KULTURINVENTERING I NORDANSTIG

KULTURINVENTERING I NORDANSTIG Om kulturliv ch kulturnäring i en liten landsrtskmmun Av: Kjell- Åke Hamrén Prjektledare för Kulturbanken

11. ENSKILDA RÖSTER I INVENTERINGEN...36 11.1 Thmas vn Wachenfeldt, multimusiker (Senza Vib Musikförlag), Gränsfrs...36 11.2 Helena Brusell, teaterprducent, regissör, skådespelare (Trlska skgen), Mellanfjärden...36 11.3 Petra Str, makeupartist/maskös, Gränsfrs...38 11.4 Hans-Erik Hall, musiker, Bergsjö...39 11.5 Janina Str, knstnär, Gränsfrs...40 11.6 Anja Tellin, knstnär, Bergsjö...40 17.7 Nrdanstigs Spelmanslag, genm Staffan Berg...41 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL ETT...4 1. INLEDNING...4 1.1 Utgångspunkter för uppdraget... 5 2. DEN NYA KULTURPOLITIKEN...7 2.1 Handlingsplanen... 7 3. KULTURNÄRINGEN I GÄVLEBORGS LÄN...8 3.1 Riktat aktivitetsstöd till kmmunerna... 9 4. KULTURBANKEN...9 4.1 Dragning m Kulturbanken för UK-nämnden i Nrdanstig...11 4.2 Lkal kulturinventering i Nrdanstig...12 5. VAD ÄR DET DÅ SOM UNDERSÖKS?...12 5.1 Planeringsfasen...13 6. KULTURGRYNING NORDANSTIG... 14 6.1 Vad hände då på Bergsjögården den 7 maj?...16 6.2 Strt gensvar från kulturliv ch allmänhet...17 6.3 Några tankar m Kulturgryning ch kultur i Nrdanstig av Kristina Källström Gernes, kmmunens ungdmssamrdnare tm 30/6-2011...17 6.4 Tidigare undersökningar i Nrdanstig...19 7. NORDANSTIG EN KULTURPOLITISK PARADOX... 19 7.1 Vad visar statistiken egentligen?...20 8. DEN KOMMUNALA MUSIKSKOLAN...20 8.1 Musiksklans betydelse för samhällsutvecklingen...21 8.1.1 Distansundervisning ch Uppkppling av Reginens Kultursklr (DURK)...23 9. NORDANSTIGS FÖRENINGSRÅD... 25 10. KULTUR, HÄLSA OCH KREATIVITET Reflektiner ch funderingar av Ulf Sundblad, prjektledare för Nrdanstigs föreningsråd...27 10.1 Kultur ch hälsa...27 10.2 Kultur ch kreativitet...30 KAPITEL TVÅ...36

11.8 Hårte Suring, hantverksmässig småskalig surströmmingsprduktin, genm Staffan Berg...42 11.9 Olle Englundh, videfilmare, Vattlång...43 11.10 Pntus Wicksell, filmare (Cn3bute AB), Ilsb...44 11.11 Lars Elvervski, verksamhetsledare Nrdanstigs Musikverkstad...44 11.12 Tva Engberg, danslärare (street dance) i Bergsjö...45 12. SLUTORD...46 Bilaga 1 (Medverkande i Kulturgryning Nrdanstig)...51 Bilaga 2 (Nrdanstigs kulturföreningar)...54 3

1. INLEDNING KAPITEL ETT Följande text är ett försök till lägesbeskrivning av kulturliv ch kulturellt företagande i Nrdanstigs kmmun under våren 2011. Texten bygger på ett inventeringsarbete sm genmförts under vårmånaderna 2011 på uppdrag av utbildnings- ch kulturnämnden i Nrdanstig. Syftet med uppdraget är tvåfaldigt: dels att göra plitiskt förtrendevalda ch kmmunala tjänstemän uppmärksamma på enskilda persner ch grupper/företag sm är aktiva inm kulturen ch kulturnäringen i kmmunen, dels att tillhandahålla ett underlag för förtrendevalda ch tjänstemän, det civila samhället (enskilda ch den ideella sektrn) ch den lkala kulturens ch kulturnäringens människr, utifrån vilket dessa kan föra en gemensam dialg m kulturens ch kulturnäringens rll i den lkala samhällsutvecklingen. Att ett uppdrag av detta slag ges just nu, hänger intimt samman med den kulturplitiska utvecklingen i landet i dess helhet. När staten ch landstingen ges nya rller inm den natinella kulturplitiken, ger det effekter ckså ute i kmmunerna. Och när staten via sitt kulturråd, inm lppet av bara några år, överför hela 1,2 miljarder krnr i statliga kulturmedel till landstingen för fördelning reginalt vill ckså kmmunerna skaffa sig en tydligare bild av den egna bygdens kulturliv, hur det ser ut ch vilken ptential det kan ha för den lkala samhällsutvecklingen. När sen ckså reginförbunden ch Tillväxtverket börjar titta närmare på hur de kan ge stöd till kulturen i kulturens egenskap av näringsgren vill ckså kmmunerna vässa sin beredskap på mrådet. Man har därför i många svenska kmmuner börjat tala allt ftare m den lkala kulturen ch kulturnäringen sm en ptentiell framgångsfaktr, sm en lkal attraktinskraft ch sm en gdwillambassadör för den egna bygden. Men inte sällan saknar man underlag sm belyser kulturutövares ch kulturföretagares villkr ch mständigheter. En väsentlig sida av uppdraget är därför att belysa frågeställningar m kulturens ch kulturnäringens ptential sm framgångsfaktr för en liten landsrtskmmun sm Nrdanstig. Uppdraget hänger ckså samman med att grannkmmunen Hudiksvall under det första halvåret 2010 beslöt att etablera Kulturbanken, sm är en prjektstödjande rganisatin på kulturens ch kulturnäringens mråde. Inventeringsuppdraget uppstd efter en invit från Hudiksvalls kmmun m samarbete de båda kmmunerna emellan kring Kulturbanken. En del i detta samarbete var för övrigt det kulturplitiska sympsium sm Kulturbanken arrangerade i Flkets Hus i Hudiksvall den 20 januari 2011. Till detta sympsium hade Kulturbanken bjudit in dels företrädare för Statens Kulturråd, sm infrmerade m den s k Kultursamverkansmdellen, dels en representant för det mtalade Newcastle- GatesHead- initiativet, sm berättade den spännande histrien m hur tvillingstäderna Newcastle ch GatesHead i nrdöstra England gjrde, när de tg kulturen till hjälp för att vända den industriella strukturmvandlingens negativa knsekvenser (företagsutslagning ch arbetslöshet) till en framgångssaga utan mtstycke. Vid sympsiet deltg ckså företrädare för Fiber Optic Valley, sm visade hur den stra kmpetens på fiberteknikens mråde sm finns samlad i Hudiksvall med mnejd kan tas i anspråk på kulturmrådet. Flera företrädare för Nrdanstigs kmmun ch föreningsliv var närvarande vid sympsiet. Kulturgryning sm genmfördes i Bergsjögården den 7 maj 2011 blev en mäktig manifestatin av kulturen ch kulturnäringen i kmmunen, en kulturdag i vilken hela 150 4

persner medverkade på lika sätt. Kulturgryning lckade dessutm en publik på ca 600 persner, vilket mätt sm andel av beflkningstalet måste räknas sm en str framgång. Omräknat till stckhlmsförhållanden, även m en sådan jämförelse haltar betydligt, skulle en besöksfrekvens i den strleksrdningen mtsvara åtminstne 50 000 människr. Det senare vre rimligtvis alldeles realistiskt till ch med i en så kulturtät ch förhållandevis kulturvänlig strstadsmiljö sm Stckhlms. Infrmatin m vem sm gör vad inm kulturliv ch kulturnäring är fta färskvara, ch kan i realiteten förändras från en dag till nästa. En hel del möda i frm av möten ch diskussiner, lades därför initialt på att hitta de bästa frmerna för hur kmmunen över tid (från ett år till nästa) ska kunna mäta vilka enskilda, grupper ch/eller företag inm den lkala kulturen sm är aktiva i kmmunen, vilka sm tillkmmit sedan föregående år ch sm av en eller annan anledning lämnat det lkala kulturlivet sedan dess. Arrangörerna visade för övrigt att ett evenemang sm Kulturgryning kan genmföras med full kstnadstäckning. Kulturgryning Nrdanstig fick därmed, vilket ckså var avsikten, flera samverkande effekter. En var att aktivera det lkala kulturlivets ch den lkala kulturnäringens aktörer, genm att erbjuda dem en unik plattfrm där de kan visa upp sina lika färdigheter, tjänster ch prdukter. Även allmänheten fick sm en direkt följd av detta ett unikt tillfälle att träffa ch bekanta sig närmare med många av kmmunens musiker, knstnärer, knsthantverkare, prducenter m fl. En annat eftersträvad effekt var att arrangörsgruppen (med representanter för Kulturbanken, kmmunen, föreningslivet, kulturlivet med flera) kunde tala med de medverkande, inhämta infrmatin m deras verksamheter ch göra nedslag hs vissa med fördjupningsfrågr m deras lika verksamheter; vad sm i dagsläget fungerar bra, vilka deras begränsningar är ch vad sm skulle behövas för att deras visiner skulle kunna realiseras. Bearbetning av dkumenterat material ch ytterligare inhämtning av kmpletteringsuppgifter har ägt rum under smmarmånaderna 2011. Persner sm medverkade i Kulturgryning listas i Bilaga 1. Aktiva inm kmmunens kulturföreningar samt knstnärer respektive knsthantverkare listas i bilaga 2. 1.1 Utgångspunkter för uppdraget Nrdanstig i nrra Hälsingland är en gegrafiskt vidsträckt ch glest beflkad kmmun. Antalet kmmuninvånare uppgår 2010 till strax under 10 000. Kmmunen bildades 1974, genm sammanslagning av kmmunerna Hassela, Bergsjö, Gnarp ch Harmånger. Kmmunen har sedan sammanslagningen 1974 sitt säte i Bergsjö, sm räknas sm kmmunens centralrt. Nrdanstig hade 2010 mkring 500 företag. 80 prcent av dessa är fåmansföretag, utan anställda. Näringslivet i kmmunen präglas av jrd- ch skgsbruk samt verkstads- ch tillverkningsindustri. Utbud av tjänster är den sektr sm tillväxer mest ch däribland de kreativa näringarna med basen i kulturen. Invånarantalet har minskat med ca 70 persner/år under de senaste årtindena. Av större företag sm är verksamma i kmmunen, har inget fler än 100 anställda. Sm ett direkt resultat av detta (att företagen anställer få människr ch att invånarantalet är lågt) är skattebasen i kmmunen begränsad. Det är därför inte överraskande att kmmunen, avsett plitisk mandatfördelning över tid, pririterar breda samhällsmråden sm vård, skla ch msrg. En följd av detta har blivit att det lkala kulturlivet fått vänja sig vid en på de flesta kulturmråden begränsad budgetilldelning. 5

Men Nrdanstig är ckså en sällsamt naturskön kmmun, med ett magnifikt kustlandskap i öster ch med skgar, berg ch sjöar i inlandet sm gör rden i Arthur Engbergs landskapssång (Hälsingesången) full rättvisa. Det är därför inget att förvånas över att Nrdanstig lever högt på sitt anseende sm en kmmun sm kan erbjuda människr friluftsliv ch rekreatin av allra bästa märke. Mer tippat mt bakgrund av kmmunens blygsamma kulturbudget, är förhållandet att det bland Nrdanstigs invånare finns så många sm intresserar sig för kultur av skilda slag, ch att kulturutbudet är så strt, trts att det ffentliga stödet för detta är högst begränsat. Under några få smmarmånader är det publika kulturutbudet dessutm så strt att publiken fta inte räcker till. Ändå blir antalet publika kulturevenemang bara fler ch fler, år efter år. På smmaren! Nrdanstigs kmmun (liksm förstås många andra landsrtskmmuner) vill inget hellre än att människr ska flytta till rten ch att företag ska etablera sig där. Frågan är då m den breda bas för kultur ch kulturföretagande sm redan existerar i kmmunen, kan tillvaratas ch utvecklas på ett sätt sm bidrar till ökad inflyttning ch till fler företagsetableringar. Sett mt bakgrund av just Nrdanstigs stra kulturutbud, trde frågan vara i högsta grad relevant. Inm kmmunens gränser finns exempelvis en flkmusiktraditin sm idag är starkare ch vitalare än någnsin tidigare, med prtalfigurer sm O tôrgs Kaisa Abrahamssn ch Thmas vn Wachenfeldt. Där finns ckså en lång räcka förnämliga knstnärer ch knsthantverkare, med etablerade namn sm Nils Olf Hedenskg ch Jöran Österman, vilka båda röner högt anseende natinellt. Där finns dessutm Hedenskgs vittmtalade initiativ Stcka filmfestival ch teaterentreprenören Helena Brusells nu snabbt växande besöksmål Trlska skgen. Och då har ännu inte kmmunens allra starkaste kulturella varumärken blivit nämnda: det unika Gränsfrs Bruk med sin över hela världen kända yxfabrik ch Mellanfjärdens teaterförening, vars teaterverksamhet definitivt satt Mellanfjärden ch Nrdanstig på den internatinella teaterkartan. Det leder för långt att här bena ut vad sm är vad i den långa samhällsutveckling från 1970- talet sm på senare år gett upphv till denna explsin av publikt kulturutbud. Låt ss istället knstatera att hälsingekmmunerna i allmänhet ch Nrdanstig i synnerhet är mycket rika på kulturell talang, men att det allra mesta av det sm erbjuds allmänheten står helt eller delvis på ideell grund. Det senare ska inte läsas sm en reservatinslös plädering för att kulturen i hela sin mfattning brde få ffentligt stöd. Syftet med att påtala balansen tjänar endast syftet att inspirera till diskussin ch dialg m ffentligfinansierade stödfrmer på kulturmrådet. Vem ska ha stöd? Och varför? Hur ska stödet utfrmas? Ska stöd ges reservatinslöst eller vara förknippat med en mtprestatin av någt slag? Kan stöden utfrmas så att det gynnar framväxten av en kultnäring, sm i sin tur gynnar kmmunen i sin helhet? Etcetera. Med tanke på den höga graden av rganisatin sm kännetecknar Nrdanstigs föreningsliv, med ett samrdnande föreningsråd sm bistår medlemmar med råd ch dåd ch ger kvalificerad hjälp i samband med prjektansökningar ch med tanke på förekmsten av en ungdmsplitisk handlingsplan, vilken både reginalt ch natinellt placerar kmmunen i framkant på det ungdmsplitiska mrådet kan frågr sm de vanstående tjäna sm ingång till en framåtsiktande diskussin kring en lkal kulturplan. Är det någnstans en sådan diskussin ska ta sin början, så är det väl just i gränssnittet mellan ungdmars nätverk ch ett etablerat ch välrganiserat föreningsliv? Det faktum att många av landets kmmuner nu har avsikt att ta fram lkala kulturplaner, är en indirekt effekt av kultursamverkansmdellen (se kap 2), ch dennas krav på landstingen att ta fram reginala kulturplaner. Det står naturligtvis varje kmmun fritt att göra eller låta bli att göra en egen kulturplan, eftersm det inte finns någt sådant krav på kmmunerna kpplat till reginaliseringen av den statliga kulturplitiken. Men den kmmun sm inför framtiden vill 6

skaffa sig beredskap att bättre kunna tillvarata sina egna medbrgares intressen inm ramen för en reginaliserad kulturplitik, gör rimligtvis klkt i att inleda ett arbete där kulturliv, föreningsliv, ungdmars nätverk med flera får kmma till tals. Huruvida just Nrdanstig kmmer att ta fram en egen kulturplan eller inte, är känt vid tidpunkten för denna rapprts skrivande. Det sades dck på tjänstemannanivå när inventeringsuppdraget gavs, att det inm Nrdanstigs kmmun fanns en förhppning m att inventeringsarbetet skulle kunna tjäna sm inspiratin ch underlag m ch när en sådan kulturplan skulle bli verklighet. Hur man än väljer att se på saken, berende på betraktarens perspektiv, är Nrdanstig någt av en kulturplitisk paradx. Samtidigt sm kmmunen ger mindre till kulturen, räknat i kulturkrna per invånare, än andra svenska kmmuner, är det ckså en kmmun med ett utmrdentligt rikt kulturellt föreningsliv ch ett strt kulturellt utbud. Men bilden av det kulturella Nrdanstig är inte entydig. Många kulturutövare har under våren beskrivit Nrdanstig sm en kmmun sm visar mycket str välvilja visavi kulturen ch dess människr, exempelvis genm att ställa lkaler till kulturens förfgande. Medan andra menar att kmmunen under trycket av tuffa eknmiska realiteter har utvecklat en slags beröringsskräck inför vissa kulturfrågr. En sådan fråga, sm ständig dyker upp i samtal med kulturintresserade nrdanstigsbr, gäller frågan m kmmunen ska hålla sig med en musikskla i egen regi eller inte. När kmmunen för två år sedan beslutade att lägga ner den då befintliga musiksklan inleddes ett treårigt prjektsamarbete med studieförbundet Bilda Gävle Dala. När prjektiden för det samarbetet nu löper ut (2012), kmmer kmmunen enligt uppgift inte längre att tillföra medel för en musikskleverksamhet i egen regi (se kap 8). 2. DEN NYA KULTURPOLITIKEN Under de år sm gått sedan de brgerliga allianspartierna övertg regeringsmakten i Sverige, i september 2006, har det kulturplitiska landskapet i vårt land ändrat karaktär. En statlig kmmitté med uppdrag att se över den statliga kulturplitiken ffentliggjrde i februari 2009 sitt betänkande, den s k Kulturutredningen (SOU 2009:16). En direkt följd av Kulturutredningen är införandet av den s k Kultursamverkansmdellen, enligt vilken en str del av inflytandet över den statliga kulturplitiken överförs från staten till landstingen (sm i detta sammanhang fta kallas reginerna ). Kultursamverkansmdellen trädde i kraft den 1 januari 2011, då fem av landets 21 reginer implementerade mdellen. Sannlikt mindre känd för allmänheten än kulturutredningen ch samverkansmdellen, är regeringens Handlingsplan för kulturella ch kreativa näringar, vilken publicerades i frm av en prmemria i september 2009, ett drygt halvår efter kulturutredningen. Syftet med handlingsplanen för kulturella ch kreativa näringar, enligt närings- ch kulturdepartementet sm gemensamt står bakm den, är att bidra till ökad samverkan mellan kultursektrn ch näringslivet genm att det skapas bättre förutsättningarna för kulturskapare ch entreprenörer inm kulturnäringen. 2.1 Handlingsplanen Handlingsplanen mfattar följande insatser: Rådgivning till företag Prgramsatsning på inkubatrer för kulturella ch kreativa näringar Utveckling av mellanhänder/nätverk/mdeller för samverkan Entreprenörskap i kulturella ch knstnärliga utbildningar Innvatin ch design Ledarskap ch arbetsrganisatin 7

Studie m finansieringsbehv Förbättrad statistik Kmpetensutveckling Handlingsplanen för kulturella ch kreativa näringar har sedan dess ffentliggörande blivit vägledande för reginförbunden ch Tillväxtverket, när dessa i allt högre grad börjat titta på stödåtgärder för kulturnäringen, vilken dessutm beskrivs sm en ny bransch vars aktörer finns i gränssnittet mellan kulturliv ch näringsliv. Nya stödfrmer tas nu fram för denna bransch, stödfrmer sm ska utgå från branschens egna villkr ch mständigheter. Även för kmmuner sm ser en samhällsutvecklande ptential i sin lkala kulturnäring, trde handlingsplanen tjäna sm viktig vägledning. 3. KULTURNÄRINGEN I GÄVLEBORGS LÄN Strax före årsskiftet 2010/11 publicerade Regin Gävlebrg en rapprt med titeln De kulturella ch kreativa näringarna i Gävlebrg en ptential för tillväxt ch attraktinskraft. Med denna rapprt följde ckså bilagan En översikt i siffrr av Kulturella ch Kreativa Näringar i Gävlebrgs, Dalarnas ch Värmlands län. Dessa publikatiner har syftet att ge en översiktlig bild av kulturnäringen i reginen. Rapprten intrducerar begrepp ch definitiner inm kulturnäringen ch redgör för aktuella utvecklingstendenser vid årsskiftet 2010/11. Det publicerade materialet har tagits fram av Prjekt KKN (Kulturella & Kreativa Näringar) inm Regin Gävlebrg. Enligt tillgänglig infrmatin på Regin Gävlebrgs hemsida sattes Prjekt KKN upp 2009 i samarbete mellan reginförbunden i Gävlebrg, Dalarna ch Värmland, samt landstingen i Gävlebrg ch Dalarna, med Regin Dalarna sm prjektägare. Den första prjektfasen (2009-08- 01 2011-07- 31) finansierades av reginförbunden, landstingen samt EU:s reginala fnd. KKN- prjektet går under 2011 in i sin andra fas (KKN II), sm pågår till ch med utgången av 2013. För den andra fasen har prjektet beviljats 3 710 000 krnr ur eurpeiska reginalfnden, för att frtsätta arbetet att stärka de kulturella ch kreativa näringarna. KKN II drivs gemensamt av reginförbunden i Gävlebrg ch Dalarna med en ttal budget på 7 420 000 krnr. På hemsidan anges vidare att KKN- prjektet, för att på lika sätt kunna stärka de kulturella ch kreativa näringar i reginen, ska: synliggöra ch sprida kunskap m branschen arbeta fram metder för ökat ch utvecklat företagande inm sektrn ta fram statistiskt underlag på kulturella ch kreativa branschers strlek i förhållande till övrigt näringsliv verka för mötesplatser för verksamma inm kulturella ch kreativa näringar arbeta för samverkansfrmer mellan andra branscher/ffentlig sektr/kulturella ch kreativa näringar arbeta enligt FUNK mdellen, där frskning, utbildning, näringsliv ch kultur/kreativitet samverkar vara infrmerad m utvecklingen av kulturella ch kreativa näringar på lkal, reginal, natinell ch internatinell nivå ha tre fkusmråden; Omvärld, Metdutveckling ch Prcesstöd Samtidigt med publiceringen av van nämnd rapprt respektive bilaga publicerade Regin Gävlebrg även en skrift med titeln Gungr ch karuseller - m utveckling av företag i kulturella ch kreativa näringar. 8

Gungr ch karuseller sm har skrivits av frskarna Emma Stenström ch Tbias Nielsén tgs fram i samband med att KKN ch Almi i Gävlebrg, Dalarna ch Värmland utarbetade en ny utbildning för företagsrådgivare. Denna utbildning, sm fått namnet Framtidens företagande, hölls vid tre tillfällen i ktber 2010. Utbildningsdagarna leddes för övrigt av de båda författarna, sm är två av Sveriges ledande experter på mrådet. Gungr ch karuseller är en krtfattad men kärnfull intrduktin till mrådet kulturella ch kreativa näringar. Att det alls talas m kulturella ch kreativa näringar (jmfr engelskans Creative Industries) sm en ny bransch hänger bl a samman med Tillväxtverkets syn på saken: - Det finns en str drivkraft ch ptential för tillväxt inm de kulturella ch kreativa näringarna. Och de blir allt viktigare för innvatiner ch knkurrenskraften inm näringslivet i ett bredare perspektiv, säger Tillväxtverkets generaldirektör Christina Lugnet. Parallellt med Prjekt KKN drivs även (på reginal nivå i Almis regi) ett systerprjekt sm heter Affärsdesign kulturella ch kreativa näringar. Affärsdesign KKN, sm leds av prjektledaren Anders Gunnarssn, syftar till att stärka företagare inm de kulturella ch kreativa näringarna ch att kartlägga deras behv. 3.1 Riktat aktivitetsstöd till kmmunerna Under vårmånaderna 2010 fick kmmunerna i Gävlebrgs län besök av handläggare från Regin Gävlebrgs Prjekt KKN, sm infrmerade företrädare för kmmunernas kultur- ch näringslivsenheter m dels Prjekt KKN:s avsikt att göra en översiktlig inventering av de kulturella ch kreativa näringarna i länet, dels möjligheten för kmmunerna att få ett riktat stöd på 15 000 krnr vardera för en aktivitet sm stärker, synliggör eller ökar kunskapen lkalt m de kulturella ch kreativa näringarna. För att kunna få ett sådant stöd skulle aktiviteten genmföras i samarbete mellan kultur- ch näringslivsenheterna i kmmunen. Detta erbjudande ledde sedermera till att man i de enskilda kmmunerna började planera nätverksträffar, wrkshps ch lkala inventeringar. I exempelvis Ljusdals kmmun blev plitikerna i kmmunfullmäktige målgrupp för en s k kunskapsdag sm ägde rum i början av augusti 2010. Där föreläste Susan Blgar från Kultur ch Näringsliv under rubriken Är kultur ett verktyg? 45 minuter m kulturens betydelse för samhällsutveckling ch tillväxt. I anslutning till detta arrangerades även en wrkshp i s k Cmmunity Theatre, samt en öppen repetitin av Mrbrr Vanja med Flkteatern Gävlebrg (sm Ljusdals kmmun samarbetade med i planeringen av sin kunskapsdag). På s 26 i KKN:s inventeringsrapprt kan man läsa m de psitiva erfarenheterna av kunskapsdagen i Ljusdal. Kmmunalrådet Marit Hlmstand säger bl a: Högläsning kanske låter abstrakt men för ss öppnade den verkligen ögnen för teatern sm verktygslåda. De sm var mest skeptiska innan var mest psitiva efteråt.. Andra exempel på aktiviteter sm Gävlebrgskmmuner genmförde med stöd från KKN, beskrivs på http://kkngavlebrg.blgspt.cm. 4. KULTURBANKEN Hudiksvalls kmmun initierade 2008 en förstudie i syfte att kunna föreslå nya vägar för kmmunen att utveckla sin kreativa sektr (Charltta Netsman: Glada Hudikbanken, Växlar upp kreativt kapital. Förstudie m mdellknceptet Kulturbanken för att utveckla, stärka ch 9

synliggöra den kreativa sektrn i Hudiksvalls kmmun ch andra mindre ch medelstra kmmuner). Förstudien följdes av ett prcessår, där det kulturplitiska kncept sm i förstudien kallades Kulturbanken kunde vidareutvecklats ch knkretiserats. Prcessarbetet ägnades dels frågan m vilken slags kulturbanksverksamhet (lkal i mindre skala eller reginal i större skala) sm bäst kunde tjäna kmmunens kulturplitiska viljeinriktningar, dels hur en kulturbanksrganisatin skulle kunna åstadkmma knkreta resultat. Men ckså hur Kulturbanken skulle kunna bidra till den nya natinella kulturplitiken ch lkalt i Hudiksvall ge ett knkret bidrag till regeringens Handlingsplan för kulturella ch kreativa näringar. En särskild utmaning i det senare avseendet gällde hur s k mellanhandsfunktiner ska utfrmas ch arbeta för att inte själva få rllen av knkurrerande aktörer på de mråden de har uppdraget att stödja. Kulturbanksknceptet ansågs ha gda förutsättningar att tjäna sm mdell för andra sm söker alternativ till befintliga stödfrmer på kulturmrådet. Kulturbanken ska i första hand arbeta sm en katalysatr ch vara en perativ länk mellan lika parter sm ingår i samverkansprjekt av lika slag. Beslut fattades att etablera Kulturbanken per den 1 maj 2010, i en första fas fram till den 30 juni 2011, att därefter följas av utvärdering. Detta har sedan dess förlängts till ch med utgången av 2011, med utvärdering under våren 2012. I beslutet fastlgs att etableringsfasen bör ha lkal prägel med räckvidd i nrra Hälsingland, förslagsvis inm Hudiksvalls ch Nrdanstigs kmmuner, under förutsättning att Nrdanstigs kmmun skulle visa intresse att samverka kring Kulturbanken. Den överrdnade uppgiften för Kulturbanken är att åstadkmma prjektsamverkan mellan den ffentliga sektrn, det civila samhället (enskilda samt den ideella sektrn) ch det privata näringslivet (inklusive företag inm kulturnäringen). Framväxten av ett nätverk sm långsiktigt kan stödja det lkala kulturlivet ch kulturellt företagande har priritet, vilket hänger samman med att den lkala kultursektrn i långa stycken är verksam vid sidan av övriga samhällssektrer, vilket ttalt sett missgynnar inte bara kulturutövare ch knstnärligt skapande verksamhet utan ckså samhället i övrigt. En viktig rsak till att Sverige under 1900- talet kunde ta språnget från ett fattigt till ett rikt land ch åstadkmma betydande välstånd (utöver att landet aldrig drgs in aktivt i de båda världskrigen), var det unika kntrakt mellan stat, arbetsgivare ch arbetstagare sm sedermera km att kallas den svenska mdellen. En annan var landets unika förmåga att ta tillvara kreativa idéer ch skapa spetskmpetens sm en knkurrenskraftig svensk basindustri kunde byggas kring. Frskning ch utveckling - i kmbinatin med en jämförelsevis balanserad arbetsmarknad med alltmer jämlika rättigheter för lika intressen blev ett framgångsrecept för svenskt välstånd. I vår egen tid har den industriella fasen övergått i eller kmpletterats av en högteknlgisk fas, men ckså där har Sverige kunnat hålla sig väl framme, tack vare traditinen att lyfta de idéer sm lägger grunden för tillväxt. Sett i helikpterperspektiv kan vår traditin att värna den kreativa prcessen överhuvud taget inte överskattas, då det ytterst är denna ch de mdeller sm används för att kreativa idéer ska kmma upp till ytan, sm utgjrt förutsättningen för Sveriges industriella utveckling. Förenklat kan man säga att den fria frskning sm bedrivs vid våra universitet ch frskningsinstitut sm finansieras med skatteintäkter ch privata investeringar är den trpargrund sm det mderna Sverige är byggt på. Kultursektrn däremt saknar i ett betydelsefullt avseende en mtsvarande traditin, vilket är 10

särskilt uppenbart i landsrten där kulturindustrier av större mfattning ftast saknas. I ch för sig är Sverige ett framstående kulturland, där många enskilda kulturutövare satt landet på den internatinella kartan. Men någt mtsvarande kntrakt mellan det ffentliga ch det privata har aldrig upprättats på kulturmrådet. Kulturen har i allt väsentligt setts sm samhällets överbyggnad ch är inte på samma sätt sm exempelvis teknikmrådet en integrerad del i den tillväxtskapande samhällsutvecklingen. En följd av detta är att kultursektrn ytterst sällan ingår i gränsöverskridande samarbeten mellan samhällssektrer. Följdriktigt saknas i allt väsentligt ännu verksamma tillväxtmdeller för ett kulturellt näringsliv, vilka m de funnits hade kunnat bidra till en långt mer dynamisk arbetsmarknad för kulturutövare än den vi ser idag. Detta ska inte uppfattas sm plemik mt föreställningen m knstens ch kulturens egenvärde, för lika lite sm vi kan acceptera en naturvetenskaplig frskning sm styrs av plitiska beställningsjbb eller tidens trender, kan vi acceptera att skapande knstnärer ch kulturutövare hämmas av andras diktat m vad sm bör åstadkmmas. Men ett erkännande av kulturens ch knstens egenvärde bör rimligtvis inte ställa kultursektrn helt vid sidan av den tillväxtskapande samhällsutvecklingen. Tvärtm bör kultursektrn samverka med det ffentliga, det civila samhället ch det privata näringslivet. För att stödja en sådan integrering krävs en struktur sm utgår från kulturmrådets egna förutsättningar. Saken är emellertid inte kmplicerad, då det i många kulturella ch knstnärliga sammanhang är knstnärliga kvalitetsaspekter ch ingenting annat sm står i förgrunden. Då går det naturligtvis inte att anlägga snäva tillväxtperspektiv på det skapade eller det utförda det vre både kntraprduktivt ch dömt att misslyckas.. Kulturbanken arbetar därför med båda synsätten för ögnen ch ger sitt stöd till hela kulturmrådet, avsett m det handlar m knst, kulturutövning i mer generell bemärkelse eller kulturellt företagande. Ett exempel sm illustrerar betydelsen av en stödjande struktur kan hämtas från den svenska idrttsrörelsen, sm genm sitt klubbsystem på lkal-, distrikts-, reginal- ch natinell nivå skapat en övergripande struktur med mdeller inte bara för talangutveckling utan ckså för eknmisering av sina verksamheter. Resultatet, så sm detta kmmer till uttryck inm elitidrtten i frm av idrttsliga exprtframgångar, är slående. 4.1 Dragning m Kulturbanken för UK- nämnden i Nrdanstig Regin Gävlebrgs besök i Nrdanstig i mars 2010 (där Charltta Netsman infrmerade lkala företrädare för kultur- ch näringslivsenheterna m KKN- prjektets syfte ch verksamhetsinriktning) sammanföll i tiden med slutfasen av Hudiksvalls prcessår kring Kulturbanken. Under hösten 2009 hade förvaltningschefen för utbildning ch kultur i Nrdanstig (AnnKristine Elfvendal) blivit väl förtrgen med Kulturbanksprjektet. Och i december 2009 bjöd hn in Hudiksvalls kulturchef Sten Bunne ch undertecknad att göra en översiktlig dragning för plitikerna i UK- nämnden m Kulturbankens syfte ch inriktning. Själv var jag vid denna tidpunkt vikarierande prcessledare för Kulturbanksprjektet, sm hade letts av just Charltta Netsman fram till nvember 2009, då hn lämnade sitt uppdrag i Hudiksvall för att bli prjektledare för Regin Gävlebrgs Prjekt KKN. Till bakgrunden för Bunnes ch min dragning för UK- nämnden hör att mtsvarande nämnd inm Hudiksvalls kmmunrganisatin, Lärande- ch kulturnämnden (LOK), ansåg att Kulturbanken skulle vinna på samverkan med Nrdanstig. Till saken hör ckså att man vid denna tidpunkt hade diskuterat på tjänstemannanivå m möjligheten för de två kmmunerna att gå fram gemensamt med en prjektansökan hs Regin Gävlebrg m ett större ch uppväxlat Kulturbanksprjekt. Ett första underlag till en sådan ansökan tgs de fact fram under hösten 2009, med undertecknad vid pennan. Med den snäva tidsmarginal sm std till förfgande före ansökningstidens utgång (en vecka efter nyår 2010), 11

ansågs tiden dck alltför knapp för att det skulle vara realistiskt att kunna inhämta plitisk förankring på KS- nivå i de båda kmmunerna för ett större prjekt med denna inriktning. Hudiksvalls kmmun beslöt därför, en bit in på det nya året 2010, att istället planera för ett mindre ch i allt väsentligt lkalt Kulturbanksprjekt. Och i just det sammanhanget vände sig Hudiksvall kmmun till kllegrna i Nrdanstig, med frågan m även Nrdanstigs kmmun kunde ha intresse av samverkan med Kulturbanken. 4.2 Lkal kulturinventering i Nrdanstig För Nrdanstigs del ledde detta till att UK- nämnden i juli 2010 kntrakterade Kulturbanken att under första halvåret 2011 genmföra ett inventeringsarbete i kmmunen, i syfte att få ett lkalt underlag sm kmpletterade Prjekt KKN:s reginala kartläggning av de kulturella ch kreativa näringarna. Det praktiska inventeringsarbetet skulle enligt avtalet utföras under första halvåret 2011 ch därefter följas av en skriftlig rapprt till UK- nämnden. Föreliggande text är just denna rapprt. För att ytterligare belysa hur långt plitiken (i betydelsen utveckling av samhället) ch kulturfrågrna glidit från varandra, räknat från tiden för den förra kulturutredningen vid 1970- talets mitt till våra egna dagar, kan det sm marginalanteckning nämnas här att det gemensamma infrmatinsmöte i Nrdanstig sm Charltta Netsman kallade till i slutet av mars 2010, var det första möte till vilket anställda på både kultur- ch näringslivsenheterna i kmmunen kallades! 5. VAD ÄR DET DÅ SOM UNDERSÖKS? Inventeringens uppgift är att tillhandahålla ett verktyg sm ger kmmunen möjlighet att över tid kunna skaffa sig överblick över vilka enskilda ch/eller grupper sm är aktiva inm Nrdanstigs kulturliv ch kulturnäring. Inventeringens uppgift är ckså att pejla utvecklingstendenser ch trender bland kulturutövare ch företagare, i syfte att möjliggöra förståelse för kulturlivets ch kulturnäringens behv av stöd ch samarbeten i lika frmer. Inventeringen ska dessutm kunna tjäna sm underlag i ett arbete med en lkal kulturplan. På sin mest fundamentala nivå syftar inventeringen till att identifiera enskilda kulturutövare ch kulturföretagare sm är aktivt verksamma i Nrdanstigs kmmun. En fullständig katalg sm namnger varje individ sm kunde göra anspråk på att vara kulturutövare, har det emellertid aldrig varit tal m, eftersm nyttan med en sådan är högst begränsad, då den snabbt tenderar att bli inaktuell. Fkus har därför legat på att hitta en metd sm kan ge kntinuitet ifråga m infrmatin m aktiva kulturutövare/företagare, en metd sm gör det möjligt att kntinuerligt lägga till ch dra ifrån när verkligheten förändras. I detta ligger ckså uppfattningen att det ger mest att söka infrmatin hs de kulturutövare sm visar en viss grad av aktivitet, ch inte hs dem sm i praktiken ägnar sig åt kulturutövning bara på papperet. Sm metd uppfyller Kulturgryning Nrdanstig det sm inventeringen i sin förlängning vill betjäna, exempelvis att det skapas förutsättningar för en frtlöpande kntakt mellan kmmun ch aktiva kulturutövare ch mellan allmänheten ch kulturutövare. Ett viktigt element i Kulturgryning sm bas för årlig infrmatinsinhämtning, är att de kulturutövare sm deltar i arrangemanget gör det på frivillig basis. Nyckelrden här är aktivitet (att medverkande kulturutövare uppvisar en viss grad av aktivitet inm kulturlivet) ch 12

frivillighet (att kulturutövare själv valt att delta i Kulturgryning). För viktigast av allt i detta sammanhang, är den fördjupade dialgen med aktiva kulturutövare/företagare, sm själva valt att delta ch sm frivilligt ställer sig till förfgande för samtal m deras nuvarande ch frtsatta verksamhet. På så vis skapas ett verklighetsbaserat underlag sm är användbart i samspelet mellan kmmun, kulturliv (inklusive föreningsliv), näringsliv ch civilsamhälle. Den s k kultursamverkansmdellen är en mfattande kulturplitisk refrm, vars grundidé är samverkan/dialg mellan staten ch landstingen/reginerna i syfte att såväl natinella kulturplitiska mål sm reginala pririteringar ska kunna uppfyllas. Ett annat bärande element i mdellen är att beslut m fördelning av statliga medel till reginala kulturverksamheter ska grunda sig på dialg med det civila samhället ch det prfessinella kulturlivet. Mdellen innebär att landstingen/reginerna får ökat inflytande över kulturplitiken, genm att 1,2 miljarder krnr (den summa sm ingår i mdellen när den är fullt genmförd) överförs från staten till landstingen/reginerna. Det är Statens kulturråd sm fattar beslut hur mycket statliga medel sm respektive landsting får fördela till kulturverksamheter i respektive län. Till grund för den överenskmmelse sm slutligen görs mellan Kulturrådet ch den regin sm vill ingå i mdellen, ligger en s k reginal kulturplan. För att kunna vara mer praktiva i dialgen med landstinget, väljer flera kmmuner i reginen nu att göra egna, lkala kulturplaner. I klartext handlar detta m kmmunernas behv att synas i den reginala kulturkntexten, för att i framtiden ha en chans att få del av statens kulturmedel. Arbetet med en lkal kulturplan behöver emellertid inte vara kpplat till den pågående reginaliseringen, utan kan lika gärna vara ägnat att skapa långsiktighet i arbetet med den egna lkala kulturen ch kulturnäringen. När beställningen av en inventering av Nrdanstigs kulturliv gjrdes, påtalades att det finns ett behv i Nrdanstig av ett diskussinsunderlag sm belyser hur tyngdpunkterna i det lkala kulturlivet ser ut, exempelvis m det finns kulturmråden eller kulturföreteelser i kmmunen sm redan har näringsptential, eller m det finns mråden/företeelser sm skulle kunna utvecklas genm samverkan med andra. I det sammanhanget nämndes för övrigt ckså att m både Nrdanstig ch grannkmmunen Hudiksvall skulle ta fram egna kulturplaner, vre det förhppningsvis möjligt att se på vilka mråden eller i vilka specifika fall de båda kmmunerna kunde tjäna på att jbba tillsammans eller gå fram gemensamt. Resnemanget byggde på utgångspunkten att den plitiska gränsen mellan de båda kmmunerna inte alltid är relevant i ett kulturlivsperspektiv, publiken är fta gemensam, människr br i den ena kmmunen ch jbbar i den andra etcetera. 5.1 Planeringsfasen I samtalen med AnnKristine Elfvendal under 2010 (hn fick per den 1 mars 2011 en chefspsitin inm Myndigheten för samhällsskydd ch beredskap) ch efter årsskiftet med näringslivsblagets Anders Nrdén ch Barbr Björklund ch föreningsrådets Ulf Sundblad, utkristalliserades en gemensam uppfattning m att många framgångsrika kulturutövare/företagare har börjat sin verksamhet i ett ideellt kulturliv, fta helt utan avsikter att deras ideella verksamheter så småningm skulle kunna leda till yrkesmässiga verksamheter. Vidare att det just i Nrdanstig finns många aktörer inm det ideella kulturlivet sm har utpräglad knstnärlig talang ch kreativa idéer, men sm ännu inte haft möjlighet att i mer strukturerad frm kunna vidareutveckla sin verkliga ptential, vare sig sm utövare eller företagare. Många utövares ideella verksamhet utgår fta från en så fundamental drivkraft sm kärlek till det egna intressemrådet, utan sidblickar på tänkbara yrkeskarriärer. Företeelser sm rådgivning eller kurser inm affärsstrategi sådant sm man ägnar sig åt inm det vanliga näringslivet har helt enkelt aldrig förekmmit inm dessa utövares ch småföretagares intressemråden. 13

Vi la ingen värdering i detta, utan nöjde ss med att knstatera att det fta är så det ser ut ckså i Nrdanstig. Många aktörer inm det ideella kulturlivet har för övrigt inget intresse av att utveckla sin verksamhet i affärsmässig riktning, utan ser just den ideella plattfrmen sm sitt både mål ch medel. Utövare ch småföretagare med denna uppfattning ska naturligtvis respekteras för sin åsikt. Men de sm verkligen skulle vilja ta steg i yrkesmässig- affärsmässig riktning, men inte vet hur eller vart de ska vända sig, bör rimligtvis kunna få relevant hjälp ch/eller rådgivning. Smliga kulturutövare har för övrigt aldrig tänkt tanken att de kunde testa sin lycka ch göra sin hbby till sitt yrke. I sådana fall kunde kmmunen gärna vara praktiv, istället för att avvakta ch förutsätta att kulturutövarna själva ska ta kntakt. Vi såg det därför sm en självklarhet att den lkala kartläggningen skulle vara självständig ch kunna läsas sm ett kmplement till den reginala kartläggning sm Regin Gävlebrg genmfört inm Prjekt KKN. KKN hade ju tittat på kulturnäringen i hela länet ur ett helikpterperspektiv exempelvis vilka delbranscher ch yrkesgrupper sm är mest företrädda inm kulturnäringen medan inventeringen i Nrdanstig skulle kmplettera detta perspektiv genm nedslag hs vissa kulturutövare/företagare i kmmunen, för att lyfta dessas egna uppfattningar m begränsningar ch möjligheter i de egna verksamheterna. Kmmunen beslöt därför att Nrdanstig Utveckling skulle säga ja till Regin Gävlebrgs erbjudande m riktat stöd på 15 000 krnr (för en aktivitet sm kunde stärka, synliggöra eller öka kunskapen m den kulturella ch kreativa näringen i Nrdanstig) ch att aktiviteten ifråga skulle integreras i inventeringsuppdraget. Ur detta uppstd Kulturgryning Nrdanstig, på förslag av makeup- artisten mm Petra Str från Gränsfrs. 6. KULTURGRYNING NORDANSTIG När beslutet att arrangera Kulturgryning Nrdanstig var fattat, följde en lång rad möten i Nrdanstig Utvecklings lkaler, ch det sm km att bli Kulturgrynings arrangörsgrupp frmerades. De sm deltg i dessa möten, såväl i Bergsjö sm på webben, inkluderade förutm undertecknad även Anders Nrdén ch Barbr Björklund (Nrdanstig Utveckling) Inga- Lill Dahlin (utbildnings- ch kulturförvaltningen), Kristina Källström- Gernes (kmmunens dåvarande ungdmssamrdnare), Ulf Sundblad (föreningsrådets prjektledare), Lars Elvervski (Nrdanstigs Musikverkstad) samt kulturutövarna Petra ch Janina Str, Pntus Wicksell ch Hans- Erik Hall. Med namnet Kulturgryning ville arrangörsgruppen antyda att den kmmande kulturdagen skulle bli den första aktiviteten i sitt slag, att någnting helt nytt var på väg att uppstå i Nrdanstigs kulturliv. Men namnet var ckså tänkt sm en humristisk blinkning åt grannkmmunen Hudiksvall, där man sedan många år genmför en årlig kulturmanifestatin under namnet Kulturskymning. För att hinna med det digra planeringsarbetet ch samtidigt undvika att i tiden förlägga Kulturgryning alltför nära smmaren (då kulturutbudet ändå är så strt), beslöt gruppen att Kulturgryning skulle gå av stapeln under våren ch genmföras den 7 maj. En särskild inbjudan skulle riktas till UK- nämndens ledamöter ch prgramutrymme skulle därför ges till diskussin m kulturens betydelse för kmmunens utveckling. Arrangörsgruppen var övertygad m att Kulturgryning skulle kmma att rymma många viktiga ch intressanta aspekter på kultur, sm kunde få betydelse för nämndens frtsatta arbete. En bärande tanke under planeringsveckrna var att ungdmar ch ungdmskulturen i Nrdanstig skulle ha en central rll i Kulturgryning. Ungdmarna skulle erbjudas en hel palett av kulturfrmer, med bl a musik, film, ft ch knst, ch inspireras att själva ta del av ch utöva 14

lika frmer av kultur, ch att berätta vilka kulturfrmer de är intresserade av för att utveckla kmmunens prjekt Kickar Utan Drger ett prjekt sm syftar till att ge ungdmar möjlighet att växa inifrån ch se andra, mycket starkare, värden än alkhl ch drger. Ungdmar måste ju få möjlighet att ta del av hela kulturutbudet i kmmunen. Gruppen beslöt att bjuda in alla kulturutövare ch kulturförmedlare i Nrdanstig att expnera sina verksamheter under Kulturgryning, ch dessutm att erbjuda publiken framträdanden av lika slag; liveutövare, föredrag ch pröva- på- aktiviteter. Arrangörsgruppen såg ckså framför sig m Kulturgryning skulle bli ett lyckat arrangemang att evenemanget skulle bli en återkmmande aktivitet, där Nrdanstigs kulturliv får chansen att visa upp sig, knyta nya kntakter ch bredda nätverken. Det fanns för övrigt en överväldigande enighet inm arrangörsgruppen att Kulturgryning skulle spegla bredden i Nrdanstigs kulturliv. I mötesanteckningarna listades därför följande kulturyttringar sm det kmmande evenemanget skulle rymma: pralinbakning, hästridning, uppvisning av bilbygge, diskussin kring bildspel med bilder från gamla Nrdanstig, bdy makeup, musikframträdanden, galleri med knst & hantverk, seminarium m filmskapande med mera. Arrangörsgruppens visin var att all srts kultur skulle vara representerad under dagen ch frmulerade därför detta manifest: "Kulturer" sm kmmer att vara representerade under dagen: Matkultur, barnkultur, mtrkultur, udda kultur, teaterkultur, bikultur, nördkultur, musikkultur, subkultur, raggarkultur, finkultur, fulkultur, klädkultur, fikakultur, djurkultur, tidningskultur, flkkultur, teknikkultur, knstkultur, tv- kultur, bildkultur, bögkultur, hantverkskultur, trlsk kultur, smideskultur, singelkultur, miljökultur, filmkultur, bndkultur, smyckeskultur, familjekultur, stadskultur, dryckeskultur, histrisk kultur ch många andra kulturer! Så här frmulerades arrangörsgruppens inbjudan till ptentiella medverkande: Kära knstnärer, hantverkare, kulturutövare ch kulturförmedlare! För att visa bredden ch styrkan i Nrdanstigs kulturliv kmmer en kulturdag att arrangeras, under namnet Kulturgryning Nrdanstig den 7 maj 2011 på Bergsjögården. Kulturdagen sker i samband med en pågående kulturinventering i Nrdanstig. Inventering skall visa hur berikad just vår kmmun är med kultur samt vem ch vilka sm på ett eller annat sätt bidrar till vår kultur i bygden. Ni knstutövare, kulturförmedlare ch kulturknsumenter är således en viktig del av denna inventering ch vår kulturdag! Avsikten är att inventeringen, tillsammans med er, skall utvecklas till ett kulturplitiskt prgram för Nrdanstigs kmmun. Statens kulturplitik håller på att förändras ch de nya reginerna kmmer att få ett mycket större inflytande för styrning av mål ch medel. Om denna kulturdag blir ett lyckat arrangemang i år kmmer detta att bli en återkmmande aktivitet där Nrdanstigs kulturliv får chansen att visa upp sig, knyta nya kntakter ch bredda nätverken. Vi vill därför bjuda in våra allehanda kulturutövare i Nrdanstig att delta i kulturdagen sm kmmer att gå av stapeln den 7 maj 2011 på Bergsjögården, med start kl.11:00. Exempel på aktiviteter sm lika rganisatiner kmmer att göra under dagen är; pralinbakning, hästridning, uppvisning av bilbygge, diskussin kring bildspel med bilder från gamla Nrdanstig, bdy make- up, musikframträdanden, seminarium m filmskapande med mera. Er egen fantasi är den enda gränsen (ch möjligtvis utrymmet). Det här är en bra ch billig möjlighet för er att visa upp er knst, möta nya kunder, medlemmar, utövare, finansiärer, medarbetare etc. 15

Vad vi önskar är att varje kulturutövare (företagare, förening eller privatpersn) väljer ett alster eller en presentatin sm ni vill ställa ut i detta galleri. Det kan vara film/ft, knst ch knsthantverk, musik, dans, teater, litteratur, upplevelseturism, lkal mat ch måltid, kulturlandskapet, kulturhistria, upplevande lärande, arkitektur design mm. Det är lika viktigt att du sm förmedlar kultur ch får ss att utöva den är med sm att ni sm själva är kulturutövare kmmer. Tanken är att vi skall kunna visa upp er kulturverksamhet så att det blir en underbar blandning. Välj således ut någn av era alster eller presentera krt er verksamhet tillsammans med ett visitkrt eller infrmatin m dig själv. Det är en fördel m du kan stå vid din presentatin ch möta besökare. Det ni ställer ut kan även vara till försäljning m ni så önskar, eller så ställer ni ut någt sm inte är till salu men sm representerar er ch den knst ni utövar. Om ni vill delta i detta event så behöver vi få in ert alster i gd tid, senast fredagen 6 maj kl 18.00. Ni kan lämna ert knstverk till Barbr Björklund sm finns på Nrdanstigs Utveckling (i Bergsjö). Innan ni lämnar in ert verk - ring Barbr 070-690 89 60 så att hn är på plats! Km ihåg att ert alster skall vara väl inpackat så det är skyddat mt eventuella skadr. Varje utställare lämnar in sitt alster under eget ansvar ch vid inlämning sker det mt en gdkännande underskrift. Vi hppas att ni kan vara med under dagen men m så inte är fallet så går det även att lämna in ert alster så rdnar vi så att det ställs ut. Efter evenemanget får alla rdna med att hämta upp sitt knstverk eller presentatin. I år kstar det inget för ideella föreningar eller företag att delta. Sista anmälningsdag är den 14 april. Vi skall försöka se till att alla får plats. Varmt välkmmen att vara med i denna manifestatin för kulturen ch kulturens utveckling i Nrdanstig. Ju fler vi blir dest större kraft visar vi upp! Sprid gärna denna inbjudan i era nätverk så att vi kan visa en så bred bild av kulturlivet i Nrdanstig sm möjligt! 6.1 Vad hände då på Bergsjögården den 7 maj? Kulturgryning invigdes med buller ch bång i strålande slsken framför Bergsjögården, där en trumrkester under Lars Elvervskis ledning skapade en effektfull känsla av öppningsceremni. Därefter bjöd prgramledaren Hasse Perssn (känd prgramledare för Radi Gävlebrgs ppulära prgram Sök & Finn) Kristina Källström- Gernes ch Kjell- Åke Hamrén att kmma upp på Bergsjögårdens trappa, för att för arrangörsgruppens räkning hälsa alla varmt välkmna. På bisalngens scen avlöste därefter de föreläsningsliknande inslagen varandra, allt under fast ledning av prgramledaren. Först ut i raden av talare var Charltta Netsman från Regin Gävlebrg ch Kulturbankens prjektledare Kjell- Åke Hamrén. Charltta talade m Kulturella ch Kreativa näringar i allmänhet ch Prjekt KKN i synnerhet, ch Kjell- Åke m bakgrunden till inventeringen av kulturlivet i Nrdanstig. Charltta ch Kjell- Åke avlöstes av Olle Hillström, sm talade på temat Från invecklad till utvecklad. Olle i sin tur följdes av Pntus, Radside Picnic & Smbra Prductins, där den unge filmentreprenören Pntus Wicksell berättade m filmkultur, filmskapande ch aktuella ungdmsprjekt i Nrdanstig med film sm viktigaste verktyg. Därefter föreläste Föreningsrådets prjektledare Ulf Sundblad på temat kultur sm Nrdanstigs viktigaste framgångsfaktr. Sist ut bland talarna var kmmunalrådet Mnica Olssn, sm med inlevelse ch strt engagemang gav ett persnligt vittnesbörd m varför kulturen är så viktig för Nrdanstig. Därefter fick den under eftermiddagen allt talrikare publiken njuta av sprittande street dance med en grupp skickliga unga dansare under ledning av Tva Engberg, följt av ett knsertframträdande med Nrdanstigs sju riksspelmän. Sju egna riksspelmän i en kmmun med färre än 10 000 invånare säger en hel del m kraften ch styrkan i den lkala flkliga kulturtraditinen! I Bergsjögårdens källarplan (gården mfattar 1500 kvm fördelade på tre våningsplan) ägde flera 16

parallella aktiviteter rum. I musikcaféet, sm höll öppet hela dagen, spelade bl a Tre Ögn i Bäcken. Och i gatuplanet, där trängseln under eftermiddagen blev str, visade exempelvis videfilmaren Olle Englundh hur filmredigering går till, samtidigt sm Nrdanstigs framgångsrika makeup- artist Petra Str visade sina färdigheter inm bdy- paint. Utöver detta fanns det även knstgalleri, ftknst, mtrkultur, matkultur ch djurkultur i gården, i det sistnämnda fallet både rmar ch ödlr. För de mindre fanns det dessutm fiskdamm ch pnnyridning. Dagen avslutades med måttligt ppulära Engmans Kapell, av någn en gång kallade Hälsinglands hjältar. Bergsjögården förvandlades i ch med detta från ett fullspäckat ch varierat kulturcentrum till en musikpub med irländskt anslag. 6.2 Strt gensvar från kulturliv ch allmänhet Det är när detta skrivs alltför tidigt att dra några långtgående slutsatser m Kulturgryning över tid kmmer att kunna ge den infrmatin ch den överblick sm evenemanget syftar till. Men nrdanstigsbrna visade redan detta år att deras intresse för kultur är mycket strt. Hundratalet kulturutövare deltg i Kulturgryning ch så många sm 600 persner besökte evenemanget. För en kmmun av Nrdanstigs strlek är det senare en häpnadsväckande hög siffra. Översatt till strstadsförhållanden talar vi m en besöksfrekvens sm i de allra flesta sammanhang skulle vara helt tänkbar. Gensvaret några månader efter Kulturgrynings genmförande, inm kulturliv ch bland föreningsflk när de kntaktats i samband med inventeringsarbetets uppföljning, har dck varit enrmt. För egen del har jag sällan mött ett sådant engagemang för frågr sm har med utveckling av ett kulturliv att göra. Jag vågar därför påstå att Kulturgryning ch det med detta evenemang integrerade inventeringsarbetet har öppnat för en lika bred sm engagerad dialg bland kulturintresserade medbrgare i Nrdanstig. 6.3 Några tankar m Kulturgryning ch kultur i Nrdanstig av Kristina Källström Gernes, kmmunens ungdmssamrdnare tm 30/6-2011 Kulturgryning i Nrdanstig var ett unikt evenemang sm över hundra persner samarbetade för att genmföra, men sm fick ett långt större flkligt engagemang än så. Både före ch efter Kulturgryning har jag endast hört psitiva kmmentarer, reaktiner ch många önskningar inför framtida evenemang. När vi började planera för Kulturgryning ville jag att det skulle bli en arena där begreppet kultur kunde diskuteras, där vanligt flk kunde ta del av ett utbud sm i andra fall uppfattades vara till för andra grupper i samhället, ch framför allt en utvecklingsbädd för samarbeten i kmmunen ch i anknytning till kulturutövare i kmmunen. Min förhppning var att Kulturgryning skulle kunna bli en metd att arbeta med i framtiden för att hitta smarta frmer för en kmmunal kulturplitik ch en arena där framtidens kultur föds. Genm hela prcessen var arrangörsgruppen överens ch nga med att kmmunicera att Kulturgryning inte värderar kultur i frm av finkultur ch fulkultur. Genm vårt prgram ville vi visa kultur från dess breda sida. Just prgrammet var någt sm vi fick mycket beröm för. Flera i arrangörsgruppen nterade att många besökare km redan vid invigningen ch stannade till långt in på eftermiddagen, vilket är ett väldigt bra betyg i våra ögn. Många reaktiner var att där fanns någt för alla, ch det var precis det vi ville åstadkmma, så det målet får vi i alla fall se sm uppfyllt. Människr från alla generatiner deltg i Kulturgryning ch bidrg till att förstärka bilden av att kultur faktiskt är väldigt flkligt i Nrdanstig. 17

Vi hade ckså möjlighet att använda ss av sciala medier för att kmmunicera ch infrmera m Kulturgryning, dess utveckling ch gda bieffekter. Det bidrg till att Kulturgryning fick mycket credit ch snabbt blev uppmärksammat utanför kmmunens gränser. Trts krt planeringstid lyckades Kulturgryning samla ch engagera en väldigt str skara människr. Många av både besökarna ch utställarna ville gärna återkmma till framtida arrangemang. Vi lyckades visa, både för ss själva ch för mvärlden, att Nrdanstig har ett i allra högsta grad levande kulturliv. En str del av kulturlivet i Nrdanstig bärs upp av ett relativt fåtal eldsjälar. Det finns många risker med detta, bland annat att verksamheterna blir väldigt sårbara. Det finns få större arenr i kmmunen där flk kan utöva kultur. Heller ingen riktig överblick eller samrdning mellan lika kulturfrmer. Det finns visserligen en knstförening ch knsthall, teaterföreningar ch hallar, men när träffas knstnärer ch skådespelare för att diskutera utveckling ch nya idéer? Kanske är Kulturgryning rätt arena för detta? Ingen kmmunal tjänsteman med kmpetens ch förståelse för kultur arbetar i dagsläget med kultur i allmänhet ch utveckling av kultur i synnerhet. Näringslivskntret har frtfarande inte riktigt sett betydelsen ch ptentialen i detta. 1. En krdinatr behövs. Min bestämda uppfattning är att vi löser väldigt många av våra prblem genm att ägna ss åt kmmunikatin. För att kunna göra det behöver vi en spindel i nätet. En eller flera krdinatr(er) skulle kunna hjälpa till att skapa samarbeten mellan skla- kultur, (traditinellt Nrdanstigskt) näringsliv- kultur, föreningar- kulturföretagare, eldsjälar- arenr- kultur etc etc. Just nu finns ingen sådan aktör ch därför frtsätter alla pua på på sina små öar. Därför kmmer vi inte heller att kunna växa ch i någn större grad synas utanför kmmunens gränser. 2. En visin är att fler ska få möjlighet att prva på att ägna sig åt kultur på lika sätt. Kultur är utvecklande på så många sätt både för individen ch samhället ch därför brde vi låta fler få ta del av detta fantastiska verktyg. Du sm Nrdanstigsb, ditt kulturutövande ska få möjlighet att börja redan från småsklan ch det ska, genm hela livet, alltid finnas chanser att prva på lika kulturfrmer. Nyinflyttad eller gammal Nrdanstigsb har samma möjligheter. 3. Sett ur en gammal ungdmssamrdnares synvinkel, så är en av de mest uppenbara möjligheterna med kultur att stärka människrs självkänsla. Det finns så många unga idag med dålig självkänsla. Dessa ser vi bland annat i dem sm går ur grundsklan med dåliga betyg, de sm hänger bakm kisken ch tjuvröker, de sm blir mbbade ch de sm mbbar, vi ser dem på arbetsförmedlingen där de hamnar i fas 3 utan att ha fått sitt första jbb, vi ser dem på sc ch hs fsterfamiljer, bland de sm aldrig röstar, ch vi ser dem ensamma i bibliteket, sm har blivit deras sista tillflyktsrt. Självkänslan är vem jag är ch kulturen är ett utmärkt verktyg för att utfrska det. Kulturen är ett verktyg för att lära ss kncentratin, att göra aktiva val, gruppdynamik, utveckla kntaktnät ch scial förmåga, våga ta ställning sm aktiv samhällsmedbrgare ch utfrska världar inm lika knstarter ch att uppskatta den verkliga världen ckså. 18

6.4 Tidigare undersökningar i Nrdanstig Det har förviss gjrts undersökningar av kulturlivet i Nrdanstig tidigare. Så sent sm 2002 utgavs på uppdrag av styrgruppen för prjektet Knstnärer ch småföretagare i Nrdanstigs kmmun (med finansiering från EUs Mål 2 Nrra) en sällsynt vacker bk sm på 128 sidr presenterar 53 knstnärer ch knsthantverkare i Nrdanstig. Bken, sm heter just Knstnärer ch småhantverkare, ägnas ett uppslag per knstnär eller knsthantverkare, med ftgrafier av upphvsmännen på inlagans vänstersidr (med ett persnligt citat under respektive ft) ch en avbildning av ett av respektive upphvsmans verk på högersidrna. Merparten av de knstnärer ch knsthantverkare sm prträtteras i bken är frtfarande verksamma i kmmunen, ch flera av dem åtnjuter strt knstnärligt anseende, inte bara lkalt utan ckså natinellt. 7. NORDANSTIG EN KULTURPOLITISK PARADOX Nrdanstigs kmmun har under senare år fått utstå en hel del kritik för sina slimmade kulturbudgetar, vilket har lett till en mediebild av Nrdanstig sm en kultursnål kmmun. Å andra sidan, när man talar med framgångsrika kulturutövare ch entreprenörer, vars bpålar är djupt förankrade i den nrdanstigska myllan, ges ckså en annan bild; en bild av en kmmun sm visar str välvilja mt den sm redan blivit etablerad inm kultursektrn, en bild av en kmmun vars attityd till kulturutövning ch kulturnäring är väldig psitiv, även m stöd i frm av reda pengar är vanligt. Trlska skgen får exempelvis stöd genm att kmmunen står för markarrendet ch Östträffen blir hjälpt genm att kmmunen tillskjuter det belpp sm delas ut sm första pris (prissumman). Kmmunen hyr dessutm in sig i Hasselagården i frm av biblitek ch i Bergsjögården i frm av Nrdanstigs Utveckling. Båda gårdarna är avsedda för kulturaktiviteter. I en signerad artikel i Svenska Dagbladet den 31 ktber 2008 uppmärksammade skribenten Erica Treijs svenska kmmuners satsning på kultur under 2007 (räknat i krnr per invånare). Det året var Helsingbrg den kmmun sm satsade allra mest, medan Nrdanstig satsade minst. Sedan dess har tppsitinerna varierat, medan Nrdanstig har parkerat längst ned i den årliga statistik sm Kulturrådet redvisar (senast för åren 2008-2009). SvD- jurnalisten pängterade det paradxala i att man på Nrdanstigs hemsida möts av budskapet att kmmunen har många aktiva föreningar, ett rikt kulturellt föreningsliv ch en vacker natur för lika fritidsaktiviteter., ch ändå ger så lite till just kulturmrådet. På detta replikerade den dåvarande förvaltningschefen att kmmunen har ett rikt ch fint kulturliv. Kulturen lever sitt eget liv ch att det finns lite pengar behöver inte alls betyda att det är dåligt. Vidare att Nrdanstig har en ansträngd budget, där vi tvingas satsa på skla, vård ch msrg. Viljan finns, men inte pengarna medan de eknmiska svårigheter vi tvingas leva med egentligen gör att vi m några behöver de andningshål kulturen ger. Paradxalt i ett sammanhang sm mäter kulturkrna per invånare, framstår ckså några meningar i Yngve Nilssns (tidigare rdförande i kmmunstyrelsen i Nrdanstig) förrd i bken Knstnärer ch småhantverkare. Där skriver han att Nrdanstigs kmmun är lyckligt lttad med ett bredare utbud av knstnärer ch knsthantverkare än de flesta andra av Sveriges kmmuner. I jämförelse med kmmuner i samma strlek vågar jag påstå att vi är utan knkurrens när det gäller kulturutbudet.. Han säger vidare att knsten ch knsthantverket (är) en viktig del av det småskaliga näringslivet i Nrdanstig. Knstnärer, knsthantverkare ch övriga småföretagare kmmer även i framtiden att vara av mycket strt, för att inte säga avgörande, värde för kmmunen ch kmmunens utveckling för hur medbrgarna trivs.. 19

7.1 Vad visar statistiken egentligen? Det bestridliga faktum att Nrdanstig har väldigt många föreningar ch ett rikt kulturellt föreningsliv ch dessutm bebs av många framgångsrika kulturutövare, ch samtidigt är en kmmun sm inte anser sig ha råd med en str kulturbudget, ger självfallet anledning till viss reflektin. Vad kan det ber på, att en kmmun sm sägs satsa mindre av ffentliga medel än andra på kulturen, ändå kan stltsera med ett kulturellt utbud sm till både sin bredd ch sin spets anses förstklassigt? Kan det ber på en så enkel sak sm att den statistik kmmunen lämnar till Kulturrådet inte fångar upp vad sm faktiskt går till kulturen? Kan det rentav vara så att statistiken är så övergripande, att det inte går att utläsa vad i lika satsningar sm direkt eller åtminstne indirekt går till kulturen ch kulturutövarna? För vad skulle det annars kunna vara sm gör en sådan paradx möjlig? Att kulturens utövare gett upp hppet m ffentligt stöd ch istället tagit saken i egna händer för att bli sin egen lyckas smeder? I så fall är Nrdanstig gefundenes fressen för frskare sm intresserar sig för knstens ch kulturens eknmiska drivkrafter. 8. DEN KOMMUNALA MUSIKSKOLAN Vid terminsstarten 2009 inledde Nrdanstigs kmmun ett treårigt prjektsamarbete på musikmrådet med studieförbundet Bilda Gävle Dala ch det lkala föreningslivet i Nrdanstig. Den nya verksamheten fick namnet Nrdanstigs Musikverkstad. Bakgrunden till samarbetet var att den kmmunala musiksklan i Nrdanstigs lades ner vid utgången av vårterminen 2009, varefter kmmunen öppnade för samarbeten med det lkala föreningslivet. I avsiktsförklaringen till det nya samarbetet fastslgs att musiken är ett viktigt verktyg för barns utveckling, att musiken kan bidra till att stödja inlärningsprcessen i andra ämnen ch skapa ett strt mervärde i uppväxten för barn ch ungdmar. Där sägs ckså att Nrdanstigs Musikverkstad ska vara ett alternativ till den traditinella musiksklan ch ge utrymme för gruppundervisning ch inlärning både efter nter ch på gehör, ch att Musikverkstan ska erbjuda ett brett utbud av musik, sång ch dans till barn ch ungdmar i åldrarna 7-24 år ch jbba nära grundsklans musiklärare med läsårsteman sm även kan mfatta andra ämnen sm t ex bild ch media. Där stipuleras för övrigt ckså att Musikverkstan ska ha en utåtriktad verksamhet ch synas i det lkala föreningslivets evenemang i både strt ch smått. Under det första verksamhetsåret arbetade fyra lärare i Nrdanstigs Musikverkstad, under 2010 hade antalet ökat till fem. Samtliga lärare har under dessa två år arbetat deltid, ingen har haft mer än 50 prcent tjänstgöringstid. Samtliga lärare har haft lika anställningsvillkr, smliga fungerar exempelvis sm studiecirkelledare. Lars Elvervski sm leder prjektverksamheten är anställd på halvtid av studieförbundet Bilda. Åren närmast före 2009, innan verksamheten i Nrdanstigs Musikverkstad tg sin början, kstade musiksklan kmmunen i strleksrdningen 1,6 1,8 miljner på årsbasis. I kraft av samarbetet med Bilda Gävle Dala har kmmunen emellertid kunna se att musikskleverksamheten frtsätter för ca 150 elever i kmmunen. Kmmunens andel av samarbetet med Bilda bekstas med 500 000 krnr per år. När prjektet tar slut nästa år ska det kunna frtleva av egen kraft, berättar Lars Elvervski, varför ytterligare kmmunala medel inte kmmer att tillskjutas. Den sm har till uppgift att samtala med nrdanstigsbr m kulturlivet i kmmunen, upptäcker snabbt att musiksklans framtid är den enskilda fråga sm väcker störst engagemang. 20