Årsredovisning Kävlinge kommun
Innehåll Årsredovisning... 1 Kävlinge kommun... 1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 3 -Kävlinge kommun 40 år... 3 Organisation... 5 Så fördelades skattepengarna under... 8 Viktiga händelser... 9 Jämförelse med andra kommuner...10 Vision, mål och styrning...11 Omvärldsanalys...18 Finansiell analys...23 Personalredovisning...28 Fritid och kultur...32 Förskola...37 Grundskola...42 Handikappomsorg...47 Hemvård...51 Individ- och familjeomsorg...55 Infrastruktur och teknisk service...59 Ledning och samhällsutveckling...65 Miljö och hälsa...73 Samhällsbyggnad...76 Utbildning och arbete för ungdomar och vuxna...80 Utveckling i korthet...85 Resultaträkning...86 Balansräkning...87 Kassaflödesanalys...88 Driftbudgetavräkning...89 Ombudgeteringar under året...90 Nämnder och bolag...92 Investeringsredovisning...99 Exploateringsredovisning... 101 Redovisningsprinciper... 102 Noter... 104 Direktiv och uppdrag... 109 Resultatenheter... 112 VA-verksamhet... 113 Diagram... 114 Ekonomisk ordlista... 115 Revisionsberättelse....117 2
Kommunstyrelsens ordförande har ordet -Kävlinge kommun 40 år Kävlinge kommun tar sikte på framtiden Kävlinge kommun firade under 40 årsjubileum. 1974 blev Kävlinge och Löddeköpinge kommuner sammanslagna. En hel del återblickar har hunnits med under året och vi kan konstatera att mycket hunnit hända. Samtidigt tog vi flera kliv mot framtidens kommun. Efter många års förhandlande och diskuterande kom Midroc Property AB och Kävlinge kommun överens om avtal och plan för utbyggnad av Kävlinge östra centrum. Samtidigt tecknade KKB Fastigheter AB avtal med Midroc om byggnation i områdets sydöstra hörn. KKB kommer dessförinnan att bebygga den angränsande s.k. cirkustomten En ny stadsdel kommer att växa fram. En annan långdragen och viktig fråga kom också till sin lösning. Vi skrev avtal med Trafikverket om persontrafik på Lommabanan. Detta innebär att, förutom tågstopp kommer Furulunds centrum att förändras. Plankorsningar med järnvägen kommer att försvinna och nya förbindelser kommer att skapas. Persontågtrafiken beräknas komma igång 2018. Kävlinge kommun ligger bra till! Återigen kan vi blicka tillbaka på ett år med ett gott ekonomiskt resultat. uppgick resultatet till 47,1 mkr. Denna gång har vi inte haft hjälp av någon oväntad återbetalning av försäkringspengar. Däremot har nämnderna återigen väl anpassat sin verksamhet till givna ramar. Detta utan att tumma på kvalitén. Det visar många undersökningar, såväl interna som externa. Investeringar har gjorts för 84,4 mkr, bl. a märks ny- om och tillbyggnader inom skolområdet i Kävlinge, Löddeköpinge och Furulund. Något har blivit färdigt och annat är i sin linda. De kommande åren ökar investeringstakten ytterligare och den kommer att ha påverkan på kommunens ekonomi. Mot bakgrund av detta känns det skönt att ha en stabil grund att stå på. Kävlinge kommun Årets Företagarkommun I UCs och Företagarnas gemensamma tillväxtmätning Årets Företagarkommun blev vinnaren Kävlinge kommun. Årets Företagarkommun visar var i Sverige företagandet har utvecklats snabbast under det senaste året. Företagen i kommunen har under året ökat omsättningen med 6 procent och förbättrat resultatet med i snitt 26 procent. Det är fantastiskt med så duktiga företagare. De är dessutom duktiga på samverkan, både med varandra och med kommunen. I vårt varumärkesprojekt Bilden av Kävlinge spelar företagarna en väsentlig roll. Ett företag gick det speciellt bra för, eller vad sägs om att bli årets företagare i Årets Företagarkommun. Grattis Siw och Bengt Jacobsson på Lödde Husvagnar AB/Lödde Husbilar AB! Supervalåret benämndes tidigt i media som supervalåret. Det skulle hållas val till riksdag, region och kommun i september, men dessförinnan också till EU-parlamentet i juni. Samtliga val i vår kommun genomfördes tack vare många duktiga medarbetare på ett kor- 3
rekt och effektivt sätt. Även vi politiker lade ner ett stort jobb, några med mer framgång än andra. När röken lagt sig hade det dock inte hänt några dramatiska politiska förändringar. Eftersom vi är en jämviktskommun kan dock något enskilt mandat göra skillnad. Resultatet blev att alliansen tillsammans med miljöpartiet bildade en femklöver som kommer att styra kommunen de kommande fyra åren. Kävlinge kommun Årets kvalitetskommun? 2010 deltog Kävlinge kommun för första gången i SKLs undersökning Kommunkompassen. Vi fick ett klart godkänt resultat, men också besked och tips om sådant som kunde förbättras. Sedan dess har ett stort arbete genomförts för att förbättra kommunen på områden där vi inte varit i topp. Samtidigt som ambitionen varit att behålla vår tätposition där den fanns. har vi genomfört Kommunkompassen igen; och vi har lyckats! Våra tidigare paradgrenar består, men har nu kompletterats med fler goda områden. Det ger en bättre kommun för kommuninvånarna och oss råg i ryggen till den grad att vi lämnat in en ansökan till Årets Kvalitetskommun 2015. Hur det går eller om vi ens blir nominerade vet jag inte. Men jag kan säga att jag i vilket fall som helst är mycket nöjd med vad vi alla tillsammans uträttat för att göra Kävlinge ännu bättre. Kävlinge kommun Tillsammans når vi framgång var Kävlinge värdkommun för Landsarkivets årliga sydsvenska arkivkonferens. Arrangemanget gick med den äran liksom årets verksamhet i sin helhet. Nu är det dags att arkivera. Tack alla anställda och förtroendevalda för goda idéer, bra arbete och god gemenskap. Nu tar vi oss an 2015. Vare sig vi blir årets kvalitetskommun eller inte är jag full av tillförsikt. Vi är många förtroendevalda, anställda och invånare med ett hjärta som brinner för Kävlinge kommun. Tillsammans når vi framgång! Pia Almström Kommunstyrelsens ordförande 4
Organisation 5
Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige (kf) är Kävlinge kommuns högsta beslutande organ. Under sig har kommunfullmäktige en kommunstyrelse (ks) och nämnder som ska bereda och verkställa fullmäktiges beslut. Kommunfullmäktige beslutar i ärenden som är av principiell beskaffenhet eller på annat sätt är av större vikt. Besluten gäller vanligtvis frågor som rör kommunens organisation, övergripande planer, de ekonomiska ramarna, val till nämnderna samt vad dessa nämnder ska arbeta med. Exempel på ärenden i kommunfullmäktige är budget och utdebitering, bokslut och ansvarsfrihet, reglementen för nämnder, övergripande taxor, översikts- och detaljplaner samt verksamhetsplaner. Kommunfullmäktige består av 49 ledamöter och 30 ersättare. Mandatfördelning 1999 2002 2003 2006 2007 2010 2011-2015-2018 Moderaterna 12 9 12 16 15 Socialdemokraterna 18 20 17 15 14 Folkpartiet 2 5 4 5 5 Sverigedemokraterna 4 6 4 7 Centerpartiet 2 2 3 3 3 Miljöpartiet 2 1 1 2 3 Kävlingebor 2 - Kristdemokraterna 1 2 1 1 1 Vänsterpartiet 2 1 1 1 1 Sveriges Pensionärers Intresseparti 1 1 Kommunens väl 5 Koncernen KKB Fastigheter AB Kävlinge kommun har ett dotterbolag, KKB Fastigheter AB, KKB. Kommunens ägarandel i KKB uppgår till 100 procent. KKB är ett så kallat allmännyttigt bostadsbolag och hyr främst ut lägenheter men även verksamhetslokaler. Samägda och samverkande bolag och organisationer Kävlinge kommun samäger bolag och samverkar i kommunalförbund med andra kommuner. I följande organisationer har Kävlinge kommun mindre andelar: Kommunassurans Syd AB, Sydvatten, Räddningstjänsten Syd, SYSAV och Finsam.. Finsam Samordningsförbundet Finsam - Kävlinge- Lomma är ett kommunalt förbund som svarar för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Region Skåne samt Lomma och Kävlinge kommun. Kommunassurans Syd AB Kommunförbundet Skåne beviljades 2005 koncession för ett skadeförsäkringsbolag, Kommunassurans Syd Försäkrings AB. Bolaget har 46 delägande kommuner i Skåne, Småland, Blekinge, Halland och delar av Västra Götaland och ska verka som försäkringsbolag för dessa. Ägarandelen uppgår till 1,96 procent. 6
Räddningstjänsten Syd Räddningstjänsten Syd är ett kommunalförbund mellan kommunerna Burlöv, Eslöv, Kävlinge, Lund och Malmö. Verksamhetsområdet ska vara inriktat på att ge människors liv, hälsa och egendom samt miljön ett, med hänsyn till de lokala förhållandena, tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Ägarandelen uppgår till 5,85 procent. Sydvatten Sydvatten är ett kommunägt företag som producerar vatten och ägs av 16 delägarkommuner. Ägarandelen uppgår till 3,26 procent. Sysav Sysav, Sydskånes avfalls aktiebolag, är ett kommunägt bolag med uppgift att svara för den regionala avfallshanteringen åt de 14 kommunerna i södra Skåne. Företaget ansvarar för att projektera, bygga och driva de regionala behandlings- och avfallsanläggningar som behövs för att kunna omhänderta, återvinna och behandla avfall. Detta regleras i det konsortialavtal som gäller till och med 2025. Ägarandelen uppgår till 3,85 procent. Samarbetsnämnder Kävlinge kommun, Staffanstorps kommun och Burlövs kommun samarbetar genom två samarbetsnämnder Samarbetsnämnderna svarar för drift och skötsel av de olika kommunintema stöd- och servicefunktioner i form av till exempel IT-, personaladministrations- och ekonomiadministrationsstöd. Kävlinge kommun och Staffanstorps kommun samarbetar även kring geografiska informationssystem. Kävlinge kommun är värdkommun för samarbetsnämnd IT. Samarbetsnämnden ingår i Kävlinge kommuns politiska organisation. 7
Så fördelades skattepengarna under 8
Viktiga händelser Kävlinge Östra Centrum Efter många års förhandlande och diskussioner kom Kävlinge kommun och Midroc Property AB överens om utbyggnad av Kävlinge Östra Centrum. Samtidigt gjordes överenskommelser mellan Midroc och KKB Fastigheter AB om markköp och byggnation av lägenheter i områdets sydöstra hörn. KKB har också köpt in den s.k. cirkustomten som ligger i anslutning till området. Här kommer den första bebyggelsen att komma igång. För den gamla Scantomten är planen förvisso antagen av kommunfullmäktige, men planen är överklagad och den juridiska processen pågår Persontrafik på Lomma-banan Ett annat långvarigt ärende som kom närmare sin lösning var återupptagande av persontrafik på Lommabanan. Kävlinge kommun tecknade som en part ett s.k. medfinansieringsavtal med Trafikverket. Kävlinge förbinder sig i avtalet att medfinansiera ca 30 mkr för återupptagande av persontrafiken och ett nytt stationsläge i Furulund. Årets Företagarkommun Kommunens företagare tog under året hem titeln Årets Företagarkommun. De hade nämligen samfällt sett till att det var just i vår kommun företagandet hade utvecklats snabbast. Såväl vad gäller omsättning som förbättrat resultat. Inrättande av E-förslag Kommunen tog under året fram ett program för inlämnande av e-förslag på hemsidan. Kommuninvånarna lämnar in förslag som andra invånare kan instämma i. Om minst 100 instämmer i förslaget tar kommunen upp det till behandling. Kommunövergripande facebooksida En kommunövergripande facebooksida togs fram och lanserades. Framtidens skola För att ytterligare betona helhetssynen på barns och ungas utveckling och lärande har förskolans arbete inom ramen för Förskola i utveckling sammanlänkats med skolutvecklingsarbetet inom ramen för Framtidens skola. Fler enheter inom förskola och skola har kvalitetscertifierats och uppnått goda resultat. Nu återstår endast ett fåtal enheter att kvalitetscertifiera. Kulturhuset på Mejerigränd I samband med årets vårmarknad togs Lilla Kulturhuset Mejerigränden i Kävlinge i bruk som utställnings-, evenemangs- och konferenslokal. Entreprenadisering gata/park Beslut fattades om entreprenadisering av östra delarna gällande skötsel av gator och grönytor och under hösten genomfördes en upphandling. Kontrakt har tecknats med Svensk Markservice som tar över driften under våren 2015. Hemrehabilitering Under våren togs beslut om utökning och utveckling av hemrehabiliteringsverksamheten. 9
Jämförelse med andra kommuner Kävlinge kommun genomför tillsammans med flertalet kommuner i Skåne, och sammantaget ett 150-tal kommuner i riket, en finansiell analys enligt en modell framtagen av Kommunforskning i Västsverige. Analysen som är ett komplement till den finansiella analys som återfinns längre fram i årsredovisningen beskriver var Kävlinge kommun befinner sig finansiellt och hur vi utvecklas i förhållande till jämförelsegruppen. Utgångspunkt för analysen är åtta olika finansiella nyckeltal som speglar de analyserade kommunernas ekonomi utifrån fyra perspektiv. De fyra perspektiven är långsiktig kapacitet, kortsiktig beredskap, riskberedskap och kontroll över den finansiella utvecklingen. Varje nyckeltal graderas från 1 till 5, där 5 är bäst och 3 är medeltal. Kommunerna poängsätts utifrån inbördes relation för respektive nyckeltal och resultatet åskådliggörs i nedanstående polärdiagram som bygger på 2011, 2012 och års räkenskaper. I en avslutande kommentar i rapporten står följande att läsa om Kävlinge kommun. Kävlinge uppfyller kraven på god ekonomisk hushållning gällande resultatnivån oavsett om man ser till perioden som helhet eller de enskilda åren. Kommunen har också en soliditet och kassalikviditet som är starkare än genomsnittet. Vidare har Kävlinge den näst lägsta skatten i länet. Kävlinge behöver även fortsättningsvis ha en god ekonomisk hushållning då de närmaste åren förväntas bli tuffa för kommunerna då de står inför utmaningar som ökade investeringar och ökade behov från befolkningsförändringar. Detta innebär sammantaget att kostnaderna för kommunala tjänster kommer öka snabbare än tidigare. För många kommuner innebär det att intäkterna från skatteunderlagets tillväxt inte beräknas räcka till. Det kommer i så fall behövas skattehöjningar och/eller en ökad lånefinansiering för att finansiera kommunernas verksamheter och investeringar framöver. 10
Vision, mål och styrning Målkedjan Visionen handlar om hur kommunen ska möta medborgarnas behov av arbete, boende, trygghet, utbildning och upplevelser, om hur vi får företag att etablera sig i kommunen och kommuninvånarnas delaktighet i de beslut som fattas. Med visionen som utgångspunkt har 18 inriktningsmål som kommunfullmäktige fastställer, arbetats fram utifrån perspektiven kävlingebon, utveckling, medarbetaren, ekonomi och miljö. Uppföljning I samband med bokslutet görs en samlad avstämning och uppföljning av mandatperiodens kommunövergripande mål utifrån resultat på indikatorer och nämndernas genomförda aktiviteter kopplade till de olika inriktningsmålen på fullmäktigenivå. Värdering För värdering av mål och indikatorer används signalsystemet med de tre färgerna grönt, gult och rött. Resultaten på indikatorerna för mandatperioden redovisas som uppnådda eller som inte uppnådda medan värdering av målen bedöms med färgerna från hela signalsystemet. Kävlingebon Målet för Kävlingebon är att alla upplever fördelar med att bo, växa upp, utbilda sig, verka och åldras i Kävlinge kommun. Inom perspektivet finns fyra inriktningsmål och prognosen för visar på följande: Engagerade Kävlingebor God kvalitet Attraktiv boende- och livsmiljö Lättillgängliga kommunikationer Två av fyra mål bedöms vara uppfyllda och de övriga visar på goda resultat även om vi inte riktigt når upp till kommunens målsättningar. Flera av målen mäts med indikatorer från medborgarundersökningen som genomförts under våren med goda resultat som alla ligger över genomsnittet jämfört med andra kommuner. Det är glädjande att se att kommunens insatser kring medborgarnas möjligheter till inflytande och påverkan har resulterat i betydligt bättre resultat i årets medborgarundersökning. Vad avser attraktivt boende och god kvalitet når vi inte riktigt upp till kommunens målsättningar även om vi är på god väg. Flera olika aktiviteter har genomförts inom perspektivet såsom ett ökat utbud av olika e- 11
tjänster, införandet av e-förslag och planering och förberedelser inför driftstart av kundtjänst 2015. Många av de undersökningar och jämförelser som vi deltar i visar på god kvalitet för de tjänster som vi levererar till våra kommuninvånare. Under året har vi också skickat iväg en ansökan för att delta i tävlingen som utser Sveriges kvalitetskommun 2015. Utveckling Målet för perspektivet utveckling är att Kävlinge kommun har en jämn befolkningstillväxt, en kommunal verksamhet i utveckling och ett attraktivt näringslivsklimat. För samtliga tre inriktningsmål görs värderingen att målen är på god väg att uppnås. Livslångt lärarande Befolkning, tillväxt och bra företagsklimat Social trygghet Måluppfyllelsen kring livslångt lärande uppvisar en positiv utveckling. Utifrån gällande styrdokument är måluppfyllelsen generellt god. Smärre svängningar mellan de olika årens resultat förekommer. Den tydliga inramning och fasta struktur för utvecklingsarbetet, som satsningen Framtidens skola innebär, ger kombinerad med systematiska uppföljningar en stabilitet åt den positiva utvecklingen mot att målet livslångt lärande är på god väg att uppnås. Under året har Svenskt näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet redovisats och Kävlinge ligger stabilt kvar omkring plats 30 vilket innebär att det är en bit kvar tillbaka till en tio-i -topp placering. Företagarna utsåg i oktober månad Kävlinge till Årets Företagarkommun. Socialtjänstens insatser utformas så att de ger förutsättningar för social delaktighet, goda livsvillkor och goda utvecklingsmöjligheter. Utifrån den enskildes resurser stimuleras ett ansvarstagende för sig själv och andra. Hjälp till personer med psykisk ohälsa förbättras och samordnas både internt och externt inom socialtjänsten. En ny organisation implementeras inom Individ och familjeomsorgen för att bättre tillgodose förekommande behov av stöd. Hemvårdens värdighetsgaranti/kundlöfte fokuserar på det friska hos varje människa. Inom miljöområdet genomförs aktiviteter som sammantaget bidrar till en god miljö som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Detta bidrar till att målet för social trygghet är på god väg att uppnås. Medarbetaren Kävlinge kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med kompetent och engagerad personal, där människor växer och tar ansvar i en uppmuntrande miljö som främjar hälsa, effektivitet och resultat. För perspektivet finns fem olika inriktningsmål och följande värdering görs av målen som visar att tre av de fem inriktningsmålen är uppfylld. Målet för öppet förhållningssätt bedöms ej som uppfyllt främst på grund av den negativa utvecklingen av sjukfrånvaro och frisknärvaro. Förståelse för uppdraget Öppet förhållningssätt Aktivt ledarskap Tillvarata och utveckla kompetens Tydlig lönepolitik En gemensam plan för arbete med hälsofokus har tagits fram och kommer ingå som en del i arbetet med en attraktiv arbetsgivare under kommande år. Ett strukturerat arbete med rehabilitering med hjälp av IT-stöd har sjösatts under. Målet för års sjukfrånvaro är 5,5 procent och det har inte uppnåtts, vilket är en anledning till fokus på dessa frågor framöver. Medarbetarenkäter har genomförts under hösten. Årets medarbetarenkät bestod dels av en kulturmätning för uppföljning av arbetet med värdegrunden, dels mätning av medarbetarengagemanget. Frågorna är framtagna av Sveriges kommuner och landsting, SKL, och mäter HME (hållbart medarbetarengagmang). På en skala upp till 5 var målet för kommunen 4,0 och det genomsnittliga värdet landade på 4,2. Det totala resultatet visar att vi trivs på vår arbetsplats och har ett stort engagemang. För att svara mot målet tydlig lönepolitik har arbete med olika policys och styrdokument 12
påbörjats. Nya lönekriterier har tagits fram eller reviderats för samtliga verksamheter. Löneöversynsarbetet för 2015 har påbörjats, med målsättningen att alla ska få sin nya lön under april 2015. För att tillvarata och utveckla kompetensen har ett nytt IT-stöd system, HR-kompetens, börjat användas. I första skedet har alla lärargrupper registrerat sig i systemet, för att få en gemensam bild av vilka legitimationer och kompetenser som finns i kommunen. Belöningar för årets medarbetare, årets aktivitet och årets chef har utdelats för första gången, en mycket uppskattad aktivitet, som kommer att fortsätta framöver. Ekonomi Kävlinge kommun ska med en god ekonomisk hushållning och ett effektivt resursutnyttjande ha en handlingsberedskap för framtiden. Inom perspektivet ekonomi uppnås samtlig tre inriktningsmål. Helhetssyn och långsiktighet Styrning och kontroll Vårda våra tillgångar Den finansiella analysen visar att de ekonomiska målen för perioden 2010 t.o.m. uppnås. Resultatnivåerna under perioden har krävts för att klara av 100 procent självfinansiering av genomförda investeringar. För Socialnämnden blev det ekonomiska resultatet något bättre än vad som befarats under året. Socialnämnden måste dock fortsätta sitt arbete med att vidta beslutade åtgärder. Nämnden ska uppnå ekonomisk balans inför 2016. I nuläget finns inga besparingar budgeterade för perioden 2015-2017 utan bedömningen är att nämnder kan kompenseras fullt ut för kostnadsökningar inom ramen för oförändrat skatteuttag. Nettokostnadsandelen (mål 98 procent) är helt beroende av hur skatteunderlagstillväxten blir kommande år. Enskilda år kan målet vara svårt att nå men över en fyraårsperiod är bedömningen att målet kan nås. Investeringstakten ligger på en hög nivå under kommande period och målsättningen för självfinansiering inför 2015-2017 ligger på en lägre nivå. Investeringarna inriktas främst på ny- och ombyggnader inom grundskolan i Kävlinge och Löddeköpinge, IT-satsningar inom skolan samt upprustning av gator, torg och parkmiljöer. Till detta kommer betydande satsningar på Kävlinge Östra Centrum med nya förvaltningslokaler och Lommabanan. Miljö Kommunens verksamhet ska präglas av en långsiktig hållbarhet och inom perspektivet finns tre olika inriktningar mål. Uppföljningen visar att samtliga inriktningsmål är på god väg att uppnås. Bo och leva Land och vatten Energi och transporter Kommunen verkar inom dessa tre delar för att erbjuda kommuninvånarna en hälsosam och miljöanpassad boendemiljö. Vid nybyggnation är det satt en minimumnivå för grönytor vilken efterlevs via planprocessen. Planering av nya bostäder prioriteras i närheten av god kollektivtrafik och cykelleder. Möjligheten att sortera ut sitt matavfall håller på att genomföras i hela kommunen och vid utgången av samlades 12 procent in vilket motsvarar 394 ton. Vid utgången av år 2016 kommer alla kommuninvånare att ha möjlighet att lämna sitt utsorterade matavfall via kommunens insamling. Andelen ekologiska livsmedel i kommunala verksamheter ökar för varje år och är nu uppe i 34 procent. Inom den gröna delen är framtagande av skogsbruksplan och projekt genom t.ex. Kävlingeåns vattenråd åtgärder som har som mål att öka tillgängligheten och bevara/öka naturvärden i kommunen. I arbetet att minska fossilbränsleberoendet och energieffektivisera pågår och planeras det för ett flertal energi- och transportprojekt. Andelen miljöbilar inom kommunorganisationen ligger nu på 34 procent vilken förväntas öka i takt med att bilparken byts ut. Andelen förnybar energi i de kommunala fastigheterna ökar för varje år och är nu uppe i två tredjedelar av den totala energianvändningen samti- 13
digt som energiförbrukningen per kvadratmeter minskar. Kommunen har upphandlat 100 procent grön el och 50 procent biogasinblandning i fossilgasen. En stor del av fossiloljan har bytts ut mot förnybar rapsolja. Värmepumpar, solceller, värmeväxlare på ventilationen, närvarostyrning på värme och belysning samt krav på lågenergi vid nybyggen är exempel på en del av alla de åtgärder som banar väg för en hållbar och en resurseffektiv energiförsörjning. God ekonomisk hushållning Kommunen har i grunden en stark ekonomi och en stark finansiell ställning. Verksamhetsoch kvalitetsmässigt visar periodens uppföljning på att många goda resultat. Flertalet av inriktningsmålen ska enligt plan vara uppnådda och uppföljningen visar att de allra flesta målen är uppnådda eller på väldigt god väg att uppnås. För att nå måluppfyllelse avseende god ekonomisk hushållning arbetar vi kontinuerligt enligt beslutad tidplan för verksamhets- och ekonomisk uppföljning. En analysgrupp har bildats för att knyta den ekonomiska uppföljningen närmre verksamhets- och personaluppföljningen. Gruppen ska bland annat utveckla och fördjupa analyserna av våra verksamheters resultat ur olika perspektiv och genom interna och externa jämförelser. Sammantaget, är bedömningen att Kävlinge kommun uppvisar en god ekonomisk hushållning. För värdering av mål och indikatorer används följande signalsystem. Trendpilarna visar på utvecklingen för de senaste fyra åren. Värderingssystem Målet är uppfyllt. Förbättrat resultat Målet är delvis uppfyllt genom en förbättring jämfört med föregående år. En försämring har skett jämfört med föregående år eller att ett mål inte uppnåtts vid satt tidpunkt. Målet kan ej bedömas eftersom mål eller resultat saknas. Oförändrat resultat Försämrat resultat Trend kan ej avgöras 14
Kävlingebon Engagerade Kävlingebor Resultat Nöjd inflytandeindex uppgår till 45. 43 48 Index för påverkan uppgår till 43. 42 46 God kvalitet Nöjd medborgarindex uppgår till 60. 61 61 Index för bemötande och tillgänglighet uppgår till 65. 60 62 Socialstyrelsens nationella brukarundersökning avseende äldreboenden ligger över medelvärdet för riket Socialstyrelsens nationella brukarundersökning avseende hemtjänst ligger över medelvärdet för riket. Minst 95 procent av föräldrarna uppger sig nöjda med förskolans verksamhet enligt Qualis brukarenkät. Minst 95 procent av a) elever och b) föräldrar uppger sig vara nöjda med grundskolans verksamhet enligt Qualis brukarenkät. Kävlinge 88 % Riket 83 % Kävlinge 92% Riket 89% 89 % 88 % a) 90 % b) 87 % Attraktiv boende och livsmiljö Nöjd regionindex uppgår till 72. 66 66 Index för bostäder uppgår till 60. 61 62 Index för fritid uppgår till 60. 56 59 Trygghetsindex uppgår till 61. 60 59 Lättillgängliga kommunikationer Index för kommunikationer uppgår till 59. 65 65 Resultat Kävlinge 85 % Riket 83 % Kävlinge 92 % Riket 89 % a) 89 % b) 84 % Värde- ring Trend Utveckling Livslång lärande Grundskolan ska uppnå topp 20 i sammantaget resultat i SKL s öppna jämförelse. 100 procent av eleverna uppnår godkända resultat på de nationella ämnesproven i skolår 3, 6 och 9. Delmål årlig ökning Resultat Resultat 34 plats 40 plats Åk 3 Ma 79 % 89 % Åk 3 Sv 85 % 91 % Åk 6 Ma 95 % 94 % Åk 6 Sv 96 % 97 % Åk 6 En 96 % 95 % Åk 9 Ma 86 % 89 % Åk 9 Sv 95 % 96 % Åk 9 En 100 % 100 % 100 procent av eleverna upplever sig trygga i skolan och inte någon känner sig mobbad eller kränkt. Delmål: minst 98 procent av eleverna uppger sig trygga. Andelen grundskoleelever som är behöriga till gymnasieskolan är minst 95 procent. Andel elever i procent (exkluderat elever på IV-programmet) som fullföljer sin gymnasieutbildning inom fyra år ökar. 96 % 98 % 94 % 93 % 84 % 88 % Värde- ring Trend 15
Utveckling Befolkning, tillväxt och bra företagsklimat En genomsnittlig befolknings-tillväxt på 1,5 procent per år mellan åren 2000. Resultat Resultat 1,6 % 1,5 % Tillbaka till 10-i-topp på Svenskt Näringslivs ranking. 29 plats 32 plats Social trygghet Den genomsnittliga tiden för hushållens ekonomiska bistånd ska understiga medelvärdet för riket. Andelen ungdomar (13-20 år) som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad insats/utredning ska årligen öka. Antalet ej verkställda beslut inom Handikappomsorgen som ger sanktionsavgift är 0. Riket 6,6 mån Kävlinge 5,0 mån 78 % 68 % 0 0 Riket 6,6 mån Kävlinge 5,2 mån Trend Medarbetaren Förståelse för uppdraget Index i medarbetarenkäten avseende ett system för delegation, information, introduktion och hur utvecklingssamtal fungerar uppgår till minst 4,0 på en 5-gradig skala. Öppet förhållningssätt Index i medarbetarenkäten avseende arbetsmiljöförhållande uppgår till minst 3,7 på en 5-gradig skala. Resultat 4,4 i.u 4,2 i.u Resultat Nyckeltal för total sjukfrånvaro uppgår till högst 5,5 procent. 5,7 % 6,2 % Nyckeltal frisknärvaro uppgår till minst 60 procent med noll till fem sjukdagar. Aktivt ledarskap Index i medarbetarenkäten avseende ett aktivt ledarskap uppgår till minst 3,8 på en 5-gradig skala. Tillvarata och utveckla kompetens Index i medarbetarenkäten avseende ändamålsenlig kompetensnivå uppgår till minst 4,0 på en 5-gradig skala. Tydlig lönepolitik Index i medarbetarenkäten avseende tydlig lönepolitik uppgår till minst 4,2 på en 5-gradig skala. 57 % 52 % 4,1 i.u 4,3 i.u 4,0 i.u Värde- ring Värde- ring Trend 16
Ekonomi Helhetssyn och långsiktighet Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna uppgår till 98 procent under en rullande 4-årsperiod. Resultat Resultat 96 % 97 % Ingen extern låneskuld. 0 0 Styrning och kontroll Investeringarna är självfinansierade med egna medel under en rullande 4-årsperiod. 117 % 104 % Skattesatsen är högst 18,51. 18.51 18.51 Verksamhetens nettokostnader överstiger inte budgeterad nivå. ok ok Vårda våra tillgångar Planerat fastighetsunderhåll är under en rullande fyraårsperiod i genomsnitt mellan 120-140 kronor per kvadratmeter inklusive hyresökande åtgärder av underhållskaraktär. Beläggningsunderhåll på gatorna understiger inte 2 700 tkr per år, vilket motsvarar 2,78 kronor per kvadratmeter under en rullande fyraårsperiod för att bibehålla gatornas skick och värde. 143 kr/m2 192 kr/m2 3,98 kr/m2 3,08 kr/m2 Värde- ring Trend Miljö Resultat Resultat Värde- ring Trend Bo och leva 100 procent av nybyggda bostadsområden (gruppbebyggelse, ej villor) har en grönytefaktor på minst 0,40 och verksamhetslokaler minst 0,30 (beräknas utifrån ytor med olika faktorer; gröna tak/väggar, gräsmattor, rabatter, träd mm). Minst 35 procent av matavfallet från hushållen återvinns genom biologisk behandling. Land och vatten Andelen ekologiska livsmedel i kommunala verksamheter uppgår till minst 25 procent av den totala livsmedelskostnaden. År 2020 finns ett 10 km långt rekreationsstråk längs Kävlingeån från kusten till Kävlinge tätort. Energi och transporter 100 % 100 % 6 % 12 % 32 % 33 % 5 km 5 km Andel miljöbilar av kommunorganisationens totala antal bilar ska årligen öka 34 % 34 % Den totala energianvändningen för kommunala verksamheter i egen regi är baserad på minst 30 procent förnybara energislag. 47 % 67 % Energiförbrukningen i kommunala offentliga fastigheter är lägre än 150 kwh/m2och år och i alla nybyggda kommunala offentliga fastigheter lägre än 60 kwh/ m2 och år. 153 kwh/m2 60 kwh/m2 149 kwh/kvm 60 kwh/m2? 17
Omvärldsanalys Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter kan komma att påverka Kävlinge kommun. Några av de faktorer som kan påverka är konjunkturutvecklingen, den allmänna pris- och löneutvecklingen i samhället och riksdagsbeslut som berör det kommunala verksamhetsområdet. Osäker omvärld Konjunkturutvecklingen i världsekonomin har de senaste månaderna varit blandad och präglats av ökande tillväxtskillnader. Den amerikanska ekonomin har fortsatt växa och det finns goda förutsättningar för att den framöver kommer växa i en snabbare takt än på länge. Stark arbetsmarknad och stigande realinkomster samt växande förmögenheter skapar starka fundament för en konsumtionsdriven tillväxt. Sammantaget väntas BNPtillväxten bli 3,5 procent 2015 och 3,2 procent 2016. I de flesta asiatiska tillväxtekonomierna väntas BNP försiktigt accelerera under 2015 och 2016. I Japan, som ännu inte löst de långsiktiga utmaningarna som ekonomin står inför, syns dock tecken som tyder på att exporten får draghjälp av den amerikanska ekonomins uppgång. Tillväxten i Kina förväntas fortsätta sin inbromsning, från 7,4 procent () till 7,0 procent (2015) och 6,7 procent (2016). Tillväxten i Brasilien är fortsatt trög, medan Ryssland, till följd av bland annat rubelns krasch och oljepriskollapsen samt sanktioner, står inför en djup recession. Rysslands BNP prognostiseras falla med 5,5 procent, men fallet dämpas troligen under 2016 till 1,0 procent. En eskalering av Ukrainakonflikten och en mer tydlig konflikt mellan Nato och Ryssland gör dock att riskerna finns på nedåtsidan. Trots de ekonomiska och finansiella påfrestningarna bedöms Ryssland ändå kunna stå emot en statsfinansiell kris de närmaste åren. I Västeuropa har den brittiska ekonomins uppgång fortsatt medan euroområdets tillväxt varit mer dämpad. Eurozonens BNP väntas växa med 1,2 procent 2015 och accelerera ytterligare till 1,7 procent 2016, vilket kan jämföras med 1,0 procent. Då eurozonen är en utpräglad nettoimportör av råolja gynnas området av det lägre oljepriset Den inkomstförstärkning som hushållen erhåller kommer dock, till följd av behov av skuldbantning och osäkra politiska framtidsutsikter, främst gå till ökat sparande. Spanien har däremot fortsatt överraska positivt och även i Tyskland är framtidstron, efter svackan under, på väg upp. Att stora länder som Frankrike och Italien fortfarande har stora strukturella problem bidrar dock till att tillväxten i eurozonen får svårt att lyfta. Även om Grekland väntas få en skuldlättnad gör politiskt radikala krafter i flera euroländer att osäkerheten ökar kring eurosamarbetet och tidigare överenskommelser samtidigt som ekonomisk-politiska integrationsprocesser gått i stå. De nordiska ekonomierna har under den senaste tiden utsatts för olika typer av påfrestningar. Rysslandskrisen har satt avtryck i den finländska ekonomin samtidigt som oljeprisfallet pressat norsk ekonomi. Den norska tillväxten har för 2015 justerats ned något, men väntas åter öka under 2016, då oljepriset åter väntas stiga. Den finska ekonomins utveckling bedöms förbli fortsatt svag. Den danska ekonomin prognostiseras få stöd av mer expansiv finanspolitik samtidigt som ECBs stimulanser också får genomslag på danska monetära förhållande. Källa: SEB, Nordic Outlook februari 2015; Riksbanken, Penningpolitisk rapport, februari 2015 Sveriges ekonomi Svensk ekonomi ser, trots den svaga utvecklingen i Västeuropa, ut att för första gången sedan 2011 växa över trend. Det är framför 18
allt bostadsinvesteringar och hushållens konsumtion som fortsätter driva på uppgången, men till skillnad från, väntas även industrisektorn under 2015 ge ett positivt bidrag till tillväxten. BNP-tillväxten bedöms bli 2,7 procent under både 2015 och 2016. I slutet av ökade sysselsättningen starkt och mycket tyder på att uppgången accelererar under första halvåret 2015. Även om stark befolkningstillväxt dämpar nedgången börjar också arbetslösheten att röra sig nedåt. Hushållens realinkomster fortsätter öka, nu något snabbare till följd av fallande oljepris. Stigande tillgångsvärden i AP-fonderna gör dessutom att pensionerna under de närmaste åren ökar i snabbare takt än och. Den privata konsumtionen ökade med 2,6 procent och uppgången under 2015 blir troligen ytterligare något starkare. Priserna på småhus har det senaste året börjat stiga i en allt snabbare takt. Uppgångarna drivs av en snabbt ökande befolkning, lägre boräntor och stigande aktiekurser. Finansinspektionens försök att motverka utvecklingen, främst genom införandet av ett tak för bolån på 85 procent av bostadens värde och förslag till stramare regler för amorteringar, verkar hittills inte ha varit tillräckliga för att bromsa utvecklingen. Amorteringskravet väntas matta prisökningen något under 2015, men riskerna för fallande huspriser när räntorna så småningom börjar stiga är betydande. Svensk export har utvecklats svagt de senaste åren, vilket främst beror på att många viktiga exportmarknader varit svaga. I takt med att konjunkturläget i många europeiska länder förbättras något, väntas exporten öka snabbbare än i tidigare takt. Utveckling understöds av kronans försvagning det senaste året. Under ökade importen snabbare än exporten, vilket gör att nettoexporten bidrog negativt till tillväxten. De närmaste åren, i takt med att exporten återhämtar sig, väntas tillväxtbidraget från utrikeshandeln istället bli nära noll. I syfte att nå inflationsmålet på 2,0 procent bestämde Riksbanken i februari att sänka reporäntan från noll till minus 0,1 procent. Det är första gången i Sveriges historia som räntan är negativ, vilket innebär att bankerna får betala för att sätta in pengar på Riksbanken. Riksbanken gör bedömningen att en höjning av reporäntan kommer vara lämplig först under andra halvan av 2016. Källa: SEB, Nordic Outlook februari 2015; Riksbanken, Penningpolitisk rapport, februari 2015 Kommunernas ekonomi Det sammanlagda resultatet för kommunerna förväntas bli fem miljarder kronor. Det är tio miljarder sämre än års rekordstora resultat. Den främsta anledningen till det sämre resultatet är att tillfälliga intäktsposter, som återbetalning av premier från AFA Försäkring och höjningar av det generella statsbidraget, helt har uteblivet för. För återbetaldes premier på 8 miljarder kronor från AFA Försäkring. Kommunernas resultatnivå de senaste åren har varit god, men kan främst förklaras av tillfälliga poster som rejäla konjunkturstöd och återbetalningar från AFA Försäkring. Trots de sammantaget goda förutsättningarna och resultaten brottas ändå en del kommuner med negativa resultat. De fyra senaste åren har i genomsnitt 25 kommuner legat under ett nollresultat. På motsvarande sätt har 160 kommuner haft ett resultat som överstiger 2 % av skatter och bidrag, vilket brukar ses som en tumregel för god ekonomisk hushållning. Kommunernas kostnader förväntas öka snabbt kommande år. Det är bland annat demografiska förändringar, i form av befolkningsökningar och förändrad befolkningssammansättning, som kommer driva på kostnadsökningen. De största behovsökningarna återfinns inom förskola och grundskola, men även inom vård och omsorg. Även ökade investeringsbehov samt ett ökat asyl- och flyktingmottagande är exempel på stora utmaningar som kommunerna står inför de närmaste åren. Källa: Ekonomirapporten december, SKL. BNP-tillväxt i procent 2015 2016 Världen 3,1 3,5 3,7 3,9 USA 2,2 2,4 3,5 3,2 Kina 7,7 7,4 7,0 6,7 Euroområdet 0,5 1,0 1,2 1,7 Sverige 1,3 2,0 2,7 2,7 Källa: SEB, Nordic Outlook (februari 2015) 19
Inflation i procent (KPI) 2015 2016 USA 1,5 1,6-0,4 2,4 Euroområdet 1,4 0,4-0,3 0,9 Sverige 0,9 0,5 0,8 1,4 OECD 1,6 1,7 0,1 1,8 Källa: Konjunkturinstitutet (juni ) Något svagare befolkningsutveckling kommande år Den sista december uppgick Sveriges befolkning till 9 747 355 personer. Det är en ökning med 102 491 personer jämfört med året innan. Folkökningen är den största som någonsin uppmätts mellan två enskilda år. Främsta skälet till det är en rekordhög invandring med 126 966 personer. Under ökade befolkningen i 248 av Sveriges 290 kommuner. Det är 42 kommuner fler än då 206 kommuner hade en folkökning. Den största folkökningen hade som vanligt de tre storstadskommunerna. Störst folkökning hade Stockholms kommun där folkmängden ökade med 14 289 personer vilket innebar att folkmängden i Stockholm numera överstiger 900 000 personer. Andra kommuner som passerade befolkningsmässiga milstolpar förra året var Eskilstuna, 100 000, Järfälla, 70 000, Östersund och Varberg, 60 000, Värmdö och Ängelholm, 40 000, samt Karlskoga, 30 000. Enligt befolkningsprognosen för -2024 kommer Kävlinge kommun passera trettiotusengränsen under 2016. Av Skånes 33 kommuner hade under Lomma kommun bäst befolkningstillväxt på 2 procent och det var endast en kommun som hade sjunkande befolkningstal (Simrishamn 0,25 procent). Kävlinge som är Skånes 11:e största kommun låg på 22:a plats med avseende på befolkningstillväxten för. Totalt sett så blev det under nästan 15 000 fler skåningar. Skånes befolkning uppgick den 31 december till 1 288 908 personer. Befolkningsutvecklingen är fortsatt starkt kopplad till konjunkturläget och detta har medfört att befolkningsökningen i Kävlinge kommun varit svag de senaste åren. Den lägre befolkningstillväxten beror dels på att bostadsproduktionen de senaste åren har varit låg och dels på att rörligheten bland in- och utflyttandet också påverkas när konjunkturläget är dåligt. Under 2000-talet har Kävlinge haft en kraftig befolkningsökning i kommunen, där nivån sammantaget ligger i linje med kommunens uppsatta mål på en befolkningsökning med 1,5 procent per år. Trots en sviktande konjunktur de senaste åren har befolkningstillväxten varit positiv, om än liten. Sammantaget ligger befolkningsökningen för hela 2000-talet runt 1,5 procent. Sedan 2005 då tillväxten var 2,6 procent har tillväxten sjunkit med undantag av 2008, men nu hoppas vi att 2012 av en lägsta notering på 0,6 som följts av högre tillväxt både och. När konjunkturen förhoppningsvis stärks så vänder befolkningsutvecklingen uppåt igen. Befolkningsutveckling 32 000 31 000 30 000 29 000 28 000 27 000 26 000 25 000 29 808 2008 2010 2012 2016 2018 Vänster axel, staplar, antal invånare Höger axel, linje, ökning i procent per år 2,00% 1,80% 1,60% 1,40% 1,20% 1,00% 0,80% 0,60% 0,40% 0,20% 0,00% Under ökade befolkningen med 208 invånare, från 29 600 till 29 808 invånare, vilket motsvarar en ökning på 0,7 procent. Under prognosperioden -2024 kommer folkmängden i Kävlinge kommun att öka med 5 600 invånare, från 29 600 till 35 200 personer, vilket ger en ökning på 509 personer per år. Ökningen grundas på att flyttnettot i genomsnitt förväntas vara 385 personer per år och födelseöverskottet 124 personer per år. 20
Mellan till 2024 förväntas genomsnittsåldern i Sverige att öka från 41,2 år till 41,9 år. Skälen till detta är bland annat att mortaliteten bland de äldre minskar. Detta leder till att människor lever längre. I Kävlinge förväntas genomsnittsåldern öka att från 39,5 år till 40,2 år under prognosperioden. Genomsnittsåldern i kommunen är 1,7 år lägre än i riket år. Vid prognosperiodens slut är snittåldern 1,7 år lägre. Bostadsbyggande i Kävlinge kommun 2015 2016 2017 2018 Småhus 12 48 59 68 Flerbostadshus 5 106 50 156 Totalt 17 154 109 224 Källa: Kävlinge kommun befolkningsprognos Källa: SCB och Kävlinge kommuns befolkningsprognos -2024 Befolkningsförändringar i olika åldersgrupper (antal), P=Prognos 2012 P 2015 P 2016 P 2017 P 2018 0 5 år 39 61 30 22 62 45 40 6 år 23 9 9 75 22 45 21 7 9 år 38 46 24 65 14 11 11 10 12 år 75 66 72 30 44 32 22 13 15 år 16 46 29 81 59 68 37 16 18 år 42 63 13 3 55 30 84 65-79 år 217 177 130 53 83 63 13 80 år w 17 8 26 31 33 45 70 Befolkning per tätort och ort (antal) 2010 2011 2012 Barsebäcksby 512 540 556 569 615 Barsebäckshamn 421 421 443 441 442 Dösjebro 849 848 868 849 848 Furulund 4 181 4 253 4 251 4 267 4 313 Hofterup/Ålstorp 3 432 3 419 3 401 3 403 3 424 Kävlinge 8 930 9 081 9 142 9 220 9 271 Lilla Harrie 328 332 327 331 335 Löddeköpinge 6 856 6 932 7 008 7 074 7 111 Stora Harrie 110 115 111 111 111 Södervidinge 137 134 133 136 137 Vikhög 83 99 97 104 100 Västra Karaby 217 209 215 219 218 Ålstorp 5 184 186 194 198 197 Landsbygd 2 773 2 692 2 681 2 678 2 686 Totalt 29 013 29 261 29 427 29 600 29 808 Källa: SCB, Statisticon AB och Kävlinge kommuns prognos -2024. Fortsatt hög strukturarbetslöshet Den öppna arbetslösheten var på riksnivå i december 4,3 procent, vilket är lägre än den var i december, 4,7 procent. Även andelen i program med aktivitetsstöd minskar något under samma period, från 4,0 till 3,8 procent. I Arbetsförmedlingen senaste prognos ska sysselsättningen fortsätta att växa liksom utbudet av arbetskraft. Sammataget ger det svagt sjunkande arbetslöshet. Det är den privata tjänstesektorn tillsammans med offentlig sektor som bedöms skapa fler arbetstillfällen. Utmaningen framöver ligger i den strukturella arbetslösheten där grupper med svag ställning på arbetsmarknaden fortsätter att öka, 21
samtidigt som offentlig sektor har brist på kvalificerad arbetskraft. Även Skåne läns öppna arbetslöshet på 5,4 procent är lägre i december jämfört med. Andelen i program med aktivitetsstöd har minskat från 5,0 till 4,9 procent. Kävlinge kommuns statistik ligger i linje med både Skåne och rikets utfall eftersom den har minskat med 0,3 procentenheter från 3,5 till 3,2 procent. Noteras skall dock att Kävlinges öppna arbetslöshet håller sig kvar under både riket och Skåne län. Kävlinges ungdomsarbetslöshet (18-24 år) har ökat från december (6,1 procent) till september (6,8 procent) och ligger nu på samma nivå som övriga Skåne. Arbetslösheten för unga i Kävlinge har under utvecklats något sämre jämfört med Skåne och riket. Andelen ungdomar i program med aktivitetsstöd i Kävlinge har dock minskat från 8,1 procent december till 7,3 procent i december. Räknat i antal så var 93 ungdomar arbetslösa och 101 ungdomar i program vid utgången av december månad. Arbetsmarknaden i Kävlinge och i regionen runt om börjar återigen se ljus ut, inga nya varsel har lagts i Kävlinge det senaste året. Dock finns orosmoln i samband med att Tetra Pak lägger ner en av sina fabriker och att Sony Mobiles står inför personalnerdragningar som kan drabba verksamheten i Lund. En positiv nyhet är att Fazer AB har hyrt före detta Lernias lokaler. Man kommer att göra en storsatsning på tillagning av sjukhusmat och man spår att man kommer rekrytera cirka ett 50-tal nya medarbetare (i huvudsak restaurang- /köksbiträde) med start under våren 2015. Det finns även en förhoppning att exploateringen av Center Syd området och ombyggnaden av Center Syd Shoppingcenter ska generera ytterligare arbetstillfälle. Källa: Arbetsförmedlingen Arbetslöshet i procent December December Kävlinge Skåne Riket Kävlinge Skåne Riket Arbetslösa 3,5 5,8 4,7 3,2 5,4 4,3 I program med aktivitetsstöd 2,3 5,0 4,0 2,3 4,9 3,8 Totalt 5,8 10,8 8,7 5,5 10,3 8,1 Ungdomsarbetslöshet i procent (18-24 år) December December Kävlinge Skåne Riket Kävlinge Skåne Riket Arbetslösa 6,1 7,5 6,4 6,8 6,8 5,7 I program med aktivitetsstöd 8,1 13,7 10,8 7,3 12,0 9,1 Totalt 14,2 21,2 17,2 14,1 18,8 14,8 Känslighetsanalys En känslighetsanalys visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. Känslighetsanalys +/- mkr 1 kronor förändring i utdebitering 62,5 Löneförändring med 1 procent 6,7 Generell prisförändring med 1 procent 4,2 10 heltidstjänster 4,1 Upplåning 10 mkr 0,3 Nettokostnadsförändring med 1 procent 12,9 22
Finansiell analys Den finansiella analysmodellen utgår från fyra finansiella aspekter: Det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. De fyra aspekterna, resultat, kapacitet och risk samt kontroll, utgör hörnstenar i modellen. Målsättningen är att utifrån dessa identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen. Resultat Kapacitet Med resultat avses balansen mellan löpande kostnader och intäkter och utveckling av investeringar. Kapacitet beskriver den finansiella motståndskraften på lång sikt. Årets resultat Kävlinge kommun redovisar ett positivt resultat med 47,1 mkr. Det innebär att kommunen under hela 2000-talet visat positiva resultat. Det budgeterade resultatet uppgår till 10,7 mkr vilket ger en positiv budgetavvikelse på 36,4 mkr. I samband med prognosen per siste september prognostiserades resultatet till 38,6 mkr. Resultatet uppgick till 62,7 mkr. Under gjordes en återbetalning av tidigare inbetalda försäkringspremier på från AFA på 18,0 mkr. Under har inga försäkringspremier återbetalats från AFA. Årets resultat, mkr Bokslut 2012 Bokslut Bokslut Årets resultat 45,2 62,7 47,1 Jämförelsestörande poster I årets resultat ingår jämförelsestörande intäkter på 5,2 mkr. Posten avser fastighetsförsäljning på 1,0 mkr och avslut av exploateringsprojektet Trehörningen på 4,2 mkr. De jämförelsestörande kostnaderna avser nedskrivning av kommunhuset och uppgår till 12,8 mkr. I årets resultat ingår jämförelsestörande intäkter på 18,0 mkr avseende återbetalda premier till AFA Försäkring för 2005 och 2006. I avskrivningar och nedskrivningar ingår jämförelsestörande nedskrivningar om 3,9 mkr. Nedskrivningarna avser Nyvångsskolan och köksutrustning. I de finansiella kostnaderna ingår jämförelsestörande finansiella kostnader på 0,6 mkr avseende sänkning av diskonteringsräntan på pensionsåtaganden. Kostnads- och skatteintäktsutveckling En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Nettokostnaderna bör inte öka mer än skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Under perioden 2011- ökade verksamhetens nettokostnad med 12 procent och skatteintäkterna inklusive kommunalekonomisk utjämning med 12 procent. Följsamheten mellan nettokostnader och skatteintäkter får därmed anses som god över tiden. Skatteintäkterna inklusive kommunalekonomisk utjämning ökade under med 3,2 procent och uppgår till 1 287,6 mkr. Under ökade nettokostnaderna med 4,7 procent och uppgick till 1 249,9 mkr jämfört med bokslut. Den budgeterade ökningen av nettokostnaderna mellan och uppgick till 7,0 procent. Förändring i procent Bokslut 2012 Bokslut Bokslut Skatteintäkter 3 5 3 Nettokostnad 4 3 5 Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna visar hur stor del av skatteintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och statsbidragen uppgår år till 97 procent. Det finansiella mål som antagits innebär att nettokostnadernas andel av skatteintäkterna inte 23
ska överstiga 98 procent under en rullande fyra års period. Då finns förutsättningar att egenfinansiera investeringar. Nettokostnadsandel av skatteintäkter, mål 98 procent Nettokostnadsandel av skatteintäkterna Bokslut 2012 Bokslut Bokslut 97 96 97 Balanskrav Det lagstadgade balanskravet innebär att kommunens resultat skall överstiga noll. Enligt rekommendationer och praxis skall realisationsvinster och extraordinära poster inte medräknas då avstämning mot balanskravet görs. Enligt balanskravet skall minskningen av det egna kapitalet, till följd av underskott, återställas inom tre år. Årets resultat för innebär att balanskravet kommer att uppnås. Resultatet inkluderar en realisationsvinst avseende försäljning av anläggningstillgångar och avslut av exploateringsprojekt som avräknats vid avstämning av balanskravet. Kävlinge kommun har inte något negativt resultat att återställa sedan tidigare år. Balanskrav, mkr Bokslut Bokslut Årets resultat 62,7 47,1 Avgår realisationsvinster 0,5 5,2 Justerat årets resultat 62,2 41,9 Investeringar Årets nettoinvesteringar uppgår till 84,4 mkr vilket är 100,4 mkr mindre än budgeten på 184,8 mkr. En stor del av avvikelsen beror på att en del större projekt uppskjutits och försenats. För 76,7 mkr kommer överföring till 2015 års investeringsbudget begäras. Relationstalet investeringsvolym i förhållande till skatteintäkter och utjämning låg på 7 procent. Genomsnittet för landets kommuner ligger på 10 procent. Investeringar, mkr Bokslut 2012 Bokslut Bokslut Nettoinvesteringar 80,4 76,1 84,4 Investeringsvolym/Nettokostnad % 7 6 7 Självfinansieringsgrad av investeringarna Självfinansieringsgraden av investeringarna uppgår till 123 procent. Samma nyckeltal uppgick till 142 procent. Att nyckeltalet överstiger 100 procent innebär att investeringarna har finansierats med egna resurser. Självfinansieringsgrad, mål 100 procent Bokslut 2012 Bokslut Bokslut Självfinansieringsgrad 106 142 123 Exploatering Under året har investeringsprojektet Trehörningen avslutats. Projektet har avslutats med ett positivt resultat på 4,2 mkr. Soliditet Soliditeten beskriver kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor andel av kommunens tillgångar som finansieras med egna medel. Soliditeten påverkas av investeringsvolym, upplåning och resultatutveckling. En jämn och hög soliditet ger ett långsiktigt finansiellt handlingsutrymme. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelse var vid årsskiftet 39 procent. Vid samma tillfälle uppgick soliditeten till 37 procent. Soliditet i procent Bokslut 2012 Bokslut Bokslut Soliditet 38 37 39 Tillgångsförändring 4 5 8 Förändring av eget kapital Soliditet exkl. ansvars-förbindelse 4 2 5 80 79 77 Skuldsättningsgrad Av de totala tillgångarna har 23 procent finansierats med främmande kapital. Detta mått är motsatsen till soliditetsmåttet. Sedan 1994 har kommunen inte haft någon extern långfristig skuld. Skuldsättningsgrad i procent Bokslut 2012 Bokslut Bokslut Skuldsättningsgrad 20 21 23 Avsättningar 2 2 4 Kortfristig skuldsättning Långfristig skuldsättning 16 17 17 2 2 2 Kommunalskatt Kommunalskatten är den viktigaste inkomstkällan. De samlade skatteintäkterna, inklusive inkomst- och kostnadsutjämning, uppgår till 1 287,6 mkr. 24