2013 Patientsäkerhetsrapport

TOMELILLA KOMMUN 2013 Patientsäkerhetsrapport Tomelilla kommun TOMELILLA KOMMUN March 31, 2014 Författare: Jonny Larsson

Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Mål för patientsäkerhetsarbetet 3 Strategi för ökad patientsäkerhet 5 Åtgärder för säker läkemedelshantering 6 Ökad patientsäkerhet genom förbättrade läkemedelsrutiner 6 Ökad patientsäkerhet genom åtgärder för ökad läkemedelskompetens 6 Egenkontroll läkemedel 7 Enkel- och fördjupad läkemedelsgenomgång på särskilt boende 7 Enkel- och fördjupad läkemedelsgenomgång i ordinärt boende 7 Resultatet av enkel- och fördjupad läkemedelsgenomgång 8 Egenkontroll av följsamheten till läkemedelsrutiner 9 Övrig egenkontroll 9 Egenkontroll för att undvika trycksår 10 Egenkontroll av basal vårdhygien 11 Säker dokumentation i vården 12 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 13 Skiss över hälso- och sjukvårdens system för rapportering, utredning och åtgärder vid en avvikelse i vården 15 Handläggningstider för rapportering, utredning och åtgärder vid avvikelser i vården 16 Riskanalys 17 Identifierade riskområden 19 Åtgärder inom identifierade riskområden 19 Riskområde kommunikation 19 Riskområde undernäring 20 Riskområde läkemedel 22 Riskområde fallolyckor 28 Riskområden medicintekniska hjälpmedel och rehabilitering 32 Riskområde trycksår 35 Riskområde infektioner och smittspridning 36 Riskområde felaktig, fördröjd eller utebliven vård 37 Riskområde demenssjuka 39 Samverkan med brukare och närstående 43 Synpunkter och klagomål på hälso- och sjukvården och den sociala omsorgen 44 1

Sammanfattning Den 1 januari 2011 infördes en ny patientsäkerhetslag. Syftet är att göra vården säkrare och att det ska bli enklare för brukare att anmäla felbehandling. I patientsäkerhetslagen är det ett krav på en patientsäkerhetsberättelse som innehåller en redovisning hur patientsäkerhetsarbetet bedrivits, vilka åtgärder som vidtagits samt vilka resultat som uppnåtts. Identifierade riskområden i patientsäkerhetsrapporten är kommunikation, undernäring, läkemedel, fall, trycksår, smittspridning, felaktigt utförd vård, medicinteknikska hjälpmedel, rehabilitering och vård av demenssjuka Under 2013 har 2340 avvikelser i vården rapporterats. Läkemedel och fallolyckor var de riskområden som representerar 90 procent av risker, tillbud eller negativa händelser. (1106 läkemedelsavvikelser och 946 fallolyckor). Avvikelserna inom läkemedel har minskat för första gången på 7 år. Tidigare år har avvikelserna inom läkemedel haft en årlig ökning på cirka 20 procent. Patientsäkerheten har även följts upp genom egenkontroll. All personal har t.ex. utfört självskattning av de basala hygienrutinerna. Egenkontroll av olämpliga läkemedel har medfört att 90 procent som är boende det egna hemmet och särskilt boende har fått en individuell medicinsk vårdplan där det även ingår en enkel läkarledd läkemedels genomgång. Cirka 10 procent i ordinärt boende och 20 procent i särskilt boende har dessutom erhållit en fördjupad läkemedelsgenomgång med apotekare, läkare och sjuksköterska. Läkemedelsansvariga undersköterskor på särskilda boenden genomför sedan 2011 en internkontroll vid två tillfällen per termin av läkemedelshanteringen. Sjuksköterskor gör en månadsgranskning/kontrollräkning av kollegans narkotikaklassade mediciner. Viktiga åtgärder som uppnåtts för patientsäkerheten är verksamhetsuppföljning av hemtjänst och särskilda boenden för äldre. Verksamhetsuppföljningen inom hemtjänsten och visade att arbetsprocesserna behövde utvecklas. Verksamhetsuppföljningen av de särskilda boendena av föregående års verksamhetsuppföljning visade att samtliga särskilda boenden med undantag Brinkehem uppvisade påtagliga förbättringar. Erfarenheterna är att verksamhetsuppföljningar generellt har skapat en positiv utveckling av verksamheternas kvalitet i vården. Ett riskområde som inte är tillgodosett är vården av svårt demenssjuka. Det finns ett utbyggnadsbehov av cirka 20 demensplatser. Riskbedömningar görs i dag av demensteamet och MAS när vård för denna vårdgrupp ska utföras på särskild boende eller korttidsboende som inte är anpassat för vård av demenssjuka. 2

3 Mål för patientsäkerhetsarbetet Mål År 2013 Uppföljning mål 100 % av omvårdnadspersonalen som ska överlämna läkemedel ska genomgå intern utbildning i läkemedelshantering och delegering 100 % av omvårdnadspersonalen som ska ge insulin ska genomgå intern utbildning i diabetes 100 % av omvårdnadspersonalen ska ha läsbehörighet till hemsjukvårdens journal 100 % av omvårdnadspersonalen ska årligen genomgå självskattning i basal vårdhygien 100 % av nyinflyttade brukare till särskilda boenden ska erbjudas ankomststatus; nutritionsbedömning (MNA), trycksårsbedömning (Norton) och fallriskbedömning (DFRI) 100 % av brukare på särskilda boenden ska ha en nattfasta som understiger 11 timmar 100 % av orsaksutredningar till avvikelser i vården ska genomföras inom 4:a veckor 100 % procent av brukarna ska årligen få en reviderad medicinsk vårdplan 100 % 100 % 100 % 100 % MNA, 19% Norton 100 % DFRI 9 % 100 % 100 % 90 % i ordinärt boende 90 % i särskilt boende

4 Mål för patientsäkerhetsarbetet Mål År 2013 Uppföljning mål 50 % av boende på särskilt boende ska erhålla en apotekarledd läkemedelsgenomgång (övriga deltagare: läkare, sjuksköterska och läkemedelsombud) 20 % 100 % av rehabiliteringsinsatser som kräver instruktion/ordination av sjukgymnast/arbetsterapeut till omvårdnadspersonal eller av sjukgymnast/arbetsterapeut bedömd egenvårdsplan ska resultera i en pågående plan för rehabilitering 100 % av dokumentation inom rehab ska struktureras enligt beslutsstödsmodellen 100 % 100 %

5 Strategi för ökad patientsäkerhet Öka kunskaperna om allvarliga risker och händelser inom läkemedelsområdet. Öka följsamheten till lokala läkemedelsrutiner. Öka riskmedvetenheten hos alla medarbetare. Öka följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler. Öka följsamheten till nationella åtgärdspaket inom alla riskområden. Fortbildning i medicintekniska rutiner och rutiner inom rehabilitering och fallolyckor. Förbättra kommunikationen med hjälp av SBAR. (Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd, Rekommendation) Årlig systematisk verksamhetsuppföljning/tillsyn.

6 Åtgärder för säker läkemedelshantering Ökad patientsäkerhet genom förbättrade läkemedelsrutiner År 2013 Uppföljning Läkemedelslista för dosett 100 % Läkemedelslista för originalläkemedel 100 % Läkemedelslista för vid behovs läkemedel 100 % Läkemedelslista för utvärdering av vid 100 % behovs läkemedel Ökad patientsäkerhet genom åtgärder för ökad läkemedelskompetens År 2013 Kursdeltagare Grundutbildning i läkemedel för 148 omvårdnadspersonal som ska erhålla delegation för överlämnande av läkemedel Diabetesutbildning för 21 omvårdnadspersonal som ska erhålla tilläggsdelegering för insulingivning Summa 169

7 Egenkontroll läkemedel Ökad patientsäkerhet på särskilda boende genom enkel- och fördjupad läkemedelsgenomgång År 2012-2013 Läkarledd läkemedelsgenomgång vid årlig medicinsk vårdplan Apotekare ledd läkemedelsgenomgång Särskilda boende År 2012 2013 2012 2013 SÄBO Byavången 34 47 10 1 SÄBO Valkyrian 49 40 0 5 SÄBO Norrevång 43 26 10 10 SÄBO Brinkehem 18 18 13 15 SÄBO Skogsdungen 1 7 0 0 Totalt SÄBO 145 141 33 31 Kommentar I Tomelilla kommun finns 95 servicelägenheter och 47 lägenheter för demenssjuka, totalt 142 lägenheter. 12 korttidsplatser ingår inte i beräkningen av antalet läkemedelsgenomgångar. Ökad patientsäkerhet inom ordinärt boende genom enkel- och fördjupad läkemedelsgenomgång År 2012-2013 Ordinärt boende Läkarledd läkemedelsgenomgång vid årlig medicinsk vårdplan Apotekare ledd läkemedelsgenomgång År 2012 2013 2012 2013 Hemsjukvård Brösarp 20 29 2 4 Hemsjukvård Centrum 35 61 6 0 Hemsjukvård Väster 70 60 0 0 Hemsjukvård Söder 43 44 0 10 Totalt hemsjukvård 168 194 8 14 Kommentar Vid mättillfället erhöll cirka 220 personer i ordinärt boende kommunal hemsjukvård.

8 Resultatet av enkel- och fördjupad läkemedelsgenomgång Tomelilla kommun erhöll av staten en riktad prestationsersättning på cirka 400 tkr som följd av att nedanstående läkemedel hade minskat hos befolkningen som är 75 år eller äldre.

9 Egenkontroll av följsamheten till läkemedelsrutiner Läkemedelsansvariga undersköterskor på särskilda boenden genomför två gånger per termin en internkontroll över enhetens följsamhet till läkemedelsrutinerna. Verksamhet på entreprenad genomför två gånger per termin även internkontroll av läkemedelshanteringen på sina hemtjänstområden (Söder och Centrum). Sjuksköterskan genomför en granskning en gång per månad av narkotika klassade mediciner. Sjuksköterska genomför kollegiegranskning en gång varannan månad av narkotika klassade mediciner. När förråd och akutförråd av läkemedel på särskilda boenden kontrolleras en gång per månad av särskilt ansvarig sjuksköterska. Sjuksköterska genomför kollegiegranskning en gång per månad av basförrådets narkotika klassade mediciner. Region Skåne genomför egenkontroll av basförrådet för läkemedel via årlig enkät till ansvariga sjuksköterskor.

10 Övrig egenkontroll Egenkontroll för att undvika trycksår Trycksår som uppstår i vården rapporteras som en avvikelse i vården. Statusen på antalet brukare med trycksår är en nationell indikator av vårdens kvalitet. Punktprevalensmätning för trycksår har genomförts 2013 under vår och höst. Cirka 300 personer inom hemsjukvården i Tomelilla riskbedömdes vid varje tillfälle. Mätning av trycksår Riket % Tomelilla % Ökad risk för 12 4 tryckskada Hade en tryckskada 2-4 5 1 Punktprevalensmätning visar förekomsten av trycksår vid ett enstaka tillfälle. Punktprevalensmätningen av trycksår bestod av fyra delar: hudbedömning, prevention, riskbedömning och journalgranskning. Den metod som tillämpades var Norton. Riskbedömning innebär att man bedömer om patienten löper ökad risk att drabbas av trycksår. Om det finns en ökad risk ska åtgärder sättas in som förebygger trycksår som till exempel tryckavlastande madrasser. 2013 Utbildning av omvårdnadspersonal i sår- och trycksår Antal 72 Även kompetensutveckling av omvårdnadspersonalen ingick i förstärkningen av egenkontrollen för att förebygga trycksår.

11 Egenkontroll av basal vårdhygien Efterlevnad av den basala hygienrutinen 2012 2013 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Frösunda LSS, personlig assistans ansvarar för resultatet för år 2013. År 2012 var personlig assistans i egenregi. Cirka 300 omvårdnadspersonal och legitimerad personal har ingått i självskattningen.

12 Säker dokumentation i vården År 2013 Tillämpning av beslutsmodellen (arbetsterapeuter och sjukgymnaster) Tillämpning av scanning rutiner Tillämpning med årlig medicinsk vårdplan Tillämpning av loggrutiner för kontroll av otillbörlig åtkomst samt att all personal tagit del av hälso- och sjukvårdsdokumentationen Tillämpning av SBAR - Systematisk metod för kommunikation: Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd, Rekommendation

13 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Rapporteringsskyldighet vid avvikelser i vården har all personal verksam inom vård och omsorg. Ansvar Enhetschefen Enhetschefer har av vård- och omsorgsnämnden beslutat ha ansvar som verksamhetschef, enligt 29 Hälso- och sjukvårdslagen. Verksamhetschefen har därmed det yttersta ansvaret för vårdenhetens kvalitet. Motsvarande ansvar har verksamhetscheferna på Förenade Care och Carema för de verksamheter som drivs på entreprenad Ärendeansvarig vid en avvikelse i vården är enhetschefen för den verksamhet (boende/hemtjänst) där avvikelsen inträffat. Det är enhetschefen eller den som av enhetschef blivit delgerad hälso- och sjukvårdsuppdraget, som tar beslut om att utse orsaksutredare. Orsaksutredningen ska ge underlag för åtgärder kortsiktigt och långsiktigt som förebygger att händelsen inte upprepas på nytt. Det ligger också i enhetschefens ansvar att inträffade avvikande händelser tas upp på arbetsplatsträffar och team konferenser. Ansvar vård och omsorgspersonal Vård och omsorgspersonal som observerat en händelse som upplevs som en risk (tillbud) obehag eller skada för brukaren ska omgående ta kontakt med tjänstgörande sjuksköterska. Vård och omsorgspersonalen/rapportör ska enligt upprättade rutiner under innevarande arbetspass skriva en avvikelserapport på en händelse (avsteg från ett förväntat förlopp) som upplevs som en risk (tillbud) obehag eller skada för brukaren. Ansvar Sjuksköterska Sjuksköterskan som tjänstgör då avvikelsen inträffar, har ansvaret för det medicinska omhändertagandet av brukaren. Vidare att den medicinska händelsen dokumenteras och riskbedöms i omvårdnadsjournalen. Detta ska ske under aktuellt arbetspass. Sjuksköterskan ansvarar också för att brukaren och/eller närstående får information om händelsen, om detta inte i det enskilda fallet bedöms som onödigt eller olämpligt. Ansvar Arbetsterapeuter och sjukgymnaster Vad som ovan sagts om sjuksköterskans ansvar gäller även arbetsterapeut och sjukgymnast samt att ansvara för orsaksutredningar vid fallolyckor, bedöma behov av rehabilitering, och medicintekniska hjälpmedel. Det som är speciellt vid avvikelser av medicintekniska hjälpmedel (utan personskada) är att rapportören alltid ska kontakta arbetsterapeut och sjukgymnast för en bedömning om avvikelse föreligger.

14 Ansvar för medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS ansvarar för att snarast ta emot anmälningar om allvarliga medicinska händelser. (allvarlighetsgrad 3) MAS utför omgående en risk och händelseanalys av anmälda allvarliga händelser samt kontrollera att åtgärder är vidtagna. MAS avgör om avvikelsen skall anmälas vidare till Socialstyrelsen enligt Lex Maria. MAS anmäler till socialstyrelsen MAS redovisar och rapporterar till Vård- och Omsorgsnämnden MAS ansvarar för att göra en internkontroll av arkiverade avvikelserapporter. MAS ansvarar och beslutar om lokala avvikelsehanteringen (HSL 24) MAS ansvarar för riskanalyser och i dialog med verksamheten identifierar riskområden. MAS utför på uppdrag av vård- och omsorgsnämnden och i sitt medicinska ansvar en verksamhetsuppföljning/tillsyn att verksamheten lever upp till lagstiftarens krav på god kvalitet inom hälso- och sjukvården.

15 Skiss över hälso- och sjukvårdens system för rapportering, utredning och åtgärder vid av avvikelser i vården 1gång per år patientsäkerhetsrapport till Vård och omsorgsnämnden Leg personal riskbedömer avvikelsen i Allvarlighetsnivå 1 Allvarlighetsnivå 2 Allvarlighetsnivå 3 Avvikelse i vården Rapportör skriver avvikelsen Anhöriga och brukare involveras utredningen Orsaksutredning över avvikelser relaterat till leg personal biträder omvårdnadsansvarig sjuksköterska eller områdesansvarig arbetsterapeut/sjukgymnast Enhetschefen Orsaksutredning över fall avvikelser genomförs av arbetsterapeut/sjukgymnast Enhetschef är ärendeansvarig och utser orsaksutredare och har ansvaret att bedöma om orsaksutredningen kan avslutas Enhetschef ansvarar för att händelsen registreras i avvikelsesystemet Avvikelser relaterat till personal med delegation Orsaksutredningen sker av Enhetschef Vid jäv hos enhetschefen ansvaras utredningen av överordnad Chef Allvarlighetsnivå 3, MAS leder orsaksutredningen och har ärendeansvar Mas utför 20 stickprov per månad av utredningar och riskbedömningar

16 Handläggningstider för rapportering, utredning och åtgärder vid avvikelser i vården Handläggningstider för rapportering, utredning och åtgärder fördelat efter typ av avvikelse i vården Målet är att en avvikelse i vården ska vara utredd och ha genomfört en förebyggande åtgärd inom 4:a veckor. Detta mål har infriats. Om utredningen överskrider 4:a veckor görs en riskbedömning.

17 Riskanalys Inom vård- och omsorg finns medicinskt ansvarig sjuksköterska som är huvudansvarig för riskanalyser och i dialog med verksamheten identifierar riskområden och beslut om en riskanalys bör genomföras. Riskanalyser sker alltid i samband med verksamhetsförändringar och större rutinförändringar. Riskanalys sker alltid på svårt demenssjuka som ska vårdas på annan vårdnivå än demensboende. Vård- och omsorgsnämnden har fattat beslut om systematisk verksamhetsuppföljningen. Syftet är ta reda på hur väl verksamheten lever upp till lagstiftarens krav på god kvalitet inom vård och omsorg. Verksamhetsuppföljningen leder till initiering av arbetsprocesser inom arbetsgruppen som bidrar till ökad kvalitet i genomförandet av insatser. Verksamhetsuppföljning i november 2013 av vård- och omsorgsnämndens kvalitetskrav på hemtjänsten i Tomelilla kommun VERKSAMHETSUPPFÖLJNING Sammanställning i procent av behov av åtgärder Söders hemtjänst % (Vardaga) Centrums hemtjänst % (Förenade Care) Tomelilla kommuns % hemtjänst Etablerade rutiner som uppnår vårdoch omsorgsnämndens kvalitetskrav på utförd vård- och omsorg från hemtjänsten i Tomelilla kommun Planerad utveckling av arbetsprocesser Inga planerade utveckling av arbetsprocesser Nov 2013 Nov 2014 Nov 2013 Nov 2014 Nov 2013 56 90 39 39 5 56 5 5 5 Nov 2014 Etablerad rutiner * Inga planerade arbetsprocesser * * Planerade

18 Jämförelse i procent mellan november 2012 och november 2013 av utvecklingen att uppnå vård- och omsorgsnämnden kvalitetskrav på särskilda boenden i Tomelilla kommun VERKSAMHETSUPPFÖLJNING Sammanställning i procent av behov av åtgärder Valkyrian % Byavången % Brinkehem % Skogsdungen % Norrevång % Etablerade rutiner som uppnår vård- och omsorgsnämndens kvalitetskrav på särskilda boenden i Tomelilla kommun Planerad utveckling av arbetsprocesser Ingen planerad utveckling av arbetsprocesser 2012 2013 2012 2013 2012 2013 2012 2013 2012 2013 39 90 74 90 13 25 34 94 26 95 57 10 22 10 83 30 62 6 70 5 4 0 4 0 4 45 4 0 4 0 *Ingen planerad utveckling av arbetsprocesserna avser ADL status via arbetsterapeut. Tillgången på arbetsterapeuter gör att det inte går att utföra ADL status på samtliga brukare. Etablerad rutiner * Inga planerade arbetsprocesser * * Planerade arbetsprocesser

19 Kommunikation Undernäring Läkemedel Fall Trycksår Smittspridning Felaktigt utförd vård Medicintekniska hjälpmedel Rehabilitering Demenssjuka Åtgärder inom identifierade riskområden Riskområde kommunikation Informationsöverföringen mellan sjukvårdshuvudmännen är förenat med risker. Tomelilla kommun har tillsammans med övriga sydost kommuner infört SBAR tillsammans med Ystads sjukhus för att minska risken med för att viktig information glöms bort eller feltolkas. SBAR är en systematisk metod för kommunikation som ger struktur åt dialogen: Situation. Bakgrund. Aktuellt tillstånd. Rekommendation. SVPL-IT är ett elektroniskt vårdplaneringssystem som utvecklats mellan region Skåne och Skånes kommuner via kommunförbundet. Systemet infördes under 2011 och ska när det fungerar optimalt ge en säkrare överföring av information vid vårdplaneringen mellan huvudmännen. En vårdplanering består av fyra delprocesser: Underrätta om inskrivning i slutenvården. Kalla till samordnad vårdplanering. Upprätta en samordnad vårdplan. Underrätta om utskrivningsklar.

20 Riskområde undernäring Mål Nattfastan hos den äldre får aldrig överstiga 11 timmar Mätning av nattfastan på särskilda boenden under en vecka i oktober 2007, 2008, 2009, 2010, 2011, 2012, 2013 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Mål 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Mål Ängslyckan 10,5 12,3 11,38 11,73 12,12 11,13 12,05 11 Ljungen/Heden 10,8 10,1 9,44 10,16 9,9 12,98 11,27 11 Stjernemosse 14,1 13 13,24 12,7 11,84 9,74 11,24 11 Lindängen 13,6 12,8 13,3 11,89 6,9 9,3 11 Korttid/Törnehög 13,3 13 12,21 10,61 9,72 10,4 8,05 11 Qvarnen/Magle 12,2 11,9 11,5 9,77 5,58 6,5 8,81 11 Vallmotegen 14 14 13,8 11,43 11,23 12,28 12,03 11 Klövertegen 11,6 12,5 12,18 9,63 10,31 8,7 11 Lintegen 12 11,8 10 11,45 12,39 11 Plan 1 Byavången 13,7 12,7 13,01 12,15 11,14 9,82 11,5 11 Plan 2, Byavången 15 13,4 12,45 11,2 10,04 10,36 11,16 11 Blå, Valkyrian 12,4 13,4 9,09 7,56 7,47 9,57 8,15 11 Grön, Valkyrian 12,6 12,4 8,62 8,34 8,39 8,8 9,84 11 Gul,Valkyrian 12,2 12,2 9,41 9,42 6,04 8,78 8,8 11 Aprikos, Valkyrian 12,6 11,2 10,05 8,61 8,32 8,33 8,86 11 Skogsdungen 12,42 11,16 10,13 11 Medelvärde 12,7 12,44 11,34 10,52 9,32 10,17 10.

21 Forts. Undernäring Regelbundet näringsintag är viktigt för att förebygga undernäring. Tidigare år har nattfastan överstigit 11 timmar. År 2010 sågs för första gången ett trendbrott med nattfasta som generellt understeg 11 timmar. År 2011 och 2012 har denna trend befästs. De som är boende på våra särskilda boenden eller de personer som bor i ordinärt boende och som har bedömts av sjuksköterska att utgör en riskgrupp för undernäring ska erbjudas tre huvudmål och minst två mellan mål jämt fördelat över dygnet. Den ofrivilliga nattfastan får inte heller överstiga 11 timmar. I princip har samtliga enheter uppnått nattfasta understigande 11 timmar. Mätningen med nattfasta har visat att samtliga personer som har överstigande 11 timmar har fått erbjudanden om ett nattmål eller dryck. En del brukare hade ingen vaken period under natten och blir följaktligen inte erbjuden ett nattmål. Undernäring är oftast lättare att förebygga än att behandla och därför ska det finnas rutiner för att identifiera vilka individer som befinner sig inom riskzonen för att utveckla undernäring. Samtliga brukare som flyttar in i en lägenhet på ett särskilt boende ska erbjudas en ankomststatus. Detta har endast skett för var femte person. Detta är en brist. En ankomststatus består av en nutritionsbedömning, bedömning om risk föreligger för trycksår samt om risk föreligger för fallolycka. I ordinärt boende avgör sjuksköterskan om den enskilde har omfattande, bestående och varaktiga behov av hemsjukvård. I dessa fall erbjuds den enskilde ett ankomststatus motsvarande det som erhålls på våra särskilda boenden. Mätinstrumentet MNA används vid nutritionsbedömningarna och fylls i inom 10 dagar efter inflyttning till ett särskilt boende eller inskrivning till hemsjukvård i ordinärt boende. Nutritionsbedömning sker därefter enligt energiberäkning från Livsmedelsverket rekommenderade mängder. Uppföljning av den enskildes vikt sker var tredje månad eller oftare när behov påkallar detta. Nattfastan beräknas efter dagens sista mål och nästkommande dags första mål. Detta betyder att nattfastan kan bli kort, t.ex. sista målet intas kl. 23:30 och nästa dags första mål intas klockan 02:00. Nattfastan blir då 2,5 timmar. Syftet med nattfastemätningen är att skapa kostrutiner som bryter långa natt fasteperioder inte att mäta nattvilan.

Riskområde läkemedel Läkemedel är ett av de största riskområdena inom den kommunala hälso- och sjukvården och den sociala omsorgen. Med läkemedelshantering avses ordination, iordningsställandet, administration, rekvisition och förvaring av läkemedel. I kommunen är det den medicinskt ansvarige sjuksköterskan (MAS) som är ytterst ansvarig för att fastställa ändamålsenliga rutiner, och fördela ansvaret för läkemedelshanteringen. 22 Läkemedelsavvikelser under perioden 2006-2013 År 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Ordinärt 140 116 158 191 314 427 502 501 boende Särskilt 150 229 171 213 242 395 437 407 boende LSS 23 55 48 40 79 64 91 60 Adm. omr. *91 *138 MAS Summa 313 400 377 444 635 886 1121 1106 *Felregistrerat adm. omr men utredning med orsak, akuta åtgärder samt förebyggande åtgärder är genomförda för alla registrerade avvikelser. Tendenskurva över avvikelser av läkemedel 2006-2013 886 1121 1106 635 313 400 377 444 År 2013 har det skett ett trendbrott. Avvikelserna i läkemedelshanteringen ökar inte mellan åren 2012 och 2013. Detta ska jämföras med perioden 2006 till 2012 där läkemedelsavvikelserna ökade årligen med cirka 20 procent.

23 Fördelning av läkemedelsavvikelserna på antal personer 501 407 Antal avvikelser 136 131 60 13 138 71 Antal personer Ordinärt boende Särskilda boenden LSS - 351 personer av 1106 rapporterade läkemedelsavvikelser under år 2013 erhöll en felaktig hantering av sina ordinerade läkemedel. Detta betyder att en person kan ha haft flera avvikelser i sin ordinerade behandling. Var i läkemedelskedjan blev det fel?

24 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 520 Vad som angavs som orsak till läkemedelsavvikelsen 199 184 97 49 38 30 20 13 4 1 1155 Administrationsformen vid läkemedelsavvikelser 548 280 119 62 36 29 24 11 Det kan konstateras att läkemedel hantering via APO dos (maskinellt iordningsställande av mediciner) är den säkraste administrationsformen.

25 Vanliga läkemedelsavvikelser dosen glöms bort, läkemedel är inte signerat, iordningsställd medicin ges på fel tid, bristande kontroll vid iordningsställande av läkemedel, fel dos administreras, ouppmärksamhet vid administrering av läkemedel. Vanliga orsaker till läkemedelsavvikelser otydliga läkemedelsordinationer, inte följt rutiner vid överlämnade av läkemedel, ouppmärksamhet vid administrering av läkemedel, läkemedelsfel vid vårdens övergångar. Fördelning av läkemedelsavvikelser på berörda personalkategorier 726 374 Antal avvikelser

26 Vanliga tidpunkter för läkemedelsavvikelser 2013 Allvarlighetsnivån på läkemedelsavvikelserna under 2013 349 Allvarlighetsgrad 1 Allvarlighetsgrad 2 Allvarlighetsgrad 3 21 695 Kriterier för allvarlighetsbedömning Sannolikhet för upprepning Mycket liten (1) 1gång per år Liten (2) Varje månad Stor (3) Varje vecka Mycket stor (4) Dagligen Katastrofal (4) Skada som kräver sjukhusvård mer än 24 timmar eller orsakar att brukaren avlider, även självmord ingår. Betydande (3) Skada som kräver vård på annan nivå, t.ex. sjukhuset eller potenta läkemedel som Insulin, Waran eller Narkotika grupp 11-V Måttlig (2) Skada som åtgärdas av sjuksköterska eller läkare i öppenvården Allvarlighetsgrad Mindre (1) Obehag eller obetydlig skada som kan åtgärdas av sköterska

Ingen avvikelse grad 3 var relaterad till skada som kräver vård på annan nivå. Avvikelserna av allvarlighetsgrad 3 avsåg Narkotiska preparat, Insulin samt potenta blodförtunnade läkemedel (Waran). Konsekvenser för patienten som följd av läkemedelsavvikelsen 2012 2013 Ingen synlig skada 1077 1070 Annat 27 8 Smärta/Ömhet 3 8 Stress/Oro 13 6 Antal 1120 1092 27 Åtgärder efter läkemedelsavvikelser 2012 2013 Kontakt med sjuksköterska 1052 1041 Kontakt med närmsta chef 91 77 Kontakt med MAS 33 181 Antal 1176 1299 Förebyggande åtgärder efter läkemedelsavvikelser 2012 2013 Kontakt med berörd personal 400 677 Förbättra rutiner 241 138 Motiverande samtal 215 162 Förbättra informationen 49 57 APT 49 635 Kontakta ansvarig vårdgivare/chef 21 31 Förebyggande åtgärder 5 32 Kontakt med närstående 3 11 Checklista upprättas 7 2 Införskaffa utrustning 3 1 Utbildning 8 7 Läkemedelsgenomgång 31 10 Antal förebyggande åtgärder efter läkemedelsavvikelser 1120 1763 Den stora förändringen i förebyggande åtgärder är att antalet återkopplingar till arbetsplatsträffen (APT) har ökat.

28 Riskområde fallolyckor Ett annat riskområde inom kommunal hälso- och sjukvård och social omsorg är fallskador. Fallolyckor under perioden 2006 till 2013 År 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Ordinärt boende 300 313 274 342 368 385 383 440 Särskilt boende 322 312 351 337 287 359 369 372 LSS 17 24 48 48 55 32 25 25 Adm. omr. MAS *35 *113 Summa 639 649 673 727 710 776 812 946 *Felregistrerat adm. omr men utredning med orsak, akuta åtgärder samt förebyggande åtgärder är genomförda för alla registrerade avvikelser. Kända fallriskfaktorer är demenssjukdom, yrsel, balanssvårigheter, viss läkemedelsbehandling som till exempel sömntabletter, lugnande läkemedel mot oro och ångest, blodtryckssänkande behandling men även undernäring ökar risken för att falla. I Tomelilla kommun bedrivs ett systematiskt och preventivt fallriskarbete. Det finns en rad fallpreventiva åtgärder som vidtas för att minska risken för fall. I Tomelilla kommun används instrumentet Down Fall Risk Index vid fallriskbedömning (Inventering av: Tidigare olyckor, Mediciner, Sensoriska funktioner-syn hörsel, Kognitiva funktioner, Gångförmåga). Alla brukare som flyttar in på ett särskilt boende ska erbjudas en preventiv fallriskbedömning. Det har endast skett i låg omfattning. Brukare som bor i ordinärt boende erbjuds först efter bedömning av sjuksköterska en preventiv fallriskbedömning. Efter en preventiv fallriskbedömning erhåller brukare och omvårdnadspersonal individuella instruktioner/ordinationer av sjukgymnaster och eller arbetsterapeut. I ordinärt boende motiveras brukaren att eliminera orsaker som kan bidra till en fallolycka genom att uppmuntras att se över belysning, sladdar, mattor och trösklar. Riskinventering sker via uppsökande verksamhet för alla 80 år eller äldre.

29 Fallolyckor 2012 och 2013 fördelat på vårdformen Antal personer som hade fallolyckor under 2013 Fallolyckorna som inträffar sker relativt jämt fördelat mellan de särskilda boendeformer och ordinärt boende. Det är noterbart att 106 personer i de särskilda boende har haft en fallolycka under 2013. I det ordinära boendet har 145 personer upplevt en fallolycka under 2013. Det bör särskilt uppmärksammas att redovisningen av fallolyckorna är över ett år och därmed är det olika personer som är inblandade i fallolyckorna.

30 Var sker en fallolycka? Vid vilka tider på dygnet sker fallolyckorna? Könsfördelning av fallolyckor Antal 444 502 M K

31 Skador som följd av fallolyckor Anta Antal frakturtyper 3 1 1 5 Armfraktur Höftfraktur Benfraktur Bäckenfraktur Av cirka 950 fallolyckor ledde 10 fallolyckor till en fraktur. 75 procent av fallolyckorna gav ingen skada eller symtom. Det är viktigt att det preventiva arbetet fokuserar på strukturerade åtgärder som förhindrar fall genom att bättre anpassa boendet, utprovning av hjälpmedel och då företrädesvis gånghjälpmedel, översyn av läkemedel och eventuellt utsättning av läkemedel som kan ge upphov till biverkningar såsom dåsighet, yrsel och trötthet, faktorer som kan öka benägenheten att råka ut för en fallolycka. Detta arbete leds av kommunens sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Det är dock viktigt att ha i åtanke att det är svårt att helt förhindra fallolyckor då inte alla bakomliggande orsaker går att eliminera beroende på en eller flera sjukdomar som ökar risken för att råka ut för ett fall.

32 Åtgärder efter en fallolycka 65 63 56 71 312 Ingen åtgärd Hjälpmedelsöversyn Råd och rekommendationer Förebyggande åtgärder 89 Forts. enl. tid.rehabutredning Fallkonferens 93 111 136 Läkemedelsgenomgång Funktion/aktivitetsbedömning Motiverande samtal Det bör uppmärksammas att en fallolycka kan leda till en eller flera åtgärder. Fallolyckorna har i cirka 70 procent av fallen lett till en åtgärd. Detta betyder att vid cirka 950 fallolyckor utfördes 684 åtgärder för att förhindra framtida fallolyckor. Riskområde medicintekniska hjälpmedel och rehabilitering Medicintekniska hjälpmedel och inte utförd rehabilitering är ett annat riskområde inom vård och omsorg. Antal patienter 2012 och 2013 som hade avvikelser på sina medicintekniska hjälpmedel 23 16 15 Antal patienter som fick avvikelser i sina medicintekniska hjälpmedel 2012 6 5 3 Antal patienter som fick avvikelser i sina medicintekniska hjälpmedel 2013 Särskilda boenden Ordinärt boende LSS

33 Antal avvikelser 2012 och 2013 på medicintekniska hjälpmedel 30 19 18 Medicintekniska avvikelser 2012 8 10 8 Medicintekniska avvikelser 2013 Särskilda boenden Ordinärt boende LSS Detta är en låg nivå rapporterade medicintekniska hjälpmedel med tanke på den mängd hjälpmedel (> 1000 årligen ordinerade hjälpmedel) som är ordinerad till patienterna i Tomelilla kommun. Avvikelser inom rehabilitering 31 23 14 Antal avvikelser 2013 7 5 6 9 3 Antal avvikelser 2012 LSS Ordinärt boende Särskilda boenden - Orsaker till avvikelser inom hjälpmedel och rehabilitering Orsakerna till avvikelserna är bland annat bristande kunskaper hos den enskilde brukaren, närstående eller personal om användningen av hjälpmedlet eller utförandet av rehabiliteringen. Det finns också en brist i rutinerna för hur och när en arbetsterapeut eller sjukgymnast ska tillkallas när brukaren avböjer träning.

Åtgärder för att förhindra avvikelser inom hjälpmedel och rehabilitering Utöver att brukare, anhöriga och medarbetare erhåller individuella instruktioner/ordinationer av sjukgymnaster och eller arbetsterapeut är det viktigt att utveckla en fortbildning för cheferna i rutinerna inom medicintekniska hjälpmedel och rehabilitering. Utbildningen kommer bland annat att innehålla Tillämpningsanvisningar för hjälpmedel. Rutiner för funktionskontroller. Rutiner vid signering. Ordinationer. Journalföring rehabiliteringsplan. Rutiner för egenkontroll av chefens ansvar Avvikelsehantering för rehabilitering och medicintekniska hjälpmedel. 34

Riskområde trycksår Trycksår som uppstår i vården rapporteras som en avvikelse i vården. Statusen på antalet brukare med trycksår är en nationell indikator av vårdens kvalitet. Punktprevalensmätning för trycksår har genomförts 2013 under vår och höst. Cirka 300 personer inom hemsjukvården i Tomelilla riskbedömdes vid varje tillfälle. Mätning av trycksår Riket % Tomelilla % Ökad risk för 12 4 tryckskada Hade en tryckskada 2-4 5 1 Punktprevalensmätning visar förekomsten av trycksår vid ett enstaka tillfälle. Punktprevalensmätningen av trycksår bestod av fyra delar: hudbedömning, prevention, riskbedömning och journalgranskning. Den metod som tillämpades var Norton. Riskbedömning innebär att man bedömer om patienten löper ökad risk att drabbas av trycksår. Om det finns en ökad risk ska åtgärder sättas in som förebygger trycksår som till exempel tryckavlastande madrasser. 2013 Utbildning av omvårdnadspersonal i sår- och trycksår Antal 72 35

36 Riskområde infektioner och smittspridning Vårdrelaterade infektioner ska betraktas som en avvikelse och ska rapporteras i avvikelsesystemet. I hemsjukvården i Tomelilla kommun vårdas brukare med multiresistenta bakterier. Det finns dock generellt en god följsamhet till basala hygienrutiner, klädrutiner och rutiner vid vård av brukare med multiresistenta bakterier eller vård av brukare med blodburen smitta. Medicinskt ansvarig sjuksköterska upprättar vid behov individuella rutiner för brukare med multiresistenta bakterier ska kunna medverka i sociala samkväm.

37 Riskområde felaktig, fördröjd eller utebliven vård Vårdplaneringar 2009, 2010, 2011, 2012 2009 2010 2011 2012 2013 Personligt möte på sjukhus 209 204 187 218 191 Förenklad vårdplanering 160 166 207 194 105 Vårdplanering i hemmet 7 20 21 19 14 Möte per telefon 59 57 36 37 62 SSK deltog inte i mötet, endast dokumenterat Resultat 19 23 19 13 14 Endast rehabilitering är berörd - - 9 8 8 Summa 454 470 479 489 394 Möte per telefon har fördubblats mellan åren 2012 och 2013. Förenklad vårdplanering har halverats mellan åren 2012 och 2013. Antal avvikelser över felaktig eller fördröjd informationsöverföring vid vårdplaneringar mellan sjukhus och hemsjukvård i Tomelilla kommun under åren 2009, 2010, 2011, 2012, 2013 2009 2010 2011 2012 2013 74 72 60 47 80 Orsaker till felaktig eller fördröjd informationsöverföring vid vårdplaneringar Bristande kunskaper hos sjukhus personalen för att kunna bedöma och avgöra en enskild persons behov av åtgärder av den kommunala hemsjukvården. Bristande kommunikation eller tolkningar mellan olika yrkeskategorier på sjukhus och kommunal hemsjukvård. Bristande dokumentation eller vårdplanering (avsaknad av läkemedel, fel läkemedelslistor, felaktiga doser, inga hjälpmedel, inga ordinationer eller fel ordinationer). Bristande samverkan mellan vårdgivare och vårdnivåer. Det bör framhållas att den kommunala hemsjukvården, framförallt den kommunala sjuksköterskan, har identifierat ovanstående brister och ingen brukare har fått någon felbehandling.

38 Åtgärder för att förhindra fördröjd vård Rutiner för rapportering av avvikelser när rutinerna vid vårdplaneringen inte följs. Samverkans möte sker regelbundet mellan vårdplaneringsteamet på Simrishamns sjukhus och Ystads sjukhus. Under 2011 infördes ett elektroniskt vårdplaneringssystem som används när en patient bedömts som utskrivningsklar av ansvarig läkare på sjukhuset. Inbyggda rapporter och meddelande moduler har förbättrat och förenklat kommuniceringen mellan sjukvårdshuvudmännen. Inom hemsjukvården finns det särskilda sjuksköterskorna som ansvarar för den samordnade vårdplaneringen. På detta sätt erhåller dessa sjuksköterskor en betydande erfarenhet av vårdplaneringar. Inom rehabilitering finns det också ett urval av arbetsterapeuter och sjukgymnaster som genomför vårdplaneringar.

39 Riskområde demenssjuka Att vara beslutsoförmögen utgör ett observandum vad gäller patientsäkerheten. För dessa personer är det viktigt att alla rutiner för genomförandet av vården fungerar. Socialstyrelsen har även förtydligat kraven på bemanning i demensomsorgen. Vård och omsorgsnämnden ska enligt denna föreskrift ta reda på vilka insatser varje person behöver och fatta beslut om detta. Detta är ett förändrat synsätt, där den individuella planeringen är avgörande för bemanningen, inte som i dag, boendeformen. I föreskriften framgår att kommunerna måste skärpa kontrollen av alla särskilda boenden där personer med demenssjukdom bor. Vård och omsorgsnämnden ska regelbundet följa upp hur varje enskild person har det och om personalen räcker till. Bemanning under natten på Särskilda boende i Tomelilla kommun Särskilda boenden Nattbemanning Antal boendeavdelningar Antal personer Byavången 4 5 Valkyrian 2 4 Brinkehem 2 3 Norrevång 3 3 På Byavången är nattpersonalen placerad på demensenheterna. En av nattpersonalen på demensboende måste vid dubbelbemanning hjälpa till på de övriga fyra avdelningarna under kortare tid. På Valkyrian organiseras placeringen av nattpersonalen beroende på vårdtagarnas oro. Är vårdtagarna oroliga placeras personalen på de olika våningsplanen När vårdtagarna är lugna sitter personalen gemensamt på plan 1 eller plan 2. Det bör särskilt framhållas att Valkyrian inte har någon formellt etablerad demensenhet. På Brinkehem organiseras placeringen av nattpersonalen på motsvarande sätt som på Valkyrian. Är vårdtagarna oroliga vistas personalen på den demensenhet där brukaren är orolig. När vårdtagarna är lugna sitter personalen i ett gemensamhetsutrymme. På Norrevång är nattpersonalen alltid placerade på demensenheten. Det bör framhållas att extra personal kan förstärka demensenheterna om nattbemanningen inte skulle vara tillräcklig.

40 Inventering av demenssjuka på särskilda boende i Tomelilla kommun i MARS månad 2012, 2013 och 2014 Särskilda boenden Demensdiagnos 2012 2013 2014 Ej anpassat demens boende 2012 2013 2014 Dement beteende Saknar diagnos 2012 2013 2014 Byavången 21 22 30 0 4 4 2 1 2 Valkyrian 13 12 10 13 12 10 1 2 3 Brinkehem 10 14 15 0 4 3 5 4 1 Norrevång 14 13 14 2 0 1 1 1 1 Summa 58 61 69 15 20 18 9 8 7 I särskilda boenden har antalet personer med demenssjukdom ökat mellan åren. I avsaknaden av anpassade demensboenden har cirka 15 till 20 särskilda boendeplatser fått erbjudas till demenssjuka. Men MAS rutinerna för en säker vård föreskriver att innan en särskild boendeplats erbjuds till en demenssjuk ska en riskbedömning ha utförts av demensteamet och MAS. Demenssjuka i ordinärt boende/hemsjukvården i Tomelilla kommun i MARS månad 2012, 2013 och 2014 Ordinärt boende Demensdiagnos Dement beteende Saknar diagnos 2012 2013 2014 2012 2013 2014 Hemtjänst söder 11 13 15 1 2 1 Hemtjänst Centrum 9 11 10 1 0 3 Hemtjänst Väster 11 14 8 11 1 1 Hemtjänst Brösarp 4 8 10 4 0 2 Summa 35 46 43 17 3 7 Skattning över var de demenssjuka i ordinärt boende befinner sig i sin sjukdom (i särskilt boende tillhör samtliga gruppen svår demens) Stadium År 2012 % Mild demens 25 5 Medelsvår demens 50 70 Svår demens 25 25 År 2013 %

41 Behov av ytterligare boendeformer för demenssjuka Behov av demenslägenheter Antal Konvertering av särskilda boendeplatser till demens boende 15 Svårt demenssjuka i ordinär boendeform som är i behov av ett demensboende 3 Ytterligare behov av demens boende Cirka 18 till 20 Åtgärder för ökad patientsäkerhet för demenssjuka BPSD kvalitetsregister Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens, BPSD BPSD Antal riskbedömningar och åtgärder under mars månad 2013 och 2014 BPSD Riskbedömning Åtgärder Ej gjorda uppföljningar Avslutade på grund av dödsfall 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 Brinkehem 7 2 7 2 5 1 3 0 Byavången 2 * 2 * - * 3 0 Norrevång 12 3 12 3-2 1 0 *Endast rapporterat på papper. Ett datastödjande program har införts på demensenheterna på Norrevång och Brinkehem. BPSD registret har som syfte att kvalitetssäkra omvårdnaden för personer i sin demenssjukdom som har beteendemässiga och psykiska symtom. Vid tillämpning av registret för BPSD kartläggs allvarlighetsgraden av BPSD, kartläggning av aktuell läkemedelsbehandling, checklista över tänkbara orsaker till beteende och psykiska symtom samt ger förslag på evidensbaserade omvårdnadsåtgärder för att minska orsakerna till beteendet och de psykiska symtomen. Under våren 2012 utbildades BPSD administratören och enhetschef på de särskilda boendena Norrevång och Brinkehem i kvalitetsregistret BPSD. Under hösten 2012 genomgick enhetschef och BPSD administratör på det särskilda boendet Byavången utbildningen. Denna utbildning ger: Samtlig personal på enheten fri tillgång till webbaserade, interaktiv utbildning. Fri tillgång till egna data (kvalitetssäkring).

42 Fritt tillträde till årlig nätverksträff/utbildningsdag för BPSDadministratörer. Stöd via hemsida och kontakt. Geriatriskt utvecklingscentrum - utbildning för chefer för demensenheter och sjuksköterskor med omvårdnadsansvar för demensenheter. Enhetscheferna för demensenheterna på Norrevång, Brinkehem, Byavången samt enhetschefen för hälso- och sjukvården kommer att genomgå utbildningen. Innehåll Alzheimers sjukdom. Frontallobsdemens. Vaskulär demens. Depression och förvirringstillstånd. Omvårdnad professionellt förhållningssätt. Juridiska rättigheter. Att vara närstående. Att vara personal, arbetstillfredsställelse. Information om aktuell forskning. Handledning Demenssjuksköterskan och Silviasystern genomför brukarrelaterad handledning till omvårdnadspersonal på demensboende. Handledningens innehåll är att ge omvårdnadspersonalen ett stöd hur de ska bemöta den demenssjuke. Demenssjuksköterskan handleder omvårdnadsansvariga sjuksköterskor för demensenheterna och en arbetsterapeut och en sjukgymnast i inte brukarspecifik handledning var sjätte vecka. Arbetsterapeuten och sjukgymnasten har sedan fått uppdraget att orientera kollegerna i demenssjukdomen vid en rehabilitering av en demenssjuk. Handledning för omvårdnadsansvarig sjuksköterska är att ge redskap i bemötandet av den demenssjuke för att sjuksköterskan ska kunna ge ett stöd till omvårdnadspersonalen. Demenssjuksköterskan ger också handledning till sjuksköterskan som är behovsrelaterad och brukarspecifik.

43 Samverkan med brukare och närstående Brukaren och närstående är endast i undantagsfall involverade i patientsäkerhetsarbetet i Tomelilla kommun. I de fall närstående har blivit involverade i utredningen är när de har kontaktat MAS. I dessa fall sker rapportering om åtgärder i nära dialog (muntligen och skriftligen) med den närstående (ofta är det svårt att kommunicera direkt med brukaren) samt i vissa fall sker uppföljningen av åtgärderna i den enskildes hem. Avvikelsrapporter från vårdpersonalen har inte i något fall under 2013 lett till ett deltagande från patient och närstående att delta i patientsäkerhetsarbetet. Patientsäkerhetslagen anger att vårdgivaren ska ge brukarna och deras närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. Enligt hälso- och sjukvårdslagens paragraf 2a ska vården bygga på respekt för brukarens självbestämmande, och brukaren ska få information om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns. Vården och behandlingen ska så lång det vara möjligt genomföras i samråd med brukaren. Frågan är hur samrådet ska gå till. En grundförutsättning som många är överens om är att brukaren behöver tillgång till kunskaper och evidens för att kunna medverka om sin egen hälsa. Vet brukaren inte vilka åtgärder som är möjliga och vad dessa innebär kan brukaren inte heller delta i beslutet om sin behandling efter en avvikelse i vården.

Synpunkter och klagomål 2012 och 2013 på hälso- och sjukvården och den sociala omsorgen Inkomna synpunkter och klagomål hanteras utan dröjsmål. Verksamheten har rutiner för utredning och återkoppling, vilket innebär att någon ansvarig person kommer att ta kontakt med brukaren inom två veckor. Alla inkomna blanketter diarieförs. Synpunkter och klagomål kan också utföras direkt via ett webbformulär på Tomelilla kommuns hemsida. Omsorg 2012 Klagomål 2012 Positiva synpunker 2013 Klagomål Summa Omsorg 11 8 17 4 Hälso- och sjukvård 2012 2012 2013 Klagomål Positiva Klagomål synpunkter Summa Hälso- och sjukvård 2 1 1 1 2013 Positiva synpunkter 2013 Positiva synpunkter 44 Totalt Omsorg och Hälso- och sjukvård 2012 Klagomål 2012 Positiva synpunkter 2013 Klagomål 13 9 18 5 2013 Positiva synpunkter Inga av klagomålen eller synpunkterna visade något systematiskt fel. Varje ärende har handlagts individuellt. Under 2012 och 2013 inkom inga synpunkter och klagomål via patientnämnden.