Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna



Relevanta dokument
Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling

Patienten ska vara delaktig i sin nutritionsbehandling och dess målsättning.

Teori - Mat och näring

Nutrition vid bäckencancerrehabilitering

Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt

Nutritionsvårdsprocessen

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Rutinbeskrivning för förebyggande av undernäring

Välkomna! Livsmedel för särskilda näringsändamål

Energibehov och nutritionsbehandling

Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall. September 2018

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla!

Bedömning av nutritionsstatus

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel

Rapport från Dagen Nutrition den 17 november prevalensmätning för malnutrition inom vården. Lasarettet i Enköping

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Bra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund

Goda råd till dig med nedsatt aptit

och behandla undernäring.

- En kartläggning i slutenvården

Träning, näring, funktion och välbefinnande. Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum

Reform av äldrevården Kommunernas ansvar Hjälp hemma eller på särskilda boenden Antalet boendeplatser minskat

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument

Palliativ vård vid olika diagnoser

Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Sammanfattning Näring för god vård och omsorg

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)

Examensarbete D, 15 HP Höstterminen Njursjukas nutrition under de första dygnen på vårdavdelning

Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv!

Nutritionsvårdsprocessen

nutrition Restriktioner i familjelivet och sociala kontakter beskrev av näringsdropp i hemmet. 80 onkologi i sverige nr 2 09

Riktlinjer för kost och nutrition Vård och Omsorg

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Mål. Definition av undernäring. Sjukdomsrelaterad undernäring

Nutritionsrutin med fokus undernäring inom äldreomsorgen. Innehåll. Information Sida 1 (13)

Rutin för kost och nutrition

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun

STARKARE I BÖRJAN STARKARE UNDER KAMPEN

Förebyggande av tryckskador inom NU-sjukvården - standardvårdplan

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Undernäring - att förebygga undernäring hos patienter över 18 år

Rapport från Dagen Nutrition 14 februari 2013

Har vi undernäring i Munkedals kommun?

Nutritionsvård av patienter med cancer i palliativt skede

Rapport från Dagen Nutrition 13 februari 2014

Nutrition & risk för undernäring

Nutritionsvård av patienter med cancer i palliativt skede

Många vinster med att förebygga undernäring. Dietisterna Ragna Rönning Emma Wilandh

BEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Nutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT

Nutritionens betydelse, prevention och behandling av trycksår

Rapport från Lilla Dagen Nutrition 13 november 2013

Vad vi vet idag om återhämtning efter matstrupscancer

Rapport från Lilla Dagen Nutrition september 2014

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt

Individualiserade kostråd

Förebygga och behandla undernäring

XIVSvenska. Sjukdomsrelaterad undernäring- kakexi vid kronisk hjärtsvikt. Kardiovaskulära Vårmötet

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt

Välkomna till Anhörigutbildning!

Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Senior alert. Vårdenhet rehabilitering och reumatologi, avd april 2009

Äldre med malnutrition

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Nutrition vid cancer. Christina Persson Leg dietist, Med dr. Den sjuke individens nutrition måste betraktas

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Exempel: Om patienten är 1,65 meter lång och väger 67 kilo blir BMI 67 dividerat med 1,65 x 1,65 = 24.6 kg/m 2 OBS!

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA:DIE. 1 Vårdrutin

Mat och ett hälsosamt åldrande

Lena Martin, Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 1

RUTINBESKRIVNING. För nutritionsvårdsprocess. Särskilda boenden och korttidsboenden på Nacka Seniorcenter.

Kost och sårläkning. Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall.

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos

Vad skulle vi kunna fråga om mat och måltider?

Är det bra att träna under pågående cancerbehandling?

Marie Bengtsson-Lindberg Fanny Silfwerbrand Ylva Dernbrant. Svårt att svälja

Transkript:

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Mat - en stor del av livet

Katarina Wikman leg dietist, Radiumhemmet. Källa: Den Viktiga Maten Ylva Orrevall GranbergI llustration: Erika Eklund

Varför ökar man ibland i vikt när man behandlas för cancer? Ökad aptit-cortison Diffust illamående Inaktivitet Tröstätande

Varför minskar man ibland i vikt när man behandlas för cancer? Behandlingen - nedsatt aptit, smakförändringar, illamående etc Utrymmeskrävande tumörmassa Sjukdomen i sig - metabola förändringar Källa: Den viktiga maten, Y. Orrevall Granberg

Nutritionsproblem i vården 20-25 % av patienterna inom akut slutenvård är undernärda Ca 25% äter för lite för att bibehålla ett normalt nutritionsstatus I genomsnitt förlorar en patient svenska sjukhus ca 100 gram muskelvävnad per dag Läkartidningen 2006

Spelar några dagars svält någon roll? En snabb kraftig viktförlust kan leda till allvarliga konsekvenser Den tvärstrimmiga muskelmassa påverkas Hjärtmuskulatur, andningsmuskulatur och stödjevävnader bryts ner

Svält med låg energitillgänglighet Sämre ork, svaghet, trötthet, yrsel Försämrad prestation Ökad risk att drabbas av skador Sänkt immunförsvar, försämrad sårläkning, ökad risk för trycksår Vid kraftig viktminskning påverkas även de inre organen Frusen, håglös, deprimerad, förvirrad, andning

Avvakta energikrävande mobilisering/träning Kraftig avmagring, lågt BMI Pågående ofrivillig viktnedgång Energiintag under 1000 kcal

Kakexi hidden by a mantel of fat Fearon et al, Lancet May 2011;5:489-495

Nutritionsbedömning baseras på frågorna Viktförändring/ofrivillig viktförlust Undervikt Ätsvårigheter

Bedöm viktutveckling Näringstillstånd Måttligt Kraftigt Viktförlust i procent försämrat försämrat Under 1 mån 2-4 5 Under 3 mån 5-6 7 Under 6 mån 8-9 10

Vad är ett normalt BMI hos en vuxen person (upp till 70 år)? 1. BMI 18-20 2. BMI 20-25 3. BMI 25-27

Vad räknas som undervikt hos äldre över 70 år? 1. BMI under 20 2. BMI under 22 3. BMI under 24

Energi och proteinbehov Kcal Sängliggande 25 Uppegående 30 Återuppbyggnadsfas 35 Proteinbehov: 1-2 g per kg (till friska ca 0.8 g per kg)

Påverkar nutritionsstatus onkologpatientens behandling och prognos? Ja, ett nedsatt nutritionsstatus är associerat med: Reducerad livskvalitet Lägre aktivitetsgrad Ökar ogynnsamma behandlingsrelaterade reaktioner Reducerar tumörresponsen på behandlingen Reducerar överlevnaden ESPEN Gothenburg, 2011 Langius et al, VU University Medical Center Amsterdam

Viktnedgång mer än 10% ger sämre livskvalitet Relationship between nutritional status and quality of life in patients with cancer Nourissat et al 2008 EORTC-QLQ C30 (Skala 1-100, ju lägre tal desto sämre upplevd livskvalitet) Minskat mer än 10 % 48.8 Minskat mindre än 10% 62.8 (p<0.001)

63-årig kvinna som behandlas för vä-sidig toncillcancer 58 56 54 52 50 48 46 44 42 40 mars maj juli september december januari

Målsätting Bästa möjliga välbefinnande under sjukdom och behandling Förbättra möjlighet att orka med, tolerera behandlingar Bibehålla, om möjligt förbättra nutritionstillstånd Minska oro Kan variera beroende på skede, diagnos, symtom

Nutritionsrelaterade problem Dålig aptit, tidig mättnad Smak- och luktförändringar Munsvamp Illamående, kräkning Diarré/Förstoppning Steatorré Subileus/ileus Ascites Muntorrhet Tugg- och sväljnings - svårigheter Smärta i samband med/ efter matintag Högt blodsocker

Att hitta matglädjen igen. Åtgärda ätproblemen Berika den vanliga maten med mat Små mål ofta mellanmål Mjuk mat, flytande mat Sittställning, måltidsmiljön

Vikten av rätt näringsdryck 300 kcal 11,2 g prot 400 kcal 18 g prot 170 kcal 8 g prot K Wikman 2012

Källa: Ylva Orrevall Den viktiga maten

Mellanmål Förmiddag Eftermiddag Extra per dag Kcal/dag/ patient 270 kcal 350 kcal Ca 600 kcal

Personal/anhöriga Om initiativlös vad gäller mat, fråga ej vad som önskas, ställ bara fram Om ej äter, truga ej, försök igen efter ett par timmar

Ges fel kostråd med fel ambitionsnivå kan detta leda till ökad stress och onödigt lidande för patienten och dess anhöriga

Det är alltid lättare att förebygga än att åtgärda i efterhand!

Avvakta energikrävande mobilisering/träning Kraftig avmagring, lågt BMI Pågående ofrivillig viktnedgång Energiintag under 1000 kcal