Granskning av omvårdnadsnämndens uppföljning av kvaliteten i särskilt boende

www.pwc.se Revisionsrapport Anders Törnqvist Martin Andersson Granskning av omvårdnadsnämndens uppföljning av kvaliteten i särskilt boende Solna stads förtroendevalda revisorer

Granskning av Omvårdnadsnämndens uppföljning av kvaliteten i särskilt boende. Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Revisionsfråga... 3 2.2.1. Revisionskriterier... 3 2.3. Metod och avgränsning... 4 3. Organisation och ansvar... 5 3.1. Omvårdnadsnämnden... 5 3.2. Stadens ansvar för styrning, uppföljning och kontroll avseende kvaliteten i särskilt boende... 6 3.2.1. Kommunallagen... 6 3.2.2. Socialtjänstlagen... 6 3.2.3. Hälso- och sjukvårdslagen... 6 3.2.4. Patientsäkerhetslagen... 7 3.2.5. Kvalitetssystem... 7 4. Granskningens resultat... 8 4.1. Stadens övergripande mål och nämndens mål avseende kvalitet i särskilt boende 8 4.1.1. Omvårdnadsnämndens mål och indikatorer utifrån kommunfullmäktiges målområden, inriktningsmål och effektmål... 8 4.1.2. Stadens mål för kvalitet enligt förfrågningsunderlaget... 10 4.1.3. Bedömning och kommentarer... 11 4.2. Struktur för uppföljning av avtalade mål och krav... 11 4.2.1. Kvalitet-, avtal- och verksamhetsuppföljning... 11 4.2.2. Rapportering till omvårdnadsnämnden... 13 4.2.3. Bedömning och kommentarer... 14 Solna stads förtroendevalda revisorer

1. Sammanfattande bedömning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Solna stad har granskat om omvårdnadsnämnden har en ändamålsenlig styrning och uppföljning avseende kvaliteten inom särskilda boenden för äldre. Enligt kommunallagen har kommunen ett övergripande ansvar för de insatser som genomförs inom äldreomsorgen, oavsett om dessa genomförs av kommunen själv eller av en extern avtalsknuten utförare. Revisorernas bedömning av väsentlighet och risk har legat till grund för valet av granskningsinriktning. Revisionsfrågan som ska bevaras är: Har omvårdnadsnämnden en ändamålsenlig styrning och uppföljning avseende kvaliteten inom särskilda boenden? Vår sammanfattande bedömning är att omvårdnadsnämnden i allt väsentligt har en ändamålsenlig styrning och uppföljning avseende kvaliteten inom särskilda boenden. Den sammanfattande bedömningen baseras på följande granskningsiakttagelser och bedömningar avseende granskningens kontrollmål: Nämnden/förvaltningen har konkretiserat fullmäktiges övergripande mål och fastställt tydliga mål för kvaliteten i särskilda boenden. Vi gör bedömningen att nämnden i allt väsentligt har konkretiserat fullmäktiges övergripande mål och fastställt tydliga mål för kvaliteten i särskilda boenden. Omvårdnadsnämnden har tagit vara på sin rätt till uppföljning och insyn i utförarnas verksamhet. Kommunfullmäktige och nämnden har tagit fram uppföljningsbara indikatorer/nyckeltal avseende särskilt boende utifrån stadens övergripande mål. Indikatorerna är bl a hämtade från SKL:s öppna jämförelser, Palliativa registret, Senior Alert och rör upplevelser av bemötande, trygghet, delaktighet samt registreringar av trycksår, risk för fall undernäring m.m. Indikatorerna uppfyller i allt väsentligt kraven för vad man kallar ett SMART mål, dvs. specifikt, mätbart, accepterat, realistiskt och tidsatt. Nämndens mål avspeglas i förfrågningsunderlag och kvalitetsdeklarationer och är styrande för utförarnas verksamhet såväl i egen som i extern regi. Det finns en ändamålsenlig struktur för uppföljning av uppställda och avtalade mål och krav. Vi gör bedömningen att det i allt väsentligt finns en struktur för uppföljning av uppställda och avtalade mål och krav. Nämnden har beslutat införa ett ledningssystem för kvalitet som motsvarar kraven i Socialstyrelsens föreskrifter, implementering av systemet pågår. Nämnden har antagit en uppföljningsplan för 2013 avseende kontroll och uppföljning av avtal, verksamhet och kvalitet med syftet att säkerställa att staden erhåller det resultat som förväntas utifrån avtal, uppdrag Solna stads förtroendevalda revisorer 1 av 17

och beviljade insatser inom särskilt boende. Uppföljning av mål och indikatorer görs i nämndens årsredovisning. Nämnden följer och tar aktiva beslut avseende kvaliteten i särskilt boende under året. Kvalitetsuppföljningen omfattar såväl kommunens egenregiverksamhet som externa utförare. Vi gör bedömningen att kvalitetsuppföljningen avseende särskilt boende omfattar såväl stadens egenregiverksamhet som externa utförare. Solna stads förtroendevalda revisorer 2 av 17

2. Inledning 2.1. Bakgrund Kvaliteten inom äldreomsorgen har under den senaste tiden varit föremål för uppmärksamhet i media. Frågor har rests avseende kommunernas uppföljning av kvaliteten i äldre- och handikappomsorgen, framförallt när det gäller de särskilda boendeformerna. Kommunen har ett övergripande ansvar för de insatser som genomförs inom äldreomsorgen, oavsett om dessa genomförs inom kommunens egen produktionsorganisation eller av en extern avtalsknuten utförare. Externa utförare kontrakteras av kommunen i enlighet med LOU (Lagen om offentlig upphandling) eller med stöd av LOV (Lag om valfrihet). När vården av kommunal angelägenhet överlämnas till en annan utförare anger kommunallagen (3 kap 19 ) att kommunen (fullmäktige) ska säkerställa möjligheten att kontrollera och följa upp verksamheten. Revisorerna har också noterat viss diskrepans mellan Öppna jämförelser och den egna kvalitetsuppföljningen. 2.2. Revisionsfråga Den övergripande revisionsfrågan är: Har omvårdnadsnämnden en ändamålsenlig styrning och uppföljning avseende kvaliteten inom särskilda boenden? Kontrollmål Den övergripande revisionsfrågan ska belysas utifrån bl.a. följande kontrollmål: Nämnden/förvaltningen har konkretiserat fullmäktiges övergripande mål och fastställt tydliga mål för kvaliteten i särskilda boenden. Det finns en ändamålsenlig struktur för uppföljning av uppställda och avtalade mål och krav. Kvalitetsuppföljningen omfattar såväl kommunens egenregiverksamhet som externa utförare. 2.2.1. Revisionskriterier Den övergripande revisionsfrågan ska bedömas utifrån bl.a. granskningens revisionskriterier. Granskningens främsta revisionskriterier utgör stadens och nämndens mål och plan för 2012, men även nedanstående föreskrift och lag har haft viss betydelse för granskningen: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Solna stads förtroendevalda revisorer 3 av 17

Kommunallagen 3 kap. 19 : Innan en kommun eller ett landsting lämnar över vården av en kommunal angelägenhet till någon annan än som avses i 17 och 18 skall fullmäktige se till att kommunen respektive landstinget tillförsäkras en möjlighet att kontrollera och följa upp verksamheten. 2.3. Metod och avgränsning Granskningen har genomförts genom: Genomgång och studie av styrande och stödjande dokument, såsom nämndens mål, krav och mål för äldreboende, avtal med externa utförare samt dokumentation av genomförda uppföljningar mm, se bilaga 1. Intervjuer med förvaltningschef, kvalitetsutvecklare, medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) samt med verksamhetscheferna för vård- och omsorgsboendena (särskilt boende) Skoga äldrecentrum och Attendo Frösunda äldreboende. Granskningsobjekt är omvårdnadsnämnden. Solna stads förtroendevalda revisorer 4 av 17

3. Organisation och ansvar I detta avsnitt beskrivs omvårdnadsnämndens organisation och ansvar för verksamhet, styrning och uppföljning av fastställda mål och lagstadgade krav. 3.1. Omvårdnadsnämnden Omvårdnadsnämnden ansvarar för service, omsorg och vård av äldre människor och andra vuxna med funktionsnedsättning, samt stadens utvidgade ansvar för personer med psykiskt funktionshinder från och med den dag de fyller 65 år. Verksamheten styrs framförallt av olika lagar så som Socialtjänstlagen (SoL), Hälsooch sjukvårdslagen samt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Verksamheterna bedrivs på entreprenad och i egen regi. Nämnden innehar stadens huvudmannaansvar och ledning för verksamhet och verkställighet enligt LSS. Nämnden beslutar om individärenden inom hemtjänst och omsorg enligt SoL och LSS. En myndighetsverksamhet tar emot ansökningar och handlägger bistånd enligt bl.a. SoL, LSS och lagen om bostadsanpassningsbidrag. Avdelningen ansvarar även för uppföljning och omprövning av beslutade insatser på individnivå. Omvårdnadsnämndens verksamhet omfattar service, omsorg och vård av äldre människor och inbegriper: särskilt boende för service och omvårdnad för äldre och bostad med särskild service för funktionshindrade, bostadsanpassningsbidrag hemtjänst, dagverksamhet och friskvård för äldre kommunalt bostadstillägg för handikappade, bostadsanpassningsbidrag riksfärdtjänst LSS-verksamhet (infattande bl.a. beslut, beställning och verkställighet av insatser samt verkställighet beträffande kontaktpersoner och familjehem), utredning, bedömning och verkställighet avseende särskilda boendeformer beträffande LSS-lagstiftningen etc. Vård- och omsorgsboende ges till personer med stort omvårdnadsbehov efter beviljad ansökan. I Solna finns nio vård- och omsorgsboende som drivs på entreprenad med totalt 598 platser. Staden har även ett vård- och omsorgsboende i egen regi med totalt 100 platser, vara 12 platser avser korttidsboende. Omvårdnadsnämnden har det yttersta ansvaret för att omvårdnadsverksamheten systematiskt följs upp och utvärderas med den frekvens och omfattning som krävs för att bedöma om verksamheten uppfyller de krav och mål som ställs på Solna stads förtroendevalda revisorer 5 av 17

verksamheten. Omvårdnadsförvaltningen styrs av lagstiftning och de mål som är antagna av nämnden. Staben för kvalitetsutveckling inom förvaltningen genomför regelbundet uppföljning och tillsyn av särskilt boende för att säkra att avtalad kvalitetsnivå uppnås och att verksamheten bedrivs inom gällande regelverk. 3.2. Stadens ansvar för styrning, uppföljning och kontroll avseende kvaliteten i särskilt boende Kommunens äldreomsorg styrs av de författningar som reglerar socialtjänsten och den hälso- och sjukvård som kommunen ansvarar för. Det är bl.a. Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen som utgör grunden för vård och omsorg till de äldre. 3.2.1. Kommunallagen Kommunallagen (3 kap 19 ) anger att kommunen är skyldig att säkerställa sin rätt till insyn i den verksamhet som överlåtits till externa utförare, dvs. möjligheten att kontrollera och följa upp verksamheten. Allmänheten har rätt till insyn i hur kommunal verksamhet utförs i extern drift. 3.2.2. Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen (5 kap 4-5 ) anger kvalitetskriterier för kommunens tjänster avseende äldreomsorgen, vilket gäller för både offentlig och privat regi. Lagstiftningen har inte exakt fastställt innebörden av kvalitet men nämner väsentliga faktorer för äldre i kommunens omsorg, såsom att leva ett värdigt liv och känna välbefinnande, aktiv och meningsfull tillvaro tillsammans med andra människor, stöd och hjälpmedel samt att kunna påverka hur och när detta ska ges. Kommunen har skyldighet att inrätta särskilda service- och omvårdnadsboenden (särskilda boenden) för äldre med behov av särskilt stöd. Enlig Socialtjänstlagen (14 kap 3 ) är den som är verksam inom omsorgen av äldre eller människor med funktionsnedsättning skyldig att rapportera till socialnämnd vid kännedom eller vid uppmärksammandet av risk för eller av missförhållande (Lex Sarah). Om missförhållande är allvarligt ska vårdgivaren snarast anmäla det till Socialstyrelsen. 3.2.3. Hälso- och sjukvårdslagen Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (18a ) har kommunen ansvar för att erbjuda en god hälso- och sjukvård i service- och omvårdnadsboenden (särskilt boende). I likhet med Socialtjänstlagen anges att kommunen har ansvaret för att en god hälsooch sjukvård erbjuds dem som bor i ett särskilt boende även om det överlåts till en extern utförare. Enligt lagen (24 ) ska det finnas en sjuksköterska med särskilt medicinskt ansvar i kommunen (MAS), vilken ansvarar för att kraven på hög patientsäkerhet och kvalitet tillgodoses i vården som bedrivs inom dennes verksamhetsområde. Har inget annat avtalats har kommunens MAS även ansvar för verksamhet som överlåtits till extern utförare. Solna stads förtroendevalda revisorer 6 av 17

3.2.4. Patientsäkerhetslagen Enligt Patientsäkerhetslagen har vårdgivaren ett ansvar för patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården. Med vårdgivare avser lagen (1 kap 3 ) statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvård som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för (offentlig vårdgivare) samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård (privat vårdgivare). Lagen (6 kap 4 ) anger att det är hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar att rapportera till vårdgivaren om risk för händelser som kan medföra vårdskador. Vårdgivaren ska utreda risken eller händelsen och göra en anmälan till Socialstyrelsen enligt Lex Maria (3 kap 5 ). 3.2.5. Kvalitetssystem Både Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen föreskriver att kvaliteten i verksamheten ska utvecklas och säkras systematiskt och fortlöpande. Lagens krav har konkretiserats i Socialstyrelsens skrift avseende ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Det ställer krav på att ledningssystemet ska omfatta alla delar av verksamheten och ange hur ansvaret för kvalitetsarbetet och patientsäkerhetsarbetet ska vara fördelat, dvs. att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter. Solna stads förtroendevalda revisorer 7 av 17

4. Granskningens resultat I detta avsnitt presenteras granskningens resultat, iakttagelser och bedömningar utifrån granskningens revisionsfrågor och kontrollmål. 4.1. Stadens övergripande mål och nämndens mål avseende kvalitet i särskilt boende I stadens och omvårdnadsnämndens verksamhetsplan och budget anger kommunfullmäktige prioriterade målområden, inriktningsmål, effektmål, verksamhetsanknutna uppdrag och ekonomiska ramar för nämnden för de närmaste tre åren. Målområdena och inriktningsmålen utgår från stadens vision: Solna ska vara en levande och trygg stad, som förenar hållbar utveckling med en god ekonomisk hushållning för att trygga framtidens välfärd De fyra målområdena är: Solna i utveckling, levande stad, trygghet och lärande för solnabornas bästa och god ekonomisk hushållning. Inom målområden finns fem stadsövergripande inriktningsmål formulerade. 4.1.1. Omvårdnadsnämndens mål och indikatorer utifrån kommunfullmäktiges målområden, inriktningsmål och effektmål Enligt nämndens verksamhetsplan och budget mäts inriktningsmålen utifrån ett antal mätbara effektmål som i sin tur följs upp dels med hjälp av ett antal indikatorer framtagna av fullmäktige och av nämnden själv. Uppföljning och utvärdering av effektmålen sker bl.a. genom brukarundersökningar, avtalsuppföljningar, registreringar i olika register, nyckeltal samt genom nämndens indikatorer. Inom målområdet Trygghet och lärande för solnabornas bästa har kommunfullmäktige formulerat följande inriktningsmål med effektmål och tillhörande indikatorer som avser särskilt boende: Inriktningsmål: Solna stads omsorg ska finnas som ett naturligt stöd för Solnabor som behöver den under olika skeden i livet. Effektmål: Solnabor 65 år och äldre med omvårdnadsboende ska minst vara nöjda med omvårdnadsboende motsvarande nöjdhetsindex 70. Till målet har KF tagit fram följande indikatorer: Andelen i särskilt boende som är mycket nöjda med personalens bemötande. Solna stads förtroendevalda revisorer 8 av 17

Andelen i särskilt boende som är mycket nöjda med hur personalen tar hänsyn till åsikter/önskemål. Andelen i särskilt boende som känner sig mycket trygga. Andelen i särskilt boende som är mycket nöjda med aktiviteterna som erbjuds. Antal dagar från beslut om boende till erbjudande om boende. Även nämnden har tagit fram indikatorer för effektmålet med olika måltal som ökar i ambitionsnivå mellan åren 2011-2014: Andel omvårdnadspersonal som har undersköterskekompetens Andel som upplever att det som regel är samma personer som ger hjälpen Andel kunder och närstående som är nöjda med den mat som serveras. Andel kunder som är nöjda med bemötande och serveringen i boendets matsal. Andel som är nöjda med tid som personalen har att samtala. Andel registreringar i Senior alert där risk för fall, trycksår och/eller undernäring konstaterats och minst en åtgärd planerats och följts upp. Andel registreringar i Palliativa registret där validerad smärtskattning utförts. Inom målområdet God ekonomisk hushållning har kommunfullmäktige formulerat följande inriktningsmål med effektmål och tillhörande indikatorer som indirekt eller direkt avser särskilt boende: Inriktningsmål: Alla verksamheter som Solna stad finansierar ska vara av god kvalitet och kostnadseffektiva. Effektmål: Medborgarnas nöjdhet med Solna stads verksamheter ska öka till minst nöjdhetsindex 60 i medborgarundersökning år 2013. Indikatorer: Medborgarnas nöjdhet med Solnas bemötande och tillgänglighet. Medborgarnas nöjdhet med äldreomsorgen i Solna Solna stads sjukfrånvaro i procent av tillgänglig tid i förhållande till genomsnittet i Stockholms län. Solna stads medarbetares engagemang i undersökningen Hållbart Medarbetar Engagemang HME Övriga effektmål och indikatorer rör bl a kostnader, medarbetarindex, LSS och hemtjänstverksamhet m.m. och kopplingen till kvalitet och särskilt boende är svagare. Solna stads förtroendevalda revisorer 9 av 17

4.1.2. Stadens mål för kvalitet enligt förfrågningsunderlaget Staden har avtal med externa utförare avseende särskilt boende och dessa har kontrakteras av staden i enlighet med LOU (Lagen offentlig upphandling). Vi har tagit del av avtal och förfrågningsunderlag. Kvalitetskraven i förfrågningsunderlagens kravspecifikation ska vara ställda utifrån lagstiftning, kvalitetsdeklarationer och de mål som nämnden har beslutat om. Enligt uppföljningsplan 2013 (ON/2012:124) har Omvårdnadsförvaltningen: utifrån kravspecifikation i förfrågningsunderlag, tecknat avtal respektive överenskommelse med samtliga verksamheter. Avtalet respektive överenskommelsen ska, tillsammans med omvårdnadsnämndens mål och kvalitetsdeklarationer, styra verksamheternas arbete. Vi kan konstatera att förfrågningsunderlaget förutom avtalsstandard innehåller en kravspecifikation avseende bl a tillstånd av Socialstyrelsen enligt SoL, Verksamhetschef enligt HSL, självbestämmande och integritet, trygghet och kontinuitet, gott bemötande, service och omvårdnad, aktiv och meningsfull tillvaro, arbetsledning, personal och utbildning och MAS. Vidare ställs det krav på måltider, tidningar, tv, kontaktperson, tolk, trygghetslarm mm. Kravspecifikationen innehåller även krav avseende hälso- och sjukvårdsansvaret, dokumentation och information samt krav avseende rutiner vid tillbud och avvikelser. Följandet skrivning finner vi i förfrågningsunderlaget: Beställaren kan komma att begära in uppgifter för att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande riktlinjer, mål och krav. Det kan röra sig om resultat av enkäter, statistiska uppgifter eller liknande. Efter samråd med utföraren kan beställaren uppdra åt fristående konsult, revisor eller dylikt att utföra uppföljning, kontroll eller utvärdering. Utföraren ska bereda denne tillträde och insyn i sådan utsträckning att denne kan genomföra sitt uppdrag. Vi kan konstatera att staden ställer krav på utföraren avseende samverkan, informationsplikt och att ge förutsättningar för förvaltningens genomförande av uppföljning och utvärdering avseende avtals- och verksamhetsuppföljning, att den enskildes omvårdnadsbehov tillgodoses, att kvalitetskrav och lagstiftning följs osv. Utföraren ska genomföra de egenkontroller av verksamheten som krävs för att säkerställa att åtaganden och ansvar uppfylls samt att kvalitetsarbetet i övrigt utförs. Utföraren ska även informera staden om resultatet av genomförda uppföljningar. Solna stads förtroendevalda revisorer 10 av 17

Utföraren ska gå igenom stadens kvalitetsdeklarationer med sina kunder vilket syftar till att beskriva varje verksamhets uppdrag och vad nämndens åtar sig att genomföra gentemot kunden/medborgaren. Enligt stadens kvalitetspolicy svarar nämnderna för att precisera generella delar av åtagandet för nämndens verksamhetsområde utifrån en utveckling av kommunfullmäktiges inriktningsmål. Enheterna i sin tur svarar för att precisera nämndens generella åtagande och komplettera med enhetsspecifika och individrelaterade åtaganden. Genom kvalitetsdeklarationerna kan kunden ta ställning till om nämnden håller sitt åtagande. Enligt förfrågningsunderlaget ska om eventuella kvalitetsbrister uppstår eller insatser uteblir utföraren rätta till dessa så snart som möjligt och kunden har rätt till kompensation. 4.1.3. Bedömning och kommentarer I vår granskning kan vi konstatera att omvårdnadsnämnden har, genom skrivningen i förfrågningsunderlaget, tagit vara på sin rätt till uppföljning och insyn i utförarnas verksamhet. Kommunfullmäktige har tagit fram prioriterade målområden, inriktningsmål, effektmål samt uppföljningsbara indikatorer och nyckeltal avseende kvalitet inom särskilt boende. Även nämnden själv har utformat egna uppföljningsbara indikatorer kopplat till nämndens mål avseende särskilt boende. Indikatorerna är b.la hämtade från SKL:s Öppna jämförelser, Palliativa registret, Senior Alert och rör upplevelser av bemötande, trygghet, delaktighet samt registreringar av trycksår, risk för fall undernäring m.m. Avtalen med utförarna respektive överenskommelsen ska, tillsammans med omvårdnadsnämndens mål och kvalitetsdeklarationer, styra utförarnas verksamhet. Vi gör bedömningen att indikatorerna i allt väsentligt uppfyller kraven för vad man kallar ett SMART mål, dvs. specifikt, mätbart, accepterat, realistiskt och tidsatt. Vi gör därför bedömningen att omvårdnadsnämnden i allt väsentligt har konkretiserat fullmäktiges övergripande mål och fastställt tydliga mål för kvaliteten i särskilt boende. 4.2. Struktur för uppföljning av avtalade mål och krav 4.2.1. Kvalitet-, avtal- och verksamhetsuppföljning Enligt våra intervjuer och dokumentgranskning består förvaltningens kvalitets- och verksamhetsuppföljning inom särskilt boende av uppföljningen av den kommunala hälso- och sjukvården enligt HSL, uppföljning enligt SoL samt av uppföljning av avtalade krav. Vi har tagit del av uppföljningsplan 2013 (ON/2012:124) och enligt denna genomförs verksamhetsuppföljning både av verksamhet utförd i extern kontrakterad regi och verksamhet utförd i egen regi. Uppföljningen görs för att säkerställa att de kvalitetskrav som Solna stad ställer på verksamheten uppfylls. Resultatet från uppföljningarna ska visa hur kvaliteten utvecklas i verksamheterna och vilka utvecklings- och förbättringsområden som finns inom respektive verksamhet. För att säkerställa en god kvalitet upprättas varje år en plan för kvalitetsuppföljning. I uppföljningsplanen beskrivs verksamheter, verksamhetsområden, processer och rutiner som ska följas upp. I planen beskrivs Solna stads förtroendevalda revisorer 11 av 17

även metoder och vem som ansvarar för uppföljningen. Staben för kvalitetsutveckling, myndighetsavdelningen och MAS ansvarar för att uppföljningsplanen följs. De metoder som används är bland annat besök, observation, dokumentationsgranskning, samtal, intervjuer eller dialogmöten med kunder, anhöriga, personal och verksamhetschefer. Resultaten från avtalsuppföljningar, tillsyn av hälso- och sjukvård, brukarundersökningar, nationella jämförelser, olika fördjupade uppföljningar och uppföljningar av individuella biståndsbeslut ska ligga till grund för den fortsatta kvalitetsutvecklingen. Enligt uppföljningsplanen och enligt intervjuer med förvaltningen följs kvaliteten inom särskilt boende upp bl.a. på följande sätt: Avtalsuppföljning förvaltningen följer upp avtalen respektive överenskommelsen vartannat år. Utifrån fastslagen mall följs bl.a. annat följande upp: rutiner, ledning och organisation, kompetens och bemanning, information, klagomålshantering, kontaktmannaskap, aktiviteter, mat och måltider samt rapportering av missförhållanden, samverkan egenkontroll utifrån riskanalys. Resultat och bedömning av uppföljningen sammanställs och analyseras. Tillsyn av hälso- och sjukvård MAS har ansvar för att utifrån sin tillsynsfunktion och omvärldsbevakning i vårdutvecklingsfrågor medverka i utveckling av hälso- och sjukvården. Det finns ett lagstadgat ansvar för MAS i fråga om delegering, läkemedelshantering, journalföring och medicintekniska produkter. Solna stad har avtalat med entreprenörerna att de ska ha en egen MAS-funktion som ansvarar för uppföljning och tillsyn av hälso- och sjukvården. Det har upprättats en samverkansöverenskommelse mellan entreprenörernas MAS:ar och Solna stads MAS, vilken har rapporteringsansvaret till omvårdnadsnämnden. Brukarundersökningar mellan avtalsuppföljningarna, dvs. vartannat år, genomförs brukarundersökningar för att tydliggöra brukarnas och de anhörigas upplevelser av kvaliteten i verksamheten. Undersökningarna genomförs av ett externt företag med enkäter och jämförelseinstrument framtagna av FoU Blekinge. Resultaten från brukarundersökningen sammanställs i en skriftlig rapport där resultat jämförs per verksamhet och redovisas på stadens hemsida. Nationella jämförelser undersökningen SKL:s Öppna jämförelser genomförs varje år och är framförallt riktad till politiker och tjänstemän. Det är 30 indikatorer som belyser vård och omsorg om äldre i alla kommuner/landsting i Sverige. Indikatorerna speglar kvaliteten inom sju områden: de äldres egna uppfattningar, tillgänglighet, vård och omsorg vid särskilda behov, riskförebyggande arbete, riskfylld användning av Solna stads förtroendevalda revisorer 12 av 17

läkemedel, personal och kompetens samt kostnader. Nämnden använder också dessa indikatorer vid mätningen av sin måluppfyllelse. Fördjupad uppföljning förvaltningen följer upp kvalitet i verksamheten utifrån förbättringsområden som framkommit vid avtalsuppföljningarna, synpunkter och klagomål eller rapporter om missförhållanden. Det kan även vara områden som nämnden eller förvaltningen vill ha belysta. Det kan exempelvis vara social dokumentation, bemötande, respekt och delaktighet. Resultatet av fördjupande uppföljning återrapporteras till verksamheten. Utvecklingsplaner uppföljningen av utvecklingsplanerna genomförs mellan avtalsuppföljningarna, dvs. vartannat år, av kvalitetsutvecklaren. I utvecklingsplanerna ska verksamheterna lyfta in förbättringsområden som framkommit i förvaltningens uppföljning d.v.s. från avtalsuppföljning, brukarenkäter och andra uppföljningar. Individuell uppföljning biståndshandläggare följer upp individuella beslut en viss tid efter brukares inflyttning till ett boende. Detta görs sedan genom uppföljningsmöten och vårdplaneringsmöten efter behov för att bedöma om individens behov har förändras och fortfarande kan tillgodoses på det aktuella boendet. Enligt uppföljningsplanen följs även årligen upp det systematiska brandskyddsarbetet, omvårdnadsnämndens säkerhets- och krisberedskapsplan och sammanställda inkomna klagomål. Sammanställning och uppföljning av rapporterade avvikelser görs två gånger om året. Det kan också ske uppföljning på förekommen anledning pga. inkomna klagomål eller inrapporterade avvikelser. Enligt förvaltningen samlar staden in samtliga utförares kvalitetsberättelser. Detta visar även vår sökning i diariet. Enligt intervjuerna med stadens utförare upplevs förvaltningens uppföljningsprocess som adekvat och seriös och har blivit mycket bättre sedan avtalsuppföljning och utvecklingsplaner följs upp vartannat år istället för att genomföras under samma år. Åtgärdsplaner följs upp systematiskt tills åtgärderna är genomförda. Nu får utförarna tid på sig att arbeta med sina utvecklingsområden innan det är dags för nästa uppföljning. Uppföljningen anses också ske i dialogform och resultat rapporteras alltid tillbaka till verksamheten. 4.2.2. Rapportering till omvårdnadsnämnden En genomgång av omvårdsnämndens protokoll och handlingar mellan mars 2012 och april 2013 har skett för att få en bild av hur nämnden följer upp kvalitet och verksamhet inom verksamheten för särskilt boende. Följande har noterats vid genomgången av nämndens protokoll och handlingar: Uppföljning av nämndens säkerhets- och krisberedskapsplan 2012. Förvaltningen kontrollerade av hur väl det systematiska brandskyddet och rutinerna för risk- och säkerhetsanalys är förankrat i vård- och Solna stads förtroendevalda revisorer 13 av 17

omsorgsboendenas personalgrupper. Nämndens beslutade att godkänna uppföljningen. Nämnden beslutade att godkänna uppföljningsplanen för 2013. Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till kvalitetsdeklarationer avseende dagisverksamhet, trygghetslarm och anhörigstöd. Förvaltningen redovisade för nämnden sin rapport avseende en sammanställning av Solnas resultat i Äldreguiden och Socialstyrelsens brukarundersökning 2011. Ärenden hanterades som ett informationsärende. Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens tjänsteskrivelse över samtliga inkomna synpunkter och klagomål för 2011 och 2012. Nämnden beslutade att godkänna 2011 och 2012 års avtalsuppföljningar av vård- och omsorgsboendena. Nämnden tar del av en sammanställning av rapporteringar om missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden enligt 14 kap. 3 SoL och 24 b LSS samt anmälningar till Socialstyrelsen. Nämnden beslutade att godkänna nämndens årsredovisning för 2012. Nämnden beslutade att godkänna medicinsk ansvarig sjuksköterskas patientsäkerhetsberättelse för 2012. Omvårdnadsnämnden beslutade i mars 2012 (ON/2012:69) att införa ett ledningssystem för kvalitet som motsvarar kraven i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9). Enligt intervjuer med förvaltningen pågår detta fortfarande. Nämnden hade redan sedan tidigare ett kvalitetsledningssystem. Nämnden redovisar kvalitetsarbetet och måluppfyllelse avseende kvalitetsmål (och övriga verksamhetsmål) i nämndens årsredovisning. 4.2.3. Bedömning och kommentarer Vi kan konstatera att nämnden har antagit ett ledningssystem för kvalitet och har under 2012 beslutat att uppdatera och införa ett ledningssystem för kvalitet som motsvarar kraven i Socialstyrelsens föreskrifter, vilket enligt uppgift fortfarande pågår. Nämnden har antagit en uppföljningsplan för 2013 för kontroll och uppföljning av avtal, verksamhet och kvalitet med syftet att säkerställa att staden erhåller det resultat som förväntas utifrån avtal, uppdrag och beviljade insatser inom särskilt boende. Förvaltningens uppföljning omfattar avtal, brukarundersökningar, nationella jämförelser, tillsyn av hälso- och sjukvård, fördjupad uppföljning och utvecklingsplaner, individuell uppföljning osv. Uppföljning av mål och indikatorer görs i nämndens årsredovisning. Enligt protokollen följer nämnden aktivt upp kvaliteten i särskilt boende under året. Vi bedömer att nämndens kvalitetsuppföljning omfattar även externa utförare. Solna stads förtroendevalda revisorer 14 av 17

Vi gör därför bedömningen att omvårdnadsnämnden har en struktur för uppföljning av uppställda och avtalade mål och krav. Solna stads förtroendevalda revisorer 15 av 17

2012-06-05 Anders Törnqvist Projektledare Margareta Irenaeus Uppdragsledare Solna stads förtroendevalda revisorer 16 av 17

Bilaga 1 Erhållna dokument Förfrågningsunderlag Vård- och omsorgsboende för äldre och personer med demenssjukdom (ON/2012:62) Överenskommelse Drift av Skoga vård- och omsorgsboende (ON/2012:49) Beslut om införande av ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2011:09 (ON/2012:69) Kvalitetspolicy och strategi för Solna stad (2010-03-29) Omvårdnadsnämnden Årsredovisning 2012 Omvårdnadsnämndens reglemente Uppföljningsplan 2013 (ON/2012:124) Uppföljning av omvårdnadsnämndens säkerhets- och krisberedskapsplan 2012 (ON/2012:128) KVALITETSSYSTEM - Staben för kvalitetsutveckling (2010-09-27) Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (arbetsmaterial) Omvårdnadsförvaltningen (2012-10-15) Uppföljning av utvecklingsplan för Ametisten vård- och omsorgsboende år 2012 (2013-01-03) Anvisning för sekretess, behörighet och säkerhet i den sociala dokumentationen på vård- och omsorgsboende (ON/2012:127) Anvisning för kvalitetsberättelse för utförarna år 2012 (2012-11-06) Anvisning för utvecklingsplan för utförarna år 2013 (2013-01-11) Bilaga 1 - Omvårdnadsnämndens mål 2013 Bilaga 3 - Väsentlighets- och riskbedömning 2013 Bilaga 4 - Internkontrollplan för omvårdnadsnämnden 2013 Skoga Äldrecentrum med dagverksamhet - Kvalitetsberättelse 2013-02-28 Omvårdnadsnämnden verksamhetsplan och budget 2013 Utvecklingsplan med mål för Skoga 2012 (2012-03-26) Patientsäkerhetsberättelse Omvårdnadsnämnden Solna stad 2012 (ON/2013:21) Solna stads förtroendevalda revisorer 17 av 17