsredogörelse, miljökonsekvensbeskrivning och karta. Ett koncessionsbeslut ger rätt att bygga ledningen men inte rätt att ta mark i anspråk. Vattenfall strävar efter att teckna frivilliga markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare. Koncessionsbeslutet kommer att ligga till grund för den ledningsrätt som Vattenfall ämnar ansöka om hos lantmäterimyndigheten. 3
Figur 1. Översiktskarta. Området för planerat ledningsstråk ligger söder om Svappavaara samhälle, ca 50 km sydost om Kiruna. 4
1.4 Samråd Detta dokument ligger till grund för samråd enligt miljöbalkens 6 kapitel om miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådet är en del av processen med att ta fram den MKB som bifogas ansökan om koncession. Samråd sker med berörda markägare, myndigheter och enskilda som kan antas bli särskilt berörda: - Bergsstaten - Boverket - Elsäkerhetsverket - Energimyndigheten - Friluftsfrämjandet i Kiruna - Försvarsmakten - Jukkasjärvis belysningsförening (JBF) - Kiruna jakt och fiskevårdsförening - Kiruna kommun, miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen - Kungsörnsgruppen - Laevas sameby - Lantmäteriet - LFV - LKAB - Länsstyrelsen i Norrbottens län - Myndigheten för samhällskydd och beredskap - Naturskyddsföreningen i Norrbotten - Naturvårdsverket - Norrbottens ornitologiska förening - Post- och telestyrelsen (PTS) - Riksantikvarieämbetet - Sametinget - Skogsstyrelsen - Strålsäkerhetsmyndigheten - Sveriges Geologiska Institut (SGI) - Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) - Trafikverket - Vinterstadens skoter & fritidsförening Samrådsunderlaget skickas ut till ovanstående i pappersformat via post, samt i digital form via e-post. Samrådsunderlaget skickas även ut till mark- och fastighetsägare inom den utredningskorridor som visas i figur 2. Ett inledande samråd har hållits med Länsstyrelsen i Luleå den 12 december 2014. Ärendet kommer även att kungöras i lokaltidningarna Norrländska Socialdemokraten, Norrbottens Kuriren samt i Kiruna annonsblad. Allmänheten har därmed möjlighet att yttra sig i ärendet. Efter genomfört samråd ska Länsstyrelsen fatta beslut om huruvida de planerade åtgärderna kan antas medföra betydande miljöpåverkan. När Vattenfall Eldistribution har tagit del av inkomna yttranden kommer en miljökonsekvensbeskrivning att tas fram. MKB:n kommer att utgöra underlag till ansökan om nätkoncession. 5
2 Alternativutredning 2.1 Alternativ Alternativa sträckningar utreds inom vald utredningskorridor, se figur 2. Utredningskorridoren sträcker sig från det nybyggda ställverket vid LKAB:s gruvindustriområde och vidare söderut. För att Vattenfall inte ska begränsa sig samt för att samråda med så många som möjligt har Vattenfall valt att samråda inom en bredare utredningskorridor. I området finns fler motstående intressen; LKAB:s gruvindustri, rennäring, väg E10 samt Svappavaara samhälle. Inom utredningskorridoren kan ledningen förläggas utifrån olika alternativ. Genom att arbeta utifrån en bredare utredningskorridor kan flera alternativa ledningsdragningar diskuteras för att minimera intrång i skyddsvärda miljöer, samt ge så goda byggnadstekniska förutsättningar som möjligt. Det finns då utrymme för Vattenfall att styra ledningsdragningen så projektet medför så liten påverkan som möjligt på motstående intressen. Alternativet att anlägga ledningen som luftledning alternativt markkabel har diskuterats. Om markkablar anläggs i anslutning till befintlig väg är de att föredra ur drift- och underhållssynpunkt. En markkabel ger dessutom mindre påverkan på landskapsbilden. Alternativet att anlägga ledningen som luftledning skulle medföra ett större ingrepp i landskapsbilden och troligtvis anläggas i obruten terräng. En luftledning bör uppföras på ett längre avstånd från aktuell väg jämfört med en markkabel, dels på grund av luftledningens stolpar. Trafikverket ställer bl.a. krav för att klara trafiksäkerheten och för att kunna sköta drift och underhåll längs vägen. Vattenfall förordar därmed alternativet att förlägga ledningen som markkabel. 2.2 Nollalternativ Nollalternativet innebär i det aktuella fallet att byggnation av ledningen inte kan komma till stånd. Därmed är minskade överföringskostnader och ökade reservmatningsmöjligheter ej möjliga. Eventuella störningar för Vattenfalls kunder kvarstår. Nollalternativet innebär även att de miljökonsekvenser som den nya ledningen skulle orsaka, t.ex. vid markförläggningen av kabeln, uteblir. 6
Figur 2. Översiktskarta över den föreslagna utredningskorridor där Vattenfall planerar att ansöka om linjekoncession. Det koncessionsområde som kommer att beröras av planerad 20 kv ledning tillhör Jukkasjärvi Belysningsförening. 7
3 Utförande Den nya 20 kv-ledningen planeras att anläggas som markkabel. De markkablar som man planerar att använda är av typen trefaskabel. Kabelns diameter är ca 8 cm. Kabeln kommer att förläggas i ett förband. Markförläggning sker i ett kabeldike som schaktats till ett djup av ca 0,6 m. Bredden på kabeldiket blir ca 1 m beroende på markens beskaffenhet. Vattenfalls befintliga regionnätsställverk beläget utanför LKAB: s gruvindustriområde i Svappavaara planeras att kunna nyttjas som tryckpunkt, se figur 3. Arbetet med kabeldiket genomförs normalt med konventionell utrustning för schaktning och sprängning. Normalt läggs schaktmassorna upp vid sidan om kabeldiket. Arbetsområdets bredd blir ca 5 m. Vid eventuell sprängning avtäcks berget varefter sprängning sker med konventionell utrustning (sprängmassor kommer att borttransporteras). I driftskedet kommer röjning av stora buskar och träd ske regelbundet och vid behov, då grova rötter kan skada kablarna. 4 Förutsättningar 4.1 Kommunala planer Området för ny 20 kv ledning omfattas av översiktsplan för Kiruna; Översiktsplan för Kiruna kommun, antogs år 2002. Ett förslag till ny fördjupad översiktsplan för Svappavaara har varit på samråd fram till och med den 10 februari 2014. Kiruna kommun arbetar med samrådsredogörelse och framtagande av samrådshandlingar. Beslut om att ställa ut planen tas av kommunstyrelsen under första kvartalet 2015. Inga detaljplaner berörs av planerad ledningsdragning. 4.2 Riksintressen och strandskydd Utredningskorridoren sträcker sig genom ett område med utpekade Natura 2000 vattendrag. Vattendrag och sjöar i närområdet ingår i Natura 2000 området Torne och Kalix älvsystem, se figur 6. Sjöarna och vattendragen i området omfattas även av strandskyddet. Syftet med strandskyddet är att säkra allmänhetens tillgänglighet till stränder och att skydda växt- och djurlivet. Svappavaara omfattas av Norrbottens kulturmiljöprogram för år 2010-2020. Delar av Svappavaara är även riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap. 6 miljöbalken. I övrigt finns det inga utpekade riskintresseområden inom utredningskorridoren. 4.3 Landskap och bebyggelse Området präglas av den gruvdrift som bedrivs av LKAB i Svappavaara, genom dagbrottsgruvorna Leveäniemi och Gruvberget. Det ställverk som är tänkt att nyttjas som tryckpunkt för ledningen är beläget i anslutning till gruvområdet, se figur 3. 8
Landskapet inom utredningskorridoren domineras av björk- och tallskog med inslag av våtmarksområden. Landskapet inom utredningskorridoren är påverkat av befintlig infrastruktur samt pågående gruvbrytning. Ett fåtal fastigheter finns inom utredningskorridoren. Befintliga fastigheter inom Vargbacken kommer att lösas in till följd av LKAB:s pågående gruvbrytning. Trafikverkets arbete med att bredda väg E10 mellan Svappavaara och Pitkäjärvi har inletts under 2014 (Trafikverket, 2013). Vägområdet är därmed påverkat av den breddning av väg E10 som skett fram till korsningen med väg E45 (mot Vittangi). Vägen har inom vald korridor breddats med 9 m på den norra sidan av väg E10. Figur 3. Den planerade ledningsdragningen sträcker sig från Vattenfalls nybyggda ställverk intill LKAB:s gruvindustriområde i Svappavaara. 9
Figur 4. En fastighet intill väg E10 i Svappavaara. Figur 5. Väg E10 sett från Svappavaara i södergående riktning. 10
4.4 Naturmiljö Utredningskorridoren sträcker sig genom ett område med utpekade Natura 2000 vattendrag. Vattendrag och sjöar i närområdet ingår i Natura 2000 området Torne och Kalix älvsystem. Sjöarna Hyttyjärvi, Nykvarnijärvi, Puttjala och Sahajärvi är fågelskyddsområden, se figur 2 och 6. Fågelskyddsområden har skydd enligt 7 kap 12 miljöbalken. De nämnda sjöarna ingår även i Natura 2000. Trafikverkets arbete med att bredda väg E10 mellan Svappavaara och Pitkäjärvi har inletts under 2014 (Trafikverket, 2013). I det arbetet har Trafikverket bl.a. låtit utföra en naturvärdesinventering. De grunda vegetationsrika sjöarna och våtmarkerna i Svappavaara har befunnits ha höga (klass 2) naturvärden. De sammanlänkade miljöerna ger förutsättningar för ett rikt insekts- och fågelliv. Trafikverket har även låtit utföra en fågelinventering (Trafikverket, 2013). Inventeringen inriktades på rödlistade arter och arter som är utpekade i artskyddsförordningen. Sjöarna kring Svappavaara hyser enstaka ex av drillsnäppa och salskrake, och födosökande backsvala är vanlig. Vanligare arter som gräsand och knipa finns också. Sjöarna bedöms också vara rastlokaler för änder. Tidigare inventeringar som Trafikverket låtit göra visar att utter, som är en Natura 2000-art, förekommer på flera ställen i området kring Svappavaara. Det kan därför antas att utter har möjlighet att finnas i alla vattenmiljöer som är lämpliga för arten. Stora delar av vägkanterna längs väg E10 (inom utredningskorridoren) utgörs av s.k. artrika vägkanter (enligt dåvarande Vägverkets inventering 1996), se figur 6. Dessa beskrivs på följande sätt: Omväxlande våtmarker, skog och tomtmark. Vägkanter med oftast gräsdominerad vegetation. Artrikt med ängsgentiana samt bl.a. spindelblomster, låsbräken, fjällgentiana, kung Karls spira, brunbinka och ett flertal fjällväxter. I övrigt berörs inga områden med utpekade naturvärden av den föreslagna utredningskorridoren. 4.5 Kulturmiljö Området vid Svappavaara samhälle samt vid LKAB:s gruvindustriområde omfattas av Norrbottens kulturmiljöprogram för år 2010-2020. Inom området i Svappavaara ryms lämningar efter en av de äldsta gruvrörelserna i Norrbotten parallellt med en av de yngsta gruvanläggningarna, liksom en gammal jordbruksbygd med anor från den första gruvepoken tillsammans med ett helt modernt gruvsamhälle. Detta ger Svappavaara enligt kulturmiljöprogrammet ett högt kulturhistoriskt värde. Delar av Svappavaara är även riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap. 6 miljöbalken. En känd fornlämning finns inom utredningskorridoren. Fornlämningen (RAÄ-nummer Jukkasjärvi 256:1) är ett s.k. hyttområde; lokal med minst två lämningar med anknytning till verksamhet kring ugn för framställning av metall ur bergmalm, se figur 6. Inom Trafikverkets arbete med att bredda väg E10 har Norrbottens museum genomfört en särskild arkeologisk utredning (Trafikverket, 2013). Utredningen visade att en hittills okänd kulturhistorisk lämning, en sentida husgrund och en brunn. Fornlämningarna ligger innanför korridoren för valt huvudalternativ, se figur 6. I det fortsatta arbetet tillses att inga forn- eller kulturlämningar påverkas av den föreslagna utredningskorridoren. 11
Påträffas lämningar som inte tidigare uppmärksammats ska arbetet på platsen avbrytas och Länsstyrelsens kulturmiljöenhet underrättas. Figur 6. Kartan visar natur- och kulturmiljövärden i området kring den föreslagna utredningskorridoren. 12
4.6 Friluftsliv I området förekommer fritidsaktiviteter som exempelvis jakt och fiske, skidåkning, skoteråkning samt svamp- och bärplockning. Områdena längs vägen påverkas av buller från den befintliga trafiken och från LKAB:s verksamhet. Vid sjön Hyttijärvi finns ett fågeltorn och en spång för friluftslivet, som går intill väg E10 längs sjön. Vid Vargbacken korsas väg E10 av en skoterled. 4.7 Rennäring Renskötsel förekommer i hela området av Laevas sameby. Enligt Sametingets underlagsmaterial nyttjas markerna i det aktuella området till förvinter-, vinter- och vårvinterland, d.v.s. november till april, se figur 7. Inga riskintressen för rennäringen berörs av den föreslagna utredningskorridoren. 13
Figur 7. Laevas sameby bedriver rennäring i området. Kartan visar rennäringens intressen i området kring utredningskorridoren. 14
5 Förutsedd miljöpåverkan Landskapet är redan visuellt påverkat av befintlig väg E10, den mindre väg som leder till LKAB:s gruvindustriområde samt det ställverk som planeras att användas som utgångspunkt för den markförlagda kabeln. Det fastigheter och eventuellt boende längs den planerade ledningsdragningen kommer endast att påverkas under anläggningsfasen av markkabeln. Det bedöms inte finnas någon risk att påverkas av magnetfältet från en 20 kv ledning. När ledningsdragningen har en bestämd sträckning kommer Vattenfall att kontakta eventuella fastighets- och markägare. De utpekade Natura 2000 vattendragen är idag påverkade av befintlig väg E10. Skyddsåtgärder kommer att vidtas vid förläggningen av markkabeln för att minimera eventuell påverkan på vattendragen. Skyddsåtgärder för att minimera påverkan (främst grumling) på Natura 2000 vattendragen kommer att presenteras i MKB:n. De fågelskyddsområden som finns i närheten av den planerade ledningsdragningen bedöms påverkas tillfälligt under anläggningsfasen. Det handlar främst om påverkan från arbetsmaskiner i form av buller, vilket innebär en kortvarig påverkan. De artrika vägkanterna kan komma att påverkas av den planerade linjedragningen. Markförläggning av kabeln längs väg E10 innebär att den befintliga växtligheten påverkas. Växtligheten kan bevaras för att återetableras när arbetet med ledningen är avslutat. De artrika vägkanterna är till viss del påverkade av den breddning av väg E10 som skett av Trafikverket (Trafikverket, 2013). Breddningen med 9 m har skett på den norra sidan av väg E10 fram till korsningen med väg E45 (mot Vittangi). Den nuvarande statusen på de utpekade artrika vägkanterna bör undersökas vidare i det fortsatta arbetet. De forn- och kulturlämningar som finns inom vald utredningskorridor kommer ej att påverkas, se figur 6. Markkabeln förläggs på ett sätt som inte riskerar att påverka lämningarna. Ledningssträckningen planeras att uppföras inom Laevas samebys renskötselområde. Inga områden med utpekat riksintresse för rennäringen berörs av arbetena, se figur 7. De renar som rör sig i området kommer att störas av arbetsmaskiner under anläggningsfasen. Det innebär dock en kortvarig påverkan. I arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen som bifogas ansökan om nätkoncession kommer kraftledningens miljökonsekvenser att utredas och beskrivas mer utförligt. 6 Fortsatt arbete Efter samrådet kommer inkomna synpunkter att sammanställas i en samrådsredogörelse och lämnas till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen tar beslut om ledningen kan antas innebära betydande miljöpåverkan eller inte. Information och synpunkter som framkommer under samrådet är en viktig grund för det fortsatta arbetet. Därefter kommer en miljökonsekvensbeskrivning att arbetas fram med hänsyn till de synpunkter som kommit in och de ytterligare utredningar som genomförts. Miljökonsekvensbeskrivningen kommer att behandla konsekvenser och lämpliga försiktighetsåtgärder för ledningsdragningen. 15
De viktigaste frågorna i miljökonsekvensbeskrivningen är direkta och indirekta konsekvenser för landskapsbild, boendemiljö, naturmiljö, kulturmiljö, friluftsliv samt rennäring. Konsekvenser för såväl anläggnings- som driftstid kommer att beskrivas. 7 Tidplan Samrådet genomförs under juni-augusti 2015. Ansökan planeras att lämnas in under hösten/vintern 2015. Byggnation planeras att påbörjas så snart koncession erhållits. 8 Kontakt Synpunkter angående samrådsunderlaget kan lämnas genom att skicka e-post eller brev till nedan angiven kontaktperson. Vattenfall uppskattar om även de som inte har något att erinra mot den planerade verksamheten meddelar detta skriftligen. Synpunkter skall vara Vattenfall tillhanda senast den 7 augusti 2015. Elin Andersson Sweco Environment AB Kaserngatan 14 981 37 Kiruna E-post: elin.andersson@sweco.se Telefon: 010-484 42 53 9 Referenser Norrbottens kulturmiljöprogram 2010-2020, http://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/sitecollectiondocuments/sv/publikationer/o m%20lansstyrelsen/kulturmiljoprogram%20kiruna.pdf Kiruna kommun, 2002. Översiktsplan för Kiruna kommun. Antagen 2002. http://www.kiruna.se/kommun/bygga-bo-miljo/oversiktsplaner/ Kiruna kommun, 2014. Detaljplaner. http://www.kiruna.se/kommun/bygga-bomiljo/detaljplaner/ Kiruna kommun, 2014. Fördjupad översiktsplan Kiruna Centralort 2014. Antagen den 1 september 2014. http://www.kiruna.se/kommun/bygga-bomiljo/oversiktsplaner/fordjupad-oversiktsplan-kirunac-2013/ Kiruna kommun, 2014. Fördjupad översiktsplan Svappavaara. Arbetet pågår. http://www.kiruna.se/kommun/bygga-bo-miljo/oversiktsplaner/fordjupadoversiktsplan-svappavaara/ Trafikverket, 2013. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR ARBETSPLAN Projekt Malmtransporter Kaunisvaara Svappavaara. Delen Väg E45 samt E10 Svappavaara Pitkäjärvi. Daterad 2012-12-21, reviderad 2013-01-25. http://www.trafikverket.se/pagefiles/124143/mkb.pdf 16