Inledning om penningpolitiken

Relevanta dokument
Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Penningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson

Min penningpolitiska bedömning

Penningpolitisk rapport. April 2015

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Penningpolitiskt beslut

Redogörelse för penningpolitiken 2017

Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet

Diagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring. Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Redogörelse för penningpolitiken 2013

Redogörelse för penningpolitiken 2018

Penningpolitisk rapport juli 2015

Penningpolitisk rapport December 2016

Penningpolitiskt beslut April 2015

Det ekonomiska läget. KOMMEK augusti. Vice riksbankschef Svante Öberg

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent

Inledning om penningpolitiken

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Penningpolitisk rapport. Oktober 2014

Penningpolitisk rapport september 2015

Penningpolitisk rapport Juli 2013

Sveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar

Redogörelse för penningpolitiken 2012

Penningpolitiken september Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen

Penningpolitisk rapport oktober 2017

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Aktuell penningpolitik och det ekonomiska läget

Penningpolitisk rapport februari 2017

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick

Penningpolitisk rapport Juli 2016

Penningpolitisk rapport juli 2017

Penningpolitisk rapport december Kapitel 1

Penningpolitisk rapport september 2017

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitisk rapport februari 2018

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitisk rapport Oktober 2013

Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Sverige behöver sitt inflationsmål

Penningpolitisk rapport Februari 2013

Penningpolitisk rapport April 2016

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Penningpolitisk rapport februari 2016

Penningpolitik och inflationsmål vikten av tydlighet och. öppenhet. Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef. Ratio 24 augusti 2017

Penningpolitisk rapport Juli 2014

Penningpolitisk rapport Februari 2014

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Penningpolitisk rapport april 2018

Den penningpolitiska idédebatten lärdomar från utvecklingen i Sverige

Penningpolitisk rapport april 2017

KONJUNKTURINSTITUTET. 28 augusti Jesper Hansson

BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Penningpolitisk rapport februari 2019

Ekonomiska läget och penningpolitiken Business Arena 20 september 2017

Riksbanken och dagens penningpolitik

Penningpolitisk rapport oktober 2018

Flexibel inflationsmålspolitik. Flexibel inflationsmålspolitik och senaste räntebeslutet. Varning

Penningpolitisk rapport april 2019

Utsikterna för den svenska konjunkturen

Penningpolitisk rapport juli 2018

Penningpolitisk rapport december 2018

ANFÖRANDE. Avvägningar i penningpolitiken. Lägre ränta i Sverige under det gångna året

Konjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden

Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016

Global sourcing och makroekonomi

Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

Penningpolitisk rapport. Juli 2013

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Riksbankens och penningpolitiken

Ekonomiska bedömningar

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Penningpolitisk uppföljning december 2013

Riksbanken och penningpolitiken

Penningpolitik med inflationsmål

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Penningpolitisk uppföljning september 2009

Penningpolitisk rapport. Februari 2014

ANFÖRANDE. Inledning om penningpolitiken. Dramatik på världens finansmarknader. Vad händer i omvärlden?

Penningpolitisk rapport december 2015

Penningpolitiken och lönebildningen ett ömsesidigt beroende

Löneekvationen. Ökad vinstandel och/eller importpriser. Real löner 0% Inflation 3,5% Produktivitet 1,5% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5%

Penningpolitisk rapport. Oktober 2013

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Transkript:

Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 november 13 Riksbankschef Stefan Ingves

Dagens presentation Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken Utmaningar på arbetsmarknaden Varför låg inflation? Den svenska ekonomin och penningpolitiken vart är vi på väg?

Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken

Sverige är en liten öppen ekonomi utvecklingen i omvärlden viktig BNP i olika regioner och länder 11 USA 11 1 Euroområdet 1 Sverige 9 9 8 8 7 7 6 9 98 1 7 1 13 6 Anm. Index, 7 kvartal = 1 Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, SCB och Riksbanken

Svag utveckling i euroområdet har inverkat på Sveriges export Sveriges exportmarknader 3 13 3 3 3 1 1 1 1 Euroområdet USA Storbritannien Danmark+Norge BRIC Anm. Andelar av Sveriges totala varuexport, procent. Siffror för 13 avser genomsnitt till och med augusti månad. Andelarna summerar inte till 1 procent eftersom inte alla länder redovisas. Källa: SCB

och tillväxten har försvagats BNP i Sverige och omvärlden 1 USA 1 8 Euroområdet Sverige 8 - - -8-8 -1-1 -16 7 8 9 1 11 1 13-16 Anm. Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data. Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat och SCB

Svensk arbetsmarknad har stått emot väl, men den höga arbetslösheten är ett problem Arbetskraft, sysselsättning och arbetslöshet 1 Arbetskraft (vänster skala) Sysselsatta (vänster skala) Arbetslöshet (höger skala) 1 8 8 6 6 1 7 1 13 Anm. Tusental personer respektive procent av arbetskraften, 1-7 år. Säsongsrensade data. Tre månaders glidande medelvärde. Källor: SCB och Riksbanken

Utmaningar på arbetsmarknaden

Låg ränta ger stöd åt arbetsmarknaden Reporäntan och utlåningsräntor till hushåll och företag 7 6 Genomsnittlig bankränta till företag Genomsnittlig boränta till hushåll Reporänta 7 6 3 3 1 1 6 7 8 9 1 11 1 13 Anm. Procent. Genomsnittliga boräntor till hushåll och bankräntor till företag på nya avtal, månadsmedelvärden. Källor: SCB och Riksbanken

Men penningpolitiken kan inte åtgärda strukturella problem Arbetslöshet och produktionsgap 1 1 8 6 - - -6 Arbetslöshet Arbetslöshet, medelvärde Produktionsgap 1 1 8 6 - - -6-8 8 8 9 9 1-8 Anm. Procent. Produktionsgap enligt produktionsfunktionsmetoden. Genomsnittlig arbetslöshet visas för perioderna 198-1991 (3, procent) respektive 1999-13Q (7, procent). Källor: SCB och Riksbanken

Fler åtgärder än låg ränta behövs för att påtagligt minska arbetslösheten Antal arbetslösa i utsatta och ej utsatta grupper 3 Ej utsatta grupper Utsatta grupper 3 1 1 1 1 6 8 1 1 Anm. Tusental personer. Säsongsrensade och trendade data. Arbetslösa inklusive personer i program med aktivitetsstöd. Utsatta grupper definierade enligt Arbetsförmedlingen. Källa: Arbetsförmedlingen

Procentuell förändring, arbetslöshet 7-1 Hushållens skuldsättning och bostadspriserna en risk inte minst för arbetslösheten Utvecklingen av arbetslösheten och de reala bostadspriserna i olika länder Irland Spanien 1 1 Danmark Storbritannien Norge Nederländerna Sverige Finland Kanada - - -3 - -1 1 Procentuell förändring, reala bostadspriser 7-1 Anm. Den lodräta axeln visar förändringen av arbetslösheten i procentenheter mellan 7 och 1, och den vågräta axeln den procentuella förändringen av de reala bostadspriserna under samma period. Källor: Nationella källor och Riksbanken

Varför låg inflation?

Sjunkande räntor förklarar att KPI ökar långsammare än KPIF KPI och KPIF KPIF KPI 3 3 1 1-1 -1-6 8 1 1 - Anm. Årlig procentuell förändring. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB

Låga importpriser, på grund av svag utveckling i omvärlden Globala exportpriser och importpriser 1 Globala exportpriser, viktade efter importandel till Sverige 1 1 Importpriser 1 - - -1 6 8 1 1-1 Anm. Årlig procentuell förändring. Globala exportpriser är en sammanvägning av exportdeflatorer (i lokala valutor) där Sveriges importandelar använts som vikt. Importpriser avser konsumtionsvaror. Källor: Nationella källor och Riksbanken

och förstärkningen av kronkursen Konkurrensvägd nominell växelkurs, KIX-index 1 1 13 September Oktober 13 1 1 11 11 1 1 9 7 9 11 13 1 9 Anm. Index, 199-11-18 = 1. Utfall är dagskurser och prognoser avser kvartalsmedelvärden. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källa: Riksbanken

Låga prispåslag i svenska företag KPIF-inflation och arbetskostnad per producerad enhet 3 KPIF Arbetskostnad per producerad enhet, trend 3 1 1 6 8 1 1 Anm. Årlig procentuell förändring. Trenden för arbetskostnaderna är beräknad med hjälp av Hodrick- Prescott-filter, med data till och med kvartal 3 13, där det sista kvartalet är Riksbankens prognos. Källor: SCB och Riksbanken

Viktigt med perspektiv på inflationsutvecklingen KPI och KPIF 16 1 1 1 8 6 KPIF KPI KPIF 199-13 (september) Medel 1,8 16 1 1 1 8 6 KPI - 199-13 (september) Medel 1, - 8 8 9 9 1 - - Anm. Årlig procentuell förändring. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Realtidsdata på månadsfrekvens. Källor: SCB och Riksbanken

Inflationsförväntningarna väl förankrade förtroende för inflationsmålet KPI-inflation och inflationsförväntningar Inflationsförväntningar på olika sikt KPI 3 3 1 1 år år år 1-1 -1-9 96 98 6 8 1 1 1 16 18 - Anm. Inflationsförväntningar enligt penningmarknadens aktörer på 1 års, års och års sikt. Källor: SCB och TNS Sifo Prospera

Reporäntan är historiskt låg Real reporänta 16 16 1 1 8 8 Realränta (3m ränta-inflationsförväntningar hushåll enligt KI) Realränta (reporänta-inflationsförväntningar hushåll enligt KI) Real reporänta (PPR oktober 13) - 8 8 9 9 1 1 - Anm. Procent, kvartalsmedelvärden. Den reala reporäntan är beräknad som ett medelvärde av Riksbankens reporänteprognos för det kommande året minus inflationsprognos (KPIF) för motsvarande period. Källor: Konjunkturinstitutet och Riksbanken

Den svenska ekonomin och penningpolitiken vart är vi på väg?

Vissa orosmoln i omvärlden Amerikansk finans- och penningpolitik Skuld- och bankproblem i euroområdet Kapitalutflöden från tillväxtekonomier

Anm. KIX (87%) inkluderar 87 procent av de länder som ingår i KIX. Värden över indikerar tillväxt. Källor: Institute for Supply Management, Markit Economics och Riksbanken men förtroendet uppvisar en stigande trend Inköpschefsindex i tillverkningsindustrin 6 6 Inköpschefsindex, KIX (87%) Inköpschefsindex, USA Inköpschefsindex, euroområdet 6 6 3 3 3 8 9 1 11 1 13 3

Stabil tillväxt i världshandeln Världshandelsindex 1 1 13 Världshandelsindex Prognos IMF (WEO oktober 13) Prognos IMF (WEO juli 13) 1 1 13 1 1 11 11 1 1 9 7 9 11 13 1 9 Anm. Index, = 1. USD, säsongsrensade data. Källa: CPB Netherlands Bureau of Economic Policy Analysis

Återhämtning i omvärlden bidrar till tillväxten i Sverige BNP i olika regioner och länder 6 6 3 3-3 -3-6 -6-9 BNP, KIX BNP, USA -9-1 7 9 11 13 1 BNP, euroområdet -1 Anm. Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, Nationella källor och Riksbanken

Förutsättningar på plats för konjunkturförbättring i Sverige Bättre tillväxt i omvärlden Hushåll och företag mer optimistiska Expansiv finans- och penningpolitik God inkomstutveckling

Tydligt högre tillväxt nästa år BNP-tillväxt 1 8 BNP, Sverige 1 8 - - -8-8 -1-1 -16 8 9 1 11 1 13 1 1 16-16 Anm. Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data. Källor: SCB och Riksbanken

Arbetslösheten faller tillbaka 9 9 8 8 7 7 6 6 7 9 11 13 1 September Oktober Anm. Procent av arbetskraften, 1-7 år, säsongsrensade data. Källor: SCB och Riksbanken

Inflationen stiger mot målet Inflation mätt med KPI och KPIF Omvärldskonjunkturen förbättras Kronförstärkningen väntas upphöra Högre efterfrågan företagen kan höja priserna 3 3 1 KPI KPIF 1-1 -1-7 9 11 13 1 - Anm. Årlig procentuell förändring. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

Hushållens skuldsättning har beaktats Hushållens skuldkvot 18 18 17 17 16 16 1 1 1 1 13 13 1 1 11 11 1 6 8 1 1 1 16 1 Anm. Procent av disponibel inkomst. Källor: SCB och Riksbanken

En lämplig avvägning Reporänta 3 Expansiv penningpolitik för att stimulera ekonomin och nå inflationsmålet Men risker med höga skulder Avvägningar nödvändiga 3 1 1 8 9 1 11 1 13 1 1 16 Anm. Procent. Prognos avser kvartalsmedelvärden; utfall avser dagsdata. Källa: Riksbanken