Vad betyder trädgården för hälsan?



Relevanta dokument
Natur och hälsa. Peter Währborg MD PhD FESC Professor i beteendemedicin SLU/Sahlgrenska Akademien

Stress och den nya ohälsan. Professor Peter Währborg MD PhD FESC SLU/Sahlgrenska Akademin

Infectious Diseases - a global challenge

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Peter Währborg MD PhD FESC Professor i beteendemedicin Docent i kardiologi Leg. Läkare, psykolog, psykoterapeut

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

National Prevention Strategy

Globala skolan Globala målen 3 - HÄLSA

Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Naturens Betydelse för Folkhälsa Forskning & Evidens. Dr Matilda (Annerstedt) van den Bosch

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

Några ord om den demografiska utvecklingens utmaningar för vård och omsorg. Ilija Batljan, PhD Oppositionslandstingsråd, SLL

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

Peter W ährborg M D PhD F E SC Professor i beteendem edicin D ocent i kardiologi L eg. L äkare, psykolog, psykoterapeut

Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala

Barley yellow dwarf virus and forecasting BYDV using suction traps

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

Jämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet

KARLSTAD UNIVERSITET SATSAR PÅ SAMVERKAN

Viktig, ung och stolt. Göteborg

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Yttrande över RUFS 2010-Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (LS )

Det Europeiska Hjärthälsofördraget

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten

Global Hälsa. Översikt 2/20/17. Definition. Global hälsa. Hälsoindikatorer

Grön Rehabilitering på Landsbygd

Fler äldre-äldre i vården

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Fysisk aktivitet och hjärnan

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Stigma Sara Wallhed Finn Leg Psykolog/Doktorand Riddargatan 1, Beroendecentrum Stockholm Social Medicin, Karolinska Institutet

Barns hälsa i en social och kulturell kontext

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

SCB: Sveriges framtida befolkning

Dr Karla Rix-Trott Senior Medical Officer

LCHF = ökad risk för cancer och hjärt- och kärlsjukdom?

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Mortalitet hos personer med AST

Global burden of disease (GBD) -How to measure disease burden and importance of risk factors.

Manimalisrapporten Margareta Håkanson Leg sjukgymnast, doktorand Projekt Djur och människors hälsa SLU

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Friluftsliv för alla. Vad är friluftsliv? Hur ser befolkningens friluftsvanor ut? Friluftsliv och politik

Hälsoträdgård i Malmö

Evidensbaserad design (EBD)

OSTÖRD SÖMN EN FÖRUTSÄTTNING FÖR HÄLSA

En god hälsa på lika villkor

Dokument nr: 4.3 (6) Titel: Kosttillskott. Inledning:

ACG-rapporter i webi. Uppdaterad Region Östergötland

Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent

Existentiell (folk)hälsa HFS - Liljeholmen

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Gå eller cykla till jobbet. Kurt Boman Professor, överläkare Campus 3 April 2012

Screening for alkohol och droger

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Fysisk Aktivitet och KOL

Ebola och sjukvårdsarbete

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Barns och ungas hälsa

Hur ska vi anpassar oss?

Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

Alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling. Johan Hallberg, Miljömålsdagarna, Västerås, 3-4 maj 2011.

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning.

Är det slut på välfärden? om trender och teknik för framtidens vård och omsorg. Demografi och hälsa Värderingar Teknik

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

Datasammanställning av KOL-studie

Från global hälsa till hälsa i Norrland. Helena Nordenstedt Norrländska Läkemedelsdagarna

Global burden of disease (GBD) - How to measure disease burden and importance of risk factors

Fysioterapeutiskt perspektiv

Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser

Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!

Psykosociala faktorer på ont och gott

Främjande av hälsa och välfärd.

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Genusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Hälsosynen inom den antroposofiska medicinen. Ursula Flatters Vidarkliniken

Palliativ vård 7,0 högskolepoäng Grundnivå Johan Stålvant

SKADEMÖNSTER BLAND SVENSKA BARN

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Hur påverkar psykisk ohälsa individ, samhälle och hälso-och sjukvårdssystemet?

The impact of personality factors on delay in seeking treatment of acute myocardial infarction

DETTA TRODDE DU INTE ATT VÅRDDEBATTEN SKULLE HANDLA OM! LIVING POLICY LAB ALMEDALEN 1 JULI 2019

Cancerlarmet. Ragnar Westerling Professor i socialmedicin

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsofrämjande arbete på BVC

Cykling i ett folkhälsoperspektiv

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Transkript:

Vad betyder trädgården för hälsan? Peter Währborg MD PhD FESC Professor i beteendemedicin Docent i kardiologi, leg. psykolog och psykoterapeut SLU Alnarp, Sahlgrenska Akademin

Disposition The East Side Story The West Side Story Naturen och trädgårdens tädåd betydelse btdl för vår hälsa

The East Side Story

Det var en gång Förändring Kulturen? Biologin Kronologisk tid

Biofili Naturen är biologins och homo sapiens moder den trygga anknytningen Wilson EO. Biophilia: Harvard Univ Pr; 1984.

The West Side Story

Ohälsan i världen livsstilens betydelse Change in rank order of Disability adjusted Life Years (DALYs) for the 20 leading causes, world, 2002-20302030 2002 2030 % total % total deaths Rank Rank deaths Perinatal conditions 6.6% 1 1 10.3% HIV/AIDS Lower respiratory infections 6.3% 2 2 5.3% Unipolar depressive disorders HIV/AIDS 5.7% 3 3 4.4% Ischaemic heart disease Unipolar depressive disorders 4.5% 4 4 3.8% COPD Diarrhoeal diseases 4.3% 5 5 3.8% Perinatal conditions Ischaemic heart disease 4.0% 6 6 3.7% Cerebrovascular disease Cerebrovascular disease 3.3% 7 7 3.6% Road traffic accidents Road traffic accidents 2.6% 8 8 2.9% Cataracts Malaria 2.3% 9 9 2.8% Lower respiratory infections Tuberculosis 2.3% 10 10 2.5% Tuberculosis COPD 1.9% 11 11 2.5% Hearing loss, adult onset Congenital anomalies 1.8% 12 12 2.5% Diabetes mellitus Hearing loss, adult onset 1.7% 13 13 2.0% Diarrhoeal diseases Cataracts 1.7% 14 14 1.8% Violence Violence 1.4% 15 15 1.4% Malaria Measles 1.4% 16 16 1.4% Vision disorders, age-related Self-inflicted injuries 1.4% 17 17 1.4% Self-inflicted injuries Alcohol use disorders 1.4% 18 18 1.4% Osteoarthritis Protein-energy malnutrition 1.1% 19 19 1.3% Alcohol use disorders Diabetes mellitus 1.1% 20 20 1.2% Trachea, bronchus, lung cancers Osteoarthritis 1.0% 24 21 1.2% Congenital anomalies Vision disorders, age-related 0.9% 25 32 0.6% Measles Trachea, bronch, lung ca 0.8% 31 46 0.5% Protein-energy malnutrition Källa: Mathers CD, Loncar D. Updated projections of global mortalityand burden of disease, 2002-2030:data sources, methods and results.evidence and Information for Policy Working PaperEvidence and Information for Policy. WHO, October, 2005

Procent Ohälsan i Sverige orsaker till sjuskrivning Psykiska besvär (inkl. stress) står för 43,2 % Psykiska besvär + rörelseorganen står för 65,3 % Psykiska besvär, rörelseorganen + saknas står för 74,4 % FK (SCB )officiell statistik SEP 2011

Framtidens ohälsa livsstilsrelaterade sjukdomar W.C.Willett, Science 2002; 296: 695.

Naturen och trädgårdens d betydelse för vår hälsa

Trädgårdsterapi ad modum Hippokrates Asclepieion, 500 FKr Tidig behandlingsfilosofi Klimatet viktigt sol, temperatur, luftfuktighet Frisk luft Läkande örter Kroppsrörelser i samklang och i balans med naturen - synkrasi Kroppsvätskor att dricka vatten reducera dyssynkrasi Natur och behandling efter grund-temperament (kolerisk, flegmatisk etc.)

Tankar som levde länge inom hälso- och sjukvård! 1901-1705 - med järnrikt vatten stålbad!

Spelar tillgång till naturmiljö någon roll för vår hälsa ex. empirisk evidens

Ju närmre till natur desto mindre stressad är man Grahn & Stigsdotter 2003 Urb For & Urb Green 2: 1-18 180 160 140 120 100 Besök 80 60 Stressnivå p<0,0001 40 20 0 50 m 300 m 1000 m Grahn P, Stigsdotter Urb For & Urb Green 2003;2:1-18

Ju mer natur, desto mindre hjärtkärlsjukdom och desto längre liv antal studerade d (n) = 40,800.000 000 Vad man studerade: Död och hjärt-kärlsjukdom i relation till exposition för naturmiljö Huvudfynd: Ju högre naturexposition desto lägre sjuklighet och längre livstid (all cause mortality (p<0.0001), cardiovascular disease (p=0.0212) The correlation was even more pronounced in the lower socio economic standard groups Mitchell & Popham The Lancet 2008;372: 1655-1660

Naturunderstödd terapi/rehabilitering Table 3: Proportion of different out-patient health care contacts per person during one year before and one year after the rehabilitation program. Cases Controls Out-patient health care contacts Before After Before After 27,7 % reduktion i behandlings- Somatic health care 4.1 3.9 3.0 2.9 gruppen mot Psychiatric health care 10.9 10.4 6.7 6.0 8 % i Primary health care 13.7 9.9 8.6 7.9 kontrollgruppen Total 28.7 24.1 18.3 16.8

Varför fritidsodlare? Man lär sig om naturens grundläggande mekanismer: tid, näring, omsorg, vila, jordmån, växtmån osv. Stor del av tiden tillbringas utomhus: frisk luft, Främjar fysisk aktivitet, naturlig exposition för solljus Naturen erbjuder läkande kvaliteter: soft fascination mönster, dofter, ljud trygghet genom anknytning, och sammanhang fraktal perception berikad miljö multisensorisk stimulering, erbjuder stabila naturminnen som anknyter till symboliska minnen, t.ex. barndomsminnen (historicitet) i it t) multimodal perception och integration via senso-motorisk aktivering smak,doft beröring stimulerar visuo-spatial funktion erbjuder kravlöshet, belöning (tillfredställelse paleokortex) och främjar kreativitet, meningsupplevelse

Tack kför uppmärksamheten

Teoretisk antaganden Människan har evolutionärt utvecklats i en ekologisk kontext av natur och kultur (värderingar, existentiella frågor, symboler) Människan är självreglerande: Efter arbetsinsats söker vi vila och stimulans för att återhämta oss, genom natur/ kultur/ umgänge. Efter kriser är behovet av återhämtning större, och då söker man i första hand trygga, rofyllda naturmiljöer