www.pwc.se Revisionsrapport Lars-Åke Ullström Satsningar/ utvecklingsområden i budget 2014 Landstinget Gävleborg
Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Revisionsfråga... 2 1.3. Metod... 2 2. Åtgärder beslutade 2013 med förväntad effekt 2014... 3 2.1 Utökning av antalet utbildningsblock för specialisttjänstgörande läkare. 3 2.2 Målrelaterad ersättning för patientsäkerhetsarbete... 3 2.3 Höjning av sjuksköterskelöner för att säkra kompetensförsörjningen... 4 2.4 Finansiering av forskning och utveckling förstärks... 4 2.5 Förbättringsåtgärder inom vuxenpsykiatrin ska genomföras... 5 2.6 Utbildning i sjukdomsförebyggande metoder ska ske... 7 3. Budget 2014 satsningar som ska genomföras under 2014... 8 3.1 Fortsatt införande av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande åtgärder... 8 3.2 Åtgärder för att minska undernäring hos kronisk sjuka och äldre... 8 3.3 Förbättrad rehabilitering av bl a strokepatienter, lung- och neurologiskt sjuka... 9 3.4 Åtgärder för att förbättra behandlingen av benskörhet... 10 3.5 Fortsatt satsning på ordnat införande som metod... 11 3.6 Utökad satsning på vård av patienter i livets slutskede... 11 3.7 Fortsatt strukturerat patientsäkerhetsarbete... 12 3.8 Satsning på slutenvården genom resursomfördelning från primärvården. 13 3.9 Förbättrad behandling av hjärtsjukdomar enligt tidigare utredning... 14 3.10 Kontaktsjuksköterska till varje cancerpatient... 14 3.11 Samlokalisering av familjeläkarjouren och akutmottagningen i Gävle inleds 15 3.12 Aktiviteter genomförs för att stärka patientens medverkan i vården... 16 Landstinget Gävleborg
Sammanfattning I budget för 2014 nämndes ett antal åtgärder som beslutats 2013 och där det förväntades positiva effekter under 2014. Dessa var - Utökning av antalet utbildningsblock för specialisttjänstgörande läkare, - Målrelaterad ersättning för patientsäkerhetsarbete, - Höjning av sjuksköterskelöner för att säkra kompetensförsörjningen - Finansiering av forskning och utveckling förstärks, - Förbättringsåtgärder inom vuxenpsykiatrin ska genomföras, - Utbildning i sjukdomsförebyggande metoder i folkhälsa ska ske. Granskningen visar att samtliga punkter har hanterats och att effekter till stora delar uppnåtts. Därutöver återfanns i budgeten ett antal satsningar som skull genomföras under 2014. Dessa var - Fortsatt införande av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande åtgärder, - Åtgärder för att minska undernäring av kroniskt sjuka patienter, - Förbättrad rehabilitering av bl a strokepatienter, lung- och neurologiskt sjuka, - Åtgärder för att förbättra behandlingen av benskörhet, - Fortsatt satsning på ordnat införande som metod, - Utökad satsning på vård av patienter i livets slutskede, - Fortsatt strukturerat patientsäkerhetsarbete, - Satsning på slutenvården genom resursomfördelning från primärvården, - Förbättrad behandling av hjärtsjukdomar enligt tidigare utredning, - Kontaktsjuksköterska till varje cancerpatient - Samlokalisering av familjeläkarjouren och akutmottagningen i Gävle inleds, - Aktiviteter genomförs för att stärka patientens medverkan i vården. Granskningen visar att insatser genomförts inom samtliga områden under 2014. Vissa områden måste dock hanteras ytterligare för att få avsedda effekter. Detta gäller ex att alla cancerdiagnoser har en kontaktsjuksköterska och där dessa personer har rätt förutsättningar för sitt arbete utifrån den roll som en kontaktsjuksköterska skall ha. Landstinget Gävleborg
Inriktningsbeslutet beträffande den palliativa vården har i huvudsak genomförts. Hälso- och sjukvårdsnämnden bör dock följa upp om fler patientgrupper nu får tillgång till de palliativa teamens resurser. Behandlingsinsatser inom området benskörhet har under 2014 fått en tydlig struktur som kommer att gälla fr o m 2015. Det är väsentligt att nämnden säkerställer att det planerade arbetssättet implementeras som det är tänkt. Samlokalisering av familjeläkarjour och akutmottagning har funnits med i planerna ett antal år. Samlokalisering blev inte aktuell under 2014. I budget för 2015 anges nu att byggstart kommer att ske under 2015. Familjeläkarjouren kommer dock att flyttas till sjukhusområdet under 2015 för att komma nära akutmottagningen. Landstinget Gävleborg
1. Inledning 1.1. Bakgrund Landstingsfullmäktige antog i november 2013 budget för 2014 med ekonomisk plan 2015-2016. I budgeten nämndes ett antal åtgärder för hälso- och sjukvården, beslutade 2013, som skulle ha en positiv effekt i verksamheten under 2014 - Utökning av antalet utbildningsblock för specialisttjänstgörande läkare, - Målrelaterad ersättning för patientsäkerhetsarbete, - Höjning av sjuksköterskelöner för att säkra kompetensförsörjningen - Finansiering av forskning och utveckling förstärks, - Förbättringsåtgärder inom psykiatrin ska genomföras, - Utbildning i sjukdomsförebyggande metoder i folkhälsa ska ske. I budget angavs dessutom ett antal satsningar som ska genomföras under 2014 - Fortsatt införande av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande åtgärder, - Åtgärder för att minska undernäring av kroniskt sjuka patienter, - Förbättrad rehabilitering av bl a strokepatienter, lung- och neurologiskt sjuka, - Åtgärder för att förbättra behandlingen av benskörhet, - Fortsatt satsning på ordnat införande som metod, - Utökad satsning på vård av patienter i livets slutskede, - Fortsatt strukturerat patientsäkerhetsarbete, - Satsning på slutenvården genom resursomfördelning från primärvården, - Förbättrad behandling av hjärtsjukdomar enligt tidigare utredning, - Kontaktsjuksköterska till varje cancerpatient - Samlokalisering av familjeläkarjouren och akutmottagningen i Gävle inleds, - Aktiviteter genomförs för att stärka patientens medverkan i vården. Landstinget Gävleborg 1 av 17
1.2. Revisionsfråga Revisionsfråga Har Landstingsstyrelsen genomfört/påbörjat genomförandet av åtgärder/satsningar inom hälso- och sjukvården? Kontrollfrågor Är de åtgärder som beslutades 2013 genomförda? Har avsedda effekter uppnåtts 2014? Har satsningar som ska påbörjas under 2014 hanterats under året? 1.3. Metod Granskningen genomförs enligt följande: Genomgång av övergripande dokumentation. Intervjuer/samtal med berörda bl a hälso- och sjukvårdsdirektör, personaldirektör, divisionschefer samt inom vissa områden även verksamhetschefer. Landstinget Gävleborg 2 av 17
2. Åtgärder beslutade 2013 med förväntad effekt 2014 2.1 Utökning av antalet utbildningsblock för specialisttjänstgörande läkare Landstinget hade i augusti 2014 242 årsanställda läkare under specialistutbildning vilket är en ökning med 28 från augusti 2013. Åtgärder har genomförts och fått effekt under 2014. 2.2 Målrelaterad ersättning för patientsäkerhetsarbete En patientsäkerhetsberättelse för 2014 tas nu fram för beslut i Hälso- och sjukvårdsnämden. Enligen lagstiftning skall den vara klar senast i mars för föregående år. SKl följer 8 parametrar inom patientsäkerhetsområdet. Region Gävleborg mäter och rapporterar in till SKL;s databas. Landstinget Gävleborg har uppfyllt samtliga krav och får 20 mnkr i ersättning för 2014. Det riktade statsbidraget för patientsäkerhet upphör fr o m 2015 och medlen överförs bl a till genomförandet av cancerstrategin. Landstingen/regionerna har dock kommit överens om att fortsätta mätningarna på nationell basis med SKL som samordnare Landtinget Gävleborg mäter oftare än vad som var kravet vad gäller det riktade statsbidraget. Detta kommer att fortsätta även framöver då det är väsentligt att hålla kvar focus på dessa frågor. Landstinget Gävleborg har under 2014 haft focus på patientsäkerhetsområdet. Landstinget har följt de parametrar som ingår i den nationella Landstinget Gävleborg 3 av 17
satsningen och levererat in data till SKL. Region Gävleborg erhöll 20 mnkr i riktat statsbidrag 2014. 2.3 Höjning av sjuksköterskelöner för att säkra kompetensförsörjningen För 2013 respektive 2014 har funnits ett särskilt utrymme för att stimulera och belöna medarbetare som tagit sig an nya arbetsuppgifter med bredare eller fördjupat ansvar, samt medarbetare inom avtalsområdet som generellt haft god prestation. Satsningen har avsett vårdförbundets grupper. År 2014 var löneutrymmet ca 2,5%. Med den riktade satsningen blev den totala satsningen 3,5%. Inom varje division behöll man ett centralt utrymme av de 3,5% som inte lades ut på cheferna i syfte att öka differentiering och lönespridning. Från potten kunde chefer sedan äska medel utifrån definierade kriterier. Målsättningen med löneöversynen var ökad differentiering och lönespridning. Arbetet har inneburit differentiering på löner men lönespridning har inte uppnåtts bl a på grund av högre ingångslöner för nyanställda. Det särskilda utrymme som fanns under 2014 har utnyttjats i löneöversynen. Det finns dock inget som tyder på att satsningen säkrat kompetensförsörjningen, däremot har satsningarna inneburit att landstinget Gävleborg har följt med i den nationella utvecklingen. 2.4 Finansiering av forskning och utveckling förstärks Målet för landstingets forskning är att bidra till utveckling och ökad attraktion för organisationen. Därför har det avsatts 14,7 mnkr för att skapa en landstingsövergripande finansering av forskningen. Landstinget Gävleborg 4 av 17
Tidigare har forskning till allra största del finanserats av divisionerna via så kallad forskningstid vilket inneburit att enskilda verksamheters ekonomiska förutsättningar påverkat vilken forskning som har bedrivits och vilka villkor som erbjudits. För att ta del av det landstingsövergripande anslaget ska ansökningar vara godkända av forskningsrådet. Åtgärden ger divisionerna ett utökat budgetutrymme men ersätter deras rätt att finansiera forskning själva. Området har erhållit förstärkningar samtidigt som arbetet strukturerats. 2.5 Förbättringsåtgärder inom psykiatrin ska genomföras I de öppna jämförelsernas förändringområden av hälso- och sjukvården från 2012 ingår en handlingsplan för suicid med fem förbättringsområden. Effekterna utifrån dessa fem förbättringsområden kan sammanfattas i följande: - Ökad kunskapsnivå inom Primärvården efter genomförda utbildningsinsatser - Rutin för övergången mellan psykiatrisk slutenvård och öppenvård har upprättats - Kunskapsutveckling inom hela verksamhetsområdet VUP gällande strukturerade suicidriskbedömningar - Patienter screenas för missbruk för tidigare upptäckt av risk- och missbruk - Ett program för stöd till efterlevande har utarbetats för länet Vuxenpsykiatrin fick under 2013 ett särskilt utvecklingsanslag för neuropsykiatri som skulle effektueras 2014. Utvecklingsanslaget har använts för att rekrytera ytterligare tre psykologer för att kunna genomföra det utökade uppdraget mot målgruppen som återfinns inom autismspektrat. Det utökade uppdraget består av utredningsdelen och den uppgiften har fullföljts under verksamhetsåret 2014 och fortgår. Även inom barn- och ungdomspsykiatrin tillkom ett resurstillskott 2013 (3,7 mnkr) för det utökade utredningsuppdraget i förhållande till målgruppen som finns inom autismspektrat. Arbetssättet ingår nu i reguljär verksamhet. Arbetsterapeut projektet startade 2013 i syfte att klargöra om arbetsterapeuter direkt kopplat till verksamheten skulle medföra en positiv effekt Landstinget Gävleborg 5 av 17
när det gäller den samlade vårdinsatsen. Åtgärder har vidtagits som innebär att - Det tvärvetenskapliga arbetssättet för de patienter som berörs har förstärkts - Rehabiliteringsperspektivet i omhändertagandet av de patienter som berörs har fördjupats - Patienter anger en ökad aktivitetsförmåga vad gäller ADL-förmåga och kognition - Patienternas förmåga att ta till sig medicinsk behandling har ökat - Pågående behandlingar optimeras när analys av funktionsbedömningar ger vägledning i vad som fallerar. En slutrapport över projektet lämnades i slutet av 2014. Då beslutades även att arbetssättet skulle permanentas i verksamheten. Arbetet med utveckling av vuxenpsykiatrin har fortsatt under 2014. Några förbättringsåtgärder; - Förbättringsarbetet inom ramen för 100 stegen som är ett omfattande utvecklingsarbete som omfattar VUP: s samtliga fem heldygnsavdelningar - Ett systematiskt förbättringsarbete av södra Hälsinglands öppenvårdsverksamhet - Ett systematiskt utvecklingsarbete gällande psykiatrins kvalitetsregister, PsykosR och Bipolär. Utöver dessa förbättringsarbeten så har VUP under 2014 arbetat med ytterligare ett flertal utvecklingsarbeten och hit hör bl.a. - Implementering av vårdprogram för diagnostik och utredning - Implementering av vårdprogrammet för psykos, ångest och depression - Arbetet med implementeringen av vårdprogrammet för psykos innefattar även ett tydligt fortsatt utvecklingsarbete under 2014 och fortfarande vad gäller hälsofrämjande insatser för målgruppen - Kliniska förberedelser och framtagandet av ett länsgemensamt vårdprogram för ADHD utifrån det utökade uppdraget i förhållande till målgruppen from 2015 - Samverkan och gemensam utbildningssatsning med länets tio kommuner kring behandlingsprogrammet CM/RACT Utöver ovanstående utvecklingsarbeten startades under hösten 2014 ett genomgripande systematiskt utvecklingsarbete med behovsplanering av hela VUP verksamhet. Åtgärder har genomförts inom området som fått effekt under 2014. Landstinget Gävleborg 6 av 17
2.6 Utbildning i sjukdomsförebyggande metoder ska ske Socialstyrelsen utarbetade under 2011 riktlinjer för sjukdomsförebyggande arbetet. Fullmäktige behandlade riktlinjer och beslutade att dessa skulle implementeras. Särskilda medel avsattes och ett arbete inleddes via Samhällsmedicin. Inledningsvis genomfördes en kartläggning som ledde fram till en utbildningsplan. Utbildningar genomfördes därefter under 2013 och in på 2014. Företrädare från både primärvård och specialistvård har deltagit i utbildningarna. Syftet med utbildningarna är att öka beredskapen hos hälso- och sjukvårdens medarbetare för att stödja patienter att förändra sina levnadsvanor och därmed minska risken för sjukdom. Sammanlagt har ca 1.650 personer genomgått grundutbildning och ca 1.400 fördjupningsutbildningar. En slutrapport presenterades i slutat av 2014. Utbildningsinsatserna är omfattande och har genomförts utifrån en utbildningsplan. En slutrapport över aktiviteterna presenterades i slutet av 2014. Effekterna har en mer långsiktig karaktär. Landstinget Gävleborg 7 av 17
3. Budget 2014 satsningar som ska genomföras under 2014 3.1 Fortsatt införande av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande åtgärder I Hälsovalshandboken har ett antal områden fastställts 2014 för målrelaterade ersättningar och som berör sjukdomsförebyggande åtgärder. För primärvården är det fr o m 2015 obligatoriskt att utarbeta handlingsplaner för sjukdomsförebyggande åtgärder med krav på att redovisa vilka resultat man uppnått under året. Landstinget Gävleborg är medlem i det nationella nätverket för Hälsofrämjande sjukvård. Efter genomförda utbildningsinsatser 2013/2014 sker fortsatta insatser inom området 2015. 3.2 Åtgärder för att minska undernäring hos kronisk sjuka och äldre Ur ett patientsäkerhetsperspektiv är det viktigt att arbeta med nutritionsfrågor. Kartläggning visar att 25 % av de som blir inlagda på avdelningarna är undernärda och 2/3 av patienterna går ner i vikt under vårdtiden. Det finns allvarliga följder av att malnutrition av patienterna. Projektet har startat inom två pilotenheter (kirurgi) vid Gävle och Hudiksvalls sjukhus. Nutritionsplaner ska dokumenteras i journalen enligt EU-direktiv som publiceras redan 2003. Rutiner ska nu införas och nutritionsteam ska bildas på sjukhusen. Dessutom kommer det att starta ett nutritionsråd i länet. Landstinget Gävleborg 8 av 17
Cirka tre personer per avdelning kommer att involveras i detta arbete med olika ansvarsområden. Kostnaderna för detta beräknas att kunna hämtas hem genom minskade kostnader för längre vårdtid. Alla patienter som kommer in på sjukhus ska screenas utifrån en mall för att hitta undernärda personer direkt och sjuksköterskorna kan direkt sätta in en åtgärd. Alla personalgrupper har en viktig roll i detta arbete med olika ansvarsområden. Det finns intresse från flera avdelningar inom andra divisioner i landstinget att vara med i projektet. Divisionschef för division operation är projektägare och det finns en styrgrupp för projektet som projektledaren avrapporterar till varje månad. Det har gjorts en mätning innan projektet drog igång för att ha som utgångspunkt i utvärdering av projektet. Utvärderingar av arbetssättet kommer att ske under 2015. Ett eventuellt beslut om breddinförande av arbetssättet kan ske tidigast hösten 2015. För 2014 fick projektet 3,0 mnkr. Åtgärder har vidtagits under 2014. Ett eventuellt breddinförande blir aktuellt först under hösten 2015. 3.3 Förbättrad rehabilitering av bl a strokepatienter, lung- och neurologiskt sjuka Landstingsstyrelsen beslutade i oktober 2012 att en rehabiliteringsutredning skulle genomföras. Utredningen fokuserade på patientgrupper i alla åldrar med neurologiska sjukdomar, reumatiska sjukdomar, cancersjukdomar, lungsjukdomar och hjärnskador eller trauman Utredningen utmynnade i en tidssatt genomförandeplan med 16 åtgärdspunkter. I juni 2013 beslutade landstingsstyreslen att anta den genomförandeplan som rehabiliteringsutredningen tagit fram. I beslutet angavs bl a att en slutrapport skulle lämnas hösten 2014. Slutrapporten redovisade vilka åtgärder som vidtagits utifrån de 16 åtgärdspunkter som togs fram i den ursprungliga utredningen. Slutsatsen var att samtliga punkter i genomförandeplanen åtgärdats och att vissa resurser tillförts för personalförstärkningar. Landstinget Gävleborg 9 av 17
Åtgärder har vidtagits för att förbättra rehabiliteringsinstaser för ett flertal patientgrupper. Tydlig struktur på arbetet i rehabiliteringsutredningen. Resurserna motsvarar dock inte i alla lägen behoven. 3.4 Åtgärder för att förbättra behandlingen av benskörhet De riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar som Socialstyrelsen utfärdade år 2012 är tämligen omfattande berör bl a behandling av benskörhet. Riktlinjer anger följande; Vid misstanke om osteoporos (benskörhet) bör hälso- och sjukvården bedöma frakturrisken med hjälp av det så kallade FRAX-verktyget (tillgängligt på internet), och vid behov göra en bentäthetsmätning med DXA (Dual energy X-ray Absorbation). Detta för att kunna styra läkemedelsanvändningen till personer med mycket hög frakturrisk. Landstinget Gävleborg har fram till hösten 2014 saknat egen utrustning för DXA-mätning. Det har medfört att sådana mätningar har utförts genom remiss till Falun eller Uppsala. Sannolikt har det medfört mer grova bedömningar som kunnat leda till en icke evidensbaserad läkemedelsbehandling alternativt underbehandling. Nu finns en utrustning installerad i Gävle. Under hösten 2014 har utsetts osteoporoskoordinatorer vid sjukhusen i Gävle och Hudiksvall. Avsikten är att söka upp de patienter som kommer in på ortopeden med frakturer efter ex ett fall. Utifrån en riskbedömning kan ytterligare insatser genomföras bentäthetsmätning, läkemedelsgenomgång. Patienten får sedan sin vård tillgodosedd inom primärvården. Det finns en kontaktsjuksköterska utsedd per verksamhetsområde. Kontaktsjuksköterskan koordinerar ex insatser via sjukgymnast och arbetsterapeut. Familjeläkaren tar ställning till läkemedelsbehandling. Uppföljning sker via kontaktsjuksköterskan. Arbetssättet kommer att implementeras i sin helhet våren 2015. Särskilda medel har tillförts primärvården för personella resurser och läkemedelskostnader. Landstinget Gävleborg 10 av 17
Åtgärder har vidtagits inom området både vad gäller diagnostik och behandling. Behandlingsinsatser får dock fullt genomslag först under 2015. 3.5 Fortsatt satsning på ordnat införande som metod Arbetet pågår inom Region Gävleborg. En arbetsgrupp med hälso- och sjukvårdsdirektör, chefsläkare, representant från Samhällsmedicin Gävleborg m fl arbetar med utvecklingsfrågor inom området. Inom division medicin/psykiatri har ett arbete pågått för att utveckla metod och mallar i syfte att kunna värdera nytta och effekt då ny metoder, läkemedel etc är på väg att införas. På nationell nivå pågår kontinuerligt ett arbete för att värdera nytta och effekter av nya läkemedel (Läkemedelsverket), metoder, instrument och utrustning. Området kan sägas ingå i området Kunskapsstyrd vård. En viktig part i sammanhanget är Samverkansnämnden inom Uppsala/Örebro regionen. Ett pågående arbete som inte har någon slutpunkt. 3.6 Utökad satsning på vård av patienter i livets slutskede Landstingsstyrelsen fattade i juni 2012 ett inriktningsbeslut som bl a innebar att särskilt anpassade platser för specialiserad palliativ vård ska finnas på alla sjukhus i länet, att de palliativa teamens arbetssätt skulle förtydligas, pröva förutsättningar för att fler patientgrupper ska ingå i palliativa teamens uppdrag samt att arbetet att tillsammans med kommunerna ta fram ett gemensamt inriktningsdokument skulle fullföljas. Ett arbete har bedrivits mellan landstinget Gävleborg och länets kommuner med syfte att ta fram ett gemensamt dokument som beskriver inriktning för vård och omsorg till personer i livets slutskede. Landstinget Gävleborg 11 av 17
Det gemensamma dokumentet antogs av landstingsstyrelsen i oktober 2014 och landstingsdirektören fick i uppdrag att utveckla arbetet i enlighet med antagen inriktning. För riktade insatser anslogs 2,0 mnkr i budget för 2014. Specialiserade platser för palliativ vård finns i dagsläget vid sjukhusen i Hudiksvall och Gävle samt inom onkologiska kliniken i Gävle. Därutöver skall avdelningar kunna avdela platser för vård i livets slut. För barn i palliativ vård löser barnkliniken detta inom ramen för klinikens resurser. De palliativa teamen stöttar även den vård som bedrivs på sjukhusen. Förutsättningar för att fler patientgrupper ska ingå i palliativa teamens uppdrag har inte kunnat verifieras i granskningen. En framtida ombyggnad av onkologins lokaler i Gävle kan ytterligare förbättra vården av denna patientgrupp. Inriktningsbeslutet har i huvudsak genomförts. Styrelsen bör dock följa upp om fler patientgrupper nu får tillgång till de palliativa teamens resurser. 3.7 Fortsatt strukturerat patientsäkerhetsarbete Landstinget Gävleborg avser att fortsätta med mätningar inom patientsäkerhetsområdet. Utbildningar genomförs regelbundet. Rapporter om utfall och aktiviteter kommer att gå till bitr regiondirektör. Fr om 2015 kommer den nya Hälso- och sjukvårdsnämnden även att få månadsrapproter över hur patientsäkerhetsarbetet utvecklas. I samband med att den nya regionorganisationen bildats kommer en grupp med ca 12 personer att finnas i stab till bitr regiondirektören inom hälso- och sjukvårdsområdet. Den gruppen kommer att arbeta med patientsäkerhet och kvalitet. Resurserna har överförts från LOV och divisionernas staber. Samarbetet mellan hälso- och sjukvården samt patientnämndens kansli kommer att utvecklas fortsättningsvis. Hälso- och sjukvårdsdirektrören kommer att ha kontinuerliga avstämningar med patientnämndens kansli och kanslichefen kommer att bjudas in till Hälso- och sjukvårdsnämnden. Landstinget Gävleborgs struktur för patientsäkerhetsarbetet utgår från att patientssäkerhetens utveckling bedrivs inom respektive verksamhetsområde. Landstinget Gävleborg 12 av 17
Ledningens ansvar är att skapa engagemang och förutsättningar uteveckla en god patientsäkerhetskultur. Det finns fastställda mål och strategier som gäller t o m 2015. Aktiviteter inom området utgår från mätningar men även resultat från egenkontroller, avvikelser, händelseanalyser och riskanalyser. Patientsäkerhetsarbetet i sin helhet redovisas årligen i en patientsäkerhetsberättelse. Landstinget Gävleborg har en dokumenterad strategi för patientsäkerhetsarbetet och denna gäller för perioden 2012-2015. Strategin bör utvärderas inför kommande år bl a med hänsyn till resultaten i de mätningar som genomförs ex vad gäller förekomst av vårdrelaterade infektioner. 3.8 Satsning på slutenvården genom resursomfördelning från primärvården I samband med budget- och planeringsförutsättningar 2014-2016 så konstaterades att en överföring av ekonomisk resurser från primärvården till slutenvården är nödvändig. Detta grundades på en utredning som genomförts 2012. I budget 2014 reducerades ramen för Hälsoval med 39,5 mnkr Genomfört. Landstinget Gävleborg 13 av 17
3.9 Förbättrad behandling av hjärtsjukdomar enligt tidigare utredning Fr o m 2014 är det en sammanhållen vårdkedja gällande pacemaker i verksamheten vilket resulterat i en god tillgänglighet och goda resultat för patienterna. Idagsläget finns det i stort sett ingen kö till verksamheten. Representant från hjärtsjukvården har under 2014 deltagit i Socialstyrelsens arbete med att ta fram nya nationella riktlinjer och prioriteringar för hjärtsjukvården. Dessa riktlinjer och prioriteringar kommer att presenteras i början av 2015. Inom hjärtsjukvården har därför startats upp ett arbete med att utforma riktlinjer för att följa de nationella rekommendationerna. I kvalitetsregistret Swedeheart har hjärtsjukvården i länet förbättrat de flesta resultaten och inom sekundär prevention har verksamheten fått pris för sina resultat som förbättrats under 2014. Det sker även en fortsatt satsning på arbetet med hjärtsvikt, vilket innefattar gemensamma behandlingsriktlinjer och kvalitetsuppföljning. Åtgärder har vidtagits under 2014. 3.10 Kontaktsjuksköterska till varje cancerpatient Nationella cancerstrategin lyfter fram behovet av kontaktsjuksköterska som ett sätt att stärka patientens ställning. En arbetsgrupp tillsattes 2012 inom RCC Uppsala Örebro (Regionalt CancerCentrum) med uppdrag att driva ett regionalt arbete med kontaktsjuksköterska. Inom ramen för Cancerstrategi Gävleborg startade ett lokalt arbete i slutet av 2012 för att ta fram ett beslutsunderlag för hur funktionen kontaktsjuksköterska ska implementeras inom cancersjukvården. En förstudie presenterades i början av 2013. Denna visade att ett 30-tal sjuksköterskor har funktioner som ingår i kontaktsjuksköterska och att större diagnosgrupper inom cancerområdet omfattades av funktionen. Inom några cancerformer var funktionen under uppbyggnad. Det saknades dock kontaktssjuksköterskor för flera cancerformer. Landstinget Gävleborg 14 av 17
Förstudiens förslag var att alla cancerpatienter skall ha tillgång till en namngiven kontaktsjuksköterska och att detta skulle vara genomfört 2014. Berörd verksamhetschef har ansvaret för att uppfylla målet. En slutrapport över projektet lämnades i mars 2014. Den visar bl a att Vårdenhetschefer och kontaktsjuksköterskor är på god väg att uppfylla rutinen för kontaktsjuksköterska, för de diagnosgrupper där funktionen till viss del redan fanns eller var planerade att införas vid inventeringen i slutet av 2012. Funktionen fanns till namnet eller saknas helt, för de diagnosgrupper där funktionen saknades och inte var planerad vid inventeringen 2012. Jämfört med 2012 har kontaktsjuksköterskor utsetts för vårdprocesserna vad gäller hudcancer, gynekologisk cancer, njurcancer och esofagus- ventrikelcancer. Antalet kontaktsjuksköterskor har ökat något. Sammantaget visade slutrapporten att det saknades kontaksjuksköterskor inom 7 vårdprocesser. Inom 3 vårdprocesser (prostatacancer, urinblåscancer, njurcancer) fanns kontaktsjuksköterskor men resursen är otillräcklig för att tillämpa rutinen. Målsättningen att alla cancerpatienter skall ha en kontaktsjuksköterska utsedd under 2014 har inte uppnåtts. Inom ett antal vårdprocesser är resurserna otillräckliga för att tillämpa rutinen. 3.11 Samlokalisering av familjeläkarjouren och akutmottagningen i Gävle inleds I budget 2014 angavs att programarbetet avseende ny akutmottganing, akutvårdsplatser och förlossning beräknades vara färdigt hösten 2013. Beräknad byggstart var satt till 2014. Programarbetet har dock fortsatt under 2014 för att skapa en tydligare helhetsbild över de investeringar som är aktuella att genomföra och hur de skall integreras med varandra. I programarbetet ingår bl a nya lokaler för Landstinget Gävleborg 15 av 17
akutmottagning och familjeläkarjour. Familjeläkarjouren i Gävle finns i dagsläget på Södertullsområdet. I budget för 2015 anges att byggstart kommer att ske under 2015. Under tiden pågår nu ett arbete med att flytta familjeläkarjouren till hudmottagningen lokaler (ingång 15, Gävle sjukhus) för att vara nära akutmottagningen. Om alla delar faller på plats kan detta vara genomfört till sommaren 2015. En samlokalisering av akutmottagning/familjeläkarjour ingår i pågående programarbete. När en samlokalisering faktiskt kan ske är inte klarlagt i dagsläget. I nu gällande lokalförsörjningsplan med investeringsbilaga finns akutmottagningen med 2014-2016 (planera, byggfas) och i budgeten anges byggstarten till 2015. 3.12 Aktiviteter genomförs för att stärka patientens medverkan i vården Kontakter sker med brukarorganisationer. Exempelvis har cancerrådets au bjudit in organisationer. Inom psykiatrin finns upparbetade samverkansformer sedan länge. Ytterligare aktiviteter krävs inom området bl a med hänsyn till den nya patientlagen. Landstinget Gävleborg 16 av 17
Ange datum Ange namn Projektledare Ange namn Uppdragsledare Landstinget Gävleborg 17 av 17