NU STARTAR DIALOGEN OM TEMAN FÖR NÄSTA STEG

RRRR cccc rrr RRRR cccc rrr RRRR cccc rrr RRRR cccc rrr eftersnack 10 december 2009 Strukturfonderna i Göteborgsregionen ANDERS HELSING, GÖTEBORGSREGIONEN STOR UTMANING MED BRED MÅLGRUPP Göteborgsregionen är en av huvudaktörerna i den satsning på spridning som görs nu med första steget 10 december. Anders Helsing från GR har redan börjat fundera på nästa tema i aktiviteterna. Med lite distans till dagen och efter att träffat flera deltagare i andra sammanhang känns dagen lyckad och gav mersmak. Flera har givetvis kommenterat tabloiden som ett mycket spännande och bra verktyg och kvitto att ha med sig över vad som diskuterades, men också den innehållsmässiga delen givetvis, säger Anders Helsing. Som vi sa i direkt efter konferensen så var det en stor utmaning att med en så bred målgrupp tillfredställa allas önskemål, men jag tror vi trots allt lyckades hyfsat (detta får utvärderingen visa). Anders Helsing har också brottats med frågan om hur man för in jämställdhet och tillgänglighet på ett naturligt sätt i debatten. Han anser att det är olyckligt att vi pratar om hur vi arbetar med spridning av projektresultat i generella termer under konferensen, men att vi programspecifikt utifrån socialfonden lyfter upp tillgänglighet och jämställdhet. Här borde vi kanske ha en bredare angreppsätt och även ta med frågor som hållbar utveckling(miljö), mångfald... I GR finns många pågående projekt och det finns en önskan från många(chefer, po- Anna Olsson Taieb från Göteborgs Stad och Anders Helsing från Göteborgsregionen. litiker...) att börja se resultat av projekten och sprida erfarenheterna och implementera de goda exemplen och metoderna. Eventuella teman som Anna Olsson Taieb (Göteborgs Stad) och jag har börjat diskutera för våra aktivteter under Europaveckan är ungdomsarbetslöshet, men det har också kommit upp tankar kring entreprenörskap. ANNA OLSSON TAIEB, GÖTEBORGS STAD NU STARTAR DIALOGEN OM TEMAN FÖR NÄSTA STEG Initiativet till satsningen på spridning, kom från Göteborgs Stad, Internationella Enheten. Anna Olsson Taieb reflekterar: Jag känner mig nöjd med dagen, har fått både positiva och kritiska kommentarer kring innehåll och upplägg men överlag verkar många tycka att det var en bra dag. Om inte annat så för att få träffa andra projektledare. Att fundera på tycker jag är målgruppen, kanske skulle vi våga vara mer smala och satsa på att nå en grupp som är mer homogen, för att få en bättre kvalitet i utbildningen. Nästa steg är enligt planerna att utnyttja den möjlighet som Europaveckan 2010 erbjuder. Vi har så smått börjat diskutera aktiviteter under Europaveckan, om vi skall ha ett tema, så att vi tex visar upp Göteborgsregionens alla EU-ungdomsprojekt. Eller ska vi sammanställa en broschyr med alla strukturfondsprojekt, för att marknadsföra hur Göteborgregionen använder EU-medel för regional utveckling? Diskussioner med Europa Direkt Göteborgsregionen om upplägg och innehåll kommer att inledas under januari. UR RIKTLINJER FÖR INTERNATIONELLT SAMARBETE GÖTEBORGS STAD Internationellt arbete skall enligt den internationella visionen och strategierna ses som ett instrument för verksamhetsutveckling och skall skapa ett mervärde för staden och dess invånare. Samarbete med städer inom EU och projekt där EU bidrar till finansieringen är prioriterat. Internationaliseringens effekter på lokal och regional nivå gör internationellt samarbete nödvändigt för kommunen och dess enheter. Internationellt samarbete skall präglas av transparens och ömsesidig nytta för de deltagande parterna. Utgivarmeddelande Texterna i den här bulletinen representerar inte något annat än redaktionsgruppens spegling och intryck av konferensen.

2 FRÅN VERK STADSGOLVET: I workshop diskuterades konferensens teman från övergripande strategisk påverkan över kommunikationsplaner till praktiskt hantverk. Några utdrag från diskussionerna förmedlade av processledarna: Processledare: Gunnar Svensson Assistent: Marie Svensson Det som betonades av flera är att inte bara goda exempel är värda att sprida, vi måste också lära av våra misstag och därför behöver exempel på misslyckanden också föras vidare. Strategisk påverkan hur man ser till att integrera och implementera projektresultat in i ordinarie verksamhet är den viktigaste for men av spridning och påverkan och glöms ibland lätt bort i vår iver att berätta om projektresultat för alla andra, längre bort från vår egen dörr. Hur lyckas vi nå ut med våra projektresultat? Ett sätt är nätverk och olika former av samverkan mellan projekt. De stora projekten har ofta redan detta etablerat i sina system, men för mindre projekt är det viktigt att utveckla och kunna ingå i sådana här nätverk, för både spridning, kunskaps inhämtning och inspiration. Processledare: Gunilla Ivarsson METO DER för både spridning och påverkan är viktiga att mejsla ut tidigt i ett projekt, och här bör resur ser avsättas redan i ansökan. Noterades att både de goda och dåliga exemplen bör spridas vi lär också av misstagen. Identifiera och ta tillvara synergief fekter både i förhållande till andra projekt och i förhållande till ordinarie verksamhet. Processledare Henrik Barth Lärandeeperspektivet lyftes fram en kontinuerlig process som rör individer organisationer och politiker. I ett samhällsekonomiskt perspektiv kan man lyfta fram bra eller mindre bra modeller. Ifråga om genuskillnader ifråga om strategisk påverkan diskuterade gruppen i termer av ändrat tänk genom lärande, istället för nya lagar och regler. Processledare: Kicki Stridh Assistent: Sofia Nilsson Diskuterade hur projektens erfarenheter kan få påverkanseffekt genom syntes av fleras arbete. Processtöden och ESFs temagrupper har en viktig roll här projekten kan inte själva axla hela uppdraget att sprida och påverka. Genus- och tillgänglighetsperspektiven inte enkelt att se hur de ska tillvaratas i arbetet (i diskussionerna tenderade de här perspektiven att försvinna). Diskrepans mellan lärande utvärdering med dess betoning på process och detaljstyrning och regelverket. Projekten känner en press att åstadkomma goda resultat. Gunnar Svensson Kicki Stridh Gunilla Ivarsson Henrik Barth

3 RÖSTER FRÅN DELTAGARE Seminariet är första delen av tre i en serie insatser för lärande och spridning från strukturfonderna i Göteborgsregionen. Resultat från seminariet kan användas för att förbereda inslag i satsningen under del två och tre. HUR SER DU ATT MAN KAN GÅ VIDARE I NÄSTA STEG? Kajsa Olsson, VästKraft Jag tror jag har fått idéer till hur vi ska jobba vidare vi har funderat på alla de här frågorna men hur kan vi gå vidare? Vi vill ta fram en modell som andra kan använda också. Rosie Rothstein, internationell EUkoordinator i Biskopsgårdens Stadsdelsförvaltning Det kommer ju en Europavecka i maj, det är möjligt att det kan vara ett nästa steg. Det pågår t ex flera projekt inom hållbar stadsutveckling i Göteborg och det finns flera sakfrågor som är intressanta. Det är också intressant att få veta vad man gör inom de olika projekten och hur man gör. Carina Larusson, verksamhetsansvarig på Regionalt ResursCentra för jämställd tillväxt & utveckling i Västra Götaland Jag tyckte formen för konferensen var lysande, det var kreativt och oväntat. Som projektägare uppskattar vi verkligen dagen och stödet från ESF-rådet. I nästa steg önskar jag att vi kan få mer stöd redan i sökprocessen där man formulerar problem- och riskhantering för att sedan ha en plan klar för hur man skall göra. Inga-Lill Johansson, Kortedala Stadsdelsförvaltning Det är intressant att se andra projekt och utbyta erfarenheter det finns en stark igenkänningsfaktor. Tycker att jag har fått en bra bild av ESF-rådet, att det t ex finns tema-grupper. TACK FÖR DITT DELTAGANDE OCH BIDRAG TILL DAGEN!

4 GENDER OCH TILLGÄNGLIGHET KOMMENTARER HUR KAN JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING UTVECKLA DITT PROJEKT? Alla socialfondsprojekt ska jämställdhetsintegreras. Det handlar om att jämställdhetsperspektivet ska finnas med som en naturlig del i allt arbete i projektet. Jämställdhetsintegrering är den strategi som innebär att jämställdhetsperspektivet integreras i verksamheten. För att säkerställa likvärdig service, resursfördelning och inflytande för kvinnor och män. Strategin antogs av den svenska regeringen 1994, av FN 1995 och av EU 1996. Processtöd jämställdhetsintegrering vänder sig till er som funderar på att söka eller genomför projekt inom socialfonden. Vi erbjuder skräddarsydda utbildningsinsatser, verktyg, metoder och stöd till projekten, genom inledande samtal, tips och idéer samt utbildningar och workshops helt utan kostnad. Välkommen att kontakta ert lokala projektstöd som sitter på Länsstyrelsen i Västra Götaland: Tre nya punkter inom jämställdhetsintegrering: Uppmaning till alla projekt: Se till att ni verkligen når alla ni vill nå! Ett exempel ett projekt tänker sig att de vill nå ut till näringslivet. Då vänder de sig till ett nätverk som man känner till (där det i stort sett bara finns män representerade). För att sedan bli förvånade när de nått ut mest till män... Uppmaning till alla projekt: Det är bättre ju tidigare jag som processtöd bjuds in och kan stödja och handleda projektet. Då är det lättare för projektet att få med jämställdhetsintegreingen från start. Att få med det i aktiviteter och budget ger klara fördelar. Men det är aldrig för sent om inte annat så kan man få med jämställdheten integrerat i spridningen av projekterfarenheterna! Då kan man sprida vilka lärdomar man fått, så att andra kan ta in detta i ett tidigare skede. Då kan andra göra rätt mer lätt. Det kan även tas med i implementeringen av projektet (vilket ju förhoppningsvis ska leva vidare)... Taltiden under konferensen. Taltiden var mycket jämnt fördelad mellan kvinnor och män. 31 st kvinnor och 32 st män. Problemet bli när det ska omräknas till procent av antalet kvinnor respektive män som deltog. 73 st kvinnor och 40 män. Så blir bilden en helt annan: Kvinnor hade 42 % talutrymme och män 80 %! Det bruka upplevas som om ordet fördelas jämnt när det är 30 % till kvinnor och 70 % till män. Anna-Elvira Cederholm, anna-elvira.cederholm@lanssstyrelsen.se, 031-605035, 0703-460452 Se mer i vår folder som finns på: http://esf.se/upload/socialfonden/processtöd%20och%20temagrupper/processtöd%20jämställdhetsintegrering/broschyr_esf_jamt.pdf Hitta info om oss som stöd samt på ESF:s hemsida och se datum för utbildningar. http://esf.se/esf/templates/page.aspx?id=2443 eller: www.esf.se klicka på rutan Behöver du hjälp med din ansökan? Intresset för jämställdhetsintegration var stort på konferensen. Anna-Elvira Cederholm fick svara på frågor om vad processtödet innebär. Anna-Elvira Cederholm och Jacob Schulze. Kommentar från redaktionen: Anna-Elvira Cederholms sa några bra saker att tänka på i samband med text och bildproduktion. kvinnor antas le när de blir fotograferade män fotograferas gärna från låg vinkel och kan uppfattas mäktigare kvinnors klädsel beskrivs oftare i text kvinnors titel försvinner oftare I samband med produktionen av bulletinen och dokumentationen hade redaktionen en av Anna-Elviras punkter med som beskrevs för de som fotades du behöver inte le framför kameran. Det fördes ingen statistik kring fotograferandet men ett flertal ansikten fick en mer neutral hållning samtidigt som en del tyckte att de gärna log!

5 GENDER OCH TILLGÄNGLIGHET KOMMENTARER NÄR MAN TÄNKER RÄTT MEN DET BLIR ÄNDÅ FEL! Under konferensen fanns det längst bak i stora salen ett podium där redaktionen samt processledarna för jämställdhet och tillgänglighet huserade. Podiet hade en fått en ramp så att det skulle vara möjligt att kunna ta sig upp med en rullstol. Det visade sig att rampen inte alls hade den funktionen, den var för smal och lutningen var för brant. Om den hade varit bredare hade jag vält om jag försökt ta mig upp på den. Det blir ofta så här när man tänker rätt men gör fel, säger Gert Månsson, processledare för tillgänglighet. Han säger också att han inte råkat på en enda konferensanläggning som varit helt anpassat ur tillgänglighetssynpunkt. Nästan alla faller på något sätt. Det kan tex vara att det finns bra utrustning för hörselslinga men ingen bland personalen vet hur man hanterar tekniken eller att toaletten visserligen har fått en ledstång men kan vara för trång att för vända med en rullstol. Gert berättar att det är viktigt att tala om ifall man har en funktionsnedsättning eller allergi i samband med anmälan till en konferens. Man har ett eget ansvar. Det är inte alltid möjligt att möta behoven men det är viktigt att säga ifrån innan. Jag har varit Gert Månsson demonstrerar att rampen är för smal och för brant. med om att man har bytt konferenslokal för att jag skulle kunna delta. Det blev dyrt för arrangören men också onödigt att lägga en konferens på en plats där alla inte kan inkluderas. Innan konferensen på Ullevi startade gjorde Gert en inventering utifrån tillgänglighet tillsammans med konferensvärdarna. Det fanns en del saker som behövde åtgärdas, vi flyttade tex lunchen till restaurangen en våning upp för att vi skulle kunna äta tillsammans. Det händer faktiskt att jag får sitta ensam och äta för att det inte går att ta sig till gemenskapen Petra Senthén, International Relations Office, Stadskansliet, Göteborgs Stad, samtalar med Gert Månsson. När konferensen var slut var det mörkt ute och svårt att uppfatta nivåskillnaderna i trappan vid Paradentrén. Trapporna bör vara bättre markerade. Det är viktigt att man talar om sina behov i samband med anmälan så arrangörerna har tid att planera.

6 EFTERORD Det händer att det är skillnad mellan vad vi människor säger och vad vi gör. Inom spridningsområdet visade Göteborgskonferensen att det finns en stor kunskap bland projektfolk. Ändå visar utvärderingar på brister och svagheter i spridning och strategisk påverkan av ESF-projekt. Vad beror det på? Om kunskapen finns varför märks det inte? Kan det vara svårigheten att gå från ord till handling, från teori till praktik, som är välkänd inom många områden? Inom ledarskap visar forskningen att chefer kan säga en sak och göra en annan. Ibland tror de själva att det har gjort vad de sagt men andra kan intyga att det inte stämmer. Att verkligen översätta en modell eller en metod till vad den innebär att tillämpa i praktiken är inte lätt. Särskilt när det är något nytt som kräver en förändring i tänkande hos oss. Då är risken stor att den gamla vanliga inställningen och erfarenheten styr handlandet till hur vi brukar göra även om vi vill något annat. Under konferensen arbetade vi med tre frågor som är viktiga för att göra ett bra spridningsarbete: Vilka resultat är viktigast att sprida, hur nå ut till strategiska målgrupper och hur bör informationen utformas. Flera tyckte den första frågan var svår och otydlig. Det är den och det måste den vara. Svaret är inte enkelt men helt avgörande för resten av spridningstänkandet. Om svaret är engagerade projektarbetare som kompetensutvecklade många deltagare så passar det kanske att göra en fyrfärgstidning som hyllar projektet och sprids i tusentals exemplar till släkt, vänner och bekanta till projektgruppen och deltagarna i närområdet. Om svaret är hindrande attityder inom Arbetsförmedlingen och Svenskt Näringsliv till innovativa invandrare så är spridningsuppgiften betydligt svårare. Ur ett EUperspektiv är det förra resultatet troligen mindre intressant för andra och därmed mindre viktigt att sprida än det senare där hindret har betydelse för många fler intressenter och aktörer utanför projektet och för att utveckla arbetslivet inom EU. Jag fick en bild på konferensen att många av er som var där tycker att ni känner till detta. Frågan är om ni tillämpar det? I tema C var det flera av de små teamgrupperna som inte gjorde en konkret plan utifrån ett projektexempel. Istället gick ni tillbaka till tema B och pratade mer allmänt om olika kommunikationsområden. Det kan vara ett uttryck för just den svårigheten jag tog upp i början. Det är lättare att prata bra spridning än göra det. Oavsett om min bild är rätt eller fel är min uppmaning till alla er som var med att fortsätta arbeta med de tre frågorna hemma i era projekt eller organisationer. Om ni svarar på frågorna, om ni använder era och andras kunskaper och om ni tidigt lyfter upp såväl det strategiska tänket som det konkreta spridningsarbetet i era projekt, så finns förutsättningar för att ni kommer att förbättra den samlade spridningen och påverkan av EU-projekt i Göteborgsregionen. I det arbetet kan ni få stöd från oss i SpeL. Några exempel på vad vi kan hjälpa till med: analys av vilka resultat som är viktigast att sprida och till vem förslag på lämpliga spridningsaktiviteter att organisera och genomföra möten för lärande, påverkan och spridning på regional, nationell och transnationell nivå att sammanföra flera projekt med liknande resultat eller inom samma område för att göra en gemensam spridningsinsats och få större påverkanskraft ta med er i ett lärande nätverk tillsammans med andra projektledare eller utvärderare Kontakta mig så kan vi ringa ert behov och hitta en stödjande form som passar er och EU. Mats Holmquist mats.holmquist@hh.se mobil 0722-10 73 62 Metodstöd för att utveckla lärande i och av projektet SPeL är en förkortning på Strategisk påverkan & Lärande och arbetar med metodstöd för att utveckla lärande i och av projekt samverkan med andra för att ta fram och lyfta resultat, goda idéer och nyttiga erfarenheter analys och förslag på arbete med strategisk påverkan Hemsida: www.spl.nu Samverkan med andra för att ta fram och lyfta resultat, goda idéer och nyttiga erfarenheter Analys och förslag på arbete med strategisk påverkan www.spl.nu Materialet från konferensen finns även på www.spl.nu/goteborgspridning Eftersnack är sammanställd av Jacob Schulze och Maria Löfstöm. Layout West Studios