Rapport Benchmarking norra Bohuslän 6 Årsredovisning 6 Balansomslutning 6,7 mkr Investeringar 6,1 mkr Resultat, mkr Antal anställda 1 118 Invånarantal 1 Utdebitering 1,99 kr
Innehållsförteckning Inledning... 1 Kommunbeskrivningar... 1 Befolkning... Finansiella profiler... Finansiell ställning...1 Strukturkostnadsindex (allmänt)...1 Skola och barnomsorg...1 Barnomsorg...17 Grundskola...18 Gymnasieskola... Äldreomsorg... Handikappomsorg...8 Individ- och familjeomsorg...1 Fastighetsförvaltning... VA-verksamhet... IT-verksamhet... Personalekonomi...8 Övrigt samarbete... Utvärdering...
Benchmarking i norra Bohuslän Bakgrund Arbetet med att systematiskt göra jämförelser mellan kommunerna i norra Bohuslän där kommunerna Munkedal, Sotenäs, Tanum, Strömstad och Lysekil ingår påbörjades år ett benckmarkingprojekt. Syftet med benchmarkingprojektet är: att arbeta fram kvalitetssäkrade jämförelsetal inom olika verksamheter. att ge uppslag till kvalitetsförbättringar och förnyelse av kommunernas verksamhet. att finna förklaringsfaktorer till varför spännvidden är så stor mellan kommunerna avseende skatteuttag, ekonomisk ställning samt kostnader för olika verksamheter. att implementera en arbetsmetodik inom benchmarkingområdet som kan fortsätta med kontinuitet efter projekttidens slut mellan de deltagande kommunerna. att lära av varandra. att finna ingångar till ytterligare samarbete inom olika verksamheter. Organisation Benchmarkingarbetet omfattar följande områden: Finansiella jämförelser Kontoplanefrågor mm Barnomsorg och grundskola Äldreomsorg, individ- och familjeomsorg, handikappomsorg VA-verksamhet Fastighetsförvaltning IT-verksamhet En styrgrupp har inrättats där ekonomicheferna från respektive kommun ingår. Styrgruppens uppgift är att samordna projektet och arbetsgruppernas arbete. Styrgruppen rapporterar till kommunstyrelsen. För varje delområde finns verksamhetsgrupper som arbetar med jämförelser inom sina respektive områden. Dessa grupper kan bestå av förvaltningschefer, ekonomier, personalhandläggare och andra verksamhetsföreträdare. Kommunbeskrivningar Kommunerna Munkedal, Sotenäs, Tanum, Strömstad och Lysekil i Norra Bohuslän är en naturlig region för olika typer av samarbete. Kommunerna är ganska lika både i struktur och i invånarantal. Trots den geografiska närheten, den likartade strukturen och likartade invånarantalet så är den ekonomiska situationen mycket olika i kommunerna, spännvidden mellan högsta och lägsta skatteuttag är stor och skillnaderna i verksamheternas kostnader, enligt SCB:s statistik, är omfattande. Lysekil Lysekil bildades 1971 genom sammanslagning av kommunerna Stångenäs,Skaftö och Lysekil. Kommunen har 1 61 innevånare och täcker en yta på 1 kvadratkilometer.de traditionellt starka sten- fiske- och fiskeberedningsindustrin är på tillbakagång och utgör idag endast en liten del av näringslivet. En tredjedel av de sysselsatta i kommunen arbetar i industriföretag. Preemraff är det dominerande företaget med drygt 6 anställda. Brofjorden och Gullmarsfjorden ger kommunen ett för Sverige unikt fjordlandskap. Närheten till havet innebär en attraktiv miljö för boende och rekreaktion samt har får en allt större betydelse för näringslivsutvecklingen inom det marina segmentet. Efter att under många år styrts av en socialdemokratisk majoritet skedde ett maktskifte i Lysekil vid valet 6 då en borgerlig majoritat tog över styret. 1 ()
Munkedal Munkedals kommun bildades 197 genom en sammanslagning av de tidigare kommunerna Munkedal, Svarteborg och Sörbygden. Landarealen är 6 km, vilket ger Munkedal en tredjeplats i storlek i landskapet efter Tanum och Uddevalla. Bebyggelsen är ganska jämt fördelad mellan tätorter och landsbygd. Av kommunens knappt 1 6 invånare bor c:a 9 personer i någon av tätorterna Munkedal, Dingle, Hällevadsholm och Hedekas. Centralort är Munkedal. Kommunen har under den senaste tioårsperioden haft en vikande befolkningsutveckling. I Munkedal finns cirka 9 företag, varav de flesta är enmansföretag eller småföretag med en till fem anställda. Det största förtaget i kommunen är pappersbruket Artic Paper ; enkedal AB som kar cirka xxx anställda. Munkedal styrs sedan valet 6 av en borgerlig majoritet, där moderaterna är det största partiet. Sotenäs Sotenäs kommun bildades 197 genom en sammanslagning av Tossene, Smögen och Södra Sotenäs kommuner. Sotenäs är den till ytan minsta av kommunerna i norra Bohuslän. Kungshamn är centralort i kommunen. Kommunen invånarantal har minskat något under de senaste åren och uppgår nu till 9 invånare. Belfolkningsstrukturen kännetecknas av att andelen personer 6 och äldre är mycket hög. I Sotenäs finns 1 arbetstillfällen varav de flesta finns inom tillverkningsindustrin. Fiskenäringen har traditionellt en stark ställning i Sotenäs. Abba Seafood är det enskilt största företaget med anställda. Sotenäs styrs sedan valet 6 av en borgerlig majoritet, där moderaterna är det största partiet. Strömstad Strömstads kommun har 11 69 invånare och sträcker sig över 8 kvadratkilometer. De största tätorterna i kommunen är Strömstad och Skee. Nästan hälften av kommunens invånare bor i centralorten. Kommunen har en storslagen fjord- och skärgårdsnatur med Kosteröarna i väster. Inåt landet bildar dalbottnar bördiga lerslätter. Från mitten av 198-talet har invånarantalet ökat med i genomsnitt 1 personer per år. Näringslivet domineras av små och medelstora företag samt företag inom handel och turism. Närheten till Norge är en viktig anledning till kommunens expansion de senaste åren. Strömstads styrs efter det senaste valet av en koalition bestående av socialdemokrater och det lokala Strömstadspartiet. Tanum Tanums kommun bildades 1971 genom en sammanslagning av Tanums, Kville och Bullarens kommuner. Kommunen har 1 invånare och spänner över en yta på 99 kvadratkilometer. Den största orten är Grebbestad med drygt 1 7 invånare. Centralorten Tanumshede har cirka 1 6 invånare. Andra större orter är Fjällbacka och Hamburgsund. Kommunen sträcker sig från Munkedals kommun i söder till strömstads kommun i norr, utmed havet i väster och jordbruksbygd och fjäll i öster. Jord- och skogsbruk samt fiske har historiskt varit viktiga näringsgrenar men dessa har minskat i betydelse de senaste åren. Dagens näringsliv utmärks av ett stort antal småföretag. Handel och turism har expanderat kraftigt de senaste åren. Stora arbetsgivare är IAC, Tanums Fönster och Tetra Pac inventing. Tanums kommun har sedan sammanslagningen 1971 styrts av en borgerlig majoritet.
BEFOLKNING Kommunerna norra Bohuslän är ungefär lika stora och därmed i många avseende lätta att jämföra med varandra. Lysekil är störst av kommunerna med sina dryga 1 invånare medan Sotenäs är minst med drygt 9 invånare. Strömstad och i viss mån Tanum har haft an positiv befolkning de senaste åren medan övriga kommuner har haft en vikande befolkningsutveckling. Strömstad ökade sin befolkning 6 och Tanums invånarantal var oförändrat medan övriga kommuner tappade i befolkning. BEFOLKNINGSUTVECKLING LYSEKIL 1997-6 16 1 1 1 1 11 1 9 8 7 1 7 1 16 1 99 1 88 1 79 1 81 1 798 1 767 1 67 1 61-6 - - - - -1 - -99-98 -97 BEFOLKNINGSUTVECKLING MUNKEDAL 1997-6 11 1 1 6 1 8 1 18 1 1 1 1 1 68 1 6 1 77 9 8 7-6 - - - - -1 - -99-98 -97 BEFOLKNINGSUTVECKLING SOTENÄS 1997-6 1 9 9 8 9 11 9 6 9 9 9 67 9 8 9 61 9 61 9 6 9 6 8 7-6 - - - - -1 - -99-98 -97
BEFOLKNINGSUTVECKLING STRÖMSTAD 1997-6 1 11 1 11 69 11 7 11 7 11 11 18 11 1 11 1 11 6 1 917 1 891 9 8 7-6 - - - - -1 - -99-98 -97 BEFOLKNINGSUTVECKLING TANUM 1997-6 1 1 11 1 1 1 17 1 88 1 1 1 116 1 1 1 69 1 111 1 1 1 9 8 7-6 - - - - -1 - -99-98 -97
FINANSIELLA PROFILER Kommunforskning i Väst (Kfi) utarbetar sedan några år tillbaka finansiella profiler för samtliga kommuner i Västra Götalands län. Syftet med profilerna är att analysera och jämföra de olika kommunernas finansiella ställning. Analysen består av åtta olika nyckeltal som var ett belyser ekonomin ur olika aspekter. Vid en sammanvägning av de olika nyckeltalen visar att Lysekils och Munkedals kommuner har en något svagare ekonomi än genomsnittet i Västra Götaland. Lysekil har dock märkbart stärkt sin ekonomi de två senaste åren medan Munkedals ekonomi försvagats relativt övriga kommuner. Lysekils framryckning beror i första hand på starka resultat. Sotenäs och Tanum har en ekonomisk position som ligger nära genomsnittet i länet. Sotenäs långsiktiga kapacitet (soliditet) är näst starkast i länet. Förhållandevis svaga resultat under 9ch har dock försvagat den samlade ekonomiska styrkan. Tanum har genom starka resultat de senaste kunnat stärka sin ställning i jämförelse med övriga kommuner i länet. Strömstad är den enda kommun i norra Bohuslän som har en ekonomisk ställning som är starkare än genomsnittet i länet vilket beror på starka resultat, god budgetföljsamhet och en stark långsiktig ställning (soliditet). Finansiella profiler - Lysekil Finansiella profiler - Munkedal
Finansiella profiler - Sotenäs Finansiella profiler - Strömstad Finansiella profiler - Tanum Kommunerna i norra Bohuslän gör som komplement till jämförelsen mellan alla kommunerna i Västra Götaland än särskild jämförelse mellan de fem nordbohuslänska kommunerna. Denna studie visar utifrån de åtta nyckeltalen kommunernas finansiella ställning relativt de andra kommunerna i området. Man ska vid dessa jämförelser komma ihåg att norra Bohuslän är en högskatte- och högkostnadsregion vid jämförelse med många andra regioner i Sverige. 6
Lysekil har den svagaste finansiella ställningen av kommunerna i norra Bohuslän. Stora negativa resultat under hela 199-talet och början på -talet har urholkat kommunens långsiktiga motståndskraft. De två senaste åren har dock Lysekil uppvisat starka resultat vilket förbättrat den kortsiktiga kapaciteten. Lysekil har också de senaste åren haft en låg kostnadsutveckling vilket på sikt kan ge en förbättrad ekonomi. Lysekils kommun Skattefin. av inv. Genoms. Resultat - år KONTROLL LÅNG SIKT, KAPACITET 1 Skattesats Soliditet RISK Lysekils kommun Skattefin. av inv. Genoms. Resultat - år KONTROLL LÅNG SIKT, KAPACITET 1 Skattesats Soliditet RISK Res. för extraord. poster Fin. nettotillgångar Res. för extraord. poster Fin. nettotillgångar Budgetföljsamhet Kassalikvidtet Budgetföljsamhet Kassalikvidtet KORT SIKT, BEREDSKAP KORT SIKT, BEREDSKAP Lysekils kommun 6 LÅNG SIKT, KAPACITET Skattefin. av inv. Skattesats Genoms. Resultat - år Soliditet KONTROLL 1 RISK Res. för extraord. poster Fin. nettotillgångar Budgetföljsamhet Kassalikvidtet KORT SIKT, BEREDSKAP 7
Munkedal har relativt de andra kommunerna i norra Bohuslän försvagat sin finansiella ställning de senaste åren och har idag tillsammans med Lysekil den svagaste ekonomin av de fem kommunerna. Munkedal har den högsta skattesatsen och tillsammans med Lysekil den sämsta långsiktiga styrkan. Munkedals kommun Munkedals kommun LÅNG SIKT, KAPACITET Genoms. Resultat - år KONTROLL Skattefin. av inv. 1 Skattesats Soliditet RISK Skattefin. av inv. Genoms. Resultat - år KONTROLL LÅNG SIKT, KAPACITET 1 Skattesats Soliditet RISK Res. för extraord. poster Fin. nettotillgångar Res. för extraord. poster Fin. nettotillgångar Budgetföljsamhet Kassalikvidtet Budgetföljsamhet Kassalikvidtet KORT SIKT, BEREDSKAP KORT SIKT, BEREDSKAP Munkedals kommun 6 LÅNG SIKT, KAPACITET Skattefin. av inv. Skattesats Genoms. Resultat - år KONTROLL 1 Soliditet RISK Res. för extraord. poster Fin. nettotillgångar Budgetföljsamhet Kassalikvidtet KORT SIKT, BEREDSKAP 8
Sotenäs har en låg låneskuld och hög soliditet men stora borgensåtaganden. Under och försvagades ställningen av förhållandevis svaga ekonomiska resultat bland annat till följd av en relativt hög kostnadsutveckling. Sotenäs har den lägsta skattesatsen i norra Bohuslän även om också Sotenäs skattesats ligger över genomsnittet i riket. Sotenäs kommun Sotenäs kommun LÅNG SIKT, KAPACITET Genoms. Resultat - år KONTROLL Skattefin. av inv. 1 Skattesats Soliditet RISK Skattefin. av inv. Genoms. Resultat - år KONTROLL LÅNG SIKT, KAPACITET 1 Skattesats Soliditet RISK Res. för extraord. poster Fin. nettotillgångar Res. för extraord. poster Fin. nettotillgångar Budgetföljsamhet Kassalikvidtet Budgetföljsamhet Kassalikvidtet KORT SIKT, BEREDSKAP KORT SIKT, BEREDSKAP Sotenäs kommun 6 LÅNG SIKT, KAPACITET Skattefin. av inv. Skattesats Genoms. Resultat - år KONTROLL 1 Soliditet RISK Res. för extraord. poster Fin. nettotillgångar Budgetföljsamhet Kassalikvidtet KORT SIKT, BEREDSKAP 9
Strömstads koncernbildning gör att bland annat nyckeltalen för soliditet och investeringar är svåra att jämföra med övriga kommuner. Strömstads långsiktiga och kortsiktiga betalningsberedskap är god däremot har kommunen den högsta nettokostnadsutvecklingen av de nordbohuslänska kommunerna vilket på sikt ger en försvagning av ekonomin. Strömstads kommun Genoms. Resultat - år KONTROLL Skattefin. av inv. LÅNG SIKT, KAPACITET 1 Skattesats Soliditet RISK Strömstads kommun Genoms. Resultat - år KONTROLL Skattefin. av inv. LÅNG SIKT, KAPACITET 1 Skattesats Soliditet RISK Res. för extraord. poster Fin. nettotillgångar Res. för extraord. poster Fin. nettotillgångar Budgetföljsamhet Kassalikvidtet Budgetföljsamhet Kassalikvidtet KORT SIKT, BEREDSKAP KORT SIKT, BEREDSKAP Strömstads kommun 6 LÅNG SIKT, KAPACITET Skattefin. av inv. Skattesats Genoms. Resultat - år KONTROLL 1 Soliditet RISK Res. för extraord. poster Fin. nettotillgångar Budgetföljsamhet Kassalikvidtet KORT SIKT, BEREDSKAP 1
Tanum har höga kostnader för avskrivningar och räntor till följd av en hög investeringsvolym under 199- talet. Tanums ekonomi utvecklades starkare än övriga kommuner under åren -6 främst beroende på starka resultat samtidigt som investeringsvolymen legat på en förhållande vis låg nivå. Tanums kommun Genoms. Resultat - år KONTROLL Skattefin. av inv. LÅNG SIKT, KAPACITET 1 Skattesats Soliditet RISK Tanums kommun Genoms. Resultat - år KONTROLL Skattefin. av inv. LÅNG SIKT, KAPACITET 1 Skattesats Soliditet RISK Res. för extraord. poster Fin. nettotillgångar Res. för extraord. poster Fin. nettotillgångar Budgetföljsamhet Kassalikvidtet Budgetföljsamhet Kassalikvidtet KORT SIKT, BEREDSKAP KORT SIKT, BEREDSKAP Tanums kommun 6 LÅNG SIKT, KAPACITET Skattefin. av inv. Skattesats Genoms. Resultat - år KONTROLL 1 Soliditet RISK Res. för extraord. poster Fin. nettotillgångar Budgetföljsamhet Kassalikvidtet KORT SIKT, BEREDSKAP 11
FINANSIELL STÄLLNING Utdebitering Alla kommunerna i norra Bohuslän har en hög utdebitering om man jämför med genomsnittet i länet och riket. Munkedal och Lysekil tillhör de kommuner i landet som har högst utdebitering i hela riket. Tanum, Sotenäs och Strömstad har höjt utdebitering den senaste treårsperioden. Resultat Utdebitering 6, kr Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Utdebitering 1,99,9,76 1,7 1,99 Alla fem kommunerna redovisade positiva resultat både och 6. Sammantaget över den senaste treårsperioden har Tanum den bästa resultatutvecklingen. Lysekil har de två senaste redovisat starka resultat med redovisade under en lång följd av år dessförinnan stora negativa resultat. I 6 års bokslut redovisade alla fem kommunerna resultat som uppfyller kraven på god ekonomisk hushållning. Samtliga kommuner har också klarat det lagstadgade balanskravet de två senaste åren. RESULTAT mkr 1,,8 1,7 1, 18, 19,6 11,1,9 17,8 1, 1,7 1,7 8,,9 6-1 - Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad -11,8 Kostnadsutveckling För att långsiktigt nå och bibehålla en ekonomisk balans krävs att man har kontroll över kostnadsutvecklingen och att inte kostnaderna ökar snabbare än intäkterna. Tanum, Sotenäs och Munkedal har haft låga kostnadsökningar sett över den senaste treårsperioden medan Lysekil och framförallt Strömstad haft kostnadsökningar som legat högt. Tanum är den kommun vars nettokostnader är lägst i relation till skatteintäkter och statsbidrag, vilket är nödvändigt för att skapa utrymme att finansiera Tanums höga kostnader för avskrivningar och räntor. NETTOKOSTNAD/SKATTEINTÄKT O STATSBIDRAG PROCENT 1, 8, 6,,,, 9,7 9,1 9,8 9,8 9, 11, 9,1 9,9 96, 96, 98,8 97,9 97, 97,8 97, Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad 6 1
Soliditet Starka ekonomiska resultat de senaste åren har givit förutsättningar att förbättra den långsiktiga ekonomiska styrkan i kommunerna. Kommunernas långsiktiga finansiella styrka, soliditeten, skiljer sig väsentligt åt mellan kommunerna. Munkedal och Lysekil har negativ soliditet, och därmed ett negativt eget kapital, medan framförallt Sotenäs har en mycket hög soliditet. Tanums, Lysekil och Munkedal har genom goda resultat de tre senaste åren kunnat öka sin soliditet. Strömstad har visat starka resultat de senaste åren vilket varit nödvändigt för att bibehålla en oförändrad soliditet då investeringsvolymen legat på en hög nivå. Sotenäs har försvagat sin soliditet något under de senaste åren. Sotenäs har dock den i särklass starkaste långsiktiga ekonomiska ställningen av kommunerna i norra Bohuslän. SOLIDITET 6 - - -6,,,6,8 9,7 6,7 7, 8,,6 Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad -8,1-11, -1, -,1-7, -1, 6 VERKSAMHET I rapporten redovisas och analyseras olika nyckeltal för verksamheterna barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, handikappomsorg, äldreomsorg, individ-och familjeomsorg, fastighetsförvaltning och vaverksamhet. Dessutom redovisas nyckeltal som är relaterade till kommunernas personal. Som komplement till de nyckeltal som visar jämförelser mellan de fem nordbohuslänska kommunerna redovisas även strukturkostnadsindex för ett antal verksamheter. Strukturkostnadsindex Strukturkostnadsindex är en indikator på om kommunen har högre eller lägre kostnader än de som motiveras av den egna strukturen enligt det statliga utjämningssystemet. Kommunens kostnader per invånare varierar bland annat beroende på strukturella skillnader som gör att behovet av kommunala verksamheter, eller kostnaderna för dessa, är högre eller lägre än riksgenomsnittet. Strukturella skillnader utgörs av faktorer som kommunerna själva inte i nämnvärd grad kan påverka t ex: Åldersstruktur Invånarnas sociala bakgrund Den geografiska strukturen Avvikelse mot riksgenomsnittet kan förklaras av att kommunen bedriver verksamheterna nedan på en annan ambitions- eller effektivitetsnivå än riksgenomsnittet Avvikelsen kan också bero på strukturella faktorer som inte beaktas i utjämningen. I denna rapport redovisas strukturkostnadsindex som indikator på respektive kommuns kostnadsnivå för verksamheterna, barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg samt individ- och familjeomsorg. 1
SKOLA OCH BARNOMSORG Barn- och utbildningsgruppen har utökat sitt arbete genom ett fastare samarbete mellan kommunerna. Utöver de fem ursprungskommunerna har även Dals-Ed, Färgelanda och Orust anslutits till gruppen. Samarbete utgår ifrån benchmarkingarbetet och har vidgats till att även omfatta kvalitetsfrågor och nätverksträffar. Samtidigt deltar kommunerna i projekt och samverkansgrupperingar i andra konstellationer. Detta sker till exempel genom: Kommunförbundet Fyrbodal Gymnasieförbundet Fyrbodal Skolverkets nätverk Förvaltningschefsnätverk Benchmarkingarbete inom ekonomi Genvägsprojekt Oktoberdagar (Kompetensutvecklingsdagar där alla 8 kommuner deltar) Entreprenörskap i skolan Intentionen med samverkan är att ge ökad kunskap och driva utveckling inom framför allt följande områden: Kvalitetsutvecklingsfrågor kollegial utvärdering, kvalitetsredovisning Kompetensutveckling Betyg och bedömning kvalitetssäkring Benchmarking nyckeltal, enkäter, analys Nätverk på lednings- och verksamhetsnivå Presentation av arbetsgrupperna Fyra operativa individuella arbetsgrupper arbetar nu inom barn- och utbildning: Förvaltningschefsgrupp Ekonomi- och analysgrupp Nätverksgrupp Kvalitetsutvärderingsgrupp Förvaltningschefgruppen består av förvaltningschefer för barn- och utbildningsförvaltningarna. Förvaltningscheferna har det övergripande ansvaret för projektet. Mål, resultat och uppnående. Ekonomi- och analysgruppen har fått i uppdrag att ta fram mätbara nyckeltal inom områden ekonomi och kvalitet. Nyckeltalen skall spegla hur en skola har använt de ekonomiska resurserna kopplat till de behov som föreligger för att nå en god måluppfyllelse och skapa en grund för en analys dels för den egna skolan, dels för en övergripande analys för förvaltningsnivån avseende uppnådda resultat. Analysgruppen skall om möjligt ta fram nyckeltal på de mjuka värdena, dvs hur skall skolan/förvaltningen fånga upp hur eleverna upplever/bedömer undervisningen. Underlaget skall ligga till grund för en analys om huruvida elever som är nöjda med undervisningen och/eller sin situation i skolan, når målen i högre grad. Nätverksgrupper har upprättats och arbetar bland annat med projekt såsom Entreprenörskap i skolan och Genvägsprojekt. 1
Genom Kvalitetsutvärderingsgruppen sker samverkan mellan kommunerna för ökad kvalitetsutveckling i verksamheten. Ett av målen är att genom kollegial utvärdering/lärande besök skapa ett tydligt och konkret verktyg för förbättringsarbete för förskolan/skolan/arbetslaget/läraren. I det fortsatta arbetet kommer vi att presentera det som har tagits fram av ekonomi och analysgruppen. Information om övriga arbetsgrupper kan hämtas genom respektive kommuns hemsida. (Se www.tanum.se /barnomsorg & skola/nyckeltal.) Ekonomi och analys Beskrivning av nyckeltalen I samverkan med analysgrupp tar ekonomigruppen fram nyckeltal inom följande områden Kostnader Produktivitet Kvalitet Nyckeltalen redovisas inom barnomsorg och grundskola. Avgränsningar sker mellan de olika verksamheterna avseende antalet nyckeltal inom ovanstående kategori. Kostnader Den nationella statistiken, som presenteras årligen genom SCB:s Vad kostar verksamheten i Din kommun, diskuteras dels vid insamlande av materialet och dels när den presenteras. Gruppen konstaterar att jämförelsen mellan kommunerna är svår att göra. Orsaken är att kommunerna har för stora olikheter. Geografi, storlek, struktur och ekonomi är bland annat några sådana olikheter som skiljer kommunerna åt. En jämförelse är därför mycket svår och diskussionen begränsar sig ofta till just olikheterna. Gruppen har försökt begränsa antalet ekonomiska nyckeltal till ett fåtal per verksamhetsområde. Kvalitetssäkring av nyckeltalen har varit en viktig uppgift och mycket tid har därför lagts på detta för att ge en korrekt jämförelse mellan kommunerna Nyckeltalen gäller för verksamheterna barnomsorg och grundskola och har tagits fram genom Personaltäthet samt kostnad för personaltäthet Kostnad per producerad timme, vistelsetid och placeringstid Bruttokostnad totalt för verksamheten varav lokal- och undervisning har särredovisats Produktivitet Produktivitetsmåtten redovisar hur vi använder de medel som verksamheten disponerar. Volymmått i olika konstellationer är ett sätt att mäta produktiviteten inom verksamheten. Förutom volymmått såsom antal elever i grundskolan och antal barn i barnomsorgsverksamheterna har arbetsgruppen arbetat fram ett produktivitetsmått som är begränsat till tidsanvändningen. Måtten beskriver till den tid som elev/barnen befinner sig i verksamheten samt den tid som personalen lägger i elev- /barngrupp. Kvalitet Skolverket presenterar varje år resultatmått i sin databas för nyckeltal. Arbetsgruppen har därför bestämt att utnyttja denna databas och valt ut följande nyckeltal: 1
Övergångsfrekvens till gymnasieskolan inklusive individuella programmet. Övergångsfrekvens till gymnasieskolan exklusive individuella programmet. Elever, andel som efter första året på gymnasiet bytt studieväg. Elever, andel som ej uppnått målen i ett, flera eller alla ämnen. Elever, andel som ej uppnått målen i ett ämne. Elever, andel behöriga till gymnasieskolan 1 Antal elever som fullföljde utbildningen inom år, nybörjare totalt. Lärare (heltidstjänst), andel med tillsvidareanställning Lärare, (heltidstjänst.), andel med pedagogisk utbildning Invånare, andel lågutbildade Nyckeltalen sammanställs och presenteras analysgruppen som redogör för varför relationen mellan insatta medel och redovisat resultat. Nyckeltalen tas fram under hösten och kommer därför inte att presenteras ytterligare i redovisningen nedan som en sammanställd grupp. Förutom denna redovisning genomför analysgruppen en gemensam enkät där man ställer frågor kring områdena; trygghet, trivsel, arbetsro och arbetsmiljö. Enkäten har presenterats förvaltningschefsgruppen och för respektive kommuns politiker. Nyckeltalsdefinition Kostnader Nedan presenteras vilka kostnadsnyckeltal som arbetsgruppen har tagit fram. För verksamheterna förskola, skolbarnsomsorg och familjedaghem: Helårsarbetare per 1 heltidsbarn och helårsarbetare per 1 barn All personal beräknas ingå, förutom personal för lokalvård, skolmåltider, ledning, administration, elevassistenter och vaktmästare. Ett heltidsbarn beräknas ha en vistelsetid på timmar i förskolan och 1 timmar inom skolbarnsomsorgen Grundskolan Pedagogisk personal/1 elever Här redovisas endast personal med pedagogisk uppgift d.v.s. lärare, speciallärare, talpedagog, förskollärare, fritidspedagoger och personal för flyktingundervisning. Pedagogisk personal inkl elevassistenter/1 elever Pedagogisk personal, se definition ovan samt elevassistenter. Kostnader per elev inom grundskolan Arbetsgruppen har valt att presentera bruttokostnaden per elev för grundskolan. Nyckeltalen särredovisar lokalkostnaderna och kostnaderna för den pedagogiska personalen (undervisning). Kostnad per personaltimme Kostnad för personal relaterat till den utlagda schemalagd tid dvs elever/barn i verksamheten. 1 För att en elev ska vara behörig till gymnasieskolan krävs minst betyget godkänd i ämnena svenska/svenska som andra språk, engelska och matematik. Andel av kommunens invånare i åldern -6 år (1 dec) med folkskola eller grundskola som högsta utbildning. 16
Kostnad per elevtimme Kostnaden för personal fördelad på den tid som eleven/barnen befinner sig i verksamheten. Produktivitet Antal utlagda undervisnings-/vistelsetimmar per vecka totalt per elev/barn Den tid där eleven finns i klassrummet eller den genomsnittliga vistelsetiden inom barnomsorgen. Antal undervisningstimmar/tid i barngrupp per veckan i genomsnitt per tjänst Schemalagd tid med eleverna/barnen Barnomsorg Strukturkostnadsindex Alla kommunerna utom Sotenäs har högre kostnader för barnomsorg än vad som är motiverat utifrån kommunernas struktur. Övriga kommuners kostnader ligger så högt att det kan betraktas som statistiskt säkerställt att kommunerna barnomsorgskostnader ligger över den strukturellt motiverade nivån. Strukturkostnadsindex barnomsorg Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum 1 1,9% 1,6% 78,8% 111,8% 11,7% 17,1% 9,8% 8,1% 16,6% 16,% 11,% 11,7% 9,7% 11,8% 11,% 11,% 118,% 9,7% 116,6% 18,% 18,% 117,% 96,% 11,1% 11,% Täthet per 1 heltidsbarn Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Förskolan 18,6,6, 19,,6 Skolbarnsomsorg 7,1 6,, - 7,6 Familjedaghem, 18, 18,6,8 17,8 Täthet per 1 barn Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Förskolan 18,1 18, 19,7 19, 18, Skolbarnsomsorg,8 6,, 7, 7, Familjedaghem 1,9 1, 16,,8 1,1 Per vistelsetimme Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Förskola 18 9 Skolbarnsomsorg 11 1 117-17 Familjedaghem 19 177 181 Genomsnittlig placeringstid Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Förskolan 9,, 9,1, 6,9 Skolbarnsomsorg 1, 1, 1, - 1,7 Familjedaghem 6,8,8 6, 8,,9 17
Analys Samtliga kommuner redovisar en ungefärligen likvärdig resurstilldelning per avdelning inom förskoleverksamheten. Antal barn per avdelning och den genomsnittliga placeringstiden varierar dock mellan kommunerna. Munkedal redovisar en genomsnittlig placeringstid på, medan Strömstad redovisar, timmar. Kostnaden per vistelsetimme vilket är ett mått på vad man betalar för utförd tid inom förskolan skiljer sig därför mycket mellan kommunerna. Lysekils kommun är den kommun som redovisar den lägsta kostnaden och orsaken är låg personaltäthet i kombination med hög genomsnittlig placeringstid. Grundskola Strukturkostnadsindex Alla kommuner utom Lysekil har högre kostnader för grundskolan än vad som är motiverat av kommunernas struktur. Strukturkostnadsindex Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum 1 8,6% 1,9% 11,1% 16,% 9,% 8,% 1,% 11,9% 16,% 97,% 89,9% 1,% 11,% 19,6% 97,% 99,7% 1,% 111,% 11,7% 99,8% 96,8% 1,9% 19,% 111,% 18,% Personaltäthet Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Lärarpersonal/1 elever 8, 8,6 9 8, 9, Lärarpersonal inkl elevass 9, 9,6 9,8 8,6 9,7 Kostnader per elev/kronor Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Varav undervisning 7 9 7 799 71 89 7 198 76 98 Varav lokaler 7 7 78 6 7 7 18 Varav övriga kostnader 1 1 98 1 77 16 1 7 1 19 8 789 69 18
Kostnad per timme/kronor Grundskolan år 7-9 Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Kostnad per personaltimme 719, 7, 6, 691, 7, Kostnad per elevtimme,, 9,,, Grundskolan år 7-9 Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Undervisning per lärartjänst 17, 17, 18 17, 16,9 Undervisningstid per elev,1,,,9,9 Munkedal redovisar tillsammans med Lysekil låga lokalkostnader. En del av förklaringen till Lysekils låga lokalkostnader är att skolan inte betalar för nyttjandet av idrottslokaler och att kommunen endast har en skola för åk 7-9 där cirka 6 barn har sin skolgång. Dessutom samnyttjas aula, skolmåltidslokal och bibliotek med gymnasiet. Munkedal har låga lokalkostnader i grundskolan på grund av att man flyttar ut ur externa lokaler och fyller tomma skollokaler med annan verksamhet som till exempel förskola. Tanum har höga övriga kostnader och dessa härleds bland annat till jämförelsegruppen dyraste skolskjutsar. Kommunen är stor med många enheter vilket innebär en stor skolskjutsorganisation. Lysekil har relativt låga kostnader för skolskjutsar då en stor andel av eleverna ej är i behov av skolskjuts samt att kommunen i stor utsträckning kan nyttja linjetrafik. Inom Lysekils kommun finns inga friskolor vilket också påverkar utfallet av övriga kostnader. Munkedals struktur medför höga kostnader för skolskjutsar. Förhållandevis många elevassistenter påverkar också de höga övriga kostnaderna. Organisationen med flera mindre skolor varav en enparallellig årskurs -9 skola medför förhållandevis höga kostnader per elev. Undervisningsresursen ligger över genomsnittskostnaden för kommungruppen. Personaltätheten inom grundskolan har för kommunerna stabiliserat sig på den nivå som redovisades under. Orsaken till detta är att statsbidraget för ökad personaltäthet inom skola och skolbarnsomsorg nu inte längre ökar i storlek. Strömstad, Sotenäs och Lysekil redovisar en smärre minskning i personaltätheten medan Tanums kommun är den kommun som avviker genom att öka personaltätheten även för 6 och ligger nu högst i gruppen. Sotenäs kommun redovisar fortfarande en hög personaltäthet inom jämförelsegruppen. Kvalitet Som tidigare beskrivit redovisar Skolverket resultatmåtten för grundskolan under hösten. Måttet andelen grundskoleelever som är gymnasiebehöriga är uppdaterad för 6 och redovisas nedan: För att vara behörig till gymnasiet krävs betyget Godkänt i ämnena svenska, engelska och matematik. Tabellen nedan visar hur stor del av eleverna som har gymnasiebehörighet. Andel gymnasiebehöriga 1% 9% 9% 8% 6 8% 7% Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum 19
Trenden för samtliga kommuner i norra Bohuslän är en minskning av andelen behöriga till gymnasiet vilket motsvarar trenden även inom riket. Lysekil tillsammans med Tanum är de kommuner som redovisar den högsta andelen gymnasiebehöriga för verksamhetsåret 6 Enkät år 7-9 Under arbetets gång har det framkommit en önskan att tränga djupare i jämförelsen av våra organisationer och få fram mer bakomliggande orsaker till varför våra resultat ser ut som de gör. Därför beslutade förvaltningscheferna att ge analysgruppen i uppdrag att ta fram en gemensam enkät under hösten 6 med frågeställningar kring trygghet, trivsel, arbetsro, arbetsmiljö och liknande områden. Enkäterna har genomförts samtidigt, (vecka, år 6), i alla kommuner i V8-området av elever i år 9 respektive lärare som undervisar i år 7-9. Den har byggt på påståenden som de svarande kunnat ta ställning till från Instämmer inte alls (1) till Instämmer helt (). 1 är således lägsta möjliga medelvärde medan är det högsta. Det resultat som tydligast kan läsas ut ur enkätresultatet som helhet är att elevernas upplevelse av sin skolgång är mycket lika i de olika kommunerna. Upplevelsen av trygghet i skolan ligger med relativt små avvikelser mitt emellan att till stor del eller helt hålla med om enkätens påstående. När det gäller skolmaten är variationen mellan kommunerna större. Dock kan man generellt säga att de flesta elever äter i skolan nästan varje dag. Jag äter lunch i skolan,,,,, 1, 1,,, Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Kommentarer från två kommuner Tanumseleverna avviker inte mycket från medelvärdet men hamnar generellt sett något över detta. Eleverna vet i stor utsträckning vad som krävs för ett visst betyg och Tanum ligger i denna fråga något litet över medelvärdet. Detta är ett område som kommunen fokuserat en hel del på under senare år. Det är ett lägre värde för frågan om eleverna upplever att de kan vara med och påverka skolarbetet men även i denna fråga ligger Tanum något över medelvärdet. Skolornas lokaler får lägst medelvärde av eleverna. I denna fråga avviker Tanumseleverna i större grad och ger lokalerna bättre omdöme. Även när det gäller frågan om man äter i matsalen varje dag avviker Tanumseleverna positivt. Andra undersökningar som kommunen regelbundet gör bekräftar i stort resultatet.
Jag känner mig trygg i skolan,8,7,6,,,,,1 Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Lysekilseleverna avviker inte mycket från medelvärdet men hamnar generellt sett något under detta, vilket är något förvånande med tanke på skolans goda meritresultat. En tänkbar förklaring till det något lägre trygghetsvärdet skulle kunna vara skolans storlek och trångboddhet samt sammanboendet med gymnasiet och därmed den stora närvaron av äldre elever på skolan. När det gäller skolluncherna visar andra undersökningar att de flesta elever är nöjda med maten som sådan men att miljön i matsalen med trängsel, buller och långa köer gör att en del elever avstår lunchen. Produktivitet inom grundskolan år 7-9 För andra året har vi tagit fram produktivitetsmått relaterat till undervisningstiden och avgränsat till årskursen 7-9. Skillnader i antal utlagda undervisningstimmar noteras. Tanum redovisar det lägsta antalet timmar med 16,9 och Sotenäs det högsta antalet timmar med 18. Sotenäs har de lägsta genomsnittliga lönerna vilket tillsammans med den höga undervisningstiden förklarar kostnaderna per personaltimme. Om Tanums kommun skulle lägga ut motsvarande tid som Sotenäs per lärare så skulle detta innebära en resursförstärkning på ca,6 tjänster. Tanum redovisar som ett resultat av den låga undervisningstiden den högsta kostnaden per personaltimme. Kostnaden per elevtimme är högst hos Sotenäs med 9, kronor. Antalet timmar per elev i genomsnitt är lägst i Sotenäs vilket förklarar den höga kostnaden. Det kan noteras att varje lärare i Sotenäs gör mycket tid i undervisning medan antalet elevtimmar är lägst vilket kan ses som något motsägelsefullt i synnerhet när kommunen också redovisar den högsta personaltätheten. Detta kan förklaras genom undervisningsgruppernas storlek. Kvalitet vsv ekonomi Om man nu avgränsar begreppet kvalitet till endast att gälla nyckeltalet behörighet till gymnasieskola kan man säga att Lysekil och Tanums kommuner redovisar det bästa resultaten inom grundskolan. Ser man relationen till de ekonomiska resurserna så redovisar Lysekil den lägste kostnaden medan Tanum redovisar den högsta. Tanum hög kostnad gott resultat Lysekil låg kostnad gott resultat Lysekil framgår därför som det goda föredömet och övriga kommuner måste nu ställa sig frågan vad är det som Lysekil gör som övriga kommunerna inte gör för att nå ett gott resultat till låga kostnader? Munkedal redovisar tillsammans med Lysekil låga lokalkostnader. En del av förklaringen till Lysekils låga lokalkostnader är att skolan inte betalar för nyttjandet av idrottslokaler och att kommunen endast har en skola för åk 7-9 där cirka 6 barn har sin skolgång. Dessutom samnyttjas aula, skolmåltidslokal och bibliotek med 1
gymnasiet. Munkedal har låga lokalkostnader i grundskolan på grund av att man flyttar ut ur externa lokaler och fyller tomma skollokaler med annan verksamhet som till exempel förskola. Tanum har höga övriga kostnader och dessa härleds bland annat till jämförelsegruppen dyraste skolskjutsar. Kommunen är stor med många enheter vilket innebär en stor skolskjutsorganisation. Lysekil har relativt låga kostnader för skolskjutsar då en stor andel av eleverna ej är i behov av skolskjuts samt att kommunen i stor utsträckning kan nyttja linjetrafik. Inom Lysekils kommun finns inga friskolor vilket också påverkar utfallet av övriga kostnader. Munkedals struktur medför höga kostnader för skolskjutsar. Förhållandevis många elevassistenter påverkar också de höga övriga kostnaderna. Organisationen med flera mindre skolor varav en enparallellig årskurs -9 skola medför förhållandevis höga kostnader per elev. Undervisningsresursen ligger över genomsnittskostnaden för kommungruppen. Personaltätheten inom grundskolan har för kommunerna stabiliserat sig på den nivå som redovisades under. Orsaken till detta är att statsbidraget för ökad personaltäthet inom skola och skolbarnsomsorg nu inte längre ökar i storlek. Strömstad, Sotenäs och Lysekil redovisar en smärre minskning i personaltätheten medan Tanums kommun är den kommun som avviker genom att öka personaltätheten även för 6 och ligger nu högst i gruppen. Sotenäs kommun redovisar fortfarande en hög personaltäthet inom jämförelsegruppen. Gymnasieskola Strukturkostnadsindex Lysekil och Strömstad har egna gymnasieskolor medan Sotenäs och Munkedal köper i princip samtliga gymnasieplatser från andra kommuner. Tanums kommun köper merparten av sina gymnasieplatser men har en egen mindre gymnasieskola med cirka 1 platser. Strömstad har högre kostnader än vad som kommunens struktur motiverar medan Lysekils kostnader är lägre än strukturkostnadsindex. Övriga kommuner ligger något över sitt strukturkostnadsindex. Strukturkostnadsindex Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum 1 1,7% 9,% 18,9% 16,6% 9,7% 11,% 91,1% 1,9% 161,% 1,% 98,6% 1,% 11,1% 16,% 16,6% 19,6% 1,8% 16,% 19,7% 1,% 89,1% 16,% 1,% 11,% 11,%
Äldreomsorg Kommentar: Alla kommunerna ligger över riksgenomsnittet, 8 år och äldre. Orust har lägst andel 8 år och äldre medan Sotenäs ligger högst. I samtliga nyckeltal har invånare kopplats för att kunna göra en jämförelse mellan kommunerna. Strukturkostnadsindex Äldreomsorgen är kommunernas enskilt största verksamhet. Höga äldreomsorgskostnader får därmed stort genomslag i kommunernas samlade ekonomiska resultat. Munkedal, Sotenäs och Tanum har höga äldreomsorgskostnader utifrån sin kommunstruktur. Strömstad och Lysekil (?) har äldreomsorgskostnader som är lägre än standardkostnaden för sina kommuner. Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum 1 1,1% 11,6% 11,% 8,9% 11,% 98,% 11,% 11,6% 8,8% 16,% 9,% 118,6% 11,% 91,9% 11,% 87,% 111,% 18,7% 97,% 11,% 8,% 11,1% 16,% 9,% 11,8% Invånare Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Orust Vgr Riket -W 1 68 1 9 11 61 1 1 198 - år 87 8 1 978 71 886 7 1-W 11 9 7 76 7 8 8 9 68 11 7-6 år 11 68 8 8 7 6 9 19 9 8 1 8 6-w 1 171 9 76 11 8-w 1 6 78 7 87 88 8-w 1 9 8 1 6 8-w % av inv antalet 7,% 6,% 8,% 6,% 7,1%,8%,8%,8% 8-w % av inv antalet,%,%,1%,%,%,9% Alla kommunerna har en befolkningsstruktur där andelen personer över 8 ligger över riksgenomsnittet. Nettokostnad äldre- och handikappomsorg tot/ 8-w 1 1 6 17 91 1 67 118 16 176 178 168 16 9 1997 176 1 9 1 1 16 18 8 18 16 6 1 91 19 11 Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Orust
Analysgruppgens kommentarer inom äldreomsorg: För att kostnaderna skall kunna sänkas är det oerhört viktigt med kunskap och handledning. Ex. Strömstad och Orust har alltid avsatt medel för utbildning. Hälso- och sjukvårdspersonalens kunskapsnivå är viktig och påverkar hela organisationen. Detta för att kunna handleda och trygga personalen. Strömstads närhet till länssjukvård är av stor betydelse. Kunskapen om den enskildes behov erhålls tidigt och uppsökande verksamhet har erbjudits sedan 1999 av Strömstads kommun till alla över 8 år. Ingen av jämförelsekommunerna har haft detta. Sedan 1999 har Strömstads kommun bedrivit hemhabilitering i organiserad form. Ingen av jämförelsekommunerna har haft detta. Munkedals och Tanums kommun har i jämförelse med de andra kommunerna särskilda boenden i varje kommundel, dvs flera mindre boende. Analysgruppens fortsatta arbete är att under 7 jämföra/analysera särskilda boenden i de olika kommunerna. Munkedals kommentar: Äldreomsorgens nettokostnad mellan och har minskat. Nettokostnaden minskade mellan - pga särskilda boendeplatser minskat från 191 till 16, sammanslagning av köksverksamheterna och budgetåterhållsamhet. Orsak till att nettokostnaden har legat i samma nivå - beror bland annat på antalet invånare under -6 har minskat med 6 pers vilket skulle medföra att kostnaderna skulle ha ökat, då kostnaden fördelas på färre invånare. 6 har nettokostnaden ökat främst beroende på mer vårdkrävande ärenden inom hemvården pga minskade antal boendeplatser. Strömstads kommentar: Nettokostnaden för äldre och handikappomsorg relaterat till invånare 8 år och äldre har ökat i Strömstad. Ökningen sker dock från en låg nivå och Strömstad ligger fortfarande lägst i kommungruppen. Antalet invånare i åldersgruppen 8-W har ökat. Det gör att effekten av ökad satsning på personal slås ut på fler invånare och skillnaden kostnadsmässigt blir därför inte så tydligt mellan år och år 6. Trots att Strömstad har låga kostnader visar enkäten Nöjd Kund Index, som görs i de jämförande kommunerna ovan, att Strömstad har nöjda brukare. Tanums kommentar: Tanum tillhör de kommuner i norra Bohuslän som har högst kostnader för äldreomsorg. Under -talet har antalet platser i särskilda boenden minskats med cirka. Antalet hemtjänsttagare har under samma tid varierat mellan 19 och. Under 6 ökade andelen invånare över 6 år. Verksamhetens omfattning har under samma period varit oförändrad och tack vare en väl fungerande korttidsvård har antalet dygn med betalningsansvar för utskrivningsklara varit försumbart. Personalförstärkningar på särskilda boenden på grund av vårdtyngden har ökat kostnaderna 6. Sotenäs kommentar: I Sotenäs Kommun ökar kostnaderna för äldre och handikappomsorgen. Antalet särskilda boendeplatser har minskat under perioden samtidigt som det har blivit fler demensboenden som kräver högre personaltäthet. Kostnaderna för utskrivningsklara har ökat kraftigt under 6 från att under ett antal varit i storts sett noll. Den största kostnadsökningen under 6 har varit i hemtjänsten där antal ärenden har ökat med 6 %. Lysekils kommentar: I Lysekils kommun har nettokostnaden för äldre- och handikappomsorg ökat under den redovisade treårsperioden. Kommunen har haft mycket låga kostnader för äldreomsorgen. Satsningar har gjorts under 6 på att förstärka grundbemanning både nattetid och dagtid. Under 6 har kommunen haft stora svårigheter att ta ha de medicinskt färdigbehandlade och har därmed haft mycket höga kostnader för detta. Både korttidsvård och särskilt boende har/kommer att byggas ut.
Orust kommentar: Nettokostnaden för äldre- och handikappomsorgen har ökat under åren -6. Orust har under hösten 6 haft ett ökat behov av personalresurser i vissa hemtjänstområden för att kunna verkställa fattade beslut därav den ökade kostnaden. Kostnaderna är näst lägst i jämförelse med de andra kommunerna i gruppen. Andelen personer som nyttjar särskilt boende/hemtjänst/hemsjukvård. 8% 7% 6% % % % % 1% % % 8% 8% 6% 6% 6% % 8% 67% 6% 67% 69% % 1% % % 1% 6% Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Orust 6 Källa: Inrapporterade statistikuppgifter per förste oktober 6 till Socialstyrelsen angående Antal personer med hemtjänst/hemsjukvård. Kommentar: Visar andelen personer som är 8 år och äldre som nyttjar särskilt boende eller hemtjänst/hemsjukvård. Trenden visar att andelen som har hemtjänst/hemsjukvård ökar från 6 i alla kommuner förutom i Munkedal. Munkedals kommentar: Antalet boendeplatser har sjunkit mellan -6 (181 till 16) medan antalet insatser till brukare i ordinärt boende har ökat samma period. Även antalet invånare 8 år och äldre har sjunkit mellan - men legat konstant 6. Strömstads kommentar: Strömstad har högst andel av antalet invånare 8 år och äldre som erhåller kommunal insats i form av Särskild boendeplats, hemtjänst eller hemsjukvård. Strömstad har hittills haft en god balans mellan tillgång och efterfrågan på särskilda boendeplatser. Strömstad har en särskilt hög andel insatser till brukare i Ordinärt boende. Tanums kommentar: Andelen personer i Tanum med insatser i form av hemtjänst, hemsjukvård, plats i särskilt boende eller korttidsplats är lägst i hela norra Bohuslän. Anledningarna till detta kan vara många. En förklaring kan vara stöd av anhöriga och grannar. Sotenäs kommentar: Sotenäs Kommun har under ett antal år successivt minskat antal boendeplatser medan antalet insatser i ordinärt boende ökat från personer till 86 personer. Lysekils kommentar: Lysekils kommun har under 6 haft brist på särskilda boendeplatser och även platser för korttidsvård. Kommunen ligger också förhållandevis lågt i jämförelse med övriga kommuner. Endast Sotenäs har lägre antal boendeplatser per invånare över 8 år.
Orust kommentar: Andelen av de personer som är 8 år och äldre i Orust som nyttjar särskilda boende/hemtjänst/hemsjukvård har konstant ökat under åren -6. Antalet platser i gruppboende för dementa har mellan och ökat med 1 platser och antalet platser inom äldreboende har minskat med platser. Antalet invånare över 8 år har ökat från 86 år till 88 under år 6. Personalkostnadsindex inom äldreomsorgen,,8,6,,,,8,,,8,8,8,9,6,6,9,,,6,9,8,7,,,6 Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Orust 6 Kommentar: Total personalkostnad inom verksamheten vård och omsorg som är omräknad till årsarbetare i relation till 8 år och äldre. Total bokförd personalkostnad (slag ) exklusive sociala avgifter + schablon sociala avgifter (%)/schablon årsarbetare (6 tkr). Detta tal har delats med antalet 8 år och äldre i respektive kommun. Talet visar personaltäthet per personer 8 år och äldre. Tätheten påverkas av om man har ökade personalkostnader samt invånarantalets förändring mellan åren samt vårdtyngden på de äldre. I Orust kommun har Sociala omsorgsnämnden fattat beslut om en personaltäthet inom äldreboende med,6 årsarbetare per boende, korttidsboendet har,6 årsarbetare per boende och demensboende har,7 årsarbetare per boende. Nöjd- kund- Index, enkätundersökning inom Hemvården (kvalitetsjämförelse) Under hösten 6 har NKI undersökning utförts i hemvården i kommunerna i Norra Bohuslän. Det är kommunerna Munkedal, Sotenäs, Tanum, Strömstad, Orust och Lysekil. Syftet med enkäten är att informera sig om vårdtagarens synpunkter och följa kvaliteten i äldreomsorgen. Frågorna (indikatorer) i NKI- enkäten handlar om bemötande, inflytande, trygghet, information, hjälpens/omvårdnadens omfattning och utförande samt klagomål och synpunkter. Frågorna analyseras såväl av arbetsgruppen, som arbetar med nyckeltal övergripande i norra Bohuslän, som av den egna kommunen. Redovisningen av dessa frågor sker bara i den egna kommunen. NKI undersökningen ger lärande av varandra, vilket leder till att respektive kommun kan arbeta med riktade åtgärder där vården och omsorgen behöver förbättras. Den fråga som analyseras och redovisas som kvalitetsnyckeltal NKI, för kommunerna gemensamt, är den fråga som sammanfattar helheten och som består av de tre delfrågorna (indikatorerna); Om du tänker på din vård och omsorg i sin helhet. Hur nöjd är du då? Hur väl uppfyller vården och omsorgen dina förväntningar på den? Föreställ dig en vård och omsorg som är perfekt i alla avseenden. Hur nära eller långt ifrån en perfekt vård och omsorg är den du får? 6
Dessa frågor utgör kvaliteten, NKI, som dels är ett sammanfattande mått på verksamheten sett ur vårdtagarens perspektiv, den ger även viktig övergripande information som är lämplig att följa över tid. NKI står också för totalkvalitet på verksamheten som undersöks, det vill säga hemvården. Varje fråga mäts så vårdtagaren får betygssätta den del av verksamheten som frågan (indikatorn) mäter (ange hur nöjd du är med den) på en betygsskala 1-1, där betyg 1 är lägsta och sämsta värdet och betyg 1 högsta och bästa. Skalan har även indelningen 1- som är lågt betyg, -7 är medel och 8-1 är högt. Den totala svarsfrekvensen var 6 procent. Svarsfrekvens vid jämförelse mellan de deltagande kommunerna är 8-68 procent. Till övervägande delen är det vårdtagaren själv eller vårdtagaren tillsammans med anhörig/god man som besvarat enkäten. Nedan redovisas vårdtagarnas medelbetyg på hur nöjd man är med hemvården, hur väl den uppfyller förväntningar och hur den är jämfört med en ideal: Det finns standardiserade indikatorer (frågor) som ligger till grund för måttet på totalkvaliteten (NKI). Dessa tre indikatorer utgörs av frågor om: 1% 9% 8% 7% 6% % % % % 1% % Om du tänker på din vård och omsorg i sin helhet. Hur nöjd är du då? 7,7 7, 79,8 79,1 79, 76,7 86,,9, 18, 9,7, 17,6,1,,,7,,8,, Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Orust Totalt Högt Mellan Lågt 1% 9% 8% 7% 6% % % % % 1% % Hur väl uppfyller vården och omsorgen dina förväntningar på den? 7, 7,9 68, 8,1 78,1 7,6 7,7,, 1, 1, 19, 1,8, 6,1,7 1,6,,9,6,9 Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Orust Totalt Högt Mellan Lågt 7
Föreställ dig en vård och omsorg som är perfekt i alla avseenden. Hur nära eller långt ifrån en perfekt vård och omsorg är den du får? 1% 9% 8% 7% 6,8 68,7 6,9 6% 77, 71, 67, 67,6 % % % 9, 7,8 %,,1,6,1 1, 1% % 7,9 6, 8, 7,1,8 7,9 7, Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Orust Totalt Högt Mellan Lågt Den sammanlagda bedömningen av Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs och Strömstads enkätundersökning av NKI, totalkvaliteten på hemvården, är att vårdtagarna är nöjda med den vård och omsorg som ges och hemvården har en god kvalitet. Det var en bra svarsfrekvens på NKI- undersökningen, 6 procent. Betyget på frågorna om hur nöjd vårdtagaren är med hemvården och dess helhet hur den uppfyller deras förväntningar ger medelbetyget hög. Vårdtagarnas betyg när hemvården jämförs med en ideal sådan får medelbetyg medel, men det ligger knappt under medelbetyget hög. Målet för medarbetare inom hemvården bör vara att fortsätta arbeta med samma goda kvalitet så vårdtagarna vid kommande NKI undersökning, 8, ger vården och omsorgen samma goda omdöme. Handikappomsorg Nettokostnad per invånare -6 år 6 1 1 79 811 8 18 9 16 17 6 97 79 8 7 6 6 98 Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Orust Kommentar: Nyckeltalet visar den totala nettokostnaden för LSS/LASS samt Psykiatri. Kostnaden delas med antal invånare -6 år. Sotenäs har den högsta nettokostnaden och Tanum ligger lägst för 6. I samtliga kommuner ökar nettokostnaden för LSS/LASS och psykiatri jämfört med föregående år. Munkedals kommentar: Den stora nettokostnadsökningen inom LSS- verksamheten mellan -6 förklaras till största delen av ökat antal timmar inom personlig assistans och ökning av ärenden för korttidsvistelse utanför hemmet (barn). 8