Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012

Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Kalmar län 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 OM ARBETSFÖRMEDLINGENS ARBETSMARKNADSPROGNOSER... 3 SAMMANFATTNING... 3 ANTALET SYSSELSATTA BERÄKNAS ÖKA UNDER 2011 OCH 2012... 3 ARBETSKRAFTEN ÖKAR SVAGT I KALMAR LÄN... 3 ARBETSLÖSHETEN MINSKAR UNDER 2011 OCH 2012... 4 UTMANINGAR PÅ LÄNETS ARBETSMARKNAD... 4 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING... 4 LEDIGA PLATSER... 5 KAPACITETSUTNYTTJANDE... 6 REKRYTERINGSPROBLEM... 6 VARSEL... 7 SYSSELSÄTTNINGEN I LÄNET... 8 NÄRINGSGRENAR OCH YRKEN... 9 INDUSTRI... 9 BYGGNADSVERKSAMHET... 10 PRIVATA TJÄNSTER... 11 HANDEL... 11 FINANSIELL VERKSAMHET OCH FÖRETAGSTJÄNSTER... 11 TRANSPORT... 12 HOTELL, RESTAURANG SAMT PERSONLIGA OCH KULTURELLA TJÄNSTER... 12 JORD-, SKOGSBRUK OCH FISKE... 13 OFFENTLIGA TJÄNSTER... 14 UTBUDET AV ARBETSKRAFT... 14 SVAG BEFOLKNINGSUTVECKLING... 15 STOR GRUPP UTANFÖR ARBETSKRAFTEN... 15 ÖPPET ARBETSLÖSA OCH SÖKANDE I PROGRAM... 15 ANDELEN UNGA MED LÅNGA ARBETSLÖSHETSTIDER ÖKAR... 16 ARBETSLÖSHETENS STRUKTUR... 17 ARBETSMARKNADSPOLITISKA UTMANINGAR... 21 YRKESBAROMETER... 22

Definitioner Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Kalmar län 2 Arbetskraften: Till arbetskraften räknas förvärvsarbetande (RAMS, nattbefolkning), öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, 16-64 år. (Arbetsförmedlingens definition). Arbetskraftsdeltagande: Arbetskraften mätt som andel av befolkningen i arbetsför ålder. I arbetskraftsdeltagandet ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, 16-64 år. Outnyttjad kapacitet: Hur mycket produktionen kan öka med befintlig personal innan företag måste nyanställa. Nettotal: Andel av arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på varor/tjänster minus andel av arbetsställen som bedömt minskning. Sysselsättningsgrad: Andel (%) sysselsatta personer av befolkningen. Öppet arbetslösa: Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Om prognosen Arbetsmarknadsutsikterna för Kalmar län är en del av Arbetsförmedlingens prognosarbete. På vår webbplats www.arbetsformedlingen.se, under fliken Om oss/statistik och prognoser finner du arbetsmarknadsutsikter för landet som helhet. De slutsatser som presenteras är Arbetsförmedlingens egna. Prognosmaterialet är fritt att användas och citeras med källhänvisning. Ansvarig utredare Sara Andersson 010-487 68 54. Om du är intresserad av mer information om framtidsutsikterna för ett speciellt yrke rekommenderar vi vår webbapplikation Yrkeskompassen, som uppdateras två gånger per år. Se www.arbetsformedlingen.se, under fliken För arbetssökande/yrke och framtid/yrkesinformation. Här beskriver vi jobbmöjligheterna det närmaste året för nära 200 yrken på ett års sikt. Dessa täcker tillsammans upp 80 procent av arbetsmarknaden. För drygt hälften av yrkena bedömer vi även jobbmöjligheterna de närmaste fem och tio åren. I publikationen Var finns jobben? presenteras en sammanfattning av yrkesprognoserna per yrkesområde. Nästa arbetsmarknadsprognos presenteras den 7 december 2011.

Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Kalmar län 3 Om Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Kalmar län presenterar Arbetsförmedlingen den förväntade sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen. Vi gör även bedömningar av utvecklingen inom jord- och skogsbruk, industri, byggverksamhet, privata tjänster och offentlig sektor. Dessutom beskrivs befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika då de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen inom i stort sett alla branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under våren 2011 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av 2012. Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som bidragit till slutresultatet. Sammanfattning Marknadsutvecklingen i Kalmar län har varit återhållsam de senaste sex månaderna för i stort sett alla branscher förutom ett fåtal inom den privata tjänstesektorn. De kommande sex månaderna bedömer företagen i Kalmar län att efterfrågan på deras varor och tjänster kommer att öka. På ett års sikt tror de också på en ökning, om än avtagande. Den starkaste framtidstron har företag inom industrin följt av företag inom den privata tjänstesektorn. Den störst ökning av marknadsefterfrågan sedan i höstas har dock företagen inom byggbranschen upplevt. Trots den stora ökningen når de inte upp till de nivåer på efterfrågan som företagen inom industrin och den privata tjänstesektorn har angett. Antalet lediga platser som anmäldes till Arbetsförmedlingen under årets fyra första månader var 7 300. Antalet varsel minskade under januari-april 2011 med hela 60 procent jämfört med 2010. Den outnyttjade kapaciteten hos företagen har ökat i alla branscher utom den privata tjänstesektorn. Över hälften av företagen i vårens undersökning har svarat att de kan öka produktionen med tio procent utan att anställa mer personal. Samtidigt kommer signaler från vissa branscher om en begynnande arbetskraftsbrist. Störst är dessa signaler inom byggbranschen. Den privata tjänstesektorn förväntas bli sysselsättningsmotorn i svensk ekonomi de kommande åren och så även i Kalmar län. Inom den offentliga sektorn är den samlade bilden god. Kommunerna står dock inför fortsatta neddragningar, men utan uppsägningar som följd. Lanstinget tror på en mycket svagt ökad sysselsättning. Antalet sysselsatta beräknas öka under 2011 och 2012 Under 2010 ökade sysselsättningen något till följd av konjunkturuppgången. Under 2011 och 2012 kommer antalet sysselsatta att öka ytterligare. Den största ökningen på cirka 1 700 personer kommer under 2011. 2012 förutspår Arbetsförmedlingen att uppgången mattas av och slutar på 1 100 personer. Detta medför att antalet sysselsatta hamnar på närmare 106 000 personer i Kalmar län i slutet av 2012. Arbetskraften ökar svagt i Kalmar län Vid en konjunkturuppgång söker sig normalt fler latent arbetssökande till arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen bedömer att nuvarande konjunkturuppgången i Svensk ekonomi kommer att bidra till en svag ökning av arbetskraften även i Kalmar län under 2011 och 2012. I november 2010 uppgick den beräknade arbetskraften till drygt 112 000 personer. I slutet av 2012 beräknar Arbetsförmedlingen att denna siffra ha ökat till 112 500 personer. Det är tack vare invandringen av utländska medborgare som Kalmar län fortfarande kan redovisa en positiv befolkningsutveckling. Det

Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Kalmar län 4 är också denna grupp som utgör den största arbetskraftsreserven i Kalmar län. Arbetslösheten minskar under 2011 och 2012 Arbetsförmedlingen räknar med en minskning av antalet arbetslösa i Kalmar län med tre procent under 2011 och 2012. Den största minskningen med 1 500 personer bedöms ske under 2011. Under 2012 uppskattas arbetslösheten minska med ytterligare med 1 000 personer. I slutet av 2012 beräknas antalet arbetslösa således att uppgå till 6 600 personer i Kalmar län enligt Arbetsförmedlingen. Utmaningar på länets arbetsmarknad De arbetsmarknadspolitiska utmaningarna är i stort de samma som i höstas. Konjunkturuppgången har medfört att grupper som står nära arbetsmarknaden har fått arbete i stor utsträckning medan ett antal grupper som står längre från arbetsmarknaden har ökat sin andel av de arbetslösa. Samtidigt börjar företag inom vissa branscher ge signalera om en begynnande arbetskraftsbrist. Utmaningarna de närmaste åren blir således att öka arbetskraften samt att rusta de grupper som står längre från arbetsmarknaden för att matcha de allt högre krav som arbetsgivarna ställer. Fokus och kraft bör läggas på grupper som behöver hjälp att komma in på arbetsmarknaden. Detta bör göras för att minska risken för utanförskap och en permanent högre arbetslöshet. De grupper som Arbetsförmedlingen bör lägga kraft på att stödja är: Unga arbetslösa med bristfällig utbildning Funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga Utrikes födda, särskilt de födda utanför Europa Långtidsarbetslösa Äldre (personer 55-64 år) med långa arbetslöshetstider Strukturarbetslösa, arbetslösa inom tillbakagående yrken Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Världsekonomin har fortsatt att växa i god takt under inledningen av 2011. Bedömningen är att den globala tillväxten lyckas nå upp till 4,5 procent under 2011. Tillväxten i USA förväntas dock inte nå upp till genomsnittet och kärnkraftsolyckan i Japan uppskattas också få en något negativ inverkan på utvecklingen. Kina och Indien försöker dämpa tillväxten något och övergå från investeringsdriven tillväxt till konsumtionsdriven tillväxt istället. Inom EU är länderna i otakt, där de nordeuropeiska länderna inklusive Tyskland har en stark utveckling av tillväxten, medan de sydeuropeiska länderna samt Irland kämpar med stora ekonomiska problem. Exporten driver upp tillväxten i EU, medan den inhemska efterfrågan är låg. BNP-tillväxten i Eurozonen bedöms inte nå upp till två procent samtidigt som en stigande strukturell arbetslöshet blir allt tydligare. Tillväxten i Svensk ekonomi är mycket högre än normalt. Handeln inledde svagt under årets första kvartal, men ökade kraftigt under april. Den starka svenska valutan kan dock leda till en inbromsning i svensk export, samtidigt som den begynnande arbetskraftsbristen också kan hämma tillväxten. En inbromsning i sysselsättningsutvecklingen förväntas därför under 2012. Inför vårens prognos intervjuades 456 privata arbetsgivare samt ett antal enheter inom kommun, landsting och stat under perioden 14 mars till 24 april i Kalmar län. Arbetsförmedlare ställde frågor angående deras syn på marknadsutvecklingen, sysselsättningsutveckling samt upplevd brist på arbetskraft inom deras bransch. Av resultaten framgår att företagare upplever en något större efterfrågan på deras varor och tjänster de senaste sex månaderna än vad de gjorde våren 2010 såväl i Kalmar län som i riket. I riket upplever dock företagen en betydligt större ökning av efterfrågan än vad företagen i Kalmar län gör. Detta kan bero på att industrin i Kalmar län är mer präglad av trä- och glastillverkning än riket i övrigt. Det kraftigt ökade priset på trä samt en avmattning i efterfrågan på världsmarknaden kan vara orsaken till den lägre nivå på efterfrågan som företagen i Kalmar upplever. Därtill skall läggas den starka kronkursen som har en negativ effekt på exporten inom dessa båda näringar.

Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Kalmar län 5 Efterfrågan var som lägst under mätningen våren 2009 men vände upp igen hösten 2009. Efterfrågan våren 2011 kan jämföras med den efterfrågan som företagen upplevde i konjunkturuppgången våren 2005. Diagram 1: Visar nettotalet som beskrivning av marknadsutvecklingen under de senaste 6 månaderna. Vårmätningar 2005-2011. Företagens bedömningar för våren 2012. 60 50 40 30 20 10 0-10 -20-30 -40 Kalmar län vår 2005 vår 2006 vår 2007 vår 2008 vår 2009 vår 2010 vår 2011 vår 2012 Nettotal= skillnaden i procentenheter mellan de företag som angett ökad efterfrågan på deras varor och tjänster minus den andel som angett att efterfrågan minskat under de senaste 6 månaderna Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Riket Företagens förväntningar på en ökad efterfrågan det kommande halvåret är högre än de förväntningar företagen hade våren 2010. På ett års sikt förväntar sig företagen en avmattning i ökningen av efterfrågan. Tabell ett nedan visar marknadsutvecklingen i from av nettotal för ett urval branscher. Av tabellen framgår att jord-, skogsbruk och fiskenäringen har upplevt den mest stabila och positiva marknadsutvecklingen sedan våren 2010. Jämförs vårmätningarna för efterfrågeutvecklingen de senaste sex månaderna så är det industrin som har upplevt den största ökningen av efterfrågan sedan föregående vår. Byggbranschen har upplevt en svagare marknadsutveckling de senaste sex. Alla branscher utom byggbranschen tror på en ökad efterfrågan de kommande sex månaderna jämfört med vad de trodde våren 2010. De därpå följande sex till 12 månaderna tror däremot företagen inom byggbranschen på en positiv marknadsutveckling jämfört med vad de trodde våren 2010 och så även företagen inom den privata tjänstesektorn. Företagen inom industri, jord- och skogsbruk tror däremot på en svagare marknadsutveckling på sex till 12 månaders skikt jämfört med vad de trodde våren 2010. Tabell 1: Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen som bedömer minskning Senaste 6 månaderna Kommande 6 månader 6-12 månader framöver Vår 2010 Höst 2010 Vår 2011 Vår 2010 Höst 2010 Vår 2011 Vår 2010 Höst 2010 Vår 2011 Jord-, skogsbruk och fiske 45 42 48 18 25 43 27-17 16 Byggnadsverksamhet 16 46 11 49 17 43 23 29 36 Industri 14 52 24 51 30 55 59 44 52 Privata tjänster 20 45 21 49 40 52 41 48 42 Totalt 17 47 23 48 33 51 43 42 41 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Lediga platser Ett tecken på att sysselsättningen växer är att arbetsgivarna anmäler allt fler lediga platser till Arbetsförmedlingen. Under de fyra första månaderna i år har 7 300 nya platser anmälts till Arbetsförmedlingen i Kalmar län. Det är en hög siffra ungefär i nivå med 2010 och en stark ökning sedan 2009. Fler lediga platser är inte bara ett resultat av att arbetsgivarna ökar personalstyrkan utan också av att omsättningen på arbetskraft ökat då fler byter jobb under goda tider. Samtidigt som tillströmningen av platser är stor blir tiden från annons till tillsättning längre. Arbetsgivarna får med andra ord allt svårare att hitta rätt personal. Denna bild förstärks av att allt fler ar-

Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Kalmar län 6 betsgivare i undersökningen påtalar arbetskraftsbrist. 1 600 1 400 1 200 Diagram 2: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till april 2011. Säsongsrensade och utjämnade värden 1 000 800 600 400 200 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Kapacitetsutnyttjande Källa: Arbetsförmedlingen En viktig indikator när det gäller företagens kommande efterfrågan på arbetskraft är hur mycket produktionen kan öka med befintlig personalstyrka, innan de behöver anställa ytterligare personal. Vårens undersökning visar att kapacitetsutnyttjandet i företag inom den privata sektorn i Kalmar län har sjunkit jämfört med både hösten och våren 2010. I vårens undersökning uppgav 16 procent av företagen att de inte kunde öka sin produktion utan att anställa fler medarbetare. Hösten 2010 var samma siffra 21 procent. Företag inom den privata tjänstenäringen är undantaget. Där har andelen företag ökat från 13 procent till 15 procent som inte kan öka produktionen utan att nyrekrytera, hösten 2010 jämfört med våren 2011. Det är dock inte alla näringsgrenar inom den privata tjänstesektorn som har ökat sitt kapacitetsutnyttjande. Inom vissa branscher har kapacitetsutnyttjandet tvärtom minskat. Störst minskning av kapacitetsutnyttjandet upplever företag inom information och kommunikationsbranschen samt företag inom hotelloch restaurangbranschen. Där har kapacitetsutnyttjandet minskat med över 30 procent. Även för företag inom byggbranschen samt företag som tillverkar verkstadsvaror har kapacitetsutnyttjandet sjunkit och i dessa fall med 15 procent. Att andelen företag som inte kan öka produktionen utan att anställa fler har minskat behöver inte vara negativt. Om många företag befinner sig i det läget kan detta tyda på en överhettning i ekonomin, med flaskhalsar som följd. Intressant ur ett sysselsättningsperspektiv är om många företag befinner sig i spannet en till tio procent. I vårens undersökning svarade majoriteten av företagen (56 procent) att de kan öka produktionen med upp till tio procent innan de behöver nyrekrytera. Samma siffra för hösten 2010 var 64 procent. Alltså har även denna siffra minskat. Det lägre kapacitetsutnyttjandet kan vara en följd av den avmattning i efterfrågeutvecklingen på varor och tjänster som företagen i Kalmar län har upplevt det senaste halvåret. Tabell 2: Kapacitetsutnyttjande i den privata sektorn 0 procent 1-10 procent 11-20 procent 21-30 procent Över 30 procent Jord- och skogsbruk 9 % 52 % 30 % 4 % 4 % Byggnadsverksamhet 24 % 49 % 14 % 5 % 8 % Industri 17 % 42 % 27 % 8 % 6 % Privata tjänster 15 % 35 % 25 % 14 % 11 % Totalt 16 % 40 % 25 % 10 % 8 % Kapacitetsutnyttjandet anger hur mycket företagen kan öka sin produktion utan att behöva anställa mer personal. Tabellen visar andel av intervjuade arbetsställen som uppgett att produktionen kan öka 0 procent, 1-10 procent osv. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Rekryteringsproblem Den upplevda bristen på arbetskraft bland de tillfrågade företagen i Kalmar län har ökat. Den ligger ändå under den upplevda bristen bland företag på riksnivå. Hösten

Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Kalmar län 7 Varsel Antalet varsel i länet steg kraftigt under hösten 2008 till följd av den stora konjunkturnedgången. Varseltalen har under senare tid legat på betydligt lägre och mer normala nivåer. Från januari till april 2011 har 180 personer blivit varslade om uppsägning i länet. Det är en minskning med 60 procent jämfört med samma period 2010 då 400 personer berördes av varsel. Motsvarande siffra för de fyra första månaderna 2009 var hela 1 300 personer. Att antalet varsel har minskat betydligt är ett tecken på en förbättring på arbetsmarknaden. Uppgifter om varsel ska dock i första hand ses som en konjunkturindikator. Långt ifrån alla som varslas blir uppsagda och av dem som blir uppsagda blir inte alla arbetslösa År 2007 upplevde 30 procent av företagen brist på arbetskraft i Kalmar län. Bristen på arbetskraft sjönk sedan fram till våren 2009, då endast 12 procent av företagen upplevde brist på arbetskraft. Sedan hösten 2009 har bristen på arbetskraft ökat och våren 2011 var det 22 procent av företagen som upplevde arbetskraftsbrist. I riket uppgick siffran till 23. Företagen inom byggbranschen upplever den största bristen på arbetskraft följt av företagen inom industrin. Hela 35 procent av företagen inom byggbranschen och 23 procent inom industrin upplever arbetskraftsbrist. Även inom offentlig sektor upplever arbetsgivarna brist på arbetskraft. Där är det så många som 28 procent av arbetsgivarna som upplever brist. Av företagen inom den privata sektorn var det åtta procent som uppgav att de hade upplevt en så kallad dold brist på arbetskraft under de senaste sex månaderna och av de offentliga arbetsgivarna sex procent. Med dold brist menas att arbetsgivarna inte ens försökt att rekrytera personal även om det fanns behov av att anställa. Bristen på arbetskraft gjorde att det tog längre tid för företagen att rekrytera. Sju procent av företagen som upplevde brist lyckades inte att rekrytera och sex procent uppgav att de blev tvungna att sänka kraven när det gällde yrkeserfarenhet. Bristen på arbetskraft ledde till att 16 procent av företagen hyrde in arbetskraft istället för att själva rekrytera. 14 procent av företagen som upplevde brist angav att befintlig personal blev tvungna att arbeta mer. Inom byggbranschen uppgav företagen att de upplevde stor brist på till exempel byggnadsingenjörer, byggtekniker och anläggningsarbetare. Inom industrin upplevde företagen bland annat brist på styckare samt verktygsmaskinoperatörer. Inom den offentliga sektorn är det bristen på läkare med diverse olika specialistkompetenser som utmärker sig mest. Tabell 3: Andel arbetsgivare som har angett att man upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret (procent) Vår 2010 Höst 2010 Jord- och skogsbruk 0 17 13 Byggnadsverksamhet 22 20 35 Industri 16 16 23 Privata tjänster 12 13 19 Offentliga tjänster 21 29 28 Totalt 16 17 23 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Tabell 4: Antal varslade personer per år Källa: Arbetsförmedlingen 2002 1 600 2003 1 800 2004 2 800 2005 1 100 2006 600 2007 900 2008 3 100 2009 2 200 2010 1 200 2011 (t.o.m. april) 180 Antal varslade Vår 2011

Arbetsmarknadsutsikter 2010-2011 för Kalmar län 8 Sysselsättningen i länet År 2009 var 102 000 personer i åldern 16-64 år av den boende befolkningen i Kalmar län förvärvsarbetande enligt Statistiska centralbyrån. 2010 ökade sysselsättningen något till följd av det förbättrade konjunkturläget, men återhämtningen var inte i paritet med minskningen under lågkonjunkturen. Under prognosperioden (fram till fjärde kvartalet 2012) beräknas sysselsättningen öka med tre procentenheter i Kalmar län. Detta resulterar i en ökning med 1 700 personer fram till fjärde kvartalet 2011 och med ytterligare 1 100 personer fram till fjärde kvartalet 2012. Det betyder att antalet sysselsatta personer i åldern 16-64 år i Kalmar län kommer att bli strax under 105 000 i slutet av 2011 och närmare 106 000 i slutet av 2012. Den största ökningen av sysselsatta förväntas sker inom den privata tjänstesektorn, medan offentlig sektor inte förväntas öka antalet sysselsatta. Inom industrin nådde troligtvis sysselsättningsökningen sin kulmen under 2010 och kommer endast att öka svagt under 2011 och 2012. Inom byggbranschen började sysselsättningen att öka så smått under 2010 och tar nu fart ordentligt under 2011. Inom jord-, skogsbruk och fiske stod sysselsättningsutvecklingen stilla under 2010, men ökar under 2011 och något svagare under 2012. Sysselsättningsutvecklingen i riket är inne i en stark fas och Arbetsförmedlingen räknar med att den skall öka med 100 000 personer under 2011 och 50 000 personer under 2012. Den största ökningen av antalet nya jobb bedömer Arbetsförmedlingen kommer att koncentreras till de tre storstadsregionerna i Sverige. Den privata tjänstesektorn förväntas att bli sysselsättningsmotorn i svensk ekonomi. Tabell 5: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden Kvartal 4 2011 Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Kvartal 4 2012 Totalt 1 700 1 100 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Sysselsättningsgraden för befolkningen 20-64 år var under första kvartalet 2011 närmare 76 procent i Kalmar län enligt Statistiska centralbyrån. Siffran var något lägre än för riket, där sysselsättningsgraden uppgick till 79 procent. Kvinnor har en lägre sysselsättningsgrad än vad män har, både i Kalmar län och i riket. Dessutom har kvinnorna i Kalmar län en betydligt lägre sysselsättningsgrad än vad kvinnorna i riket har. Sysselsättningsgraden för kvinnorna i Kalmar uppgick till 72 procent under första kvartalet 2011. Den låg på 76 procent för kvinnorna i riket för samma period. Sysselsättningsgraden för männen uppgick till närmare 80 procent i Kalmar län och 82 för männen i riket.

Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Kalmar län 9 Näringsgrenar och yrken Den offentliga sektorn i Kalmar län sysselsätter störst andel av de förvärvsarbetande. I det privata näringslivet är det industrin som sysselsätter flest personer följt av handeln. Närmare 30 procent av de förvärvsarbetande inom privat sektor med arbetsplats i länet arbetar inom industrin. Handeln sysselsätter cirka 16 procent och byggsektorn cirka 10 procent. I Kalmar län satsas det mycket på att utveckla besöksnäringen. 2009 arbetade omkring 20 procent av de boende i länet inom turismberoende branscher enligt Statistiska centralbyrån. En något större andel av de förvärvsarbetande i Kalmar län är egna företagare än i riket, 10,4 procent i länet jämfört med 9,5 procent i riket. Industri De fem största industrinäringarna i Kalmar län sett till antal sysselsatta inom näringsgrenen är maskin-, transportmedels- trävaru-, metall- och livsmedelsindustrin, enligt Statistiska centralbyrån. Av dem som är sysselsatta inom industrin i Kalmar län är 34 procent sysselsatta i arbetsintensiva industrier. Samma siffra för riket uppgår endast till 26 procent. Endast 3 procent av länets industrisysselsatta arbetar inom en forsknings och utvecklingsintensiv industri. 6 procent arbetar inom kapitalintensiv industri och 31 procent inom kunskapsintensiv industri. I Mönsterås är 30 procent av de sysselsatta inom industrin knutna till kapitalintensiv industri. Torsås, Oskarshamn och Emmaboda har mycket hög andel av industrisysselsatta i kunskapsintensiv industri. Marknadsutvecklingen för industrin i Kalmar län har varit återhållsam de senaste sex månaderna. Jämfört med våren 2010 har den utvecklats något svagare och jämfört med hösten 2010 mycket svagare. 42 procent av företagen uppgav i vårens undersökning att de upplevt en ökad efterfrågan de senaste sex månaderna, medan 40 procent uppgav att de upplevde en oförändrad efterfrågan. Företagen inom industrin ser ljusare på marknadsutvecklingen de kommande sex månaderna och anger en betydligt starkare utveckling än de trodde både våren och hösten 2010. Hela 56 procent av företagen bedömer att utvecklingen kommer att öka de kommande sex månaderna och 39 procent av företagen gör bedömningen att efterfrågeutvecklingen kommer att bli oförändrad. De därpå följande sex till 12 månaderna tror de dock på en liten dämpning i marknadsutvecklingen. I tabell ett på sidan sex återges marknadsutvecklingen i from av nettotal, vilket också ger en tydlig bild av utvecklingen. Kapacitetsutnyttjandet i industrin varierar mellan de olika näringsgrenarna. 59 procent av företagen inom hela industrin kan öka sin produktion med upp till tio procent utan att nyrekrytera. 41 procent av företagen kan öka sin produktion mer än tio procent utan att nyrekrytera. 17 procent av företagen jämfört med 23 procent hösten 2010 måste nyanställa för att kunna öka sin produktion. Inom glas- och livsmedelstillverkning uppgav runt 30 procent av företagen att de kan öka sin produktion med max tio procent utan att nyrekrytera. Det betyder att en klar majoritet av företagen kan öka produktionen mer än tio procent utan att behöva nyanställa. Inom maskinindustrin var det 50 procent av företagen som uppgav att de kan öka produktionen med tio procent utan att nyanställa och inom byggnadsmetallvaruindustrin 43 procent. Sågverk samt företag inom fordonsindustrin uppgav att närmare 68 procent som kunde öka produktionen med tio procent utan att nyrekrytera. Under lågkonjunkturen passade många tillverknings- och verkstadsföretag på att investera och rationalisera verksamheten vilket medfört att de nu klarar uppgången utan att det krävs så många nyanställningar av produktionspersonal. Företagen uppger att det inte är några problem att hitta personal på kollektivsidan, men däremot är läget mer bekymmersamt när det gäller rekrytering av kvalificerade tjänstemän. Problemet är dels att få rätt personer att vilja flytta till länets kommuner utanför Kalmar och dess närområde. Dessutom är det svårt att erbjuda arbete till medflyttande inom rimligt pendlingsavstånd. Detta har medfört att fler företag har förlagt vissa delar av verksamheten till större städer där kvalificerade sökande finns. Tjänstemännens allt högre medelålder befaras bli ett problem inför de stundande pensionsavgångarna. Brist på sågtimmer och höga priser har försämrat situationen för sågverken. Även den starka kronkursen har skapat problem för. Kapaciteten inom sågverken har byggts ut och konkurrensen

Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Kalmar län 10 har hårdnat. Näringen behöver öka sin försäljning utanför Europa än mer, samtidigt som de är tvungna att rationalisera. Detta kan komma att innebära att personalstyrkan minskas kommande år. Träindustrin märker av konjunkturuppgången. Branschen är mångsidig och för företag som tillverkar inredningsprodukter har ROTavdraget lett till ökad efterfrågan. Industrin har ett fortsatt rekryteringsbehov. De upplever inga svårigheter att rekrytera produktionspersonal, men vissa problem att hitta kvalificerade tekniker och ingenjörer. Livsmedelsindustrin fortsätter att ha en stark efterfrågan och flera företag märker av en ökad export. Inom denna gren av industrin är det främst bristen på styckare som utmärker sig. Användandet av bemanningsföretag skiljer sig åt inom branschen. En del företag använder alltid bemanningsföretagen för att kapa toppar och som ett sätt att prova tänkbara personer inför en anställning. Andra företag låter istället befintlig personal arbeta mer, samt anställer själva direkt istället för att gå vägen via bemanningsföretag. Användandet av bemanningsföretag har mer än fördubblats jämfört med 2010. I vårens intervju har företagen svarat att de kommer att rekrytera ny produktionspersonal i form av montörer, operatörer, CNCoperatörer, maskinsnickare, pressgjutare, mekaniker, industrielektriker, svetsare, underhållspersonal, produktionschefer, produktionstekniker, samt ingenjörer. Inom hela industrin förväntas dock sysselsättningsökningen bli marginell. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen kommer att öka svagt under 2011 och ännu svagare under 2012. 23 procent av företagen i vårens undersökning har svarat att de upplever brist på arbetskraft. Samma siffra våren 2010 var 16 procent. Bristyrken uppges vara CNCtekniker, svetsare, maskinsnickare, mekaniker, pressgjutare, reparatörer, högskoleutbildade tjänstemän som t ex produktionstekniker, samt ingenjörer av de flesta slag. Byggnadsverksamhet Byggbranschen sysselsätter närmare sju procent av de förvärvsarbetande. Antalet 40- talister i branschen är högt, samtidigt som det finns för få 60-talister och för många oerfarna 90-talister som vill som vill in på arbetsmarknaden. Bostadsbristen är påtaglig i de flesta stora städer i Sverige och så även i Kalmar. Bristen på bostäder där har medfört ett uppsving i bostadsbyggandet även på södra Öland, där pendlingsmöjligheten till Kalmar är goda. I Kalmar finns flera stora bostadsprojekt som kommer att påbörjas inom de två närmast åren. Det är inte bara bostäder som byggs utan även industri- och affärslokaler. Järnvägsnätet i Kalmar län skall byggas ut och projektet beräknas vara färdigt under 2012. En del satsningar på vägbyggen har gjorts och flygplatsen är fortsatt expansiv. Trots denna mycket positiva bild av byggbranschen i Kalmar län uppgav företagen i vårens undersökning att de upplevt en svagare marknadsutveckling de senaste sex månaderna än vad man svarade i undersökningen våren 2010. Jämfört med övriga branscher har byggbranschen upplevt den svagaste efterfrågeutvecklingen de senaste sex månaderna. Vad gäller efterfrågan de kommande sex månaderna är företagen mer optimistiska än vad man var våren 2010, men de tror på en sämre marknadsutveckling än vad de trodde höstens 2010. Vad gäller de därpå följande sex till 12 månaderna tror företagen på en svagt ökande efterfrågan. Kapacitetsutnyttjandet i branschen är högt. Hela 73 procent av företagen uppger att de kan öka produktionen med max tio procent utan att behöva nyrekrytera. En annan faktor som också kan komma att påverka rekryteringsbehovet framöver är att medelåldern i branschen är hög. Företagen inom byggbranschen upplever den största bristen på arbetskraft. Hela 35 procent av de tillfrågade byggarbetsgivarna i Kalmar län uppgav att de upplevt arbetskraftsbrist då de velat rekrytera de senaste sex månaderna. Endast 22 procent av företagen upplevde brist på arbetskraft våren 2010. Arbetsgivarna söker i första hand personer med yrkeserfarenhet och yrkesbevis. Detta försvårar läget för många lärlingar och unga arbetslösa inom relaterade yrkesgrupper. Det har skett en viss snedfördelning av antalet utbildade lärlingar. Det är ett överskott på snickare och elektriker samtidigt som bristen på lärlingar inom VVS-montöryrket och plåtslagaryrket är stor. Företagen uppgav i vårens intervju att de efterfrågar byggnadssnickare, plattsättare, byggnadsingenjör, målare, betongarbetare, och elektriker. Efterfrågan finns på så gott som samtliga yrken inom branschen, men det är ändå på anläggningssidan som bristen är som

Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Kalmar län 11 störst, särskilt gällande anläggningsarbetare och anläggningsmaskinförare. Övriga bristyrken som angetts är bland annat plattsättare, byggnadsingenjör samt byggnadssnickare. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen kommer att öka starkt under 2011, och en betydligt svagare ökning under 2012. Privata tjänster Den privata tjänstesektorn sysselsätter nästan lika många som den offentliga sektorn i Kalmar län, drygt 30 procent av de förvärvsarbetande. Handeln tillhör den största branschen inom sektorn följt av finansiell verksamhet och företagstjänster. Den privata tjänstesektorn har gynnats av en god inhemsk efterfrågan de senaste åren. Marknadsutvecklingen de senaste sex månaderna har varit avtagande, men klart högre än vad företagen uppgav våren 2010. De kommande sex månaderna tror företagen inom denna sektor på en klart ökad efterfrågan jämfört med våren 2010. Endast företag inom industrin tror på en starkare utveckling än företagen i denna sektor. På ett års sikt förväntar sig företagen endast en svagt positiv utveckling av efterfrågan på deras varor och tjänster. Kapacitetsutnyttjandet i branschen har ökat. 15 procent av företagen kan inte öka produktionen utan att anställa fler, jämfört med 13 procent av företagen hösten 2010. 35 procent av företagen kan öka produktionen med max tio procent utan att nyrekrytera, jämfört med 41 procent hösten 2010. En fjärdedel av företagen uppgav att de kan öka produktionen med mellan 11 och 20 procent utan att anställa mer personal. 19 procent av företagen i vårens intervjuundersökning uppgav att de upplever brist på arbetskraft. Det var endast bland företag inom jord- och skogsbruk som en lägre andel företag upplevde brist på arbetskraft. En genomgående trend inom sektorn är att kompetenskraven ökar. Social kompetens och personliga egenskaper liksom multikompetenser efterfrågas allt mer. Arbetsförmedlingen bedömer att antalet sysselsatta inom sektorn kommer att öka starkt under 2011 och räknar även med en svag ökning under 2012. Det är inom denna sektor som det största antalet av de nya jobben förväntas uppstå under denna prognosperiod. Handel I Kalmar kommun har handeln exploderat de senaste åren. De började med etableringen av ett stort möbelvaruhus i utkanten av Kalmars stadskärna. Där har sedan ett köpcentrum växt fram, som påverkat handeln negativt på både Öland, i Oskarshamn och i övriga kranskommuner. Dock har det gynnat handeln i stadskärnan av Kalmar, där planer på att utöka handelscentrumet är långt gångna. Även i Västervik har en medveten satsning på handeln, såväl inne i stadskärnan som i utkanten skett de senaste åren. I Oskarshamn gör kommunen vad de kan för att locka tillbaka butikskedjor och kunder för att bevara en levande stadskärna. Handel inklusive reparation av motorfordon sysselsätter tio procent av den förvärvsarbetande befolkningen i Kalmar län enligt Statistiska centralbyrån. Av de tillfrågade företagen i vårens undersökning uppgav 40 procent att de har upplevt en ökad efterfrågan de senaste sex månaderna. Hela 60 procent tror på en ökad efterfrågan de kommande sex månaderna. 45 procent av företagen tror att även de kommande sex till 12 månaderna kommer att utvecklas positivt. Inom handeln upplever företagen ett lägre kapacitetsutnyttjande än både våren och hösten 2010. 44 procent av företagen uppgav att de kan öka försäljningen med högst tio procent utan att anställa fler. Förra våren svarade 46 procent av företagen att de kunde öka försäljningen utan att anställa fler. Endast 12 procent av företagen inom handeln upplevde någon brist på arbetskraft våren 2011 och tio procent våren 2010. Det var främst företag inom viss fackhandel, där särskild kompetens behövs som denna brist finns. Exempel på detta är virkesinköpare och trädgårdssäljare. Även bilmekaniker har angetts vara ett bristyrke. Inom handeln är det annars personliga egenskaper och social kompetens som värderas högt vid anställning, snarare än erfarenhet och utbildning. Kompetenser som ska rekryteras kommande år är bilförsäljare, vaktmästare, butikssäljare samt ett stort antal säsongsanställda. Inom handeln räknar man med en svag ökning av antalet sysselsatta inom prognosperioden, varav den största ökningen kommer att ske under 2011. Finansiell verksamhet och företagstjänster I takt med att företagen koncentrerar sina krafter på sin kärnverksamhet och outsourcing av andra delar växer företagstjänster i volym. Finansiell verksamhet och företagstjänster tillhör därav en av de mest expansiva branscherna på den svenska arbetsmarknaden. Nio procent av de förvärvsarbetande 16-64 år var verksamma inom denna bransch i Kalmar län

Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Kalmar län 12 2009. Efterfrågeutvecklingen i branschen är till stor del beroende av läget inom andra branscher, till exempel industri och byggbranschen. Det beror på att verksamheten till stor del handlar om att företag säljer tjänster till andra företag. Ett exempel på företag som återfinns här är bemanningsföretagen. De upplever en mycket positiv utveckling av efterfrågan på deras tjänster just nu. Många industriföretag använder sig av bemanningsföretagens tjänster när produktionen ökar. Banker utgör en annan grupp företag inom denna bransch. De fortsätter arbetet med att förändra det traditionella bankkassörsyrket till förmån för mer personlig rådgivning. Det ställer i sin tur något högre krav på dem som nyanställs. Även övriga tillfrågade företag som säljer tjänster till andra företag uppger att orderläget är gott. 45 procent av företagen har upplevt en ökad efterfrågan de senaste sex månaderna. 50 procent av företagen tror på en bättre efterfrågeutveckling de kommande sex månaderna och 45 procent av företagen på en ökad efterfrågan även de kommande sex till 12 månaderna. Andelen företag som kan öka sin produktion med minst tio procent utan att behöva nyanställa har ökat både jämfört med våren och hösten 2010. Andelen motsvarar hela 68 procent av de tillfrågade företagen 2011 jämfört med 58 procent våren 2010 och 54 procent hösten 2010. 29 procent av företagen uppger att de upplever brist på arbetskraft i vårens undersökning. Samma siffra för våren 2010 var 18 procent. Företagen har uppgivit att de planerar att rekrytera bland andra redovisningsekonomer, arkitekter och stadsplanerare samt väktare och ordningsvakter. Dessa yrkesgrupper anges också som bristyrken i Kalmar län. Företagen i denna bransch tror på en relativt stark sysselsättningsutveckling både på ett och två års sikt. Prognosen är en stark sysselsättningsutveckling under 2011 som sedan avtar under 2012. Transport Närmare fyra procent av den förvärvsarbetande befolkningen 16-64 år arbetar inom transportnäringen i Kalmar län enligt Statistiska centralbyrån. Kalmar har en expansiv flygplats som regionen har satsat mycket på att främja de senaste åren. Efterfrågan inom transportnäringen är beroende av utvecklingen i andra branscher. Den är också mer konjunkturkänslig än andra näringar som säljer tjänster till andra företag. Efterfrågan av transporter ökar ofta i en konjunkturuppgång, när det går bra för industri, bygg och handel. 45 procent av företagen inom transport har upplevt en ökad efterfrågan de senaste sex månaderna. 41 procent tror på en ökad efterfrågan de kommande sex månaderna och 35 procent tror på en ökad efterfrågan även de kommande sex till 12 månaderna. Alltså är framtidstron inom transportnäringen positiv om än något försiktig. 64 procent av företagen uppgav att de kan öka sina tjänster med max tio procent utan att anställa mer personal. Det är ungefär samma nivå som företagen uppgav i de två intervjuerna 2010. 21 procent av företagen uppgav att de har upplevt brist på arbetskraft de senaste sex månaderna. Det är en ökning jämfört med förra våren då branschen inte uppgav någon brist på arbetskraft. Många chaufförer kommer att gå i pension de närmaste fem åren. Bristen på unga som kan ersätta de som lämnar branschen kan bli ett problem framöver. Företagen inom transport tror endast på en mycket svag sysselsättningsutveckling jämt fördelad under 2011 och 2012. Företagen har uppgivit att det främst är bussförare samt lastbilschaufförer som kommer att rekryteras. Hotell, restaurang samt personliga och kulturella tjänster Det stora uppsvinget den förestående sommarsäsongen är den tid som gör att många företag inom denna bransch kan leva på sin verksamhet året om. Trenden är att mat skall lagas från grunden, gärna med lokalt producerade råvaror. Detta ställer högre krav på dem som skall laga maten. Även kraven på serveringspersonal har ökat. Besöksnäringen är en näring som har blivit allt viktigare för Kalmar län. Branschen satsar mycket på att förlänga säsongen och öka aktivitetsutbudet även den mörkare delen av året. Många har som mål att leva på sin verksamhet året runt. Sex procent av den förvärvsarbetande befolkningen arbetar inom dessa branscher enligt Statistiska centralbyrån. Under sommarhalvåret ökar antalet sysselsatta avsevärt. Den del av branschen som arbetar med personliga tjänster har gynnats starkt av Rut-avdraget de senaste åren. Det goda ekonomiska läget i landet gynnar branschen. Minisemestrar inom landets gränser har ökat och svenskarna lägger mer pengar på upplevelser, shopping, mat och dryck. Det gäller att möta det ökande resandet med aktiviteter som passar hela familjen. I Kalmar län har nätverk mellan företagen i

Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Kalmar län 13 branschen blivit en viktig del för att klara av utvecklingen. Hotell och restaurangnäringen har haft en svag marknadsutveckling de senaste sex månaderna, men tror på en riktigt stark utveckling de kommande sex månaderna. Hotell och restaurangägarna som är intervjuade i vår tror på en mycket bättre efterfrågan den kommande vintern än den man upplevde i år. Kapacitetsutnyttjandet är lägre i vår än vad som angavs förra våren. 33 procent av företagen uppgav att de kan öka sin kapacitet max tio procent utan att behöva nyrekrytera i år jämfört med 40 procent våren 2010. 24 procent av företagen uppgav att de upplever brist på arbetskraft i vårens undersökning, vilket kan jämföras med förra vårens resultat på 20 procent. Inom hotell och restaurangbranschen tror företagen på en mycket stark utveckling av antalet sysselsatta både under 2011 och 2012. Inom branschen personliga och kulturella tjänster tror man däremot på en negativ sysselsättningsutveckling. Det är brist på erfarna kockar och kallskänkor, samt erfaren säsongspersonal. Jord-, skogsbruk och fiske I Kalmar län arbetar närmare fyra procent av de förvärvsarbetande inom jordbruk, skogsbruk och fiske. En relativ hög andel då rikssnittet understiger två procent. Närmare 12 procent av alla mjölkkor i Sverige finns i Klamra län och nio procent av rikets mjölkföretag. Kalmar har sex procent av nötköttsproducenterna samt fyra procent av grisuppfödarna. 15 procent av all betesmark i Sverige finns i Kalmar län och sex procent av den totala jordbruksarealen. I länet bedrivs även ett småskaligt kustfiske efter ål, torsk, lax, skarpsill och strömming. Efterfrågan på skogsprodukter ökar och skogstillgångarna utnyttjas mer intensivt och alla delar av timret tas tillvara. Råvarupriset är högt vilket innebär att företagen får bra betalt för sina produkter. Inom skogsbruket återfinns många företag som driver småskalig verksamhet. Tendensen är dock att det sker en strukturomvandling från mindre till större företag. Flera skogsföretag uppger att det kan vara svårt att hitta kompetent arbetskraft och att utbildningen till skogsmaskinförare innehåller för lite praktik. Lönsamheten inom jordbruket har ökat, priset på mjölk, såväl som priset på svenskt nötkött steg under 2010. Däremot har priserna på fläskkött legat stilla. Samtidigt stiger kostnaderna inom denna näring. Dessutom kommer nya hårdare regler att införas 2013, vilket sammantaget förväntas minska antalet grisuppfödare. En trend inom jordbrukssektorn i Kalmar län bland de mindre företagen är att utöka sin verksamhet med annan verksamhet än jordbruksproduktion. Exempel på sådan verksamhet är att erbjuda möjlighet att prova på lantliv med övernattning och aktiviteter, driva småskaligt café eller kanske ha gårdsförsäljning av de egna produkterna. Det är inte ovanligt att så många som tre till sex olika verksamheter återfinns på samma gård. 2009 fanns det drygt 100 yrkesfiskare (saltvatten) i Kalmar län, vilket utgjorde sju procent av landets alla yrkesfiskare. Runt Ölands kuster dominerar garnfiske efter torsk även om fiske efter lax och t.ex. piggvar utgör viktiga målarter. I länets skärgårdsområden utgör ålfisket, med ålflytgarn och ryssjor, grundförutsättningen för yrkesmässigt fiske. Men även fisket efter kustbundna arter som sik, gädda och abborre utgör ett betydande ekonomiskt tillskott. Det landar mycket fisk i Västervik men även i viktiga Ölandshamnar Under perioden 1995-2009 har länets yrkesfiskare minskat med 56 procent, vilket är betydligt mer än den genomsnittliga minskningen i Sverige. Sedan 2008 har 21 av länets yrkesfiskare upphört med sin verksamhet. Miljöproblemen i Östersjön är en bidragande orsak till yrkesfiskarnas allt svårare situation, medan stöd från EU väger upp en del av problemen. Sammantaget har branschen för jord-, skogsbruk och fiske upplevt en något ökad efterfrågan de senaste sex månaderna. Företagen tror på en klart ökande efterfrågan de kommande sex månaderna jämfört med både våren och hösten 2010. Däremot är företagen mindre optimistiska den här våren än vad de var våren 2010 gällande de därpå följande sex till 12 månaderna. Kapacitetsutnyttjandet är relativt högt i branschen. 61 procent av företagen uppgav i vårens undersökning att de kan öka produktionen med max tio procent utan att rekrytera. 74 procent av företagen har dock inget behov av att rekrytera. Företagen upplever heller inga större svårigheter att finna arbetskraft med undantag för erfarna skördarförare och skogsmaskinsförare vilket även i år anges vara bristyrken. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen inom branschen kommer att öka under 2011 och fortsätta att öka om än svagare under 2012.

Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Kalmar län 14 Offentliga tjänster 34 procent av den förvärvsarbetande befolkningen 16-64 år med arbetsplats i länet arbetar inom den offentliga sektorn i Kalmar län enligt Statistiska centralbyrån. Omkring fem procent arbetade inom den statliga sektorn och ungefär lika många inom landstinget. Kommunerna är de som har flest anställda inom den offentliga sektorn i länet. Vardagen i många av länets kommuner präglas fortfarande av sparkrav. Det finns en rad friskolor i länet och kommuner tvingas lägga ner en rad mindre skolor på grund av minskande elevunderlag i grundskolans senare år till gymnasium. Däremot ökar barnkullarna inom förskoleverksamhet och inom lågstadieskolan. Pensionsavgångarna samt omplaceringar förväntas kompensera det bristande elevunderlaget. Inom primärvården är patienttrycket stort och efterfrågan på vård ökar. Vårdvalet som infördes vid årsskiftet 2009/2010 har ännu inte medfört några effekter som minskad efterfrågan på landstingsvård. Landstinget räknar dock med minskad efterfrågan på ett par års sikt, då fler aktörer på marknaden förväntas. Inom lasarett och slutenvård i länets norra del finns inga sparkrav och där skall man anställa ett trettiotal nya medarbetare. Samtidigt använder Landstinget sig av bemanningsföretag för att klara av situationen. Medelåldern hos personalen är hög vilket också kan påverka rekryteringsbehovet framöver. 28 procent av det intervjuade arbetsgivarna inom den offentliga sektorn svarade att de har upplevt en brist på arbetskraft de senaste sex månaderna. Sex procent uppgav att de inte ens försökt att rekrytera på grund av bristsituationen, vilket brukar kallas för dold brist. Vårens undersökning visar på en övertalighet i förhållande till budget på nära 230 personer. Det är en minskning med 20 personer sedan höstens undersökning. Majoriteten av de övertaliga personerna finns inom den kommunala verksamheten och där främst inom vård- och omsorgsverksamhet. Arbetsförmedlingen bedömer att antalet sysselsatta inom den offentliga sektorn i länet förblir oförändrat inom prognosperioden. Eftersom det är en stor sektor kommer arbetsgivarna ändå att behöva rekrytera på grund av den naturliga personalomsättningen. Exempel på yrkesgrupper som arbetsgivarna planerar att rekrytera är chefer, gymnasielärare, grundskollärare, speciallärare, personaltjänstemän, jurist, bibliotekarier, socialsekreterare, arbetsterapeuter, miljöoch hälsoskyddsinspektör, sjukgymnaster, geriatriksjuksköterskor, förskolelärare, fritidspedagoger, byggnadsinspektör, undersköterskor, fritidsledare, fastighetsskötare, lokalvårdare, renhållningsarbetare, samt köksbiträden. Inom lanstingskommunal sektor är planen att rekrytera överläkare, sjuksköterskor, psykologer, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, läkarsekreterare, samt undersköterskor. Exempel på bristyrken som arbetsgivarna har angett är högre chefer, arkitekter, gymnasielärare med naturvetenskaplig inriktning, specialpedagoger, förskolelärare, byggnadsingenjör, kartingenjör, byggnadsinspektör, miljö- och hälsoskyddsinspektör, sjuksköterskor, samt undersköterskor. Brist yrken inom landstingskommunal sektor är läkare, psykologer och operationssjuksköterskor. Ofta löser arbetsgivaren rekryteringsproblemen genom att hyra in personal via bemanningsföretag. Utbudet av arbetskraft Befolkningen i arbetsför ålder utgör basen för arbetskraften. Deltagandet i arbetskraften påverkas av en rad faktorer som bland annat studiedeltagande, sjukskrivningstal, pensionsavgångar och konjunkturläge. I konjunkturuppgångar ökar vanligtvis inflödet till arbetskraften. Tillskott av personer från bland annat utbildningssystemet, personer som lämnar sin sjukskrivning samt personer som är latent arbetssökande kommer att öka utbudet av arbetskraft under prognosperioden 2011-2012. I november 2010 uppgick den beräknade arbetskraften i Kalmar län till drygt 112 000 personer. Under 2011 och 2012 är Arbetsförmedlingens bedömning att arbetskraften ökar svagt till 112 500 personer sista kvartalet 2012. Samtidigt som antalet svenskfödda i arbetskraften har minskat stadigt det senaste årtiondet har utvecklingen varit den motsatta för utrikes födda i Kalmar län. Under 2011 och 2012 räknar Arbetsförmedlingen med att