BUDGETEN 2011 EKONOMIPLANEN 2012 2013

BUDGETEN 2011 EKONOMIPLANEN 2012 2013 KARLEBY STADSFULLMÄKTIGE 13.12.2010 98

INNEHÅLLSFÖRTECKNING VISION 2020: KARLEBY SOM BÄST...1 BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING...2 DET EKONOMISKA LÄGET OCH UTVECKLINGSUTSIKTER...6 UTGÅNGSPUNKTER FÖR BUDGETEN FÖR 2011 FÖR KARLEBY STAD...9 SAMMANFATTNING AV BUDGETEN... 11 RESULTATRÄKNING OCH FINANSIERINGSANALYS...12 MÅL FÖR VERKSAMHETEN...19 CENTRALA BOLAGS MÅL...44 DRIFTSEKONOMI...53 REVISIONSNÄMNDEN...60 CENTRALVALNÄMNDEN...62 LEDNING AV STADEN...66 STADSKANSLIET...69 PERSONALNÄMNDEN OCH FÖRVALTNING...72 EKONOMIFÖRVALTNING OCH IT-TJÄNSTER...75 NÄRINGSLIVS- OCH STADSUTVECKLING...77 PLANERING OCH REGIONUTVECKLING (inkl. kollektivtrafi k)...79 DISPOSITIONSMEDEL...81 REGIONALA RÄDDNINGSVÄSENDET/ KARLEBY...83 MILJÖHÄLSOVÅRDSNÄMNDEN...85 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN/FÖRVALTNING...89 SOCIALT ARBETE OCH HANDIKAPPSERVICE...91 ÄLDREOMSORG...93 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSTJÄNSTER...95 NÄMNDEN FÖR UTBILDNING OCH FOSTRAN/BILDNINGSCENTRALEN...103 SMÅBARNSFOSTRAN...105 GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING...107 SPECIALUNDERVISNING... 110 GYMNASIET OCH ANNAN UTBILDNING PÅ ANDRA STADIET... 112 KOKKOLAN SEUDUN OPISTO KARLEBYNEJDENS INSTITUT... 114 NÄMNDEN FÖR KULTUR- OCH UNGDOMSVÄSENDET: GEMENSAMMA UTGIFTER OCH KANSLIET... 118 KULTURTJÄNSTER...120 STADSBIBLIOTEKET-LANDSKAPSBIBLIOTEKET...122 MUSEIVÄSENDET MELLERSTA ÖSTERBOTTENS LANDSKAPSMUSEUM...124 UNGDOMSTJÄNSTER...126 IDROTTSTJÄNSTER...128 FÖRVALTNINGSTJÄNSTER...131 ANSVARSOMRÅDET FÖR SAMHÄLLSTEKNISK SERVICE...133 ANSVARSOMRÅDET FÖR LOKALFÖRSÖRJNING OCH FASTIGHETER...136 ANSVARSOMRÅDET FÖR STADSMILJÖN...139 LANDSBYGDSNÄMNDEN...142 RÄDDNINGSNÄMNDEN...144 AFFÄRSVERKEN...151 KARLEBY ENERGI...154 KARLEBY VATTEN...156 KARLEBY HAMN...158 TYÖPLUS...160 INVESTERINGSDEL...163 BIDRAG, STADSSTYRELSEN...197

Vision 2020: Karleby som bäst Inledning Det havsnära och tvåspråkiga Karleby, en stad i mänskligt format, erbjuder tjänster utgående från invånarnas behov samt en trygg och mångsidig boendemiljö. Staden som medverkar i internationella nätverk baserar sin livskraft på högklassigt kunnande, kulturell mångfald, konkurrenskraftig näringsverksamhet och logistik. s strategi beskriver stadsfullmäktiges intention om den riktning man vill att staden ska utvecklas i och på vilka sätt man under fullmäktigeperioden primärt vill utveckla staden. Den pejlar också tänkandet på längre sikt än så. Strategin anger riktlinjerna för utvecklingen av den egna verksamheten men den berättar också för hela kommunkoncernen, intressenter och andra aktörer i verksamhetsmiljön om stadens mål och funktionssätt. Som ett led i strategiarbetet har också en vision om Karleby 2020 defi nierats. Vid utarbetningen av strategin använde man sig av det balanserade styrsystemet BCS som stödjer utarbetningen och den praktiska omsättningen genom strategiska perspektiv och mål, kritiska framgångsfaktorer samt indikatorer. Med hjälp av en s.k. SWOT-analys har man skisserat en förändring av verksamhetsmiljön och bedömt egna styrkor och svagheter samt hot och möjligheter i verksamhetsmiljön. I arbetet har man dragit nytta av statistiskt material och beräkningar. Utarbetningen av ett strategidokument garanterar inte att strategin blir verkställd i praktiken. Genom strategiskt ledarskap måste man se till att strategin omställs i praktiken och att den utvärderas regelbundet. Till verkställandet av strategin hör att utarbeta sektorvisa strategier och strategiska program, starta strategiska utvecklingsprogram och föra personliga utvecklingssamtal. Strategin ligger som grund för ekonomiplaneringen och anger samtidigt instruktioner för budgetarbetet. Via budgeten styr strategin de mål som årligen sätts upp för verksamheten och ekonomin. Budgetuppföljningen är sålunda ett instrument för den strategiska utvärderingen och uppföljningen. Med hjälp av uppföljningen av strategin kontrollerar man att de kritiska framgångsfaktorerna förverkligas och de strategiska målen nås. Utöver uppföljningen och utvärderingen i samband med budgeten utvärderar fullmäktige i mitten av sin mandatperiod i vilken mån de strategiska målen har nåtts och huruvida strategin behöver justeras. Hur man lyckas med informationen om strategin på olika nivåer och till olika aktörer har mycket stor betydelse för den praktiska omsättningen av strategin. Verksamhetsmiljön förändras Förändringarna i verksamhetsmiljön innebär utmaningar för stadens utveckling. De för med sig nya möjligheter men också hot som om de blir verklighet kan hindra en önskad utveckling. Om man känner sina styrkor och svagheter och föregriper förändringar i verksamhetsmiljön har man bättre möjligheter att bemöta framtidens utmaningar. Som grund för strategiarbetet samlades ett omfattande statistikmaterial där man sökte framgångsvariabler, dvs. stadens styrkor, omständigheter som behöver utvecklas samt möjliga framtida utmaningar och hot mot stadens gynnsamma utveckling. Budgeten 2011 och ekonomiplanen 2012-2013 1

Utmaningar för stadens utveckling utgör befolkningsökningen och den förändrade åldersstrukturen. De äldres andel ökar. En tredjedel av stadens anställda går i pension inom tio år. Arbetskraften ökar inte. Detta innebär också att kommunernas verksamhetsmodeller behöver förändras. Bristen på arbetskraft under en medellång tidsperiod ger upphov till en ökad konkurrens mellan stadsregioner. En utmaning för staden och näringslivet är hur man ska klara sig ur den ekonomiska regressionen. Dess verkningar på stadens funktion och samhällets ekonomiska struktur kan ännu inte ses som helhet. Men kommunernas ekonomiska situation blir svårare och kraven på produktivitet höjs. Kommunstrukturen och -samarbetet och modellerna för tjänsteanordnande och -produktion söker sin form. Formerna för deltagande och samhörighet förändras. Trender som kan skönjas är att stadsregionernas betydelse ökar och att utbildnings- och kompetenskraven höjs. Den viktigaste globala faktorn är klimatförändringen som måste beaktas i kommunernas verksamhet. Strategiska mål perspektivvis Livskraftig och lärande stadsregion Lockande verksamhetsmiljö för företag Logistiskt centrum med internationell konkurrenskraft Starkare regioncentrum Mångsidigt och attraktivt centrum för kultur och utbildning God livskvalitet och hälsa Välmående kunder och kommuninvånare Trivsam och trygg livsmiljö Kundernas nöjdhet med kommunens tjänster Fungerande sätt att anordna tjänster på Stark och dynamisk kommun som anordnare av tjänster Effektiva system för anordnande och produktion av tjänster samt fungerande tjänstepro- Kompetent personal och förnyelse Kompetensen och tillgången på personal säkras Arbetshälsa och motiverad personal Sund och stark kommunekonomi Hållbar ekonomi Fungerande ägarpolitik BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutvecklingen i staden har under de senaste åren varit mycket bra. Under detta årtusende har invånarantalet i Karleby ökat med drygt 2000 invånare. År 2009 ökade folkmängden med 252 invånare. Vid årsskiftet 2009/2010 uppgick antalet invånare till totalt 45 896. Antalet invånare med svenska som modersmål uppgick till 6 312 (13,8 %) och antalet invånare med annat än fi nska eller svenska som modersmål var 888 (1,9 %). Anmärkningsvärt är att mängden av dem som har annat än fi nska eller svenska som modersmål nästan tredubblats under 2000-talet. Antalet invånare med svenska som modersmål blir något mindre både absolut 2 Budgeten 2011 och ekonomiplanen 2012-2013

och proportionellt. Invånarantalet i Karleby hade vid utgången av september 2010 ökat med ca 300 invånare. I år uppskattas den totala befolkningstillväxten uppgå till ca 400 invånare. Statistikcentralen publicerade i fjol en befolkningsprognos som sträcker sig fram till 2040. Befolkningsprognosen baserar sig på observationer av utvecklingen i fråga om nativitet, mortalitet och flyttningsrörelse under de föregående åren. När prognosen görs upp beaktas inte de eventuella verkningar som ekonomiska, sociala eller övriga samhälleliga eller regionpolitiska beslut har på befolkningsutvecklingen i framtiden. Av beräkningarna framgår närmast hur utvecklingen kommer att se ut om den fortsätter på nuvarande sätt. När prognosen studeras bör det beaktas att den baserar sig på utvecklingen under några föregående år. Utvecklingen i Karleby har under de senaste åren varit gynnsam inom alla de delområden som inverkar på befolkningsutvecklingen. Utgångspunkterna för prognosen är således goda. Den faktiska utvecklingen kommer knappast att långsiktigt vara så god som de antaganden som prognosen bygger på. Enligt befolkningsprognosen kommer invånarantalet i Karleby att utvecklas på följande sätt till 2040: År invånare 2009 (har realiserats) 45 896 2010 46 256 2015 47 748 2020 49 177 2030 51 380 2040 52 645 Invånarantalet kommer enligt prognosen att under 2010-talet öka med en takt på ca 300 invånare per år för att sedan stabilt minska till drygt 200 invånare per år under 2020-talet och till drygt 100 per år under 2030-talet. Utöver utvecklingen av den totala befolkningsmängden är det även viktigt att fästa uppmärksamhet vid de förändringar som sker inom de olika åldersgrupperna vilka är av betydelse med avseende på omfattningen av utbudet av tjänster och inriktningen av dem. Åldersstrukturen för befolkningen i Karleby är fortsättningsvis gynnsam. Nativiteten kommer till följd av åldersstrukturen att fortfarande under en längre tid hålla sig på en hög nivå. Andelen barn och unga är relativt stor och andelen äldre relativt liten i jämförelse med landet i snitt. Medelstorleken på åldersklasserna under tio år är för närvarande 575. Enligt befolkningsprognosen kommen den genomsnittliga storleken på åldersklasserna i fråga att öka med ca 45 (ca 620) före utgången av 2015 och tillväxten fortsätter ännu på 2020-talet (630). Det är dock sannolikt att den realiserade tillväxten kommer att vara klart lägre än den som framgår av prognosen. Den genomsnittliga storleken på åldersklasserna 10 18 år är för närvarande 594. Den genomsnittliga storleken kommer att minska till knappt 520 före utgången av 2015 och återigen stiga till 555 före utgången av 2020. Andelen personer i arbetsför ålder (19 64 år) av befolkningen uppgår för närvarande till ca 60 %. Andelen kommer att sjunka till ca 53 procent före utgången av 2020. Antalet äldre ökar kraftigt. Antalet personer över 65 år uppgår för närvarande till 7 500 dvs. 16,5 % av stadens befolkning. År 2015 är andelen drygt 21 % och 23 % år 2020. Antalet personer över 75 år uppgår för närvarande till drygt 3 500 och år 2015 är detta antal ca 4 150, år 2020 ca 4 900 och år 2040 drygt 8 400. Budgeten 2011 och ekonomiplanen 2012-2013 3

UTVECKLING AV ANTALET BARN UNDER OCH I SKOLÅLDERN personer 14 000 0-6 7-15 16-18 12 000 10 0001 893 1 724 1 801 1 958 2 000 8 000 6 000 5 152 5 327 5 678 5 844 5 873 4 000 2 000 4 116 4 315 4 377 4 337 4 260 år 0 2010 2015 2020 2025 2030 personer 14 000 UTVECKLING AV ANTALET ÄLDRE ENLIGT ÅLDERSKLASS 65-74 75-84 85+ 12 000 10 000 1 241 1 448 1 700 2 162 8 000 957 6 000 2 700 2 914 3 478 4 806 5 355 4 000 2 0004 255 5 709 6 279 5 619 5 427 år 0 2010 2015 2020 2025 2030 4 Budgeten 2011 och ekonomiplanen 2012-2013

År 2009 föddes 617 barn. På grundval av utvecklingen i början av året torde antalet födda år 2010 bli något mindre jämfört med i fjol. Enligt prognosen kommer nativiteten att hållas på nuvarande nivå under hela prognosperioden. Det här kommer av allt att döma inte att stämma överens med den faktiska utvecklingen. Mortaliteten uppgår för närvarande till ca 400 per år. Mortaliteten ökar något när befolkningsstrukturen blir äldre. Flyttningsrörelsen var negativ under hela 1990-talet och i början av 2000-talet. Utfl yttningen tilltog under den ekonomiska tillväxten. Många människor fl yttade till orter där det fanns arbets- och studieplatser, dvs. till tillväxtcentra i södra Finland. Under 2000-talet har trenden för fl yttningsbalansen dock blivit gynnsammare och den har under de senaste åren varit i balans. År 2010 har nettofl yttningen mellan kommuner och inom landet varit klart positiv. Det är dock alltjämt en utmaning att få den negativa fl yttningsrörelsen för den arbetande och utbildade delen av befolkningen att ändras till positiv. Som det nu ser ut kommer den positiva befolkningsutvecklingen att fortsätta inom de närmaste åren. Målet för befolkningsökningen under den första halvan av 2010-talet är 150 200 invånare, vilket stämmer överens med skillnaden mellan nativiteten och mortaliteten (dvs. med ett s.k. självtillväxtantal). FÖRÄNDRINGAR I FOLKMÄNGDEN I KARLEBY 700 600 födda utflyttnings-/inflyttningsöverskott avlidna den totala förändringen 500 400 300 200 100 0-100 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009-200 -300-400 Tack vare det raska uppsvinget inom nationalekonomin som pågick fram till år 2008 har sysselsättningsläget förbättrats. Ännu vid årtusendets början var arbetslöshetsgraden i Karleby 4 5 procentenheter större än siffran för hela landet. I Karleby har dock siffrorna för arbetslösheten sjunkit snabbare och hösten 2009 skar arbetslöshetskurvorna varandra. Arbetslöshetsgraden i Karleby var hösten 2010 en procentenhet lägre i jämförelse med hela landet. Situationen var som värst i mitten av 1990-talet när arbetslöshetsgraden i Karleby uppgick till 26 %. Som en följd av lågkonjunkturen har arbetslösheten dock ökat från och med slutet av år 2008. Den svåraste arbetslösheten håller på att ge vika och situationen håller på att normalisera sig. I Karleby var arbetslöshetsgraden 8,1 % i september 2010, i jämförelse med 9,4 % året innan. Arbetslöshetsgraden i hela landet var 9,1 % i september 2010. Antalet arbetslösa jämfört med Budgeten 2011 och ekonomiplanen 2012-2013 5

situationen ett par år tillbaka har fortfarande ökat med ca 600 (närmare 50 %). Framför allt har ungdomsarbetslösheten blivit kvar på en hög nivå. Den långvariga trenden av uppkomsten av nya arbetsplatser avstannade i slutet av år 2008. Antalet arbetsplatser i Karleby uppgick till 20 054 vid utgången av 2008, vilket betyder en ökning av 44 arbetsplatser jämfört med året innan. På 2000-talet har arbetsplatsernas nettotillväxt uppgått till drygt 2 500. Nya arbetsplatser har uppkommit speciellt inom sektorn för små och medelstora företag och servicebranschen, speciellt inom social- och hälsovården. På grund av den tilltagande arbetslösheten kan man anta att mängden arbetsplatser har minskat under 2009. När den ekonomiska situationen förbättras ska uppmärksamhet fästas vid att det fi nns tillgång till kompetent arbetskraft. Utbudet på arbetskraft minskar i samband med att befolkningens åldersstruktur förändras. Konkurrensen om arbetskraft kommer därmed att tillta mellan olika sektorer och regioner. DET EKONOMISKA LÄGET OCH UTVECKLINGSUTSIKTER Det allmänna ekonomiska läget Recessionen 2009 är i ljuset av de nuvarande, fortfarande preliminära statistikuppgifterna en av de djupaste i Finlands ekonomiska historia. I fjol avtog produktionen med 8 procent som motsvarar en sänkning på ca 13,3 miljarder euro från 2008. På grund av den internationella recessionen sjönk Finlands export i fjol med en fjärdedel jämfört med året innan och de privata investeringarna minskade med över 17 procent. Återhämtningen inom världsekonomin började i vår bl.a. till följd av de kraftiga stimulansåtgärderna. Återhämtningen har fortsatt måttligt raskt med en ekonomisk tillväxt på 4 procent. Ekonomin har vuxit snabbt särskilt i länder som är viktiga för den fi nländska exporten och den privata efterfrågan i ekonomier som är stadda i utveckling har varit stark. Finlands samhällsekonomi har vänt uppåt under innevarande år. Prognoserna för totalproduktionens utveckling i Finland för i år var försiktigt förhoppningsfulla på våren. I prognoserna som gjordes på sensommaren rör sig tillväxtsiffrorna mellan två och drygt tre procent. Finansministeriet uppskattar att årets tillväxt blir omkring 2 procent. De prognoser som gäller år 2011 visar på en produktionstillväxt på ca tre procent, för år 2012 förutspås en mindre tillväxt, ca 2,6 procent. Tillväxtkällan nästa år är i första hand en kraftig exportökning och återhämtningen för de privata investeringarna. Enligt prognosen för totalproduktionen år 2011 är nivån ändå betydligt lägre än totalproduktionen under året 2008. Årsgenomsnittet för konsumentprisindex var år 2009 på samma nivå som föregående år. Utöver sjunkande världsmarknadspriser berodde utvecklingen på lägre bostadspriser och låneräntor och en allt hårdare konkurrens. Sänkningen av mervärdesskatten på livsmedel i oktober 2009 sänkte prisnivån. Enligt finansministeriets prognos kommer ändringen i konsumentprisindexet år 2010 att vara i genomsnitt 1,5 procent. Tack vare de måttliga löneuppgörelserna i år råder det inget större kostnadstryck i landet. Höjningar av mervärdesskatten i början av juli påskyndar en höjning av konsumentpriserna. Nästa år beräknas konsumentpriserna stiga med över 2 procent. Löntagarnas allmänna inkomstnivå steg i fjol med i genomsnitt fyra procent. Enligt finansministeriets prognoser kommer löntagarnas förtjänstnivåindex i år att stiga med 2,6 procent. Omkring hälften av ökningen förklaras av förhöjningar i slutet av fjolåret. Löneuppgörelserna för innevarande år har varit rätt måttliga. Löneuppgörelserna för nästa år är delvis ännu öppna. Prognostiseringen av utvecklingen vad gäller inkomstnivån försvåras av att avtalsförhandlingarna och löneförhöjningarna inom olika sektorer går i otakt och av arbetsmarknadens och företagens reaktioner på den totalekonomiska situationens utveckling. Finansministeriet har uppskattat att inkomstnivån år 2011 stiger med i genomsnitt 2,8 procent, men även mindre prognossiffror har presenterats. För tillfället måste fi nansministeriets uppskattning betraktas främst som ett antagande beträffande utvecklingen under nästa år. Sysselsättningsgraden var hög ända till slutet av året 2008. Vid årsskiftet 2008/2009 vände utvecklingen tydligt mot det sämre. I fjol försämrades sysselsättningsläget avsevärt och 6 Budgeten 2011 och ekonomiplanen 2012-2013

arbetslöshetsgraden steg med ett par procent. Sysselsättningsläget har fortsatt att försvagas år 2010, men mindre än vad man befarat. Arbetslöshetsgraden stiger något i år, men väntas stanna under tio procent. Antalet arbetslösa uppgår under innevarande år till i genomsnitt ca 230 000 personer. När ekonomin återhämtar sig väntas efterfrågan på arbetskraft vända uppåt och antalet sysselsatta beräknas nästa år öka med ett par procent. Finansministeriet uppskattar att den genomsnittliga arbetslöshetsgraden kommer år 2011 att vara drygt åtta procent. Sysselsättningsläget förbättras således år 2011. Samtidigt börjar ändringen i åldersstrukturen begränsa utbudet av arbetskraft eftersom antalet 15 64-åriga börjar minska med t.o.m. 20 000 personer i året från och med detta år. Sysselsättningsgraden stiger år 2011 till 69,2 procent. Kommunalekonomins utsikter Ännu år 2009 ökade kommunernas och samkommunernas verksamhetsutgifter rätt snabbt, dvs. med ca fyra procent. Ökningen blev ändå bara hälften av föregående års åtta procent, bland annat för att förtjänstnivåns utveckling i kommunsektorn var mera måttlig och kommunerna inledde olika sparåtgärder. I år väntas ökningen av verksamhetsutgifterna sakta av till ungefär 3 3,5 procent, eftersom det ekonomiska läget i kommunerna förutsätter att ökningen av verksamhetsutgifterna bromsas upp. Kvartalsstatistiken för kommunernas ekonomi och också för en del annan statistik som beskriver lönesummans utveckling i kommunsektorn visar att lönesumman har ökat rätt lite i år. Orsaken till den långsamma tillväxten är de måttliga avtalshöjningarna och kommunernas åtgärder för att minska utgifterna. Köpen av tjänster har ändå fortsatt att öka mycket snabbt. Inom kommunsektorn uppnåddes i februari i år ett förhandlingsresultat om kollektivavtalen för 2010 2011. Avtalsperioden sträcker sig till 31.12.2011, men avtalen kan sägas upp så att de upphör att gälla efter 28.2.2011. Avtalsenliga lönehöjningar gjordes i början av februari och september i år. Övriga eventuella lönehöjningar kan träda i kraft tidigast 1.5.2011. Avtalsuppgörelsen höjer arbetskraftskostnaderna inom kommunsektorn år 2010 med i genomsnitt en procent. Avtalsperioden med Tehy gäller till utgången av 2011. I Tehy-protokollet ingår avtalsenliga höjningar för 2010 2011. Eftersom förhandlingsresultatet från februari inte innehåller eventuella lönehöjningar för nästa år, bygger uppskattningen av förtjänstnivåindexet för kommunsektorn på ett uträkningstekniskt antagande om förtjänstnivåns utveckling år 2011. För närvarande kan man utgå från att kommunsektorns förtjänstnivåindex år 2011 stiger med 2,5 procent, som är en aning mindre än vad som uppskattats för det allmänna förtjänstnivåindexet. År 2011 beräknas kommunsektorns lönesumma öka med 2,5 procent. De kommunala arbetsgivarnas folkpensionsavgift sänktes i början av april i fjol till 1,05 procent av den lön som ligger till grund för avgiften. Avgiften slopades helt i början av år 2010. De kommunala arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift var i fjol 2,0 procent av den lön som utgör grund för avgiften. I år är sjukförsäkringsavgiften 2,23 procent. I basservicebudgeten har använts en avgift på 2,11 procent av den lön som ligger till grund för avgiften år 2011. Den genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringsavgiften inom kommunsektorn är i år 2,8 procent och nästa år beräknas den bli 3,1 procent. Arbetsgivarnas genomsnittliga KomPL-avgift har varit den samma både 2009 och 2010, dvs. 23,6 procent av lönesumman. Enligt den uppskattning som nu fi nns att tillgå blir arbetsgivarens genomsnittliga avgift oförändrad under de närmaste åren och således skulle den vara 23,6 procent under åren 2011 2014. Det beslut som fattas om löntagarnas försäkringsavgift kan inverka också på arbetsgivarens andel. De försäkrades genomsnittliga pensionsavgift är i år 4,8 procent och nästa år uppskattningsvis 5,1 procent. Kommunsektorns kostandsnivå steg år 2009 med 2 procent mätt med prisindex för basservicen. Kostnadsnivån steg betydligt långsammare än år 2007, då stegringen var 5,2 procent. I år och nästa år väntas kostandsnivån mätt med prisindex för basservicen stiga med endast 2 2,5 procent. Budgeten 2011 och ekonomiplanen 2012-2013 7

Kommunernas skatteinkomster ökade snabbt under åren 2005 2009 till i genomsnitt 6,4 procent per år. År 2009 mattades den genomsnittliga ökningen av intill noll och skatteredovisningarna ökade med endast omkring en halv procent. De redovisade kommunalskatterna år 2009 fi ck ett visst tillskott från förvärvsinkomsternas ökning och en delvis på detta beroende höjning av kommunernas utdelning. De förskottsinnehållningspliktiga inkomsterna ökade bara litet på grund av en liten minskning av lönesumman i hela världen. Kommungruppens utdelning av förvärvs- och kapitalskatteinkomsterna ökade till följd av att kapitalinkomsterna minskade drastiskt år 2009, enligt förhandsuppgifterna med ca 30 procent. År 2009 var kommunernas andel av samfundsskatteinkomsterna 1,2 miljarder euro, vilket var en kännbar minskning jämfört med året innan. Detta trots att kommungruppens andel höjdes med tio procentenheter. Inkomsterna av fastighetsskatten uppgick år 2009 till nästan en miljard euro. Med hänsyn till den djupa ekonomiska recessionen låg kommunernas skatteinkomster år 2009 allt som allt på en acceptabel nivå. Förhandsuppgifterna om skatterna för skatteåret 2009 visar att den debiterade kommunalskatten minskade. Skatteunderlaget för kommunalskatten ökar inte nämnvärt år 2010. Även om förvärvsinkomsterna växer något snabbare i år jämfört med året innan, minskar kommunernas skatteunderlag på grund av höjda avdrag. Den betydande höjningen av avdragen i kommunalskatterna beror framför allt på ändringar i grundavdraget. Redovisningarna av kommunalskatt påverkas också av en höjning av arbetsinkomstavdraget. Till kommunerna redovisas i år uppskattningsvis ca 15,4 miljarder euro, vilket motsvarar redovisningarna för 2009. Redovisningarna av kommunalskatt år 2011 blir uppskattningsvis två procent större än i år. För närvarande uppskattas redovisningarna av samfundsskatt till kommunerna år 2010 uppgå till omkring 1,4 miljarder euro och nästa år till ca 1,6 miljarder euro. På grund av ovissheten beträffande den allmänna ekonomiska utvecklingen och företagens resultatutveckling och rätten att dra av gamla förluster fi nns det skäl att förhålla sig till uppskattningen med en viss reservation. Redovisningarna av fastighetsskatt var år 2009 ca 970 miljarder euro. År 2010 beräknas redovisningarna öka med ungefär en femtedel till följd av höjda fastighetsskatter. År 2011 beräknas redovisningarna uppgå till totalt 1,2 miljarder euro, dvs. ett par procent mer än i år. Centrala prognossiffror (källor Finansministeriet, Finlands Bank och Statistikcentralen) Förändring % 2008 2009 2010* 2011** Konsumtion - privat 1,7-1,9 2,3 2,5 - offentlig 2,4 1,2 0,1 0,4 BNP till marknadspris 0,9-8,0 2,1 2,9 Sysselsättningsgrad % 70,6 68,3 68,0 69,2 Arbetslöshetsgrad % 6,4 8,2 8,6 8,2 Förtjänstnivåindex % Förändring 5,5 4,0 2,6 2,8 Infl ation % 4,1 0,0 1,5 2,5 *Förhandsuppgift.**Prognos 8 Budgeten 2011 och ekonomiplanen 2012-2013

UTGÅNGSPUNKTER FÖR BUDGETEN FÖR 2011 FÖR KARLEBY STAD Utvecklingen 2010 s utveckling har varit synnerligen gynnsam under de senaste åren enligt många olika mätningar. Sysselsättningen har hållits på en god nivå trots recessionen, och arbetslösheten har legat under landets genomsnitt. Byggverksamheten har varit mycket livlig inom både den offentliga och den privata sektorn. Dessutom har invånarantalet fortsatt att öka. Trots den goda utvecklingen har s ekonomi försvagats, eftersom verksamhetsutgifterna har ökat betydligt mer än beräknat, vilket delvis beror på att när befolkningen har ökat har också behovet av tjänster ökat. Enligt en prognos som baserar sig på delårsrapporten kommer budgetanslagen för 2010 att överskridas med ca 11,1 milj. euro och inkomststaten med ca 1,0 milj. euro, vilket innebär att verksamhetsbidraget försvagas med ca 10,1 milj. euro. Merparten av överskridningen orsakas av social- och hälsovårdsväsendet. Resultatet för staden utan affärsverk uppgår enligt prognosen till ca -10,4 milj. euro och blir därmed ca 8,4 milj. euro svagare än det budgeterade. Stadens skatteinkomster 2010 har uppskattats överstiga de budgeterade med ca 0,6 milj. euro. Däremot blir statsandelarna ca 1,4 milj. euro mindre än vad som beräknats. Å andra sidan uppgår affärsverkens resultat enligt prognosen till ca 6,4 milj. euro, vilket är ca 4,1 milj. euro bättre än resultatet enligt budgeten. Det sammanlagda resultatet uppgår till ca -3,9 milj. euro, vilket är ca 4,2 milj. euro sämre än målet, förutsatt att affärsverkens resultat förverkligas enligt prognosen. På basis av läget i november beräknat kommer skatteinkomsterna att överstiga de budgeterade för 2010 med ungefär 2,6 milj.euro. Budgetramen för 2011 Budgetarbetet inför 2011 har väsentligt försvårats av den avsevärda ökningen av verksamhetsutgifterna som skett under 2010 och som man inte lyckats få kontroll över. Därför har det varit svårare att hållas inom den preliminära budgetram för 2011 som stadsstyrelsen hade satt upp. Stadsstyrelsen hade beslutat att man skulle komma överens om budgetramarna nämndvis efter att läget för 2010 särskilt vad gäller social- och hälsovårdsväsendet hade klarnat. Bestämningen av totalramen för driftekonomin utgick från följande: Verksamhet och tjänsteproduktion ska anpassas efter tillgängliga resurser, vilket innebär prioritering bland tjänster och bestämning av insatsområden samt förbättring av produktiviteten. De möjligheter som kommunfusionen erbjuder till effektivisering av serviceproduktionen bör tillvaratas optimalt. I budgeten inkluderas projekt enligt produktivitetsprogrammet, och verksamhetsmetoder som förbättrar produktiviteten bör ständigt utvecklas och införas. Budgeteringen av anslag ska enligt den bestämda ramen basera sig på en högst 2,0-procentig ökning av verksamhetsutgifterna jämfört med budgeten för 2010. Verksamhetsutgifterna får stiga med högst 2,0 procent jämfört med budgeten för 2010 (inkl. ökningen av personalutgifterna). I personalkostnader inkluderas avtalsenliga förhöjningar som har beräknats stiga med 2,5 procent. Budgeten 2011 och ekonomiplanen 2012-2013 9

Personalplanering Enligt ramen skulle verksamhetsbidraget (utan affärsverk) 2011 uppgå till -214,6 milj. euro, årsbidraget till 5,1 milj. euro och resultatet till -3,2 milj. euro. Eftersom investeringarna fortsättningsvis inom de närmaste åren måste finansieras enbart eller nästan enbart med nya lån, fi ck investeringsnivån enligt budgetanvisningarna inte överstiga den i ekonomiplanen för 2010 2012 fastslagna nivån. De investeringar som man redan fattat beslut om skulle förverkligas och skyldigheterna fullföljas dock så att tidsplanerna justeras i den mån det är möjligt. Vid budgeteringen av investeringar skulle man säkerställa att de sammanslagningsunderstöd som avses i avtalet om kommunsammanslagningen disponeras på överenskommet sätt. I budgetförslaget överskrider investeringarna 2011 de planenliga nettoinvesteringarna med ca 1,7 milj. euro, vilket främst beror på den stegrade kostnadsnivån. Utvecklingen under 2010 har kunnat utvärderas mer noggrant på grundvalen av de bokslutsprognoser som nämnderna lämnade in för delårsrapporten om läget i augusti. I ett utgångsläge där inkomstökningen var klart mindre än utgiftsökningen blev det mycket svårt att upprätta en budget för 2011. De skatteinkomster som utgör grunden till budgetförslaget för 2011 har beräknats enligt bibehållen skattesats, dvs. 19,75 procent, medan procentsatserna för fastighetsskatt ska höjas. Den allmänna fastighetsskatten stiger till 1,05 procent (i år 0,9 procent) och fastighetsskatten för bostadshus till 0,45 procent (i år 0,35 procent). Höjningens effekt är ca 1,5 milj. euro. I förslaget till ekonomiplan ingår en höjning av procentsatsen för inkomstskatten 2012 till 20,75 procent, vilket höjer skatteinkomsterna med ca 6,0 milj. euro. Även om dessa höjningar görs kommer resultatet vad gäller skatteinkomsterna att visa ett underskott på ca - 8,7 milj. euro 2011, ca -3,5 milj. euro 2012 och ca - 3,3 milj. euro 2013. Det offi ciella resultatet (inkl. affärsverken) kommer att uppgå till ca -5,4 milj. euro 2011, ca -1,9 milj. euro 2012 och ca -1,5 milj. euro 2013. I bokslutet för 2009 är överskottet enligt den offi ciella balansräkningen ca 16,7 milj. euro, vilket innebär att överskottet vid slutet av ekonomiplaneperioden kan röra sig kring 4,0 milj. euro, om utfallet för hela 2010 blir det som delårsrapporten förutspår. Affärsverken ger staden inkomster enligt gällande beräkningsgrunder, dock så att Karleby Energis inkomstföring innehåller ett belopp om 1,5 milj. euro som extra inkomstföring och Karleby Hamns inkomstföring likaså ett extra belopp om 0,5 milj. euro, båda på basis av tidigare års vinst (inkomstföring av affärsverkens avkastning). Totalt omfattar inkomstföringen 7,5 milj. euro. Enligt anvisningarna för upprättandet av budgeten för 2011 och ekonomiplanen för 2012 2013 skulle personalplaneringen för åren 2011 2013 utgå från sammanslagningsavtalets principer om effektivt utnyttjande av personalresurserna och utveckling av förnyade verksamhetsprocesser där de anställdas expertis och kompetens förs samman. Servicens sårbarhet skulle minska genom sammanläggning av personalresurserna och genom personalens rörlighet och vikariering. Utgångspunkten var att inga nya tjänster eller befattningar inrättas. Ändå har det under året visat sig att anställningar har gjorts inom social- och hälsovårdsväsendet utan att det har funnits löneanslag för dem i budgeten. Anställningarna har varit mellan 53 och 88 till antalet och deras inverkan på kostnaderna har rört sig kring 1,8 milj. 2,7 milj. euro. Nämnden har föreslagit att 32,3 tjänster och befattningar inrättas 2011, merparten för sådana uppgifter inom äldreomsorgen som det inte har funnits anslag för. Inga nya tjänster eller befattningar ska inrättas i detta skede utan nämnden ska göra en helhetsutredning av resursbehoven inom äldreomsorgens olika delområden utgående från att servicestrukturen kommer att ändras så att den motsvarar kvalitetsrekommendationerna senast 2015 såsom nämnden har bestämt i sin strategi. 10 Budgeten 2011 och ekonomiplanen 2012-2013

Produktivitet I budgeten för 2011 har motsvarande anslag reserverats för de tidsbundna anställningar som behövs. I dispositionsmedlen ingår ytterligare ett anslag om 200 000 euro som vid behov kan användas för äldreomsorg enligt beslut av stadsstyrelsen. Funktionerna inom äldreomsorgen utvecklas i samarbete mellan social- och hälsovårdsnämnden, stadsstyrelsen och en utomstående konsult som utses och fi nansieras av stadsstyrelsen. I budgetförslaget för nämnden för utbildning och fostran ingår anslag för inrättande av 8 nya tjänster och befattningar. Redan under 2010 har extra personal anställts inom småbarnsfostran på grund av det ökade dagvårdsbehovet. I samband med budgetförslaget ska varje sektor även lägga fram en plan för hur produktiviteten inom sektorn kan förbättras. Sektorerna ska aktivt söka efter nya verksamhetssätt exempelvis genom att ändra arbets- och ansvarsfördelningar och påskynda arbetet med hjälp av teknologi. Vid pensionsavgångar kan arbetsuppgifter omfördelas fl exibelt och personer med ny kompetens rekryteras till uppgifter som behövs för att möta en ökad efterfrågan på service. Stadsstyrelsen fattar separat beslut om produktivitetsprogram. SAMMANFATTNING AV BUDGETEN Enligt budgetförslaget för 2011 uppgår verksamhetsintäkterna utan affärsverk till 109 514 009 euro. Ändringen från 2010 är 5 112 278 euro. Verksamhetsutgifterna uppgår till 336 998 022 euro. Ändringen från 2010 är 20 240 143 euro. Verksamhetsbidraget uppgår till -225 470 583 euro. Ändringen från 2010 är -15 099 815 euro. Skatteinkomsterna för 2011 har beräknats uppgå till 152 964 000 euro och ökar från budgeten för 2010 med 7 364 000 euro. De kommunala skatteinkomsterna 2011 beräknas uppgå till 125 600 000 euro. Infl ödet av samfundsskatt beräknas uppgå till 17 578 000 euro och infl ödet av fastighetsskatt till 9 786 000 euro. Staden får uppskattningsvis 67 719 000 euro i statsandelar, vilket är 398 000 euro mindre än enligt budgeten för 2010 men ca 900 000 mer än vad utfallet för 2010 kommer att vara. Utjämningen på basis av skatteinkomster uppgår till -1 341 600 euro och kompensationen av skatteinkomstavdragen till 4 648 800 euro. Enligt den offi ciella resultaträkningen (inkl. affärsverken) uppgår årsbidraget till 11 784 378 euro, vilket innebär en ändring från 2010 med -4 372 799 euro. Räkenskapsperiodens resultat uppgår till -5 532 145 euro och förändringen jämfört med 2010 är -5 843 881 euro. Årsbidraget enligt skatteinkomstekonomin uppgår till -401 459 euro och räkenskapsperiodens resultat uppgår efter avskrivningarna till -8 697 591 euro. Det gemensamma resultatet för affärsverken uppgår till 3 165 446 euro efter avskrivningarna samt avkastningen på grundkapitalet som uppgår till 5 519 124 euro och den extra inkomstföringen på 2 000 000 euro. Investeringarna har budgeterats till 24 507 500 euro, varav 4 394 500 euro täcks med investeringsbidrag och försäljningsintäkter. Nettoinvesteringarna uppgår till sammanlagt 41 592 000 euro åren 2012 2013. Affärsverkens investeringar uppgår till sammanlagt 36 361 000 euro 2011 och till 32 142 000 euro under ekonomiplaneperioden 2012 2013. Budgeten 2011 och ekonomiplanen 2012-2013 11

RESULTATRÄKNING OCH FINANSIERINGSANALYS Verksamhetsintäkter Skatteinkomster Statsandelar I understöd och bidrag ingår den tredje och sista posten av understödet för kommunsammanslagningen. Understödsbeloppet är 2,7 milj. euro 2011. Budgetförslaget utgår från en inkomstskattesats på 19,75 procent. Fastighetsskatt tas ut enligt följande procentsatser: % fastighetsskatt på hus för stadigvarande bostad 0,45 fastighetsskatt på andra hus än stadigvarande bostad 0,90 allmän fastighetsskatt 1,05 fastighetsskatt för allmännyttiga samfund 0,00 fastighetsskatt på obebyggda tomter 2,50 fastighetsskatt för kraftverk 1,40 Infl ödet av skatteinkomster beräknas enligt följande: 1 000 kommunalskatt 125 600 samfundsskatt 17 578 fastighetsskatt 9 786 Sammanlagt 152 964 Infl ödet av olika statsandelar har beräknats till: 1 000 Statsandelar i en enda penningström före utjämningen på basis av skatteinkomster 76 215 Utjämning på basis av skatteinkomster - 1 342 Övriga statsandelar till utbildnings- och kulturväsendet - 7 154 Sammanlagt 67 719 Finansiella intäkter och kostnader Intäktsföringen från affärsverken till staden uppgår till sammanlagt 5 519 124 euro. Den extra inkomstföringen av Karleby Energis och Karleby Hamns avkastning (överskott) från tidigare år uppgår till totalt 2 000 000 euro. Infl ödet efter affärsverk är följande: Inkomstföring av grundkapital Extra inkomstföring Totalt Karleby Energi 3 100 000 1 500 000 4 600 000 Karleby Hamn 1 919 654 500 000 2 419 654 Karleby Vatten 489 470 489 470T Työplus 10 000 10 000 TOTALT 5 519 124 2 000 000 7 519 124 Ränteintäkterna består av räntor på affärsverkens kontokuranter och utlåningsräntor. I övriga fi nansiella intäkter och kostnader utgör skatteredovisningarnas gottskrivnings- och indrivningsräntor den mest betydande posten. I fråga om räntekostnader för nya lån beräknas räntenivån i snitt uppgå till ca 3,0 procent. 12 Budgeten 2011 och ekonomiplanen 2012-2013

Finansieringsanalys Amorteringarna på stadens (utan affärsverk) långfristiga lån uppgår till 22,8 milj. euro. För amorteringarna och för fi nansieringen av investeringarna behövs ett nytt långfristigt lån på 45,0 milj. euro. Affärsverken lyfter långfristiga lån på 26,6 milj. euro 2011 och 17,0 milj. euro under ekonomiplaneperioden. Låneamorteringarna uppgår till 4,6 milj. euro 2011. Amorteringarna för stadens alla långfristiga lån uppgår till 27,4 milj. euro 2011 och nytt lån tas för 71,6 milj. euro. I den offi ciella resultaträkningen och fi nansieringsanalysen sammanställs stadens med Karleby Energis, Karleby Hamns, Karleby Vattens och Työplus resultaträkningar och fi nansieringsanalyser enligt affärsverkens ekonomiplaner. Budgeten 2011 och ekonomiplanen 2012-2013 13

KARLEBY STAD* EUR RESULTATRÄKNING BS 2009 Budg. 2010 Budg. 2011 Plan 2012 Plan 2013 1000 1000 1000 1000 EGENTLIG VERKSAMHET VERKSAMHETSINTÄKTER 99 123 104 402 109 514 009 110 099 113 182 TILLVERKNING FÖR EGET BRUK 1 845 1 985 2 013 430 2 074 2 132 VERKSAMHETSKOSTNADER -307 117-316 758-336 998 022-345 423-355 095 VERKSAMHETSBIDRAG -206 149-210 371-225 470 583-239 781 SKATTEINKOMSTER 148 682 145 600 152 964 000 164 700 170 000 STATSANDELAR 64 705 68 117 67 719 000 71 692 73 590 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Ränteintäkter 511 550 550 000 585 619 Affärsverkens koncessionsränta 6 326 6 121 5 519 124 6 392 6 504 Extra inkomstföring 0 0 2 000 000 0 0 Övriga finansiella intäkter 542 648 648 000 648 648 Räntekostnader -3 788-5 015-4 300 000-5 600-6 100 Övriga finansiella kostnader -50-31 -31 000-31 -31 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER 3 540 2 274 4 386 124 1 994 1 640 ÅRSBIDRAG 10 778 5 620-401 459 5 136 5 449 AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -7 745-7 620-8 296 132-8 650-8 720 EXTRAORDINÄRA INTÄKTER OCH KOSTNADER Extraordinära intäkter 0 0 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0 RÄKENSKAPSP. RESULTAT 3 034-2 001-8 697 591-3 514-3 271 RÄKENSKAPSP. ÖVER-/UNDERSKOTT 525-2 001-8 697 591-3 514-3 271 14 Budgeten 2011 och ekonomiplanen 2012-2013

KARLEBY STAD STADEN* BS 2009 BUDG. 2010 BUDG. 2011 Plan 2012 FINANSIERINGSANALYS 1000 1000 1000 Kassaflödet i versamheten Årsbidrag 10 778 5 619-401 459 5 136 Extraordinära poster 0 0 0 0 Korrektivposter till internt tillförda medel -2 451-3 163-1 900 000-2 301 459-1 900 Kassaflödet det investeringarnas del Investeringsutgifter -23 104-21 935-24 507 500-20 867 Finans.andelar för investeringsutgifter 1 246 3 405 2 294 500 2 244 Försäljningsinkomster av anl.tillgångar 7 526 3 633 2 100 000-20 113 000 2 100 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -6 005-12 441-22 414 459-13 287 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Minskning av utlåningen 158 0 71 059 0 217 Ökning av utlåningen -131-115 0 71 059 Förändringar i lånebeståndet 0 Ökning av långfristiga lån 21 754 30 000 45 000 000 45 000 Minskning av långfristiga lån -18 754-18 157-22 757 000-26 935 Förändring av kortfristiga lån -2 231 0 0 22 243 000 0 Förändringar i eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Förändr. av förvalt. medel o. förvalt. kapital 2 0 0 0 Förändr. av omsättningstillgångar -148 0 0 0 Förändr. av fordringar -2 780 0 0 0 Förändr. av räntefria kort-och långfr. skulder 3 762 0 0 0 0 Kassaflödet för finansieringens del 1 632 11 728 22 314 059 18 282 Förändring av likvida medel -4 373-713 -100 400 4 995 Budgeten 2011 och ekonomiplanen 2012-2013 15

OFFICIELL RESULTATRÄKNING KARLEBY (inkl. affärsverken) EUR EUR EUR RESULTATRÄKNING BS 2009 Budg. 2010 Budg. 2011 Avvikelse Extern Extern Extern Budg.10/ EGENTLIG VERKSAMHET Budg.2011 VERKSAMHETSINTÄKTER Försäljningsintäkter 113 467 989 110 411 589 125 233 946 13,4 % Avgiftsintäkter 10 975 794 12 500 253 12 382 584-0,9 % Understöd och bidrag 8 761 091 7 004 806 7 523 290 7,4 % Övriga intäkter 27 108 860 31 839 695 31 742 087-0,3 % VERKSAMHETSINTÄKTER 160 313 734 161 756 343 176 881 907 9,4 % Tillverkning för eget bruk 1 923 742 2 052 120 2 080 170 1,4 % VERKSAMHETSINTÄKTER 162 237 476 163 808 463 178 962 077 9,3 % VERKSAMHETSKOSTNADER Löner och arvoden 108 564 281 113 476 652 120 855 973 6,5 % Lönebikostnader Pensionskostnader 24 457 883 25 164 611 26 229 165 4,2 % Övriga lönebikostnader 6 935 120 7 416 532 8 647 598 16,6 % Personalersättningar -1 910 096-2 002 750-1 931 300-3,6 % Personalkostnader sammanlagt 138 047 188 144 055 045 153 801 436 6,8 % Köp av tjänster 130 894 510 129 351 688 137 171 529 6,0 % Material, förnödenheter och varor 43 861 326 41 225 080 48 054 191 16,6 % Understöd 14 921 886 15 216 995 15 402 425 1,2 % Övriga kostnader 21 235 709 26 588 968 29 389 218 10,5 % VERKSAMHETSKOSTNADER 348 960 618 356 437 776 383 818 799 7,7 % VERKSAMHETSBIDRAG -186 723 142-192 629 313-204 856 722 6,3 % SKATTEINKOMSTER 148 681 575 145 600 000 152 964 000 5,1 % STATSANDELAR 64 705 446 68 117 000 67 719 000-0,6 % 26 663 879 21 087 687 15 826 278-25,0 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Ränteintäkter 715 840 580 208 680 000 17,2 % Avkastning av grundkapitalet 0 0 0 Extra inkomstföring 0 0 0 Övriga finansiella intäkter 665 195 872 182 854 000-2,1 % Räntekostnader -4 707 852-5 951 900-5 344 900-10,2 % Övriga finansiella kostnader -51 830-431 000-231 000-46,4 % ÅRSBIDRAG 23 285 233 16 157 177 11 784 378-27,1 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -15 389 586-15 845 441-17 316 523 9,3 % EXTRAORDINÄRA INTÄKTER OCH KOSTNADER Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 RÄKENSKAPSPER. RESULTAT 7 895 646 311 736-5 532 145-1874,6 % Ökning. / minskn. av avskrivningsdiffe -79 625 104 714 115 712 Ökning. / minskn. av reserver -2 779 574 0 0 Ökning. / minskn. av fonder -1 139 193 0 0 RÄKENSKAPSP. ÖVER-/UNDERSKOT 3 897 254 416 450-5 416 433-1400,6 % 16 Budgeten 2011 och ekonomiplanen 2012-2013

KARLEBY STAD STADEN ** BS 2009 Budg. 2010 Budg. 2011 Plan 2012 Plan 2013 Externa FINANSIERINGSANALYS 1000 1000 1000 1000 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 23 285 16 157 11 784 378 17 061 17 886 Extraordinära poster 0 0 0 0 0 Korrektivposter till internt tillförda medel -2 470-3 163-1 900 000-1 900-1 900 Kassaflödet för investeringarnas del 0 0 0 Investeringsutgifter -40 780-54 816-60 868 500-40 638-43 771 Finans. andel för investeringsutgifter 3 070 3 405 2 294 500 2 244 4 231 Försäljningsinkomster av anl.tillgångar 7 546 3 633 2 100 000 2 100 2 100 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -9 349-34 784-46 589 622-21 133-21 454 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Minskning av utlåningen 158 0 71 059 217 156 Ökning av utlåningen -146-115 0 0 0 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 31 954 56 300 71 620 000 57 550 49 450 Minskning av långfristiga lån -21 572-22 096-27 360 884-33 034-36 892 Förändringar av kortfristiga lån -4 584 0 0 0 0 Förändringar i eget kapital Förändr. av anslutningsavgifter 0 0 0 0 0 Övriga förändringar av likviditeten Förändr. av förvalt. medel o. förvalt. kap 2 0 0 0 0 Förändr. av omsättningstillgångar -275 0 0 0 0 Förändr. av fordringar -4 418 0 0 0 0 Förändr. av räntefria kort- och långfr. sk 6 852 300 400 000 400 400 Kassaflödet för finansieringens del 7 971 34 390 44 730 175 25 133 13 114 Förändring av likvida medel -1 378-394 -1 859 447 4 000-8 340 Budgeten 2011 och ekonomiplanen 2012-2013 17

18 Budgeten 2011 och ekonomiplanen 2012-2013

MÅL FÖR VERKSAMHETEN Budgeten 2011 och ekonomiplanen 2012-2013 19

20 Budgeten 2011 och ekonomiplanen 2012-2013

Kritiska framgångsfaktorer Projekt, mål, åtgärder STADSSTYRELSEN OCH CENTRALFÖRVALTNINGEN LIVSKRAFTIG OCH LÄRANDE STADSREGION Lockande verksamhetsmiljö för företag Kompetent arbetskraft Företagsnära näringslivspolitik Tillgången på kompetent arbetskraft säkras. Den godkända näringsstrategin verkställs. Strategin görs känd hos olika aktörer. Innovativ regional verksamhetsmiljö för företag Med programmet KOKO främjas igångkörningen av forskningsverksamhet på insatsområdena. Fortsatt fi nansiering för avtalsprofessurerna anvisas av staden och övriga parter. En policy för alternativa energitekniker skapas. Status som internationell aktör och främjare av internationell samverkan Beredningen av avancerande energitekniker och ett litiumkluster fortsätter. KIP-området marknadsförs internationellt. Invandring främjas aktivt. Företagen aktiveras att söka exportmöjligheter. Utveckling av landsbygdsnäringar Logistiskt centrum med internationell konkurrenskraft Gods- och passagerartrafi kens ökning säkerställs. Utvecklingsprojekt enligt landsbygdsprogrammet startas och fi nansieras. Medtagning av hamnfarleden i farledsprogrammet befordras. Godstrafi ken i hamnen ökar. Ombyggnaden av den österbottniska banan fortgår enligt tidsplanen. Flygplatsens verksamhet säkerställs. Starkare region-/tillväxtcentrum Samarbetet mellan städer utvecklas. Ställningen bland stadsregionerna stärks och samverkan med statsförvaltningen utvecklas. Mångsidigt och attraktivt centrum för kultur och utbildning Stärkning av utbildnings- och kompetensenheter och nätverk Staden främjar kulturell mångfald och drar nytta av den. Vid förändringar av verksamhetsprinciperna för fl ygplatserna förbereder man sig för att säkerställa trafi ken och främja dess utveckling. Förhandsutredningen om Karlebyregionens och Jakobstadsregionens utvecklingszon blir färdig och fortsatta åtgärder följer. Samarbetet med de nya närings-, trafi k- och miljöcentralerna och regionförvaltningsverken utvecklas aktivt. Riksomfattande synlighet i samband med bostadsmässan Utvecklingszonen får synlighet. Staden försöker för sin del ordna fi nansiering för den forskning och utveckling som bedrivs hos regionens forsknings- och utvecklingsenheter bl.a. genom samprojekt såsom programmet KOKO. Invånare med annan kulturell bakgrund får arbete på orten. Budgeten 2011 och ekonomiplanen 2012-2013 21

Kritiska framgångsfaktorer Projekt, mål, åtgärder Staden är föregångare inom kultur och idrott. Staden blir värd för nationellt betydande evenemang och skapar yttre förutsättningar för dem. HÅLLBAR EKONOMI Sund och stark kommunekonomi Tjänsteproduktiviteten förbättras. Fungerande och effektfull ekonomisk styrning och resultatuppföljning Stabil ekonomi Fungerande ägarpolitik Lönsamma affärsverk och bolag Produktivitetsprogrammet fullföljs. Ett anpassningsprogram har gjorts för kommunkoncernen. Ett nytt rapporteringsprogram införs. Verksamheten följer budgeten. Sektorerna och affärsverken rapporterar varje månad och ger delårsrapporter var fjärde månad. Fortlöpande lönsamhetsuppföljning Intäktsmål har slagits fast. Fungerande styrning av de egna sektorerna och affärsverken samt bolagen, samkommunerna och samfunden Egendomsmassan granskas kritiskt. VÄLMÅENDE KUNDER OCH KOMMUNINVÅNARE God livskvalitet och hälsa Bredbasig välfärdspolitik som omsätts i praktiken tillsammans med intressenter samt utveckling av tjänster som främjar välbefi n- nandet Tidigt ingripande och förebyggande av social utslagning tillsammans med intressenter som främjar välbefi n- nandet Aktiva och ansvarsfulla kommuninvånare Trivsam och trygg livsmiljö Många slag av boendemöjligheter En hållbar kommunstruktur och ett levande stadscentrum samt tidsenlig planläggning Miljöansvar och klimatstrategi Direktiven ses över. Rapportering minst halvårsvis Aktiv dialog med koncernsamfunden Koncern- och ägarstyrningens direktiv efterföljs. Et åtgärdsprogram utarbetas och åtgärderna genomförs. Välfärdsportal tas i bruk. Man deltar i KAPA 2011, invånarenkäten om stadens tjänster, och på basis av den överväger man åtgärder för att främja kommuninvånarnas delaktighet. Bostadsmässan utnyttjas på många sätt. Stadens och landsbygdens livskraft stärks. Stadscentrumets attraktivitet ökar genom olika åtgärder. Generalplanen för regionstrukturen färdigställs enligt tidsplanen. Bygeneralplanerna färdigställs enligt tidsplanen. Klimatstrategin färdigställs. Åtgärder enligt avtalet om energieffektivitet bereds och vidtas. 22 Budgeten 2011 och ekonomiplanen 2012-2013

Kritiska framgångsfaktorer Kundernas nöjdhet med kommunens tjänster Lyckade kundkontakter och en fungerande interaktiv kommunikation Kvaliteten och kvantiteten av tjänsterna utgår från behoven och är beroende av resurserna. FUNGERANDE SÄTT ATT ANORDNA TJÄNSTER PÅ Stark och dynamisk kommun som anordnare av tjänster En trovärdig kärnkommun som anordnare av tjänster och strategisk beslutsfattare Fungerande organisations- och ledningsstruktur Projekt, mål, åtgärder Den elektroniska kommunikationen och e-tjänsterna utvecklas. Staden deltar i invånarenkäten KAPA 2011. Kvaliteten och kostnadseffektiviteten hos samarbetsområdets tjänster förbättras. Det interkommunala samarbetet utvecklas med utgångspunkt i starka kärnkommuner. Staden deltar i kommunförbundets nätverksprojekt Organisering och ledning av en ny generation och med hjälp av projektet utvecklar ledningssystemet på utvalda utvecklingsområden inför den nya fullmäktigeperioden. Centralförvaltningens stadgor bereds och förvaltningsstadgan. Ledningssystemet inom den sammanslagna organisationen för socialväsendet och primärvården samordnas och bildandet av gemensamma verksamhetsblock fortsätter. Effektiva system för anordnande och produktion av tjänster samt fungerande tjänsteprocesser Tjänsteproduktiviteten förbättras Bolagisering av stadens affärsverk till koncernbolag bereds. Produktivitetsprogrammet genomförs och genomförandet följs upp och utvecklas. Val av rätta produktionssätt vid anordnandet av tjänsterna samt smidiga servicekedjor och effektiva arbetsmetoder Produktifi ering och kostnadsberäkning utvecklas under ledning av en ny arbetsgrupp. Jämförelseuppgifter utnyttjas. Organisering av interna stödtjänster utreds. Upphandlingsverksamheten organiseras och befästs. En datasäkerhetsstrategi utarbetas och börjar tillämpas. Dokumenthanteringen och arkivväsendet utvecklas så att de svarar mot den nya organisationens behov. En omstrukturering och funktionsmodeller förverkligas enligt programmet för utveckling av tjänsterna för äldre. En servicestrategi utarbetas. Centrala serviceprocesser defi nieras. Den elektroniska kommunikationen och e-tjänsterna utvecklas. En regional IT-strategi utarbetas i samarbete med övriga aktörer. Budgeten 2011 och ekonomiplanen 2012-2013 23