Bilaga till ansökan 2010 om examenstillstånd för. Ämneslärarexamen med inriktning mot grundskolans årskurs 7 9 och gymnasieskolan

Bilaga till ansökan 2010 om examenstillstånd för Ämneslärarexamen med inriktning mot grundskolans årskurs 7 9 och gymnasieskolan Den utbildningsvetenskapliga kärnan Preliminära kursplaner och litteraturlistor

KURSPLAN PREL KURSPLAN XXX111 för examenstillståndsansökan Gäller fr.o.m. ht 07 UK1A Lärande, utveckling och didaktik 7,5 högskolepoäng Development, learning and teaching 7,5 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är preliminär och ingår i ansökan om examenstillstånd för den nya lärarutbildningen. Kursplanen är fastställd av UFL 2010-xx-xx. Ansvarig institution: Lämnas blankt Medverkande institutioner: Lämnas blankt Utbildningsområde: Lämnas blankt 2. Inplacering Kursen ges på grundnivå. Kursen ingår i Grundlärarexamen F-3 och 4-6 och ämneslärarexamen 7-9 och gymnasiet och utgör den [först, andra, etc.] kursen av [xxx] 3. Förkunskapskrav UK1b, 2a, 2b 4. Innehåll Kärnan i lärarens professionella uppdrag är att undervisa och stödja lärande och utveckling. Läraryrket är kommunikativt och förutsätter en kunskapsbas där teori och praktik integreras så att man kan möta elever och skapa pedagogiska verksamheter som stimulerar till livslångt lärande. I kursen behandlas hur människor utvecklar kunskaper och värderingar inom och utom utbildningssystemets ramar. Den studerande ges möjligheter att analysera och formulera insikter i hur barns och ungas erfarenheter får betydelse för lärande. Den studerande får sedan i samspel med erfarenheter från Sidan 1 av 3

PREL KURSPLAN XXX111 verksamhetsförlagda studier omvandla dessa insikter till pedagogiska aktiviteter som engagerar och som resulterar i ett framgångsrikt lärande och identitetsskapande där elever ser värdet av skolans aktiviteter. För att utföra ett professionellt arbete med att stödja lärande behöver lärare ha djupa kunskaper om teorier och forskning om lärande och utveckling. Dessa kunskaper ställs i relation till undervisningsverksamhet och därmed också till den didaktiska kompetens som den blivande läraren ska utveckla under sin utbildning. Lärarstudenter behöver inblick i didaktiska idétraditioner och modeller för att kunna reflektera över hur elever tillägnar sig kunskaper och förmågor. Därmed aktualiseras frågan om hur elever kan bli aktivt medskapande i sina lärprocesser och hur lärare kan tillvarata elevers erfarenheter så att tillfredställande resultat nås. Likabehandling utgör ett centralt tema i skolans aktiviteter. Barn och ungdomar växer upp i en ny medieekologi med nya sätt att göra erfarenheter och lära om omvärlden. En central aspekt av en lärares yrkeskompetens är därför att ha insikt i hur digitala medier och skapande verksamhet kan integreras i skolans arbete så att barn och unga kan använda de multimodala uttrycksmedel som står till buds och samtidigt utveckla ett kritiskt och självständigt förhållningssätt till information och kunskap. För att nå dessa mål måste informations- och kommunikationsteknologi aktivt användas i lärarutbildningen. 5. Mål Kursens övergripande mål är att ge fördjupade kunskaper om teorier om lärande och didaktik och bidra till insikt i konsekvenserna av dessa för lärarens professionella förhållningssätt och verksamhet. Efter avslutad kurs skall studenten kunna - redogöra för yrkesrelevanta teorier om lärande och didaktik och kunna förankra skolans värdegrund i undervisningen - visa insikt i hur elevers skilda bakgrunder och erfarenheter inom och utom skolan kan integreras i det didaktiska arbetet - visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling - visa förmåga att i samverkan med elever planera och genomföra undervisning utifrån olika didaktiska syften och modeller - visa sådana didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. 6. Former för bedömning Kursen examineras genom en gestaltande presentation och ett seminarium baserat på studenternas skrivna texter om ett för kursen centralt tema. För bedömning ska underlaget Sidan 2 av 3

PREL KURSPLAN XXX111 vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. För godkänt resultat ska den studerande visa sig ha uppnått kursmålen. Student som underkänts två gånger på samma examination har rätt att få en annan examinator om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och ska vara skriftlig. 7. Betyg Fylls i av UFL:s kansli. 8. Kursvärdering Fylls i av UFL:s kansli. 9. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. Lista över kurslitteratur skall skriva i härför avsedd redaktionell mall. 10. Övrigt Sidan 3 av 3

PREL KURSPLAN PREL LITTERATURLISTA KURSPLAN XXX111 för för examenstillståndsansökan Gäller fr.o.m. ht 07 UK1A Lärande, utveckling och didaktik 7,5 högskolepoäng Development, learning and teaching 7,5 higher education credits Grundnivå/First Cycle Obligatorisk litteratur Claesson, S. (2009). Lärares hållning: Klassiska undervisningsidéer och observationer för undervisning. Lund: Litteratur. Lundgren, Ulf et al (Red.). (2010). Lärande skola bildning. Stockholm: Natur & Kultur. Philips, D. C., & Soltis, J. F. (2009). Perspectives on learning. New York: Teachers College Press. Referenslitteratur: Aktuella läroplaner och kursplaner för förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Stockholm: Skolverket. Hämtas från www.skolverket.se C:a 100 s. Sidan 1 av 1

PREL KURSPLAN för examenstillståndsansökan XXX111, Lärande, utveckling och didaktik (1b) Ämneslärare Grundskolans årskurs 7-9/Gymnasieskolan 7,5 högskolepoäng Kursens engelska beteckning, xx higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är preliminär och ingår i ansökan om examenstillstånd för den nya lärarutbildningen. Kursplanen är fastställd av UFL 2010-xx-xx. Ansvarig institution: Lämnas blankt Medverkande institutioner: Lämnas blankt Utbildningsområde: Lämnas blankt 2. Inplacering Kursen ges på grundnivå. Kursen ingår i Ämneslärarexamen inriktning grundskolans årskurs 7-9 och arbete i gymnasieskolan och utgör den första kursen Sidan 1 av 3

PREL KURSPLAN XXX111 3. Förkunskapskrav 4. Innehåll Kursen startar utvecklingen av den studerandes läraridentitet och auktoritet i den valda inriktningen. Kursen som inleder lärarutbildningen uppmärksammar initialt yrkesprofessionella delar som didaktik, lärandeteorier och vetenskapligt kritiskt förhållningssätt. Dessutom behandlas begreppet utveckling som i detta sammanhang avser såväl samhällets som elevers pedagogiska och psykologiska utveckling. Den studerandes egen utveckling (metaperspektiv) uppmärksammas också. Kursen introduceras genom ett didaktiskt historiskt perspektiv på bildnings- och utbildningsfrågor. Specifikt uppmärksammas utvecklingen av det svenska samhället i relation mellan bildning och utbildning. På samma sätt problematiseras relationerna didaktik och ämnesdidaktik. Folkskola, realskola och yrkesskola utgör exempel, liksom de demokrati- och skolreformer som kännetecknade 1900-talet. De olika både politiska och pedagogiska traditioner som framträder ur detta fokus analyseras. Kursen uppmärksammar hur teorier om lärande och didaktiska strategier samspelar i mötet med olika innehåll, elever, tematiska strukturer och traditioner. De studerande ska utveckla förmågan att ta den lärandes perspektiv. Olika ämnen bär på olika traditioner och olika didaktiska förhållningssätt får olika relevans i förhållande till olika sätt att betrakta lärande. De studerandes analysförmåga utvecklas via didaktikens vad-, hur- och varförfrågor. Exempel på didaktiska modeller tas i bruk för att utveckla de studerandes förmåga att strukturera och analysera i kommande kursinnehåll. Härvid identifieras de skilda ämnen som studentgrupperna representerar och hur olika lärandeteorier utvecklas i dessa olika sfärer. Utvecklingspsykologi har en viktig plats i kursen bl.a. med fokus på identitetsskapande, genusfrågor och ungdomskultur. Här uppmärksammas ungas rätt att uttrycka sig och utvecklingen av deras förmåga att använda olika uttrycksformer, både språkliga/verbala och icke-verbala. Exempel på de senare är gestaltningar genom bild, ljud, rörelse. Unga gör många erfarenheter genom media och IKT. Även denna kommunikation analyseras. Informationsteknikens roll för hur lärandets villkor har förändrats uppmärksammas. Detta görs dels genom att kursens arbetsformer aktualiserar denna aspekt, dels genom att på en analytisk grund uppmärksamma lärandet ur IT-generationens perspektiv, men också genom att betona det speciella kritiska förhållningssätt som detta medium kräver. Kommunikationens betydelse (i dess olika former) är således viktig för lärande och utveckling och uppmärksammas därför i kursen både vad gäller elevers situation i skolan och de studerandes egen studiesituation inom lärarutbildningen. 5. Mål 6. Former för bedömning Se riktlinjer. Sidan 2 av 3

PREL KURSPLAN XXX111 7. Betyg Fylls i av UFL:s kansli. 8. Kursvärdering Fylls i av UFL:s kansli. 9. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. Lista över kurslitteratur skall skriva i härför avsedd redaktionell mall. 10. Övrigt Sidan 3 av 3

PREL KURSPLAN för examenstillståndsansökan UK 2A, Styrsystem, organisation och bedömning 7,5 högskolepoäng Kursens engelska beteckning, 7,5 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är preliminär och ingår i ansökan om examenstillstånd för den nya lärarutbildningen. Kursplanen är fastställd av UFL 2010-xx-xx. Ansvarig institution: Lämnas blankt Medverkande institutioner: Lämnas blankt Utbildningsområde: Lämnas blankt 2. Inplacering Kursen ges på grundnivå. Kursen ingår i Förskollärarexamen, Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem, Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan. Kursen utgör den andra delkursen på termin 1. 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs genomgången kurs UK1B. 4. Innehåll Kursen behandlar områden som är centrala för samtliga lärarkategorier. Kursen handlar om skolan som en politiskt och professionellt styrd organisation och introducerar frågan om det utrymme som skolans styrning och organisation skapar för det lokala kollektiva och individuella utvecklingsarbetet. Ett första övergripande syfte är att ge studenterna kunskaper om vad det innebär att vara offentliga Sidan 1 av 1

PREL KURSPLAN UK2A tjänstemän i en politiskt och professionellt styrd organisation där likabehandling och rättssäkerhet är två centrala aspekter av lärares myndighetsutövning i mötet med enskilda elever. Ett andra övergripande syfte är att ge studenterna kunskaper om grundläggande sätt att organisera skolan som institution för att de ska kunna hantera mål och urval av kunskaper och av arbetsorganisering i den kommande yrkesverksamheten. Kursens första tema handlar om hur skolan styrs och organiseras och om hur kunskaper väljs ut och organiseras. Kursen fokuserar det institutionella ramverk som är gemensamt för de olika skolformerna men introducerar även frågan om skillnader i organisering mellan olika skolformer. Skolans styrsystem och organisation på nationell och lokal nivå introduceras och exemplifieras. Styrdokumenten och makt- och ansvarsfördelningen mellan olika nivåer och aktörer i det politiska systemet presenteras och diskuteras. Skolans värdegrund introduceras. Teoretiska begrepp som läroplanskoder, direkt och indirekt samt juridisk, ekonomisk och innehållslig/ideologisk styrning och former för demokratiskt beslutsfattande introduceras. Genomgående anläggs ett historiskt, och i vissa delar internationellt, perspektiv för att synliggöra att de olika skolformerna är del av en historisk tradition och av omvärlden. Läroplansteoretiska analyser av hur man i samhället väljer ut kunskaper och för hur kunskaper organiseras för lärande samt hur dessa principer har skiftat under olika tidsepoker och i olika utbildningssystem behandlas. Kursens andra tema handlar om lärares didaktiska och myndighetsutövande arbete med pedagogiska bedömningar och betyg. Kursen behandlar de olika funktioner som pedagogisk bedömning fyller och de principer för bedömning som är rådande i ett målstyrt och decentraliserat skolsystem. Ett historiskt perspektiv anläggs för att synliggöra vilka principer som har varit rådande. De teoretiska grundbegreppen validitet och reliabilitet behandlas och knyts såväl till aspekter av bedömning i syfte att påverka lärande och undervisning, s.k. formativ bedömning, som till frågan om principer och förhållningssätt kring sammanfattande, summativa, bedömningar bland annat i form av betyg. Kursen introducerar också frågan om bedömningars syften och effekter för individen, för verksamheten och för samhället. Olika metoder för bedömning introduceras och olika aktörsperspektiv diskuteras, exempelvis vem och vilka som bedömer i relation till avsedda syften. Likaså belyses frågan om formell och informell påverkan och styrning av bedömning och betygssättning, till exempel i form av nationella bedömningsmaterial och prov samt internationella komparativa studier. I undervisningen varvas och integreras de båda temana på ett sådant sätt att de förutsätter och förstärker varandra. Under kursen förekommer såväl föreläsningar som seminarier. 5. Mål Studenten förväntas efter avslutad kurs: Kunskap och förståelse 1. visa kunskap om skolans styrsystem och organisation och om olika sätt att välja ut och organisera kunskaper ur ett historiskt perspektiv 2. visa kunskap om pedagogiska bedömningars syften, metoder, aktörer och effekter Sidan 2 av 2

PREL KURSPLAN UK2A Färdighet och förmåga: 3. kritiskt kunna diskutera skolans styrsystem, organisation och urval av kunskaper med utgångspunkt i relevanta teorier och begrepp 4. kunna analysera och diskutera bedömningens olika syften, innehåll, former och konsekvenser baserat på relevanta teorier och begrepp 6. Former för bedömning Som bedömningsgrunder använda muntlig och skriftlig examination. För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. För godkänt resultat ska den studerande visa sig ha uppnått kursmålen. Kursen examineras dels genom skriftlig salstentamen av det centrala kunskapsinnehållet, dels i ett obligatoriskt seminarium baserat på studenternas texter om ett för kursen centralt tema. Student som underkänts två gånger på samma examination har rätt att få en annan examinator om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. 7. Betyg Fylls i av UFL:s kansli. 8. Kursvärdering Fylls i av UFL:s kansli. 9. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. Lista över kurslitteratur skall skriva i härför avsedd redaktionell mall. 10. Övrigt Sidan 3 av 3

PREL LITTERATURLISTA för examenstillståndsansökan UK2A, Styrsystem, organisation och bedömning Grundnivå, 7,5 högskolepoäng Obligatorisk litteratur Styrsystem, organisation och bedömning 7,5 hp Carlgren, Ingrid, Forsberg, Eva & Viveca Lindberg (2009) Perspektiv på den svenska skolans kunskapsdiskussion. Stockholm: Stockholms universitetsförlag. 146 sidor. Jarl, Maria & Linda Rönnberg (2010) Skolpolitik. Från riksdagshus till klassrum. Malmö: Liber. 248 sidor. Gardner, J. (ed.) (2006) Assessment and Learning. London: Sage Publications. Valda kapitel. Linde, Göran (2006) Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. Lund: Studentlitteratur. 131 sidor. Lindblad, Sverker (2010) The performative turn in Swedish welfare state education. Zeitschrift für Erziehungswissenschaft. (in print). Lundahl, Christian (2010) Bedömning för lärande. Stockholm: Norstedts. Richardsson, Gunnar (2004) Svensk utbildningshistoria. Skola och samhälle för och nu, 7:e upplagan. Lund: Studentlitteratur. 287 sidor. Referenslitteratur: Aktuella läroplaner och kursplaner för förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Stockholm: Skolverket. Hämtas från www.skolverket.se C:a 100 s. Aktuella texter från nationella skolmyndigheter rörande bedömningsrelaterade frågor. Sidan 1 av 1

PREL KURSPLAN för examenstillståndsansökan UK 2B ämneslärare, Styrdokument, bedömning och betygsättning 7,5 högskolepoäng Kursens engelska beteckning, 7,5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är preliminär och ingår i ansökan om examenstillstånd för den nya lärarutbildningen. Kursplanen är fastställd av UFL 2010-xx-xx. Ansvarig institution: Lämnas blankt Medverkande institutioner: Lämnas blankt Utbildningsområde: Lämnas blankt 2. Inplacering Kursen ges på avancerad nivå. Kursen ingår i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan. Kursen utgör den första delkursen på termin 8. 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs godkänt resultat på kurserna: Kurs 1B Lärande, utveckling och didaktik, Kurs 2A Styrsystem, organisation och bedömning, Kurs 3A Skolan som social mötesplats, Kurs 1A Lärande och utveckling, Kurs 4A Lärarprofessionen och vetenskapligt förhållningssätt. Dessutom krävs godkänt resultat på ämnesstudier som ingår i studiegången förutom XXX högskolepoäng. 4. Innehåll Kursen behandlar områden som är specifika för ämneslärare med inriktning mot arbete grundskolans årskurs 7-9 och gymnasiet. Kursen fördjupar och konkretiserar därmed innehållet i kursen 2A Styrsystem, organisation och bedömning. Kursen behandlar olika didaktiska aspekter av lärares roll Sidan 1 av 1

PREL KURSPLAN UK2B (ämneslärare) arbete som offentliga tjänstemän i en politiskt och professionellt styrd organisation. Kursen fördjupar och problematiserar frågan om vilket utrymme skolans styrning och organisation skapar för det lokala kollektiva och individuella utvecklingsarbetet. Ett första övergripande syfte är att stärka lärarens förmåga att tolka och operationalisera styrdokumenten och att hantera dilemman och målkonflikter som lärare ställs inför i arbetet i grundskolans årskurs 7-9 och i gymnasiet. Ett andra övergripande syfte är stärka lärarens förmåga att kunna bedöma och kommunicera kring elevers kunskaper och kunskapsutveckling i relation till uppsatta mål samt att öka medvetenheten om på vilka grunder man gör, och bör göra, bedömningar och sätta betyg. Kursen handlar för det första om lärarens tolkningar och operationalisering av skolans styrdokument, med särskild fokus på hanteringen av olika typer mål- och värdekonflikter. I kursen identifieras och problematiseras mål- och värdekonflikter som finns i den verksamhet som utbildningen är inriktad mot. Såväl mål- och värdekonflikter som finns inbyggda i skolans värdegrund som konflikter som uppstår när skolans styrdokument möter skolans praktik behandlas. Tolkningen och operationaliseringen av styrdokumenten, liksom olika sätt att hantera mål- och värdekonflikter, problematiseras med utgångspunkt i relevant teori och i studenternas egna erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning. Kursen behandlar frågor om hur lärare hanterar olika, och stundtals dessutom konkurrerande, läroplansteoretiska principer för val och organisering av kunskaper i den professionella verksamheten. Kursen behandlar också frågan om hur lärare enskilt och som kollektiv kan navigera mellan olika målkonflikter samt hur lärare hanterar det korstryck av krav och förväntningar som olika aktörer i ett målstyrt och decentraliserat skolsystem reser mot lärares yrkesvardag. För det andra handlar kursen om lärares arbete med pedagogiska bedömningar och betygsättning. Kursen fördjupar, konkretiserar och problematiserar frågan om bedömningars syften och effekter för individen, för verksamheten och för samhället. Frågan om bedömningars syften fokuserar dels relationen mellan formativ och summativ bedömning, dels vad som bedöms i termer av process- och produktorientering. Kursen behandlar frågor om urval, utformning och presentation av uppgifter för bedömning samt frågor om former för återkoppling till eleverna. Kursen konkretiserar och problematiserar också olika metoder för bedömning och fördjupar frågan om aktörsperspektivet utifrån ett subjekt-/objekt- och empowermentperspektiv och utifrån olika bedömningsformer såsom till exempel själv- och kamratbedömningar. En betydande del av kursen ägnas åt pedagogisk dokumentation och kommunikation kring bedömning, till exempel i form av utvecklingssamtal. individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram samt betygssättning med utgångspunkt i lärares tillämpningar av regelverket. Genomgående problematiseras på vilka grunder lärare gör, och bör göra, bedömningar och sätter betyg med utgångspunkt i regelverket, vetenskapliga teorier om intersektionalitet (genus, klass, etnicitet) och egna erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning. Vikten av att göra bedömningar på ett likvärdigt och rättssäkert sätt och med utgångspunkt i skolans styrdokument, grundlagarna och FN:s barnkonvention betonas. Frågor om bedömningars kvalitet behandlas i syfte att tillhandahålla redskap för kritiskt granskning av resultat och tolkningar av bedömningsstudier av skilda slag samt att diskutera möjliga slutsatser och konsekvenser i egen pedagogisk kontext. Sidan 2 av 2

PREL KURSPLAN UK2B (ämneslärare) 5. Mål Studenten förväntas efter avslutad kurs: Kunskap och förståelse 1. visa fördjupad kunskap om styrning och organisering av grundskolans senare år samt gymnasiet, samt olika sätt att välja ut och organisera kunskaper 2. visa fördjupad kunskap om den pedagogiska bedömningens och betygssättningens syften, objekt, metoder, aktörer och konsekvenser i grundskolans senare år och i gymnasiet Färdighet och förmåga: 3. självständigt kunna analysera lärares tolkningar och operationaliserar av styrdokumenten och av olika principer för val och organisering av kunskaper med utgångspunkt i relevanta teorier och egna erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning 4. självständigt kunna analysera bedömningars skilda former, syften, objekt, metoder, aktörer och konsekvenser samt kunna operationalisera detta med utgångspunkt i såväl teori som egna och andras erfarenheter Värderingsförmåga och förhållningssätt: 5. visa förmåga att hantera mål- och värdekonflikter i verksamheten samt skilda aspekter och former av bedömning och betygsättning, för och av lärande. 6. Former för bedömning Som bedömningsgrunder använda muntlig och skriftlig examination. För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. För godkänt resultat ska den studerande visa sig ha uppnått kursmålen. Kursen examineras dels genom skriftlig hemtentamen av det centrala kunskapsinnehållet, dels i obligatoriska seminarier baserat på studenternas texter om ett för kursen centralt tema. Student som underkänts två gånger på samma examination har rätt att få en annan examinator om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. 7. Betyg Fylls i av UFL:s kansli. 8. Kursvärdering Fylls i av UFL:s kansli. 9. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. Lista över kurslitteratur skall skriva i härför avsedd redaktionell mall. 10. Övrigt Sidan 3 av 3

PREL LITTERATURLISTA för examenstillståndsansökan UK2B ämneslärare, Styrdokument, bedömning och betygssättning Avancerad nivå, 7,5 högskolepoäng Obligatorisk litteratur Styrdokument, bedömning och betygssättning 7,5 hp Black, P. & D. Wiliam (1998) Inside the black box: Raising standards through classroom assessment, Phi Delta Kappa 80 (2), 139-148. 9 sidor. Davis, B. & B.J. Sumara (2007) Curriculum forms. On the assumed shapes of knowing and knowledge. Journal of curriculum studies, 32(6), 821-845. 44 sidor. Fredriksson, Anders (2009) On the consequences of Marketisation of Public education in Sweden. For-Profit charter schools and the emergence of the market-oriented teacher, i European Educational Research Journal, vol. 8., nr. 2. Lundahl, Christian (2009) Varför nationella prov? Lund: Studentlitteratur. Delar ur. Lundahl, Christian & Maria Folke-Fichtelius (red.) (2010) Bedömning i och av skolan praktik, principer och politik. Lund: Studentlitteratur. Morais, A.M. (2002) Basil Bernstein at the micro level in the classroom. British journal of sociology of education, 23(4), 559-659. 10 sidor. Pierre, Jon (2007) Skolan som politisk organisation. Malmö: Gleerups. 208 s. Pettersson, Agneta (red) (2009) Sporre eller otyg om bedömning och betyg. Stockholm: Lärarförbundets förlag Stiftelsen SAF i samarbete med lärarförbundet (utg.) (2010). Bedömning för lärande en grund för ökat kunnande. Forskning om undervisning och lärande. Nr 3, januari 2010. Delar ur Referenslitteratur: Aktuella läroplaner och kursplaner för förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Stockholm: Skolverket. Hämtas från www.skolverket.se C:a 100 s. Aktuella texter från nationella skolmyndigheter rörande bedömningsrelaterade frågor Sidan 1 av 1

LITTERATURLISTA UK2B ämneslärare Jansdotter, Samuelsson, Maria & Kenneth Nordgren (red) (2008) Betyg i teori och praktik. Malmö: Gleerups. Jönsson, Anders (2010) Lärande bedömning. Malmö: Gleerups. Tholin, Jörgen (2006) Att klara sig i ökänd natur. En studie av betyg och betygskriterier historiska betingelser och implementering av ett nytt system. Borås: Högskolan i Borås. 211 s. Skolverket (2009) Likvärdig betygssättning i gymnasieskolan? En analys av sambandet mellan nationella prov och kursbetyg. Rapport 338:2009. Stockholm: Skolverket. Sidan 2 av 2

PREL KURSPLAN för examenstillståndsansökan UK3A Skolan som social mötesplats 7,5 högskolepoäng Social relations, leadership, special needs education and conflict management, 7,5 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är preliminär och ingår i ansökan om examenstillstånd för den nya lärarutbildningen. Kursplanen är fastställd av UFL 2010-xx-xx. Ansvarig institution: Lämnas blankt Medverkande institutioner: Lämnas blankt Utbildningsområde: Lämnas blankt 2. Inplacering Kursen ges på grundnivå. Kursen ingår i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasiet 3. Förkunskapskrav UK1b UK2a vfu 4. Innehåll Delkurs 3A Skolan som social mötesplats (7,5 hp) Kursen tar sin utgångspunkt i olika perspektiv på sociala relationer och ojämlikhet samt hur detta påverkar människors och gruppers olika förutsättningar och framtida möjligheter i samhälle och skola. Detta belyses genom begreppen klass, kön, etnicitet, Sidan 1 av 3

PREL KURSPLAN XXX111 norm, avvikelse, mänskliga rättigheter, samt roll, grupp och individ. Olika förklaringsmodeller till varför vissa elever uppvisar svårigheter i förskola och skola problematiseras ur ett socialt och individuellt perspektiv. Tillgänglighet och delaktighet för elever med funktionsnedsättningar tas upp och problematiseras. Kursen behandlar även ledarskapets utmaningar i relation till den mångfald av individuella förutsättningar som finns representerade i skolan. Detta innefattar generell ledarskapsteori, pedagogiskt ledarskap samt konflikthantering. Grundläggande frågor om yrkesetik, moral och förhållningssätt diskuteras i relation till pedagogiskt och studiesocialt arbete. 5. Mål Kursens övergripande mål xxxxxxxx Delkurs 3A Lärandemål Den studerande ska efter avlutad kurs kunna: Kunskap och förståelse - Förstå och redogöra för olika perspektiv på sociala relationer, ojämlikhet, konflikt och mänskliga rättigheter i samhälle och skola - Förstå och redogöra för innebörden i begreppen normalitet, avvikelse, differentiering och kategorisering samt vilka pedagogiska konsekvenser begreppen får - Förstå och redogöra för olika perspektiv på gruppdynamik, ledarskap och konflikthantering - Förstå och beskriva hur barns och elevers individuella förutsättningar, i relation till lärandemiljön, har betydelse för elevens lärande och delaktighet Färdigheter och förmåga - Visa förmåga att med hjälp av de i kursen presenterade perspektiven kunna argumentera för sina val av pedagogiskt arbetssätt - Visa förmåga att använda sin kunskap om konflikthantering för att skapa en lärandesituation av konflikter Värderingsförmåga och förhållningssätt - Reflektera över det egna yrkesetiska förhållningssättet och bemötandet i relation till elever 6. Former för bedömning Hemtentamen Obligatorisk närvaro Individuellt reflektionsdokument Skriftliga och muntliga analyser av inspelade relationssituationer (IKT baserat) Sidan 2 av 3

PREL KURSPLAN XXX111 7. Betyg Fylls i av UFL:s kansli. 8. Kursvärdering Fylls i av UFL:s kansli. 9. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. Lista över kurslitteratur skall skriva i härför avsedd redaktionell mall. 10. Övrigt Sidan 3 av 3

PREL LITTERATURLISTA för examenstillståndsansökan XXX111, UK3A Skolan som social mötesplats 7.5 högskolepoäng Obligatorisk litteratur Aspelin, Jonas (2010) Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Malmö: Gleerups Börjesson, Mats & Palmblad Eva (2009) Problembarnets århundrade : normalitet, expertis och visionen om framsteg. Lund: Studentlitteratur Hakvoort, Ilse & Friberg, Birgitta (oktober 2010) (red.) Konflikthantering i professionellt lärarskap. Malmö: Gleerups Jordan, Thomas (2006, ny upplagen 2007). Att hantera och förebygga konflikter på arbetsplatsen. Stockholm: Lärarförbundet. Thornberg, Robert. (2006). Det sociala livet i skolan. Socialpsykologi för lärare. Stockholm: Liber Referenslitteratur: Aktuella läroplaner och kursplaner för förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Stockholm: Skolverket. Hämtas från www.skolverket.se C:a 100 s. Sidan 1 av 1

PREL KURSPLAN för examenstillståndsansökan UK3B, Relationsarbete, konflikthantering och specialpedagogisktarbete 7,5 högskolepoäng Kursens engelska beteckning, xx higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är preliminär och ingår i ansökan om examenstillstånd för den nya lärarutbildningen. Kursplanen är fastställd av UFL 2010-xx-xx. Ansvarig institution: Lämnas blankt Medverkande institutioner: Lämnas blankt Utbildningsområde: Lämnas blankt 2. Inplacering Kursen ges på avancerad nivå. Kursen ingår i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasiet 3. Förkunskapskrav UK kursen 1b 2a vfu 3a - 1a - 4a 2b 4. Innehåll Delkurs 3B Relationsarbete, konflikthantering och specialpedagogisktarbete (7,5 hp) I kursen behandlas yrkesrollen med särskilt fokus på relationsarbete, konflikthantering och specialpedagogiskt arbete. Kursen tar sin utgångspunkt i hur elever fungerar i grupp Sidan 1 av 1

PREL KURSPLAN XXX111 och hur gruppdynamik kan användas som redskap för lärande och konflikthantering. De studerande tillägnar sig i kursen beredskap att analysera och hantera diskriminering, kränkande behandling och konflikter i skolmiljön. I kursen får studenten dessutom redskap för att kunna identifiera barn och elever som riskerar att hamna i inlärningssvårigheter t ex läs- och skrivsvårigheter, matematiksvårigheter, socioemotionella svårigheter eller annan funktionsnedsättning. 5. Mål Kursens övergripande mål Den studerande ska efter avlutad kurs kunna: - visa fördjupad insikt om gruppdynamik och grupprocesser - identifiera, förklara och använda teorier och modeller om konflikter inom och mellan grupper - visa förmåga att kritiskt granska analysredskapens användbarhet i relation till olika konflikter. - visa förmåga att analysera, konkretisera och kommunicera konsekvenser av gällande lagstiftning och styrdokument för det pedagogiska arbetet (med tanka på diskriminering och kränkande behandling) - beskriva och analysera hur pedagogiska, sociala, biologiska och medicinska förklaringsmodeller kan ge stöd i det förebyggande arbetet för elever i behov av särskilt stöd - kartlägga, identifiera och åtgärda när barn/elever riskerar att hamna i inlärningssvårigheter av olika slag 6. Former för bedömning Hemtenta och grupparbete 7. Betyg Fylls i av UFL:s kansli. 8. Kursvärdering Fylls i av UFL:s kansli. 9. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 10. Övrigt Sidan 2 av 2

PREL PREL LITTERATURLISTA KURSPLAN för för examenstillståndsansökan UK3B, Relationsarbete, konflikthantering och specialpedagogisktarbete 7.5 högskolepoäng Obligatorisk litteratur Aspelin, Jonas (2010) Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Malmö: Gleerups Asp Onsjö, Lisa. (2006). Åtgärdsprogram dokument eller verktyg? En fallstudie i en kommun.(göteborg Studies in Educational Sciences 248) Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. 227 s. Deutsch, Morton (2000). Cooperation and Competition. In Morton Deutsch & Peter T. Coleman (Eds.). The Handbook of Conflict Resolution. Theory and Practice (21-40). San Francisco: Jossey-Bass Publishers. Jakobsson, Inga-Lill & Nilsson, Inger (under tryck). Funktionsnedsättningar och pedagogiska konsekvenser. (preliminär titel). Natur & Kultur. Kolfjord, Ingela (2009) Konflikthantering i skolan: kamratmedling framför nolltolerans. Bokbox Förlag Larsson, Anna (2008) Mobbningsbegreppets uppkomst och förhistoria: en begreppshistorisk analys, Pedagogisk Forskning i Sverige, 13, 1 (s. 19-36) (17 sidor). Malm, B. & Löfgren, H. (2007) Empowering students to handle conflicts through the use of drama. Journal of Peace Education, 4, 1, 1-20. Thors, Christine. (Ed.) (2007). Utstött: en bok om mobbning. Stockholm: Lärarförbundetsförlag. Referenslitteratur: Aktuella läroplaner och kursplaner för förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Stockholm: Skolverket. Hämtas från www.skolverket.se C:a 100 s. Sidan 1 av 1

LITTERATURLISTA XXX111 DO (2009) Förebygga diskriminering och kränkande behandling i skolan. Skolverket. (2009). Allmänna råd och kommentarer. För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Sidan 2 av 2

PREL KURSPLAN för examenstillståndsansökan Lärarprofessionen och vetenskapligt förhållningssätt (Kärna 4A) 7,5 högskolepoäng Kursens engelska beteckning: The Teaching Profession and Theory and Methods of Science 7.5 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är preliminär och ingår i ansökan om examenstillstånd för den nya lärarutbildningen. Kursplanen är fastställd av UFL 2010-xx-xx. Ansvarig institution: Lämnas blankt Medverkande institutioner: Lämnas blankt Utbildningsområde: Lämnas blankt 2. Inplacering Kursen ges på grundläggande nivå. Kursen ingår i samtliga utbildningar och läses under den tredje eller fjärde terminen. 3. Förkunskapskrav UK 1B UK 2A VFU UK 3A ÄS 1-??? UK 1A Sidan 1 av 3

PREL KURSPLAN XXX111 4. Innehåll Kursen syftar till att blivande grund- och ämneslärare skall stärka och fördjupa sin professionella kompetens genom att utveckla kunskaper om och färdigheter i grundläggande vetenskapsteori och forskningsmetodologi. Detta bidrar till ett vetenskapligt förhållningssätt i det pedagogiska arbetet. Vidare skall studenten fördjupa sin förståelse för hur kunskapsbildning sker på vetenskaplig grund, vilket är ett led i skolningen av läraren till en reflekterande, effektiv och omdömesgill praktiker. Härigenom skapas förutsättningar för läraren att tillvarata och systematisera egnas och andras erfarenheter och forskningsresultat, samt att använda dessa i undervisning och i annan verksamhet i skolans värld. Kunskaps- och vetenskapstraditioners idéutveckling utgör ett centralt innehåll. En viktig aspekt är den vetenskapliga kunskapens räckvidd och begränsning, bland annat vad avser vetenskapens förhållande till ideologi och religion, och relationen vetenskap och samhälle. De viktigaste vetenskapsteoretiska teoribildningarna behandlas, liksom natur-, human- och samhällsvetenskapliga tankesätt samt dessas relation till lärarprofessionen och det utbildningsvetenskapliga fältet. Kursen behandlar också forskningsmetodikens grunder, med fokus på metoder för att samla in och analysera skilda former av data. Möjligheten att använda dessa tekniker som redskap för att analysera, dokumentera och utvärdera pedagogisk verksamhet behandlas. Analys och kritisk tolkning av redovisningar av forskningsresultat är ett annat centralt innehåll i kursen. Denna ger också en vetenskaplig och metodologisk grund för pedagogiskt utvärderingsarbete, med särskilt fokus på utvärdering på klass- och skolnivå. 5. Mål Efter avslutad kurs ska studenten: - kunna beskriva och medvetet förhålla sig till olika vetenskapliga traditioner och den roll de har i ett demokratiskt samhälle; - visa kännedom om kunskapens komplexitet utifrån olika sammanhang och perspektiv samt kunna analysera hur argument används för att motivera olika ståndpunkter; - visa kännedom om de vetenskapsteoretiska grunderna för vetenskapligt arbete; - visa förtrogenhet med begreppen syfte, frågeställning, teori, metod, material, resultat, analys och slutsats; - ha utvecklat en förmåga till självständig och, i vetenskaplig mening, kritisk analys; - ha utvecklat en förmåga att reflektera över vetenskapligt grundade frågeställningar och kunna relatera dessa till erfarenhetsbaserad kunskap och omvänt; samt - ha kännedom om hur kvalitativa och kvantitativa metoder används i pedagogiskt och didaktiskt utvärderingsarbete. Sidan 2 av 3

PREL KURSPLAN XXX111 6. Former för bedömning Som bedömningsgrunder används muntlig och skriftlig examination. För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. För godkänt resultat ska den studerande visa sig ha uppnått kursmålen. Kursen examineras dels genom en skriftlig tentamen, dels genom ett obligatoriskt seminarium baserat på en muntlig och skriftlig redovisning av det genomförda vetenskapliga arbetet. Resultaten diskuteras med lärare och övriga studerande. Denna diskussion relateras till lärarprofessionen och möjliga förändringar i yrkespraktiken. 7. Betyg Fylls i av UFL:s kansli. 8. Kursvärdering Fylls i av UFL:s kansli. 9. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 10. Övrigt Sidan 3 av 3

PREL PREL LITTERATURLISTA KURSPLAN för för examenstillståndsansökan Lärarprofessionen och vetenskapligt förhållningssätt (Kärna 4A) 7,5 högskolepoäng Obligatorisk litteratur Ball, S.J. (2003). The teacher s soul and the terrors of performativity. Journal of Educational Policy, vol. 18, NO. 2, 215-228. (14 s) Bryman, A., Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber. (504 s) Esaiasson, Peter m.fl (2007). Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad, uppl. 3. Stockholm: Nordstedts juridik. (462 s) Gilje, Nils & Grimen, Harald (1995). Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Göteborg: Daidalos. (320 s) Karlsson Vestman, O., & Andersson, I. M. (2007). Pedagogisk styrning som utvärdering - en historia från präster till PISA - utgiven i serien forskning i fokus av Myndigheten för skolutveckling (168 s) Sidan 1 av 1

PREL KURSPLAN för examenstillståndsansökan XXX111, Lärarprofessionen och vetenskapligt arbete 7,5 högskolepoäng The Teacher Profession and Educational Scientific Work 7,5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är preliminär och ingår i ansökan om examenstillstånd för den nya lärarutbildningen. Kursplanen är fastställd av UFL 2010-xx-xx. Ansvarig institution: Lämnas blankt Medverkande institutioner: Lämnas blankt Utbildningsområde: Lämnas blankt 2. Inplacering Kursen ges på [??? nivå. Kursen ingår i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasiet, och utgör den andra, delkursen av Vetenskapsteori och forskningsmetodik, utvärdering och utvecklingsarbete. 3. Förkunskapskrav UK 1-3, 4A VFU 1-3 ÄS 1, ÄS 2 (ÄS 3 för 7-9) 4. Innehåll Delkurs 2 Lärarprofessionen och vetenskapligt arbete, 7,5 hp. Kursen syftar till att stärka den professionella kompetensen hos blivande grund- och ämneslärare. Detta sker genom att studenterna i grupp planerar och genomför ett vetenskapligt arbete och samlar in empiriska data i en vald pedagogisk praktik eller utnyttjar Sidan 1 av 3

PREL KURSPLAN XXX111 redan insamlad data. Arbetets art ska ha en tydlig utvecklingsinriktning som kan handla om att pröva ett innehåll som följs systematiskt genom att använda olika metoder för att generera information, analysera denna information samt värdera och diskutera resultatet. Arbetet kan också genomföras i form av en utvärdering av en specifik företeelse i den valda praktiken. Möjligheter att förbättra verksamhetens villkor problematiseras, liksom yrkesuppdragets yttersta innebörd att påverka det framtida samhället och därmed aspekter av hållbar utveckling. Särskilt fokus riktas mot spänningsfältet mellan möjlig förändring och läraruppdrag, de lärandes intressen, erfarenheter och delaktighet, samt de politiska, ekonomiska och materiella villkor som kringgärdar verksamheten. Teorier används här som redskap för att belysa dessa olika aspekter av lärandets villkor och process. Vidare behandlas lärares ansvar för och möjligheter att driva utvecklingsarbete, dokumentera, utvärdera och utveckla pedagogisk verksamhet och därigenom bidra till egen professionsutveckling. För studenten handlar det om att med stöd i vetenskaplig kunskap och egen erfarenhet förbättra och synliggöra verksamhetens praktik genom att ställa konstruktivt kritiska och därmed utvecklingsinriktade frågor. Frågorna utgör en praxisnära grund för kunskapssökande, planering och genomförande av ett utvecklingsarbete. För att nå vetenskaplig kunskap, förmåga till aktiv medverkan samt ett väl underbyggt förhållningssätt till utvecklingsprocesser, krävs att begrepp och teorier inom det pedagogiska kunskapsområdet diskuteras och används aktivt i studentens dialog med övriga studenter. Vidare krävs metodkunskap, som grundläggs genom litteraturstudier och fördjupas genom praktisk användning av olika metoder och tekniker, som intervju, observation, enkät, och prov. Utöver detta krävs förmåga att presentera resultat och slutsatser av arbetet med användning av nya medier. 5. Mål Efter genomgången kurs ska studenten: visa kännedom om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen: kunna förankra, initiera och genomföra ett utvecklingsarbete i en praktisk verksamhet tillsammans med arbetsplatsens yrkesverksamma; kunna självständigt planera och genomföra en vetenskaplig undersökning som bidrar med kunskap till utbildningsfältet, välja relevanta metoder för insamling av data och en tydlig teorianknytning relaterat till innehållet i undersökningen; kunna värdera etiska aspekter och problematisera forskarens roll i utvecklingsarbetet visa färdighet i dokumentation av utvecklingsarbete och i denna särskilt uppmärksamma det egna lärandet; kunna presentera genomförd vetenskaplig i vald digital form 6. Former för bedömning Kursen examineras genom ett obligatoriskt seminarium där en muntlig och skriftlig redovisning av det vetenskapliga arbetet granskas och resultaten diskuteras med avseende på hur det vetenskapliga hantverket genomförts samt vilket värde arbetet har i relation till lärarprofessionen, elevernas lärande och möjliga förändringar av praktiken. Sidan 2 av 3

PREL KURSPLAN XXX111 För godkänt resultat ska den studerande visa sig ha uppnått kursmålen. För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. 7. Betyg Fylls i av UFL:s kansli. 8. Kursvärdering Fylls i av UFL:s kansli. 9. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. Lista över kurslitteratur skall skriva i härför avsedd redaktionell mall. 10. Övrigt Sidan 3 av 3

PREL PREL LITTERATURLISTA KURSPLAN för för examenstillståndsansökan Lärarprofessionen och vetenskapligt arbete (Kärna 4B) 7,5 högskolepoäng Obligatorisk litteratur Anderson, Gary.L., Herr, K., Nihlen, A.S (1994). Studying your own school : an educator's guide to qualitative practitioner research. Thousand Oaks, Calif. ; Corwin Press (203 s) Black, Paul, Harrison, Christine, Lee, Clare, Marshall, Bethan & Wiliam, Dylan (2003). Assessment for Learning: putting it into practice. Buckingham: Open University Press. s. 30-57. 27 s. Bjørndahl, Cato R.P. (2005). Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber. (140 s) Campbell, Ann & Groundwater-Smith, Susan(2007)(Eds). An Ethical Approach to Practitioner Research. Dealing with Issues and Dilemmas in Action Research. Routledge Djurfeldt, Görean; Larsson, Rolf & Stjärnhagen, Ola (2003). Statistisk verktygslåda: samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur. Esaiasson, Peter m.fl (2003/2007). Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad, uppl. 2 eller 3. Stockholm: Nordstedts juridik. Folkesson, Lena, Lendahls Rosendahl, Birgit, Längsjö, Eva & Rönnerman, Karin (2004). Perspektiv på skolutveckling. Lund: Studentlitteratur.. Lundahl, Christian & Folke-Fichtelius, Maria (red) (2010). Bedömning i och av skolan praktik, principer, politik. s.9-106, 129-184, 223-314. 243 s. Lund: Studentlitteratur. Vestlin, Lena (red) (2009). Från Wikis till mattefilmer om IKT i skolan. Stockholm: Lärarförbundets förlag. 130 s. Utbildningsdepartementet. Läroplan för förskolan, Lpfö 98. http://www.skolverket.se/sb/d/468 Utbildningsdepartementet. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och Sidan 1 av 1

LITTERATURLISTA XXX111 fritidshemmet, Lpo 94. http://www.skolverket.se/sb/d/468 Utbildningsdepartementet. Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. http://www.skolverket.se/sb/d/468 Utbildningsdepartementet. Skollagen. http://www.skolverket.se/sb/d/777 Refernslitteratur Blossing, Ulf (2003). Skolförbättring i praktiken. Lund: Studentlitteratur. (203 s) Lindholm, Y. (2008). Mötesplats skolutveckling: Om hur samverkan med forskare kan bidra till att utveckla pedagogers kompetens att bedriva utvecklingsarbete. Stockholm: Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen. von Schantz Lundgren, I. (2008) Det är enklare i teorin Om skolutveckling i praktiken. En fallstudie av ett skolutvecklingsprojekt i en gymnasieskola. Växjö: Växjö universitet, Pedagogiska institutionen. (s 32-49). Olin, A. (2009). Skolans mötespraktik en studie om skolutveckling genom yrkesverksammas förståelse. (Göteborg Studies in Educational Sciences, 286). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Åstrand, A (2009). När PBS kom till byn Berättelser om erfarenheter av ProblemBaserad Skolutveckling. (Karlstad University Studies 2009:42). Karlstad: Karlstad universitet. Rönnerman, Karin (red) (1998) Utvecklingsarbete en väg till lärares lärande. Lund: Studentlitteratur. Sidan 2 av 2